1.
Vinden hade varit låst fram till dagen efter min farmors bortgång. Jag hade hittat hennes nyckel och öppnat vindsdörren den där hemska dagen för att leta efter hennes brudklänning, eftersom jag fått en vansinnig idé om att hon skulle begravas i den. Jag hade tagit ett steg innanför dörren och sedan vänt på klacken och gått därifrån, och lämnat dörren olåst efter mig. Nu, två år senare, öppnade jag dörren igen. Gångjärnen gnisslade på ett olycksbådande sätt, som om det vore midnatt på halloween istället för en solig onsdagsmorgon sent i maj. De breda golvbrädorna knarrade under mina fötter när jag klev över tröskeln. Jag var omgiven av mörka skepnader och en väldigt svag unken odör – lukten av sedan länge bortglömda gamla saker. När andra våningen byggdes till på familjen Stackhouses ursprungliga hem flera årtionden tidigare hade den delats upp i sovrum. Men ungefär en tredjedel av den hade gjorts om till lagerutrymme efter att den största Stackhousegenerationen tunnats ut. Eftersom Jason och jag fick bo hos våra farföräldrar efter att våra föräldrar hade gått bort, hade vindsdörren hållits låst. Farmor ville inte städa upp efter oss ifall vi kom på att vinden var ett toppenställe att leka på. Nu var det jag som ägde huset och nyckeln hängde i ett band 7