Page 1

JAN JOHANSSON

LAX & LAXFISKE

LAX & LAXFISKE

– en längtan efter nystigen vildlax


4 


LAX & LAXFISKE

– en längtan efter nystigen vildlax

Jan Johansson

Bokförlaget Settern

5


Jan Johansson är född 1943 i Kungälv, en stad som han fortfarande är bosatt i. Förutom lax- och havsöringsfiske, är natur och sport hans stora intresse. År 1961 18 år gammal blev han världsmästare i casting i Oslo. För sina idrottsliga prestationer, hedrades han 1962 i Kungälv med Lions guldmedalj. I samband med sin bok Laxfiske, som kom ut 1982 i Sverige och Norge, tilldelades han 1983 Svenskt Fiskes bokpris. Med boken som underlag spelades 1983 den första videofilmen in om laxfiske i Norden. Ytterligare utmärkelse fick han 2015, då han av Dunkrokens Gille tilldelades Smedmanspriset. Under åren från 1997 till och med 2014 hade Jan Johansson och hans hustru Christina ansvar för Sæter Fiskecamp i Surna­dal, som blev något av en institution för lax- och havsöringsfiskare i de skandinaviska länderna.

© Jan Johansson, text och foto, 2019 Övriga foto Christina Johansson sid: 6, 12, 31, 133 Björn Reinli sid: 11 Arkiv Ola J Holten sid: 14 Arkiv Jan Johansson sid: 22, 26hö, 57, 73 Bosse Gaupseth sid: 29 Musée National de Préhistorie sid: 35 Falkenbergs museum sid: 39, 54 Kerstin Ingvarsson sid: 70 Adobe stock sid: 110, 142 Håkan Forsén sid: 118uv, 155 Arkiv Edgar Landsem sid: 162öh Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-804 70 info@settern.se www.settern.se Tryckt vid Italgrafmedia, 2019 6 

ISBN 978-91-7586-669-7

Tidigare böcker av Jan Johansson: Laxfiske, Västra Sveriges Förlag, 1982 i Sverige Laksefiske – alt om fiske etter laks, P. F Steensballes Forlag, 1982 i Norge Sjøørret – alt om fiske etter sjøørret, P. F Steensballes Forlag, 1985 i Norge Havsöringsfiske, Bokförlaget Settern, 1988 i Sverige Du vidunderlige lakseflue, P. F Steensballes Forlag, 1988 i Norge Lohenkalastus, Otava, 1989 i Finland Du underbara laxfluga, Gamefishing, 1990 i Sverige Du vandrende laks, P. F Steensballes Forlag, 1992 i Norge Laks, A/S Landbruksforlaget,1997 och 2004 i Norge Sjøørret, A/S Landbruksforlaget, 2003 i Norge Havsöring – Kustens silver, Bokförlaget Settern, 2012 i Sverige Laxfiske – Slott och Whisky, Bokförlaget Settern, 2015 i Sverige


INNEHÅLL

INLEDNING 9

ROMMENS UTVECKLING

89

”THE FIRST SPATE IN MAY TAKES THE SMOLTS AWAY ”

91

LAXENS VANDRINGAR

95

UPPVÄXTOMRÅDEN OCH STORLEKSKLASSER

97

SKÖNHETSINTRYCK SOM BERÖR

13

DET VAR EN GÅNG

17

LAX SOM BETALNINGSMEDEL

31

TIDIGA FÅNGSTREDSKAP

35

”HEST OG BIKKEVOGN”

36

HALLAND – ENASTÅENDE I SITT SLAG

38

ÄLVEN OCH LAXEN

STORVUXEN LAX I GIGANTISKT VATTENSYSTEM

42

VAR KOMMER VATTNET IFRÅN?

108

”GUDS LAX”

43

DEN STRÖMLINJEFORMADE MÄSTAREN

111

THE PEDWELL PRAYER

44

HUR VANDRAR LAXEN I ÄLVEN

113

DET TIDIGASTE SPORTFISKET

47

VÄSTSVERIGE

HUR HITTAR LAXEN HEM DEN MYNNINGSNÄRA NAVIGERINGEN

101 102

105

TIDVATTNETS BETYDELSE

116

TIDIGT ELLER SENT

117

– HÄR FÖDDES SPORTFISKET EFTER LAX

50

VATTEN- OCH LUFTTEMPERATUR

120

NÅGOT OM ”LORDEPOKEN” I NORSKA ÄLVAR

55

SIDOVATTENDRAG OCH DERAS BETYDELSE

124

EN VIDUNDERLIG FISK

63

BEATS,VALD, HØLER OCH POOLER

129

LAXLUS SOM KVALITETSMÄRKE

65

LAXENS VILOPLATSER

LAXSTAMMAR OCH FISKENS FORM

69

VARFÖR ”BITER” LAXEN?

141

ETT KÄNSLOLADDAT TEMA

74

NATURRESURS – SOM MÅSTE BEVARAS

76

VATTENFÖRINGENS BETYDELSE

151

HÖSTENS LEK – ETT SKÅDESPEL

79

LEKTIDER I OLIKA VATTENDRAG

81

FASCINERANDE SKÅDESPEL

82

EFTER LEKEN

84

UTVANDRINGEN TILL HAVET

85

”DET KENNES SOM LAKSEVÆR”

132

153

EFTER FÅNGSTEN

163

NÅGOT AV EN LIVSFILOSOFI

171

LITTERATUR 176

7


8 


INLEDNING

V

isst känns det underbart när en ny säsong närmar sig. Äntligen kan vi efter en lång vinter se fram emot ett liv längs älvar och åar för att söka efter den silverblanka vandraren – Salmo salar! Åter kan vi njuta av naturens hälsosamma dofter från älv, åker och äng, och göra detta tillsammans med landskapets djur och fåglar. Och inte minst, att än en gång möta människor med samma djupa intresse, i en miljö som man själv tillhör. För mig och säkert många andra skapar detta både kraft och inspiration! Efter det jag blivit färdig med min första bok som kom ut i Sverige och Norge 1982, tänkte jag för mig själv att det knappast skulle bli aktuellt med ytterligare böcker. Men som i allt annat här på jorden kan man inte förutspå framtiden. Genom att bearbeta sin stora passion med ord och bilder, vitaliserar och framför allt kortar man ner den stängda säsongsdelen under den mörka årstiden. Att skriva innebär att man får ut sitt budskap. På samma gång som detta är inspirerande, är det också krävande och känsligt. Författaren blir granskad. Lever han som han lär, och håller innehållet som han skriver om? Det kan också uppfattas som att den som skriver bör veta mest om ämnet. Lyckligtvis är det inte på det viset, vill jag påstå. Om det skulle vara så att författaren vet bäst, skulle det bli mycket tråkigt och inte direkt spännande. Nej, de främsta laxfiskarna genom alla tider har inte skrivit några böcker. Istället har andra skrivit om dessa stora personligheter. Jag har då i minnet sådana sago­ omsusade britter som t.ex. Robert Pashley från river Wye, George McCorquodale från river Spey, Arthur Wood från river Dee, Percy Laming som under hela sitt liv fiskade i både river Dee och Spey, och inte minst kastvirtuosen Alexander Grant från river Ness. Från det stora laxlandet Norge får man inte glömma bort namn som

9


Författaren söker efter lax i Aberdeenshire Dee på det skotska höglandet. Flugfiske är en jordnära sysselsättning där kropp och själ kommer i balans. Det är också en sysselsättning som är starkt knutet till natur, kultur och tradition.

t.ex. Olaf Olsen från Lærdal och John Fiske från Øvre Surnadal. I Sverige minns vi Ingvar Ingvarsson från Borås som en av våra allra största. Alla de nämnda har vandrat vidare från detta jordelivs laxälvar. Det finns självklart också många andra personligheter som var och en på sitt sätt har satt en grundmurad prägel på våra älvar och åar i den atlantiska laxvärlden. Och då tänker jag inte bara på laxfisket som sådant, utan också på värdefull kunskap vad angår laxens livsmönster. Dessa har skänkt oss ett sammanhang och ett arv att förvalta till kommande generationer laxfiskare. Det finns säkert läsare som saknar innehåll vad beträffar lämpliga flugspön, rullar, linor, flugstorlekar och flugmönster som har koppling till metoder i anknytning till årstider, vattenföring och älvstorlek. Men mitt huvudsakliga syfte med boken är att skildra laxens livs- och vandringsmönster samt den historia som är förknippat med lax och laxfiske. Det kan tyckas vara provocerande att skriva om fångster i en tid när ”catch and release” och diverse fångstbegränsningar gäller i älvar och åar. Men kom ihåg – detta är en bok som skildrar laxfisket som en tidsresa där det är stor skillnad över tid vad beträffar regler, och detta både för sportfisket i älvar och det kommersiella fisket i hav och kustlandskap. När detta är sagt vill jag åter tacka Bokförlaget Settern för angenämt samarbete, och som i mina tidigare böcker i Sverige och Norge går mitt varmaste tack till Christina som med sitt engagemang gett mig stöd och inspiration. Vad angår information om den brittiska tidsperioden i Ätran går mina tankar till Claes Hederstierna, Falkenberg. Jag tänker också på Falkenbergs kommun och museichef Love Jönsson i anknytning till Robert Lundbergs underbara oljemålning från 1892 av laxaktionen i Falkenberg och den svart/vita bilden med britternas laxfångst i Ätran. Det samma gäller också Musée National de Préhistorie, Les Eyzies de Tayac med hänvisning till relief-laxen i den berömda grottan i södra Frankrike. I samband med alla mina år längs älvar och åar har jag under resans gång träffat många personligheter i de nordiska länderna och på De brittiska öarna, som har blivit mina närmaste vänner. Att nämna alla med namn skulle ta ett för stort utrymme, samtidigt som det skulle vara ytterst pinsamt att glömma någon. Men ni skall veta att alla har bidragit med samlad kunskap och erfarenhet i arbetet med Lax och Laxfiske – en längtan efter nystigen vildlax! Grinden, våren 2019 Jan Johansson

10 


11


12 


SKÖNHETSINTRYCK SOM BERÖR

I

samband med juli månad är tiden inne för den stora laxuppgången i de norska älvarna. Då blandas storlax, mellanlax och smålax. Till denna storslagna församling, med Kung Salmo salar i spetsen, finns också älvens primadonna, havsöringen. Köket är rummet där vanorna är som mest inarbetat. Inte bara för matlagning eller det obligatoriska morgonkaffet, utan också i anknytning till pratet före och efter varje fiskepass. Mitt kök, om jag får kalla det så, har en strategisk placering i den gårdsbyggnad jag vistas i. Från köksfönstret kan jag bedöma älvens tillstånd. Har den stigit eller är den på nedgång? Jag kan också från köket se den branta och skogsklädda dalsidan på den andra sidan älven. Här kommer en liten bäck dansande ner mot dalbotten, för att sedan leta sig fram till huvudälven. Den här lilla bäcken har under alla år varit en viktig informationskälla. Har den vuxit under dagen eller natten, då vet jag att det har varit snösmältning eller regn uppe i höjderna på nedslagsfältet, en viktig faktor för både uppgång och fiske. Som följd av regn under den senaste natten har älvens vattenföring ökat en del. Det är tidig morgon och det ser ut att bli en fin dag. Allt tyder på detta när jag vandrar ner till älven. Det blir en avslappnad spatsertur som får stela leder och muskler att mjukna efter nattens sömn medan tankarna kretsar kring det kommande morgonfisket. Har det vandrat upp ny fisk under nattens timmar? Står fisken från igår fortfarande kvar i poolen? Kan jag lita på rapporterna längre ner i älven att det är lax på ”gång”? Snart får jag svar. Jag tänker också på flugmönster och allt annat som hör till fisket. Den här stigen genom kornåkrarna ner till älven har jag gått många gånger. En

Jag sitter och har Sæter Gård i Øvre Surnadal framför mig, som på sätt och vis har varit mitt andra hem under mina år som laxfiskare i Surna.

13


Jon O. Holten och Waldemar Werring med sin i kroppsformen magnifika junilax på 25,2 kilo.

14 

del gånger trött och sliten efter en hel natts fiske utan resultat. Andra gånger med spänstiga steg efter ett vällyckat fiske. Frukosten smakar extra gott efter en sådan natt. När jag kommer ner till den ålderstigna fiskehyttan omgiven av frodig vegetation, ser jag en av de vackraste pooler jag har skådat. Särskilt den här morgonen som inleds med ett vidunderligt ljusspel över både älv och älvdal. Och som alltid i samband med grytidig morgon på Nordvestlandet, är doften från åker och äng längs älvlandet överväldigande. Men inte nog med detta. På åkrarna är det liv och rörelse, där storspoven med sitt flöjtande ”oooåt, oooåt, oooåt” med den avslutande drillen, tycks gilla åkrarna i anslutning till älven särskilt mycket. Detta är ett behagligt skönhetsintryck som berör mig. Det sprider en inre ro och tillfredsställelse. Jag stannar en stund, och söker med blicken över de mest attraktiva ståndplatserna i poolen. Jag granskar också längs land efter andra kännetecken. Och se där, borta vid de yttersta strandstenarna i älvkanten har strandpiparparet sin fasta plats. Eller på stenen som bryter vattenytan, där sitter som vanligt strömstaren med sina nervösa nickningar. Den här stenen ger den bästa indikationen om älven har stigit eller sjunkit. Oftast ser man omedelbart om det har vandrat upp ny fisk. Den vill gärna visa sig i vattenytan, liksom för att påminna att här är jag. Och se där! Precis på platsen jag hade tänkt mig – visar sig en lax med sin breda stjärtspole i vattenytan så att stora vakringar breder ut sig i poolen. En härlig syn! Vilken fluga? Jag sitter på bänken och synar flugasken och söker med fingrarna över kända och okända mönster. Jag tar upp några och håller dem mot ljuset och granskar bindning och krokar. Är de tillräckligt skarpa? Skall jag prova en Green Highlander eller en Blue Charm? Efter funderingar hit och dit bestämmer jag mig istället för en dubbelkrokad Hairy Mary i krokstorlek 4. Hairy Mary är sedan många år tillbaka ett av mina favoritmönster i samband med sommarfisket! I normala fall inleder jag fisket längst upp i poolen för att sedan söka mig neröver. Men då jag är ensam vid älven den här morgonen beslutar jag mig för att börja mitt i poolen. Detta är bra för fisket, då den övre delen kan vila och sparas till ett senare tillfälle. Med samma linlängd arbetar jag mig rytmiskt neröver. Fluglinan ligger i luften med det välkända ljudet – ett ljud som i allra högsta grad är personligt, beroende av kaststil och kraft i utlägget. Under fisket berusas jag av morgonens skönhet och lukter. Dessa underbara dofter som är så typiska i samband med det tidiga morgonfisket när marken fortfarande är fuktig längs älvlandet. Jag tror att de flesta håller med mig – det finns inget inom flugfiske efter lax som är så olidligt spännande som att söka sig neröver en älvsträcka när man känner på sig att det är fisk på gång. I utfiskningsskedet börjar jag närma mig Knausen på Svea-sidan, en av de bästa platserna i den här delen i Surna. Nedanför mig på Holta-sidan har jag i blickfånget Kua, en stor sten nära land mitt emot Labrabergjet – ja, det stavas så. När vattenföringen når upp till toppen på Kua, är sträckan fiskbar i hela sin längd. Det var i anknytning till Labrabergjet och Kua som den legendariske laxfiskaren Jon O. Holten (1904-1994) från Utigard Holten och Waldemar Werring från Kris-


tiansund vid midnattstid i juni månad 1942 landade en storlax på 25,2 kilo. Laxen blev inte vägd förrän dagen efter, så den hade säkert i färskt tillstånd vägt betydligt mer. Min tyngsta i anslutning till Kua är en hanlax på 16 kilo! Från min position i älven har jag sett flera fiskar som har varit uppe och visat sig. Jag blir därför inte förvånad när laxen tar min Hairy Mary med ett knappt märkbart ”take” som fortplantar sig genom linan, och sedan den härliga tyngden när laxen i sitt första utras drar iväg nerströms. Denna känsla kan inte beskrivas – den måste upplevas! Det var inte en av mina största laxar som jag efter några minuter landade. Men den är utsökt i sin torpedliknande kroppsform, och den gjorde morgonen fullkomlig, precis så perfekt som en inbiten laxfiskare kan önska sig. Jag slutar aldrig att bli imponerad av laxen. Viken skapelse är inte detta! Det välformade huvudet, den muskulösa och välproportionerliga kroppen med den breda stjärtfenan ger med en gång intryck av styrka och skönhet, som gör den till Kungen bland sötvattensfiskarna. Min lax har alla kriterier som utmärker en nystigen vildlax – sportfiskarens dröm! Som nykläckt har den grävt sig upp ur bottensubstratet, och det var kanske här den tog sina första simrörelser. Som treåring vandrade den ut som smolt. Den fortsatte sin vandring ända ut till det stora öppna havet på ständig jakt efter föda. Efter två till tre vintrar där ute kände den en allt starkare drift att vända hem till sin födelseälv. Detta mina vänner – är en otrolig historia! Denna hemlängtan till sin födelseälv skall vi vara tacksamma för – inte minst vi sportfiskare som besöker älvar och åar med våra flugspön, fluglinor och flugor.

Nära land! Far och son John och Leif Skaar i väl inarbetat samarbete när laxen skall landas.

15


62 


DEL II

EN VIDUNDERLIG FISK

D

et finns knappast någon fiskart som har ett så väldokumenterat liv som den atlantiska laxen. Människan har genom århundraden varit fascinerad av fiskens skönhet och styrka. Julius Caesars soldater beundrade laxens fantastiska hoppförmåga när den forcerade vattenfallen i Gallias älvar för tusen år sedan och gav den namnet Salmo the leaper, laxen hopparen. Man skulle tro att den här kungliga fiskarten hade ett lätt-tolkat namn, men så är det faktiskt inte. Till och med språkforskarna finner ingen förklaring till ordet lax, då inte ens Salmo är latin. Julius Caesars soldater använde ett gäliskt ord för den här hopparen, det vill säga keltiskt och samma språk som på De brittiska öarna på den tiden. Vad är det först och främst vi lägger märke till hos en nystigen atlantlax? De allra flesta blir säkert imponerad av storleken, men också i anknytning till den skönhet som finns hos fisken. Den vilda laxen, nykommen från det stora havet, är på alla sätt och vis en perfekt skapelse. Det smäckra huvudet med de magiska ögonen och de stålblanka sidorna med den breda, blåsvarta ryggen förenar både spänst och styrka. Själv imponeras jag också av fiskens ryggfena och stjärtspole. Lägg märke till den breda stjärtfenan som laxen så stolt visar upp i samband med markering av ståndplatser, eller i revirkamper på höstens lekbottnar. Men också laxens bröst- och bukfenor, som ingår i fiskens styrning och stabilisering, är av samma dignitet. Ja, till och med fettfenan på översidan framför spolen blir man imponerad över. Den är förövrigt ett karakteristiskt kännetecken för fiskar som ingår i laxfamiljen. Det finns alltså en hel del att glädja sig åt vid synen av en nystigen vildlax. När detta är sagt – gå för all del inte till närmaste fiskhandlare för att se på laxar som ligger på kyldisken! Den fisken försvarar inte laxens kroppsliga form och skönhet. Det mest troliga är att detta inte är vildlax, men snarare på det viset att det är

Det stora priset! En fulländad ”nygått” vildlax från det stora norska havet i väster. Nu kan John och Leif Skaar börja firandet!

63


104 


ÄLVEN OCH LAXEN

A river is water in its loveliest form; Rivers have life and sound and movement, and infinity of variation. Rivers are veins of the earth through which the lifeblood returns to the hearth. Roderick Haig-Brown

A

tt följa en laxälv från källan och ner till havet, är en spännande upplevelse. Att se hur älven växlar tempo och ökar i storlek allt eftersom stora och mindre sidovattendrag tillkommer, sätter fart på vår fantasi, som i sin tur skapar frågor och funderingar. Våra tankar kretsar hela tiden till de samma frågorna. Hur är det med uppgången? Kan vi lita på rapporterna? Har laxen kommit upp till vår del av älven? Hur blir det med vattenföringen? Liknande frågor funderar vi över redan vid planeringen av säsongen, och de ökar i intensitet efterhand som tiden närmar sig. De kulminerar sedan under resans gång till den älv som vi har längtat så mycket till. Varje älv, å eller bäck vi passerar blir noga granskade. Vi jämför vattenföringen med föregående år under den samma tidsperioden, och vi räknar in faktorer som väder, nederbörd och snösmältning. Så har det alltid varit – i alla fall för mig! Det var de fyra åtskilda istiderna som formade landskapet. Särskilt avsmältningen efter den sista istiden har varit arkitekten bakom det Skandinaviska landskapet. Detta var för cirka 8-10 000 år sedan. De högsta fjälltopparna i Norge skulle då ha visat sig över istäcket under hela isperioden. Så började temperaturen stiga. Först försvann isen från kusten. Därefter började det tjocka islagret att röra på sig. Det drog sig tillbaka genom mellersta Sverige och norröver och vidare till södra Finland. Avsmältningen av dessa enorma ismassor måste ha varit ett geologiskt inferno av

Att landa en 12-kilos ”nygått” junilax i stor snösmältningsälv är något av flugfiskets höjdpunkt. Jag förstår mycket väl att de gamla kamraterna Jan Broesbøl och Thøger Thøgersen känner sig mycket nöjda när de har avslutat morgonens fiske med en sådan här praktfisk.

105


112 


HUR VANDRAR LAXEN I ÄLVEN

D

et är flera faktorer som styr laxens vandringsmönster i älven. De viktigaste är vattenföringen, älvens karaktär, vatten- och lufttemperaturen, älvens produktiva längd, sidovattendragens inflytande, och tiden på dygnet. Alla laxfiskare som har hållit på några år, har erfarit att laxuppgången normalt ökar i samband med stigande älv. Det kan vara en värmebölja som sätter fart på snösmältningen under vår och försommar, eller det kan vara i samband med regnperioder under vår, sommar och höst. Oavsett orsak, stigande älv är alltid ett välkommet tecken, speciellt om älven en längre tid i samband med finväder har varit liten och stabil. Med stigande älv kommer den stora förändringen. Laxen märker älvens lockvatten ute i kustområdet. Med sitt känsliga lukt- och smaksinne sätter fisken kurs mot sin älvmynning och vidare upp i tillhörande älv. Stigande älv med en eventuell flom på sluttampen fyller tre viktiga funktioner: Dels drar älvens lockvatten in laxen till närmaste kustområde. Vidare påverkar det den lax som i ett tidigare skede har vandrat upp i älven – då den blir aktiv igen. Sist men inte minst, en flom rensar älven från slam, vattenväxter och dylikt som i värsta fall kan ödelägga fiskens vilooch lekplatser. Även om den första flommen drar upp en hel del fisk i älven, är det inte någon garanti att efterföljande flommar lockar upp lika mycket fisk. Det finns trots allt en gräns hur mycket lax som skall upp i en viss älv.

Att i utlägg efter utlägg söka sig nerför en aktuell sträcka, innebär också att man hela tiden frågar sig – finns det lax i poolen?

113


Jan Johansson tar med läsarna på en resa som i mycket har format hans liv sedan de yngsta tonåren. Det är en resa som har ett samband med laxfiskets historia, fångster och laxens livsmönster. Men också om att tolka vattenföring och väder i anknytning till fiskens viloplatser och ”bitvillighet” när den efter sin födokur i havet vandrar upp i älvar och åar. Genom hela boken förmedlar han sin breda kunskap och erfarenhet till läsarna – förvärvat genom ett långt och intensivt liv som lax- och havsöringsfiskare. I tanke, ord och bild är ämnet fascinerande, vilket gör innehållet levande och inspirerande. Så här lyriskt beskriver Jan Johansson sin kärlek till vildlaxen: ”Jag slutar aldrig att bli imponerad av laxen. Vilken skapelse är inte detta! Det välformade huvudet, den muskulösa och välproportionerliga kroppen med den breda stjärtfenan ger med en gång intryck av styrka och skönhet, som gör den till The King of the Freshwater – en av jordens mest fantastiska djurarter.”

ISBN 978-91-7586-669-7

BOKFÖRLAGET

SETTERN

Profile for Smakprov Media AB

9789175866697  

9789175866697  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded