Hjärnblödning
CLAES IVARSON
Hjärnblödning Från mörker till ljus
© 2016 Claes Ivarson Sättning och omslagsutformning: BoD – Books on Demand Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7569-330-9
Innehållsförteckning Förord till boken
7
Söndag den 14 januari 2007
9
Arbetsdag igen – ödesdagen
11
Bakom skynket
14
Orörlig
16
Neglekt
17
Claes och tobak
21
Förlamningens konkreta innebörd
26
Till Högsbo sjukhus
28
Hembesök med vårdteamet
38
Möte med psykologen
41
Mitt första hembesök
44
Första hembesöket på egen hand
47
Träning och åter träning
50
Hos neuro-oftalmologen
54
Hemma på helgerna
56
Sommaren 2007
57
Äntligen kliar det
59
Mellanboendet
60
Dialog med mig själv
63
TIA
66
FAS-testet
68
Ridterapi
69
MEA
71
Magnetröntgen
72
Möte med logopeden
74
Nedslagen av en arbetsterapeut
75
Sömnlabbet
76
Med och handlar
78
Julfesten
80
Utskriven från sjukhuset
81
Dahlheimers hus
82
Vojta-metoden
83
Cykelhjälm
85
Onsdag 15 augusti 2007 – 7 månader efter blödningen
87
15 september 2007 – 8 månader efter blödningen
88
Tillbaka på arbetet
89
Utvecklingsstegen i rehabiliteringsprocessen
91
Måndag 15 oktober 2007 – 9 månader efter blödningen
92
Torsdag 15 november 2007 – 10 månader efter blödningen
93
Lördag 15 december 2007 – 11 månader efter blödningen
94
Tisdag 15 januari 2008 – 12 månader efter blödningen
95
fredag 15 februari 2008 13 månader efter blödningen
96
Lördag 15 mars 2008 – 14 månader efter blödningen
97
Tisdag 15 april 2008 – 15 månader efter blödningen
98
Torsdag 15 maj 2008 – 16 månader efter blödningen
99
Söndag 15 juni 2008 – 17 månader efter blödningen
100
15 juli 2008 – 18 månader efter blödningen
101
Sommarsol
103
Läkarens föreläsning
106
Fredag 15 augusti 2008 – 19 månader efter blödningen
109
Måndag 15 september 2008 20 månader efter blödningen
110
Morfadern och barnbarnet
111
15 november 2008 22 månader efter blödningen
116
15 januari 2009 -2-årsjubileum?
118
15 februari 2009 25 månader sedan blödningen
121
15 januari 2015 åtta år sedan blödningen
122
Epilog -En glimt tillbaka och sikten framåt
127
Hur blev du behandlad av sjukvården?
131
Har du oroat dig för något under rehabiliteringen?
132
Vilket är det mest hemska minnet från din sjukhusperiod?
133
Hur har dina relationer påverkats av stroken?
134
Vad har du gått miste om på grund av stroken?
135
Finns det något positivt som kan relateras till stroken?
136
Finns det några råd du kan ge till andra svårt sjuka?
137
Just nu
139
Finns det några råd du kan ge till vårdsamhället baserat på dina erfarenheter?
144
Hur levde du innan stroken?
146
Kände du några tecken på obalanser i din kropp innan stroken slog till?
147
Hur mycket alkohol drack du innan stroken?
148
Rökte du?
149
Stressade du mycket?
150
Är du en storvuxen man?
151
Har du någon i din familj som drabbats av stroke?
152
Vad kände du när du låg på sjukhuset?
153
Hur har dina intellektuella förmågor påverkats av stroken?
154
Har du kunnat behålla dina intressen fastän du blivit funktionsnedsatt?
155
Vad besvärar dig mest nu, efter det att drygt åtta år gått sedan du insjuknade?
156
Hur ser du på framtiden för dig?
157
Har du specifika önskemål om framtiden?
158
Vad anser du om extern rehabilitering?
159
Hur har ditt sex- och kärleksliv påverkats av stroken?
160
Är du en tävlingsmänniska?
161
Hur har din ekonomi påverkats av stroken?
162
Har du kvar dina vänner?
163
Hur påverkas du av hjärntröttheten?
164
Försöksperson och föreläsare
165
Obekanta och främlingar
166
Vivi och min nya vardag
167
Råd till den som inte drabbats
168
Förord till boken Varför skriva en bok om stroke kan man fråga sig. Jo, av den enkla anledningen att minst 30 000 svenskar årligen, (en var 17:e minut), drabbas av stroke, dvs hjärnblödning eller hjärninfarkt och jag vet vad det betyder att läsa om vad andra som drabbats före mig gått igenom och hur de har rehabiliterats. Det har inspirerat mig och jag hoppas att min bok skall inspirera andra strokedrabbade. Genom att läsa om andras öden och jämföra med sitt eget blir det på något underligt sätt ett energitillskott som så väl behövs för den egna rehabiliteringen. I detta, som i så många andra fall, får man inget gratis och det finns inga genvägar till att bli frisk. Någorlunda frisk kan man bli om man är beredd att kämpa för varje litet framsteg. Du kan inte köpa dig fri, Du blir inte hux flux frisk utan all rehabilitering tar tid. Lång tid och kräver tålamod som enligt kineserna är en dygd. Höga träd måste få växa långsamt. Om min lilla berättelse kan bidra till att nästa strokepatient känner sig mer motiverad att träna har min sjukdom inte varit förgäves, utan tvärtom, kanske till och med motiverat en olycksbroder/syster att ta i lite extra. Som en funktion av tiden blir normalt strokepatienter bättre och det låter trots allt hoppfullt men givetvis beror det på var skadan sitter och hur omfattande den var och hur snabbt man kom under kvalificerad läkarvård. Dessa förutsättningar till trots vilar mycket på dig själv. Vill du träna så kan du träna. Det finns alltid något man kan göra själv. Jag vill rikta ett varmt tack till mitt vårdteam för ert uppriktiga och ärliga stöd ni givit mig. Ett tack skall också riktas till samtlig vårdpersonal på Högsbo Neuro-rehab, personalen på Dalheimers hus, min familj,mina kusiner och övriga släktingar och vänner som osvikligt stått vid min sida 9
och sist men inte minst min sambo Florence som osjälviskt och med beundrande tålamod och kärlek givit mig ett hundraprocentigt stöd. I nöden prövas vännen. Mina vänner. Ni har klarat provet med god marginal. Till er alla ägnar jag denna bok.
10