PETER EKESTRÖM
JAKT PÅ
VILDSVIN
JAKT PÅ
VILDSVIN bokförlaget
SETTERN
Peter Ekeström
Peter Ekeström är jägare och hundförare, men också skribent och fotograf med jakt och vilt som favoritämnen. I många år har han jagat och studerat vildsvin, inte bara på hemmamarkerna i Östergötland, utan också i Sörmland, Skåne och Halland där vildsvin funnits länge, samt i marker där svinen är nyheter, där de vilda grisarna börjat etablera sig. Han har lärt sig av kunniga jägare och provat sig fram för att utveckla olika sätt att förvalta och jaga vildsvin.
© Peter Ekeström, text & foto, 2019 Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-804 70 www.settern.se Tryckt vid Italgrafmedia 2019 ISBN 978-91-7586-667-3
INNEHÅLL
BITAR I ETT VIKTIGT PUSSEL
5
VILDSVIN ÄR STARKA
9
VILDSVIN ÄR INTE SOM ANDRA
10
STARKA DJUR
11
ÅTLAR OCH VAKJAKT
13
DREVJAKT 51 PLANERINGEN OCH PASSEN
52
HUNDAR MED OLIKA JAKTSÄTT
54
NYA RASER
54
VILDSVINETS HUMÖR
57
VILDSVINETS TEMPERAMENT
58
SOMMAR OCH VINTER
16
TÄTARE STAMMAR GER AGGRESIVA GRISAR
60
TIPS OM VAKJAKT
18
HUNDENS EGEN PÅVERKAN
62
HUNDENS FYSIK
62
SKYDDSJAKT 23
FÖRVALTNINGEN — DEN KÄNSLIGA BALANSEN
EN TIDIG INVENTERING
24
FÖLJ MATEN
25
PÅ STUBBEN
28
SKILJER SIG FRÅN ANDRA VILTSLAG
66
HJÄLPMEDEL I SKYDDSJAKTENS MÖRKER
31
UTFODRING, KONTROLL OCH JAKT
66
SÄKRARE SKYDDSJAKT MED RÖRLIGT LJUS
32
SUGGORNA STYR
71
TIPS INFÖR MÖRKERJAKT MED LJUS
33
SKYDDSJAKT 71
VÄLJ BÄSTA PASSET
37
SKJUT RÄTT GRISAR
65
75
41
VILDSVINETS EKVATION
79
43
SOCIAL JAKT I MÖRKER
83
STÅNDPLATS 44
TVÅ STARKA SINNEN
84
VILDSVINETS EKVATION
DEN STÄLLANDE HUNDEN I TÄTNINGAR
46
TÄNK PÅ HUNDEN
48
EN DAG I FRAMTIDEN
87
4
BITAR I ETT VIKTIGT PUSSEL
Kunskap kan vara två saker. Kunskap kan vara något bergfast säkert, något som är mångdubbelt bevisat, något som – faktiskt – kan anses vara sant. Men kunskap kan också vara något som ständigt är på väg framåt. Nya rön, nya studier, nya erfarenheter bygger en kunskap som hela tiden är i rörelse i riktning mot framtiden. Det är där, tror jag, vi befinner oss när det gäller vildsvin. Detta för alla jägare i Sverige nya vilt. Visst, ordet ”nya” är förstås relativt. Sörmlänningar och skåningar har haft vildsvin på sina marker i 40 år, på ett ungefär. Men all den kunskap vi har idag, har vi lyft fram själva, den har vi inte ärvt av tidigare generationer svenska jägare. Ur den synvinkeln är vildsvinet nytt för oss alla. Drängen på den gård i Värmland där jag först insåg att jakt är bland det mest intressanta man kan hålla på med, släppte sina drivande hundar på hare, räv och i vissa spännande stunder även rådjur. Det var tidigt 1970-tal och han delade frikostigt med sig av en kunskap han själv till stor del ärvt av generationer jägare före honom. Det var likadant med älgen. Konsten att jaga älg fick man ärva. Dumt att uppfinna hjulet en gång till, liksom.
5
Stödutfodring under vintern för med sig två vinster. Dels klarar sig fler unga vildsvin genom en hård vinter, dels vänjer vi grisarna vid att det finns mat inne i skogen. Detta underlättar jakten och minskar problemen på grödorna som skall skyddas under växtperioden.
6
Men att vildsvin skulle bli något alla jägare i södra tredjedelen av Sverige kunde få framför bössan, det trodde ingen. Definitivt inte drängen i skogarna vid Glafsfjordens stränder. Nej, den kunskapen har vi fått rota fram själva, utan arvegods. Jo, visst har det länge funnits vildsvin på andra ställen, som i Tyskland, på Balkan och i Spanien till exempel. Problemet är bara att det inte rakt av går att jämföra våra förutsättningar, vår jaktkultur, våra marker eller vårt sätt att jaga med hund, med hur det fungerar i andra länder. Ur okunskap kan det blomma felaktigheter. Det finns fortfarande en hel del skrönor, rykten och myter om vildsvin som hämmar utvecklingen. Ibland hör jag till exempel att suggor får tre kullar varje år. Det är i praktiken fysiskt omöjligt, men likaväl ”sant” här och där. Alla vi som är intresserade av vildsvin, som ser vilken fantastisk resurs detta härliga vilt är, har ett ansvar för att bygga kunskap. Om inte annat så för att slå sönder rena felaktigheter. Vi ska vara en del av den där kunskapen som är i ständig rörelse framåt. Lyckas vi med det, ja då kan det bli så att vi till slut, kanske i nästa generation, verkligen kan förvalta och jaga arten vildsvin på ett sätt som är bäst för alla inblandade, ur alla synvinklar. Det är därför jag skrivit den här boken. Inte för att jag har alla svar, det har jag hittills inte träffat någon som har. Jag vill helt enkelt dela med mig av egna erfarenheter, av det jag fram till idag lärt mig, av allt det jag provat och som jag tycker fungerar. Kanske kan en del av det du hittar på sidorna göra din vildsvinsjakt, ditt sätt att se på den vilda grisen, lite mer spännande och fylld av kunskap. Det jag har att säga om vildsvin är förstås bara pusselbitar. Men det är bitar i ett viktigt pussel.
FAKTA OM VILDSVIN Latinskt namn:
Sus scrofa.
Ordning:
Tillhör de partåiga hovdjuren och familjen svindjur.
Vikt, vuxet djur:
Sugga 90-120 kg, galtar kan väga uppemot 200 kg.
Längd, vuxet djur: Drygt 150 cm, galtar kan bli 180 cm. Könsmognad:
Vid ett års ålder, men under vissa omständigheter kan gyltor bli könsmogna redan vid 7-8 månader.
Dräktighetstid:
16-20 veckor, en grundregel lyder 3 månader, 3 veckor, 3 dagar.
Antal ungar:
Normalt är 5-6 kultingar.
Medellivslängd:
10 år, men det finns exempel på betydligt äldre vildsvin också i det fria.
Äter:
Allätare, äter både växter och djur men det mesta av vildsvinets föda utgörs av växter.
7
I TÄTNINGAR
En passkytt på en känd växel kan vara klokt när hundföraren tar sig in på ståndet.
46
Ett sätt är att leta upp luckor i det täta och vänta på en chans, eftersom vildsvin ofta byter ståndplats i en större tätning.
När hunden ställer vildsvin i en större tätning, exempelvis en ung plantering, är chansen stor att grisen/grisarna flyttar sig fram och tillbaka inom området. Det är fast stånd en stund här, följd av en snabb förflyttning och förnyat stånd där. Fram och tillbaka kan det gå. Hitta ställen i planteringen där ett skott är möjligt. Plättar med missväxt, basvägar, missade planteringsrader, bäck- och dikesfåror eller liknande. Rör sig ståndet fram och tillbaka, är chansen ganska stor att vildsvinen visar sig också där det är lite mer öppet. Den som jagat gris med hund länge, vet att vildsvin har favoriter när det gäller skydd. Ett exempel är slånbärsbuskage. Det är buskar som kan bli stora, inte sällan hundratals kvadratmeter. Att komma till skott i en så tät och taggig vegetation är mycket svårt. Ha tålamod. Låt ståndhunden arbeta i lugn och ro. Gå inte in för nära och stötta. Locka till dig hunden med jämna mellanrum och släpp in den på ståndet igen. Ju oftare, desto bättre. Den taktiken kan få grisen orolig. Handlar det om oerfarna vildsvin kan de då välja att gå undan och ut ur tätningen. Å andra sidan skiftar temperamentet hos olika vildsvin. I vissa situationer och med vissa individer, handlar hundens ståndarbete mycket om att undvika utfall. Men också i sådana lägen vinner du på att ha bra lydnad på vildsvinhunden. Skälet är att vildsvin vill ha kontroll. När hunden skäller oavbrutet vet grisen var den är. Det är en trygghet, viltet har koll på hunden. Slutar hunden plötsligt att stånda, att skälla intensivt, för att istället plötsligt försvinna, kan vildsvinet bli irriterat. Då kan, efter några inkallningar fram och tillbaka från och till ståndet, vildsvinets utfall bli långt. Detta kan inte sällan erbjuda goda skottchanser.
47 
TÄNK PÅ HUNDEN
48
Också hundar som hellre stöter och driver vilt kan fungera utmärkt som ”ståndhundar” på vildsvin – eftersom det är vildsvinet som ”låter sig ställas”.
Har du bra lydnad på hunden kan den dessutom hjälpa dig att komma närmare ståndet, trots svårigheter i form av exempelvis skarsnö eller snustorr undervegetation. Kalla in hunden. Mana den att gå tillbaka och häng på en bit. Ljudet av hundens framfart kan hjälpa till att dölja de ljud du åstadkommer. Gå inte in för snabbt och hårt till en hund som ståndar vildsvin. Framför allt inte om hunden är ung och oerfaren. När hunden känner att husse/matte är på väg in känner den stöd. Viljan att gå in närmare viltet växer. Dessutom kan hundens fokus flyttas från viltet till hundföraren. I båda fallen ökar risken att hunden missar grisens utfall och blir skadad. Är hunden rutinerad, har den träffat och jagat olika utmaningar i form av olika vildsvin, är den van vid grisens snabbhet och explosivitet i utfallen. Men hundar är olika. Lär dig din egen hunds arbetssätt och anpassa dina ansmygningar till det. Försök att så ofta som möjligt ta dig in på ståndet bakom hunden. Ha alltså hunden mellan dig och vildsvinet. Dels undviker du att skjuta med hunden bakom eller direkt vid sidan av vildsvinet – vilket är direkt farligt – och dels döljer hundens skällande och rörelser din ansmygning. Ett annat sätt att få vildsvin som trycker extremt hårt i en för människan ogenomtränglig miljö, är att luras. Låt hunden arbeta ordentligt en lång stund. Helst en timme eller mer. Kalla in hunden och bryt jakten. Backa och välj ett pass vid en växel, i en ravin, längs en beståndsgräns eller liknande. Möjligheten är relativt stor att det ståndade vildsvinet ganska snart efter att hunden tystnat och försvunnit väljer att lämna området. Då kommer skottchansen.
49 
50
DREVJAKT
När jag får frågan om vilken typ av hundjakt jag föredrar, kommer svaret utan tvekan. Den ställande hunden. Ensam i skogen med en duktig spets, eller gärna tillsammans med en eller några få jaktkamrater, kan bjuda på upplevelserik vildsvinsjakt. Men å andra sidan är det inte långt till andraplatsen, vildsvinsjakt med drivande och sprängande hundar, där de allra flesta skottchanser landar hos passkyttarna. Några saker är värda att fundera över när det handlar om drevjakt efter vildsvin. Nummer ett är vilken typ av hundar som släpps och hur ska de vara skolade i yrket. Kortdrivare och sprängare, som exempelvis wachtelhundar och terriers, är de vanliga valen. Inget fel i det, dessa raser jagar explosivt och ihärdigt, men inte alls lika länge som exempelvis stövare och spetsar (älghundar). Jag har upplevt väldigt många och upplevelserika jaktdagar med den typ som kallas såthundar. Men jag har också sett baksidor, exempelvis hundar som lockas av andra hundars skall, packjakter och hundar som är alltför hårda och jagar alltför riskfyllt när vildsvin väljer att fronta förföljaren. Baksidorna har sin grund, tror jag, i en tveksam injagning av
51
56
VILDSVINETS HUMÖR
Det är inte särskilt vanligt, men i vissa lägen kan vildsvin vara uppenbart aggressiva. Orsakerna är många och än så länge ganska outforskade. Men det finns erfarenhet att luta sig mot. Två tydliga exempel är galtar under brunsten och stora suggor med smågrisar. Där kan humöret rinna över snabbt. Allt fler hundförare upptäcker att vildsvin inte är en och samma sak. Det finns vildsvin som direkt svarar upp mot hunden och andra som beter sig betydligt mindre aggressivt. Vildsvinets ålder, storlek, kön och erfarenhet kan ha med saken att göra, precis som genetiken. Dessutom verkar människan spela en roll. Vildsvin som är vana vid människor och som utfodras rejält, verkar ha en tendens att bete sig tuffare mot hundarna under jakt. När jag får frågan blir svaret att vildsvin är smarta. De är utpräglade flockdjur och lär sig av både egna och artkamraters erfarenheter förvånansvärt snabbt. Vildsvin fortsätter, precis som hundar, med beteenden som på olika sätt lönar sig. Ett vuxet stort vildsvin, som med ett kraftfullt utfall lyckas bli av med en irriterande hunds uppvaktning, kan eftersom det lönar sig, mycket väl göra samma sak igen. Och två gånger blir snabbt en vana, en erfarenhet, hos den läraktiga grisen.
Vildsvin är extremt startsnabba. Är hunden inte fysiskt vältränad och dessutom ouppmärksam, är skaderisken uppenbar vid ett utfall.
57
HUNDENS EGEN PÅVERKAN Det finns mer och mindre aggressiva vildsvin. Men hundens beteende kan också påverka situationen och de beteenden grisen svarar med. Det säger sig själv att hundar som går in tätt på grisarna för att stöta dem ur legan, löper större risker än de rent ställande hundarna. Men det, å andra sidan, är ingen självklar sanning. Mycket handlar om hur hunden jagas in, vilka erfarenheter den får och hur du som hundförare beter dig. En hundförare som störtar in mot ett fast stånd i hopp om att snabbt komma till skott, ger samtidigt hunden ett enormt stöd i ryggen. Det får hunden att gå in närmare mot vildsvinet, vilket direkt ökar skaderisken vid ett utfall. Är hunden rutinerad är riskerna alltid mindre, handlar det däremot om en unghund med stor jaktlust i kombination med sparsam rutin, gäller det att läsa situationen och inte överdriva trycket mot hund och vildsvin i ansmygningen. Undvik också att jaga med flera hundar som inte känner varandra väl samtidigt. Det kan trigga dem för mycket i arbetet med viltet.
HUNDENS FYSIK
62
Vana förare av vildsvinshundar, kollar alltid igenom hunden noga efter en jakt. Det som ser ut som en liten skada på utsidan, kan vara stor under huden.
En faktor som kan spela stor roll när hunden möter ett aggressivt – eller kalla det försvarsbenäget – vildsvin, är i vilken fysisk form hunden befinner sig. En hund med bra kondition och som dessutom är styrketränad, har betydligt större möjligheter att undkomma utfallen. En fysiskt vältränad hund orkar dessutom hålla koncentrationen uppe längre perioder, vilket den vinner på i mötet med högt tempererade, frontande vildsvin.
RISKFAKTORER Galtar under högbrunst. Stora galtar kämpar gärna för att få betäcka så många brunstiga suggor som möjligt. De slåss utan att tveka med andra galtar och bevakar stenhårt sina revir mot alla djur som inkräktar, till exempel jakthundar. Stora suggor med små kultingar. Moderns instinkt är att värna sin avkomma. Där är vildsvin inget undantag. Trängda vildsvin. Vuxna vildsvin känner när deras kroppar inte längre klarar att i hög fart lämna ett område. Grisar är explosiva kortdistanslöpare, de är inte byggda för långdistans i fart. Istället väljer de att stanna och fronta förföljaren. Är hunden orutinerad och/eller onödigt närgången, är skade risken uppenbar. Mätta och lata vildsvin. Utfodra med tanke. Välj att bara stödutfodra när omständigheterna kräver det. Det finns exempel som visar att vildsvin som vant sig vid ett ständigt dukat bord, är snabbare till fysiskt försvar mot hundar än andra.
63
JAKT PÅ VILDSVIN Det har gått snabbt, sett ur naturens perspektiv. Under 1970-talet fanns bara en handfull frilevande vildsvin i Sverige. Nu, drygt fyra decennier senare, skjuts fler än 100 000 vildsvin varje säsong. Det är fler än antalet fällda älgar. Viltforskare menar att den svenska vildsvinsstammen i genomsnitt växer med 15 procent per år. I landets södra delar, ändå upp i Bergslagen och Värmland, är vildsvinet en realitet, en självklar del av faunan. Starka populationer finns också i Dalarna och enstaka vildsvin fälls så långt norrut som i Jämtland. Det betyder att förvaltningen av vildsvinen, jakten, är viktig idag och kommer att bli än mer betydelsefull. Stammen får inte bli för stor, inte minst på grund av de skador vildsvinen åstadkommer framför allt i jordbruk och trädgårdsodlingar. Jakten måste alltså vara effektiv men samtidigt säker och etisk. Trots den starka utvecklingen av vildsvinsstammen som skett under nästan ett halvt sekel, finns fortfarande gott om frågor. Hur lever egentligen vildsvin? Kan suggan få hur många kultingar som helst under en säsong? Varför är besöken täta på en del åtelplatser medan andra inte
verkar locka alls? Vilka hundar är mest lämpliga att jaga vildsvin med? Var ska passkytten stå? Skyddsjakt i bondens grödor, hur gör man den effektiv? Under många år har Peter Ekeström samlat på sig en stor praktisk erfarenhet av vildsvin och jakt på vildsvin. Skälet är att han verkligen gillar den vilda grisen. Ett fantastiskt vilt när det handlar om anpassning, utveckling och förmåga att lära sig. Det mesta i framgångsrik jakt handlar om kunskap om viltet. Om hur det lever men också om detaljer i jakten. Ju mer vi förstår och vet, desto säkrare och mer effektiv blir all jakt. I den här boken hittar du funderingar och tips om åteljakt, vakjakt, skyddsjakt, drevjakt och löshundsjakt. Här finns kapitel om hur vildsvin lever och om hur en klok förvaltning av stammen kan se ut. Du kanske är van vildsvinsjägare. Eller nybörjare. Det spelar ingen roll. Alla kan hitta något mellan dessa pärmar som gör jakten på vildsvin ännu mer framgångsrik ur något perspektiv. För så är all jakt, ingen blir någonsin fullärd. ISBN: 978-91-7586-667-3
BOKFÖRLAGET
SETTERN
9 789175 866673