8
AT T FĂDA
InnehÄll
âąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâą 9 Till dig som ska föda
11 50 Ă„r som barnmorska 18 DE FĂRSTA TECKNEN 19 NĂ€r Ă€r det dags? 22 Sammandragningar och vĂ€rkar 25 NĂ€r ska ni Ă„ka in? 28 Telefonsamtalet till förlossningskliniken 34 Första mötet pĂ„ förlossningskliniken 36 Personalen pĂ„ förlossningskliniken 41 Kontinuerligt stöd 44 EN NORMAL FĂRLOSSNING 45 Födandets olika skeden 46 Ăppningsskedets latensfas 5 1 Hur mĂ„r barnet under födandet? 53 Ăppningsskedets aktiva fas 62 Utdrivningsskedet 70 NĂ€r barnet Ă€r fött 73 Efterbördsskedet 78 FörlossningsstĂ€llningar 86 SĂ€tesbjudning 89 Tvillingfödsel
4
DE FĂRSTA TECKNEN
94 MEDICINSKA INGREPP OCH KOMPLIKATIONER 95 Det gÄr inte att förutse hur nÄgon ska föda 97 IgÄngsÀttning (induktion) 101 VÀrkstimulerande medel 106 Forcerad krystning 106 Yttre press (obstretisk press) 107 Klipp i mellangÄrden 108 Sugklocka och tÄng 110 Bristningar och bÀckenbottenskador 115 Komplikationer vid framfödandet av moderkakan
118 NĂR DET GĂ R SNABBT 119 Att föda oplanerat hemma eller i bilen 122 Efter en ovĂ€ntat snabb förlossning 123 Föda planerat hemma 126 SMĂRTA OCH SMĂRTLINDRING
1 27 Varför gör det ont? 134 Icke-medicinsk smĂ€rtlindring 148 Medicinsk smĂ€rtlindring 166 SmĂ€rtlindring efter förlossningen 170 FĂRBEREDELSER 17 1 Bedöma och vĂ€rdera smĂ€rtan 178 Födelsebrevet 183 Du som Ă€r pappa/partner 189 Metoder för avslappning/avspĂ€nning
5
AT T FĂDA
198 FĂRLOSSNINGSRĂDSLA 199 Orsaker till rĂ€dslan 203 HjĂ€lp mot rĂ€dslan 207 VĂ„ga föda igen
210 KEJSARSNITT 2 1 1 Planerat kejsarsnitt 216 Akut kejsarsnitt 216 Omedelbart kejsarsnitt 218 Kejsarsnitt â sĂ„ gĂ„r det till 221 Efter operationen 223 Risker för barnet 223 Risker för mamman 224 Föda igen efter kejsarsnitt 225 Pappan/partnern 228 DET NYFĂDDA BARNET 229 Början pĂ„ nĂ„got nytt 232 Komma igĂ„ng med amningen 238 Hud mot hud 238 Innan ni Ă„ker hem 239 Sömn 240 Barnets skrik 245 Första tiden som nybliven mamma
6
DE FĂRSTA TECKNEN
250 NĂR DET OFĂRUTSEDDA INTRĂFFAR 25 1 Föda för tidigt 254 Att föda ett handikappat eller sjukt barn 257 Att föda ett dött barn 262 EFTERORD 268 Juridik 270 Boktips och referenser 275 Tack 276 Register
7
AT T FĂDA
En normal förlossning
âąâąâąâąâąâąâąâąâąâąâą
44
DE FĂRSTA TECKNEN
FĂDANDETS OLIKA SKEDEN
Förlossningen har tre skeden â öppningsskedet, utdrivnings skedet och efterbördsskedet. Ăppningsskedet delas dessutom in i en latensfas och en aktiv fas och utdrivningsskedet i en nedtrĂ€ngningsfas och en krystfas. SmĂ€rtan trappas successivt upp och upplevs ofta som starkast i slutet av öppningsskedet och nĂ€r barnet föds fram. Vi kan aldrig i förvĂ€g veta hur lĂ„ng tid en förlossning kom mer att ta. Den första fasen av öppningsskedet, latensfasen, kan vara i upp till 20 timmar och övergĂ„r sedan i en aktiv fas. Den aktiva fasen tar vanligtvis cirka 12 timmar. Om förlossningen startar med intensiva vĂ€rkar och mycket korta pauser, vilket Ă€r ovanligt, gĂ„r allt mycket snabbare. Vid en sĂ„dan sĂ„ kalÂlad stört förlossning tar det mellan 30 och 60 minuter frĂ„n första vĂ€rken till dess att barnet Ă€r fött. Enligt VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen, who, rĂ€knas cirka 18 tim- mar frĂ„n aktiv fas till dess att barnet Ă€r fött som en normal lĂ€ngd pĂ„ förlossningen. Men det sĂ€ger inget om hur lĂ„ng tid det kommer att ta för varje enskild kvinna att föda sitt barn, de individuella skillnaderna Ă€r mycket stora. Om det Ă€r viktigt för en kvinna nĂ€r hon föder att veta »hur lĂ„ngt det Ă€r kvar«, brukar jag som barnmorska Ă€ndĂ„ försöka uppskatta tiden, om det hjĂ€l per henne att kĂ€nslomĂ€ssigt ta till sig att förlossningen har ett slut och gör att hon orkar mer.
âąâąâą
45
AT T FĂDA
ĂPPNINGSSKEDETS LATENSFAS Latensfasen i öppningsskedet kallas ibland för tĂ„lamodsfasen och varar frĂ„n det att vĂ€rkarna startar fram till dess att tvĂ„ av följande tre saker har uppfyllts: 1. VĂ€rkarna blir smĂ€rtsamma. 2. Livmoderhalsen Ă€r utplĂ„nad och livmodermunnen har öppÂnat sig 1 cenÂÂÂtiÂmeter, alternativt liv modermunnen Ă€r öppen 3â 4 centiÂmeter. 3. Fostervattnet avgĂ„r. Livmoderhalsen, som sitter högst upp i slidan som en 3â4 centimeter lĂ„ng »tapp«, kommer under latensfasen att kortas ner för att bli ett med livmodermunnen och »öppna upp« för bar net. NĂ€r muskelfibrerna i livmodern arbetar kĂ€nns det som ett tryck eller ett molande, ungefĂ€r som mensvĂ€rk. VĂ€rkarna under latensfasen kĂ€nns vanligtvis i ryggen och nerĂ„t ljumskarna och de Ă€r oftast oregelbundna i styrka, lĂ€ngd och intervall. I början varar de oftast i 15â45 sekunder och kommer med nĂ„gra minuters eller upp till 40 minuters mellanrum. VĂ€rkarna under latensfasen Ă€r sĂ€llan sĂ€rskilt smĂ€rtsamma och dĂ€rför Ă€r det en bra strategi att ignorera dem sĂ„ mycket som möjligt. Det kan vara tĂ„lamodsprövande eftersom den hĂ€r fasen ibland kan vara i 20 timmar till ett dygn om det Ă€r första barnet. Om allt Ă€r normalt Ă€r det vanligaste att du Ă€r hemma under Ă„tminstone den större delen av latensfasen. Förlossningsarbetet har startat, men det Ă€r Ă€nnu inte dags att Ă„ka in till sjukhuset. Försök distrahera dig med annat eller vila under tiden som du lĂ„ter vĂ€rkarna öppna upp för barnet. TĂ€nk att latensfasen Ă€r en förberedande fas, den gör din kropp redo och underlĂ€ttar inför det aktiva förlossningsarbetet. Undvik ocksĂ„ att registrera varje vĂ€rk och att klocka vĂ€rkar na, sĂ„ kommer förloppet inte att kĂ€nnas lika utdraget. TĂ€nk hellre att du fĂ„r gott om tid till förberedelse och möjlighet att
46
EN NORMAL FĂRLOSSNING
lĂ€gga allt annat Ă„t sidan för att helt koncentrera dig pĂ„ ditt barns födelse. Om du har bestĂ€mt dig för att det faktiskt Ă€r helt sjĂ€lv klart att din kropp kan föda, Ă€r det lĂ€ttare att ha tillförsikt, kom petens och mod att hantera de olika skedena. TĂ€nk att smĂ€rtan, som successivt förĂ€ndras till sin karaktĂ€r, stĂ„r för den enorma kraft som hjĂ€lper dig att föda. Din partner kan skapa förutsĂ€tt ningar för en lugn och trygg situation och ta över alla praktiska saker, som att förbereda för resan till förlossningskliniken. Om du upplever att smĂ€rtan Ă€r för pĂ„frestande för att igno rera kan du bli hjĂ€lpt av andnings- och avslappningsÂövningar. Andningen Ă€r direkt kopplad till kĂ€nslorna och genom den kan du undvika rĂ€dsla och panik. En lugn andning visar att du Ă€r avslappnad och mĂ„r bra. Din partner kan pĂ„minna dig om att andas lĂ„ngsamt och oforcerat, sĂ„ nĂ€ra kroppens naturliga andningsmönster som möjligt, eller ge massage i ryggslutet, pĂ„ hĂ€nderna eller fötterna, vilket kan lindra smĂ€rtan. MĂ„nga kvinnor upplever fotmasÂsage som ett effektivt sĂ€tt att slappna av. Avslappningen hjĂ€lper kroppen att vila mellan vĂ€rkarna. Med en bra balans mellan vĂ€rkar och vila ger du kroppen förutsĂ€ttningar att orka genom hela förlossningen.
âąâąâą Om barnet inte redan har gjort den första rotationen, stĂ€ller det nu in sig med huvudet i förlossningskanalen (bĂ€ckeningĂ„ngen): huvudet böjs mot bröstet för att ta mindre plats. Livmoderns sammandragningar â vĂ€rkÂarbetet â ser till att denna första rota tion sker. Om du har en lĂ€tt tillbakalutad position underlĂ€ttar det för barnets huvud att passera nerĂ„t. TĂ€nk gĂ€rna att kroppen fĂ„r tid att anpassa sig till smĂ€rtan. Vila dig, ta vara pĂ„ varje stund av mikrosömn och Ă€gna dig Ă„t
47
AT T FĂDA
sĂ„dant som hjĂ€lper dig att ignorera vĂ€rkarna: se en film, lyssna pĂ„ musik â i lugn och ro. Passa pĂ„ att ladda med mat och dryck som ger enerÂgi, till exempel smoothie, smaksatt yoghurt, kvarg, glass, juice och milkshake, gröt med mjölk, mosad banan, finrivet Ă€pple, nöt ter och russin, som ger bĂ„de salt och socker. I stĂ€llet för vatten â drick Samarin, som motverkar mjölksyra i livmodermuskeln och fostervattnet, eller vĂ€tskeersĂ€ttning (recept pĂ„ sidan 58).
âąâąâą Om du redan har trĂ€nat regelbundet pĂ„ en teknik för avslapp ning och andning nĂ€r du vĂ€ntat ditt barn Ă€r det till stor hjĂ€lp nĂ€r du ska föda. StrĂ€va efter att vara sĂ„ tung och passiv i krop pen som möjligt, försök sjunka ner i smĂ€rtan nĂ€r det kommer en vĂ€rk och lĂ„t kroppen göra jobbet. I den hĂ€r fasen Ă€r icke-medicinsk smĂ€rtlindring lĂ€mplig för att dĂ€mpa smĂ€rtupplevelsen. Massage, vĂ€rme och kyla utnyttjar kroppens eget försvarssystem och gör det möjligt att trappa upp med medicinsk smĂ€rtlindring nĂ€r smĂ€rtan tilltar, eftersom det finns en begrĂ€nsning för hur mycket medicin din kropp tĂ„l. Om du duschar eller tar ett varmt bad Ă€r det inte ovanligt att vĂ€r karna avtar för ett tag. Du kan ocksĂ„ lĂ€gga varma vetekuddar dĂ€r det gör ont. Om du har tagit hem en tens-apparat kan din partner hjĂ€lpa dig att fĂ€sta plattorna pĂ„ rĂ€tt stĂ€llen och stĂ€lla in rĂ€tt styrka. Mental trĂ€ning kan ocksĂ„ hjĂ€lpa, se s. 191. Behöver du dĂ€mpa smĂ€rtan mer och fĂ„ hjĂ€lp att slappna av kan du efter samtal med förlossningskliniken fĂ„ rĂ„det att ta paracetamolpreparat, exempelvis Alvedon eller Panodil. Det Ă€r viktigt att lyssna pĂ„ personalens rĂ„d och att inte överdosera. Ăr du redan pĂ„ kliniken kan du erbjudas andra lĂ€kemedel, akupres sur, akupunktur eller sterila kvaddlar under latensfasen.
48
EN NORMAL FĂRLOSSNING
KÀnslor och förvÀntan
NĂ€r de första vĂ€rkarna startar och livmodern gör sig redo att föra ner barnet i förlossningskanalen, infinner sig ofta kĂ€nslan att nu Ă€r det Ă€ntligen dags! Snart fĂ„r jag trĂ€ffa mitt barn! Det Ă€r en jĂ€ttebra kĂ€nsla att hĂ„lla kvar och som omgivningen kan förstĂ€rka. Men dubbelheten i upplevelsen kan ocksĂ„ innebĂ€ra att du kĂ€nner tvĂ€rtom. Din partner och barnmorskan som svarar i telefonen pĂ„ förlossningskliniken kan förstĂ€rka och uppmuntra en positiv för vĂ€ntan. Det ger bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för frisĂ€ttning av oxyto cin â hormonet som stimulerar vĂ€rkarbetet och bromsar stress hormonerna. Beröring, till exempel stimulans av bröstvĂ„rtorna, smekningar och massage, stimulerar ocksĂ„ frisĂ€ttning av oxytocin och endorfiner som gör att att vĂ€rkarbetet gĂ„r framĂ„t. Alla former av positiv kroppskontakt, vĂ€nlig beröring, kra mar och sex, stimulerar oxyÂtocinproduktionen. SĂ„ snart vi har nĂ€ra kontakt med nĂ„gon som vi har förtroende för och som vill oss vĂ€l gĂ„r kroppens »lugn-och-ro-system« igĂ„ng och stĂ€ller om nervsystemet till antiÂstresslĂ€ge. KĂ€nslomĂ€ssig oro och stress verkar tvĂ€rtom. Det frisĂ€tter stresshormoner som adrenalin och kortisol vilket motverkar oxyÂtocinfrisĂ€ttningen och gör att vĂ€r karna inte blir effektiva. Under födandet kan kĂ€nslorna Ă„ka berg-och-dalbana och variera kraftigt frĂ„n den ena stunden till den andra, frĂ„n lycka och förvĂ€ntan till frustration och ilska. DĂ€rför Ă€r positiv förvĂ€n tan, lugn och ro, men ocksĂ„ att tillĂ„ta starka reaktioner och fĂ„ hjĂ€lp att »vĂ€nda tillbaka«, viktigt för att fĂ„ dig att kĂ€nna tillit till omgivningen och din egen förmĂ„ga.
49
AT T FĂDA
SmÀrta och smÀrtlindring
âąâąâąâąâąâąâąâąâąâą
126
SMĂRTA OCH SMĂRTLINDRING
VARFĂR GĂR DET ONT? Kvinnor som berĂ€ttar hur de upplevt födandet ger motsĂ€gelsefulla svar. De anvĂ€nder ord som kraft, energi, stĂ€rkande, kĂ€nslomĂ€ssig extas, som en orgasm, fruktansvĂ€rt, jobbigt, som om man ska gĂ„ sönder, explodera, krampaktigt, vĂ€rkande, besvĂ€rligt, molande, pressande, tröttande, river i hela kroppen, glĂ€djande. Dubbelheten Ă€r mycket typisk för upplevelsen. Det finns kvinnor som upplever smĂ€rtan sĂ„ starkt att de tror att de kommer att dö eller att de hĂ„ller pĂ„ att bli tokiga. De kĂ€nner att de inte har nĂ„gon som helst kontroll över den. SmĂ€rtan Ă€r biologisk, men hur kvinnan upplever den Ă€r helt individuellt, liksom vad som pĂ„verkar den. Faktorer som rĂ€dsla, Ă„ngest, trötthet, trygghet, kunskap, hunger och törst kan pĂ„verka. Barnmorskans och partnerns nĂ€rvaro och delaktighet har ocksĂ„ stor betydelse.
âąâąâą Under latensfasen Ă€r smĂ€rtan i regel inte sĂ€rskilt stark, om kvinnan Ă€r utvilad och förberedd. SmĂ€rtan kĂ€nns vanligtvis i ryggen och nerĂ„t ljumskarna, som mensvĂ€rk. Ju kortare latensfas, desÂto lindrigare upplevs vanligtvis smĂ€rtan. OmvĂ€nt upplevs den ofta som besvĂ€rligare vid en lĂ„ng latensfas. Att försöka vila sĂ„ mycket som möjligt och ta vara pĂ„ mikrosömnen före och under förlossningen kan göra stor skillnad. Latensfasen Ă€r den del av förlossningen dĂ„ det Ă€r svĂ„rast att ge bra smĂ€rtlindring. Ett sĂ€tt Ă€r att sĂ„ lĂ€nge som möjligt försöka ignorera smĂ€rtan, men viktigast Ă€r att du Ă€ter, vilar och att din partner stöttar dig. Under öppningsskedets aktiva fas orsakas smĂ€rtan framför allt av att livmodern drar ihop sig och att trycket ökar frĂ„n barnets huvud mot livmodermunnens öppning. Trycket gör att livmodermunnen vidgas, och det gör ont. SmĂ€rtan kan
127
AT T FĂDA
Ă€ven komma av att det drar i de ligament som livmodern Ă€r »upphĂ€ngd« i. Du kan ocksĂ„ kĂ€nna ett tryck i bĂ€ckenet, i sjĂ€lva förlossningsÂkanalen. Under en vĂ€rk drabbas livmodermuskeln av syrebrist och det orsakar smĂ€rta. I detta skede kan det vara svĂ„rt att ignorera smĂ€rtan. Du kan försöka »distrahera« dig genom att fokusera pĂ„ andra saker, sĂ„som andningen och avslappningen. Ju lĂ€ngre fram i öppningsskedet du kommer, desto tĂ€tare kommer vanligtvis vĂ€rkarna och desto mer koncentreras smĂ€rtan till nedre delen av livmodern, ljumskarna och höfterna, ibland gĂ„r den ner i benen. SmĂ€rtan under öppningsskedet upplevs oftast som begrĂ€nsad bĂ„de fysiskt och psykiskt, medan smĂ€rtan och kraften under utdrivningsskedet kan kĂ€nnas som att den involverar hela kroppen och tar över den. En del kvinnor upplever att smĂ€rtan Ă€r som störst i slutet av öppningsskedet och precis nĂ€r barnet föds fram. Under utdrivningsskedet kĂ€nner födande kvinnor ofta ett starkt tryck och en brĂ€nnande och svidande kĂ€nsla och smĂ€rta i klitoris, urinröret, mellangĂ„rden och Ă€ndtarmen, det har beskrivits som en »ring of fire«. SmĂ€rtan i det hĂ€r skedet kĂ€nns för somliga som en befrielse, en kraft som hjĂ€lper dem att föda fram barnet. För andra Ă€r den en Ă„ngestfylld upplevelse, framför allt pĂ„ grund av det enorma tryck som uppstĂ„r nĂ€r Ă€ndtarmens ringmuskel utvidgas. Det finns en stark dubbelhet i upplevelsen, och dĂ€rför kan det vara bra att bara försöka »följa med« i förloppet sĂ„ mycket som möjligt, och att inte tĂ€nka sĂ„ mycket om det. I krystfasen Ă€r det viktigt att det inte gĂ„r för snabbt. Om trycket kommer mycket snabbt pĂ„ en gĂ„ng kĂ€nns det jobbigare Ă€n om du fĂ„r vĂ€nja dig gradvis. MĂ„nga omföderskor kan tycka att utdrivningsskedet gör mer ont Ă€n det gjorde första gĂ„ngen, just dĂ€rför att det gĂ„r sĂ„ snabbt. Om du vill hejda förloppet kan du till exempel stĂ€lla dig pĂ„ alla fyra och böja ner huvudet och överkroppen. LĂ€s mer om förlossningsstĂ€llningar pĂ„ sidan 78.
128
SMĂRTA OCH SMĂRTLINDRING
Under efterbördsskedet beror smÀrtan pÄ att livmodern drar ihop sig för att stöta ut moderkakan och att livmodermunnen Äter vidgas för att moderkakan ska kunna komma ut. Intensiteten Àr inte alls lika stor som under sjÀlva förlossningen, men för mÄnga kvinnor Àr det jobbigt att behöva uppleva mer smÀrta efter det att barnet Àr fött. Första tiden efter förlossningen Àr livmodern mycket öm, den har ju jobbat i mÄnga timmar. Det gÄr att jÀmföra med trÀningsvÀrk i andra muskler efter ett hÄrt gympapass. Det mÀrks nÀr barnmorskan lÀgger en hand pÄ livmodern och trycker till för att bilda sig en uppfattning om hur vÀl sammandragen den Àr. Du kan ocksÄ kÀnna smÀrta frÄn underlivet, dÀr vÀvnader ju har tÀnjts ut och eventuellt brustit under förlossningen och som nu genomgÄr en lÀknings- och normaliseringsprocess. Meningsfull smÀrta
För mÄnga kvinnor Àr förlossningssmÀrtan den svÄraste smÀrta de har upplevt. I olika studier dÀr man jÀmför smÀrttillstÄnd Àr förlossningssmÀrtan den vÀrsta tÀnkbara smÀrtan. Samtidigt Àr födandet ofta det bÀsta kvinnor har varit med om i livet. Den hÀr dubbelheten har sjÀlvklart att göra med att du fÄr den största belöningen av alla nÀr du föder, du fÄr ett barn. NÀr du befinner dig i förlossningssmÀrtan har den ofta hela ditt fokus, men direkt efterÄt har den bytt plats med barnet. SmÀrtan resulterar i nÄgot sÄ oerhört positivt och meningsfullt, vilket Àr den mest vÀsentliga skillnaden jÀmfört med all annan smÀrta. SmÀrtan i andra sammanhang larmar om fara och gör dig beredd att fly eller fÀkta. Det Àr inte sÄ konstigt att mÄnga reagerar med rÀdsla och panik nÀr vÀrkarna startar, att »reptilhjÀrnan« kopplar pÄ flyktinstinkten. Du hÄller andan, Àr beredd att fly, spÀnner dig och stryper samtidigt syretillförseln till musklerna, men effekten blir att det gör mer ont.
129
AT T FĂDA
SmĂ€rtan guidar dig nĂ€r du ska föda, utan den skulle du inte veta nĂ€r det var dags att föda och kunna söka dig till en sĂ€ker plats. Du skulle inte heller fĂ„ signaler som tyder pĂ„ nĂ„gon avvikelse, exempelvis om smĂ€rtan Ă€r konstant till skillnad frĂ„n att den kommer och gĂ„r. SmĂ€rtan vĂ€gleder och berĂ€ttar för kvinnan och barnmorskan hur vi ska förhĂ„lla oss till situationen. Ăr smĂ€rtan fullt normal eller inte? Vad sĂ€ger kvinnans sĂ€tt att uttrycka smĂ€rta â med ord, tonfall, stön, skrik och kroppssprĂ„k â om vĂ€rkarnas arbete och barnets vĂ€g ut ur livmodern? Genom att lyssna pĂ„ smĂ€rtan kan du sjĂ€lv, din partner och barnmorskan fĂ„ vĂ€gledning och hitta olika sĂ€tt att hantera den.
âąâąâą Den biologiska/kroppsliga smĂ€rtan har vi troligtvis gemensamt med andra dĂ€ggdjur, den kan vi inte pĂ„verka. Vad vi dĂ€remot kan pĂ„verka Ă€r hur vi kĂ€nslomĂ€ssigt reagerar pĂ„ och bedömer och vĂ€rderar smĂ€rtan. Vi vet var smĂ€rtan har uppstĂ„tt, men hur vi reagerar och agerar har att göra med vilka vi Ă€r och vad vi tidi gare har upplevt. PĂ„ samma sĂ€tt har smĂ€rtstillande medel olika effekt beroende pĂ„ situationen och din egen tolkning â om du upplever smĂ€rtan som positiv nĂ€r du föder eller om du upplever den som negativ, om du har förtroende för dem som omger dig i rummet och om du upplever dig vara pĂ„ en sĂ€ker plats har stor betydelse. Medel utan smĂ€rtstillande substanser, den icke-medicinska smĂ€rtlindringen, har olika stor effekt beroende pĂ„ om du tror att de kommer att hjĂ€lpa dig, sĂ„ kallad placeboeffekt. Placeboeffekten stĂ„r för 35â40 procent av resultatet den ger. Den födande kvinnan som tyckte att hon hade jĂ€ttebra hjĂ€lp av att andas i lustgasmasken var inte mindre nöjd nĂ€r det upptĂ€cktes att barnmorskan hade glömt att koppla slangarna till lustgasuttaget, Ă€ven om hon sĂ€kert kĂ€nde sig lurad pĂ„ konfekten.
130
SMĂRTA OCH SMĂRTLINDRING
VÀgval kring smÀrtlindring
Vissa kvinnor har redan frÄn början bestÀmt sig för att föda utan nÄgon form av medicinsk smÀrtlindring, exempelvis de som i förvÀg bestÀmt sig för att föda hemma. Till den gruppen rÀknar jag Àven dem som anser att det Àr okej med icke-medicins ka smÀrtlindringsmetoder som akupunktur, tens, vÀrme, kyla och massage. Andra kvinnor vill anvÀnda alla smÀrtlindringsmetoder som stÄr till buds för att ta bort smÀrtan sÄ mycket det gÄr. Det hÀnder ganska ofta att barnmorskan fÄr ett tydligt besked i telefonen nÀr kvinnan ringer till förlossningskliniken att hon vill ha ryggbedövning sÄ fort hon kommer in. En tredje grupp Àr de som sÀger att de vill försöka föda utan smÀrtlindring, »sÄ naturligt som möjligt«, men om det »behövs« vill de ha ryggbedövning. Dessa kvinnor kan ocksÄ lÀgga till att de vill fÄ sÄ mycket stöd som det gÄr, bÄde frÄn mig som barnmorska och frÄn sin partner, för att undvika ryggbedövning. I dessa fall blir det vanligtvis nÄgon form av bedövning. NÀr kvinnan i förvÀg har kunskap om vilka smÀrtlindringsmetoder som stÄr till buds i de olika skedena ger det ofta det bÀsta resultatet. Beslutet om sjÀlva tidpunkten för vilken metod som ska anvÀndas tas sedan tillsammans med barnmorskan. Men ingen metod fungerar optimalt om det inte finns en förtroendefull relation mellan barnmorskan, kvinnan och hennes partner. Du behöver inte ha bestÀmt dig för en viss metod om det inte kÀnns viktigt för dig, du kommer att fÄ stöd och rÄd av barnmorskan utifrÄn din situation. Men en viss kunskap om de olika metoderna och vad de innebÀr kan vara bra att ha nÀr barnmorskan föreslÄr dem. Det Àr viktigt att du och din partner kÀnner att barnmors kan gör allt i sin makt för att bistÄ dig under födandet. Ett bra sÀtt Àr att vara öppen för det mesta och inte bry sig sÄ mycket om trender som kommer och gÄr, inte heller att bry sig om vÀrderingar som att det Àr bÀttre att föda utan smÀrtlindring
131
AT T FĂDA
â eller vad som fungerat »bĂ€st« för nĂ„gon annan. Grunden för en bra smĂ€rtlindring Ă€r vad den enskilda kvinnan uttrycker att hon upplever och behöver och att barnmorskan Ă€r lyhörd för hur kvinnan kĂ€nner. Det Ă€r bara du som föder som kan avgöra nĂ€r smĂ€rtan Ă€r accepÂtabel eller inte. Personalen bör bekrĂ€fta, tillĂ„ta och respektera din upplevelse av smĂ€rtan och dina önskemĂ„l kring smĂ€rtlindring. För mig som barnmorska handlar det om att hjĂ€lpa dig att hitta dina egna tillgĂ„ngar och strategier, och att lyssna pĂ„ dina signaler. Dina strategier för att hantera smĂ€rtan kan vara att ignorera, disÂtrahera, acceptera och vĂ„ga vara Ă€rlig mot dig sjĂ€lv. Försök lĂ€gga bort all prestige och tĂ€nk pĂ„ att det tar tid innan smĂ€rtlindringen ger effekt. Barnmorskan har en skyldighet att hjĂ€lpa dig att fĂ„ den bĂ€sta smĂ€rtlindringen nĂ€r du ber om det. Om en barnmorsÂka i stĂ€llet försöker fĂ„ dig att stĂ„ ut lĂ€ngre Ă€n vad du sjĂ€lv vill uthĂ€rda, kan det vara svĂ„rt att bryta smĂ€rtan nĂ€r smĂ€rtlindringen sĂ€tts in. Det Ă€r hela tiden framförhĂ„llning som gĂ€ller för olika typer av strategier och smĂ€rtlindringsmetoder. Valet av smĂ€rtlindringsmetod avgörs av faktorer som hur du och barnet mĂ„r, om du har fött tidigare och var i förlossnings arbetet du befinner dig. Komplikationer under graviditeten, vilken typ av smĂ€rta du har och var den sitter, om vĂ€rkarbetet Ă€r svagt eller oregelbundet och tillgĂ„ngen pĂ„ personal och deras kvalifikationer har ocksĂ„ betydelse. Det hĂ€r kan du sjĂ€lv fundera pĂ„:
⹠Hur viktigt Àr det för dig att smÀrtan försvinner helt? ⹠Vill du anvÀnda en metod som tar bort smÀrtan sÄ mycket som möjligt eller rÀcker det med att den dÀmpas?
⹠Hur tÀnker du om de fördelar och nackdelar som olika smÀrtlindringsmetoder för med sig?
132
SMĂRTA OCH SMĂRTLINDRING
DEN POSITIVA FĂRLOSSNINGSSMĂRTAN
⹠SmÀrtan berÀttar vad som
DEN NEGATIVA FĂRLOSSNINGSSMĂRTAN
⹠En alltför smÀrtpÄverkad
hÀnder i kroppen och vad du
kvinna fÄr en ökad frisÀttning
sjÀlv kan göra.
av negativa stresshormoner som
⹠SmÀrtan berÀttar om livmoderns
kan leda till vÀrkrubbningar,
hÄrda arbete.
âą SmĂ€rtan Ă€r en oerhörd kraft â
förstÀrkt smÀrtupplevelse och förlÀngt förlossningsförlopp.
⹠Felaktig andning vid smÀrta
som ger liv.
kan leda till hyperventilation
⹠SmÀrtan varar bara en viss tid. ⹠Kroppen fÄr vila mellan
och försÀmrad syresÀttning
vÀrkarna och kan slappna av
förlossningen inte gÄr framÄt.
och samla kraft för att möta
⹠I enstaka fall kan smÀrtan bli
nÀsta »smÀrtvÄg«.
⹠VÀrkarna Àr en kraft du har i dig
hos barnet.
⹠En spÀnd kvinna kan göra att
sÄ svÄr att det direkt efterÄt kan vara svÄrt att ta till sig barnet.
â du gĂ„r stĂ€rkt ur upplevelsen.
Kvinnans kÀnslor handlar
⹠Sammantaget Àr det fler pauser
dÄ helt om att bearbeta
Àn vÀrkar under ett förlossnings arbete, fokusera pÄ dem.
förlossningsupplevelsen.
âą En negativ upplevelse av
förlossningen leder i vÀrsta fall till att kvinnan inte vÄgar fÄ fler barn.
133