9789174245653

Page 1

Innehåll Förord 6 Min odlingsfilosofi 8 Allt om odlingen 9 Planera 10 Jorden xx Kompostering xx Gödsling xx Så och plantera xx Bemästra klimatet xx Vattna, rensa, vårda … xx Grönsakerna xx Ärter och bönor xx Blad xx Grönsaksfrukter xx Rötter xx Lökväxter xx Kålväxter xx … och tre mariga xxx Odlarens lathund xxx Odlarkalender xxx Såguide xxx Litteratur och andra källor xxx Register xxx

Del1_AlltOmOdlingen.indd 5

2010-01-19 12.48


6

Del1_AlltOmOdlingen.indd 6

2010-01-19 12.48


7

Förord Så kul att också du blivit odlare! Det kommer du inte att ångra. Det är för dig som jag skrivit den här enkla grundboken i ekologisk grönsaksodling. Jag vet inte varför just du vill odla dina egna grönsaker. Men för mig handlar det om sallatsblad som spritter i skålen, rödspräckliga bönor från Italien och självklart solmogna tomater. Hemodlat slår närodlat Samtidigt är odling klimatsmart. Alla snackar om hur bra närodlat är – korta transporter och mindre fossila bränslen. Men hemodlat slår närodlat! Inga transporter alls, inga fossila bränslen och inga förpackningar. Din odling kan till och med förbättra miljön en aning. En ekologisk och mullrik jord fungerar nämligen som en kolsänka. Den binder kol och sänker därför koldioxidhalten i atmosfären Ta hand om avfallet Riktigt miljösmart blir odlingen först när du sluter kretslopp, alltså tar vara på både trädgårdsavfall och köksavfall och förvandlar det till fruktbar mylla. Därmed inte sagt att det är en dödssynd att köpa jordsäckar. Det måste man då och då. Effektiva pocketodlingar Det är inte bara du, Michelle Obama i Vita huset och drottning Elizabeth vid Buckingham Palace som fått odling på hjärnan. Det sveper en grön våg – en grönsaksvåg – över Europa och USA, minst lika kraftfull som 1970-talets. Men dagens odlare tänker annorlunda. Nu är det pocketodling som gäller, små och effektiva odlingar

Del1_AlltOmOdlingen.indd 7

i pallkragar, odlingsbäddar, lådor … Och vi odlar inte bara i koloniträdgårdar och villaträdgårdar utan också på bakgårdar och på balkonger. Poängen med pocketodlingen är att du får stor skörd på liten yta. Det småskaliga och rationella präglar därför den här boken. Maximera skörden Boken genomsyras också av min egen odlingsstrategi. Den innebär att jag inte odlar för jordkällaren (har ingen). Jag strävar i stället efter att maximera skörden av färska, vitaminsprängda grönsaker under så stor del av året som möjligt. Den svenska odlingsäsongen är så mycket längre än vi tror. Chiligurkan i skafferiet Själv skördar jag från maj till i bästa fall november. Resten av året lever jag på köpegrönsaker. Ja, bortsett från pumporna, löken och vitlöken som utan problem övervintrar i lägenheten, chiligurkan i skafferiet och spenaten i frysen. Hittills har jag bara pratat om nytta. Men odling är också lust och glädje. Som odlare skådar jag mirakel varenda dag. Maskar som bryter ner köksavfall till fet mylla. Frön som får liv i den fuktiga jorden. Späda fröplantor som blir till yppiga sallatshuvuden. Hädanefter kommer vi att dela den lyckan!

2010-01-19 12.48


Min odlingsfilosfi Inga plikter Jag odlar inte av plikt och jag odlar inte för att jag är luspank eller hungrig. Nej, jag odlar för att jag älskar att se frön gro och bli fullvuxna grönsaker och för att jag älskar att sedan käka upp samma grönsaker. Jag odlar alltså för köket och för lusten. Sluter kretsloppet Jag gillar inte tanken att skicka iväg löv, kvistar, ogräsrens och annat organiskt avfall till förbränning eller deponering. Det organiska avfallet är odlarens främsta resurs. Att inte ta vara på det är att kasta pengarna i sjön. Ur miljösynpunkt är det vansinnigt. Och för jorden är det en tragedi – den skriker efter organiskt material. Självklart eko Jag är ointresserad av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Tillverkningen av konstgödsel kräver mängder av fossila bränslen. Dessutom bygger det inte upp jordens bördighet. Liksom de flesta grönsaksodlare klarar jag mig också

Del1_AlltOmOdlingen.indd 8

utan kemiska bekämpningsmedel. Vem vill väl förgifta sin jord och sin mat? Först och sist Jag sträcker ut odlingssäsongen, både vår och höst, med hjälp av diverse knep. För det första startar jag tidigare än grannarna, sår något köldtåligt och snabbväxande, som spenat och rucola, och täcker med odlingsväv. På sensommaren och tidig höst när andra packar ihop sår jag på nytt, främst asiatiska bladväxter som tål flera minusgrader. Och då åker väven på igen. Fullpackat Hade jag fått välja hade kolonilotten varit fem gånger större. Nu får jag hushålla med kvadrat­ metrarna. Alltså packar jag bäddarna tätt, tätt. Mellan långsamma grönsaker sår jag snabba, som spenat. Och när ett salladshuvud är skördat sätter jag ut en ny planta. Det finns många fördelar med att odla tätt – mindre vattning och inget ogräsrens. Alltså mindre jobb.

2010-01-19 12.48


9

Kom igen-växter Bladväxter som man skördar om och om igen har högsta prioritet. Jag kallar dem kom igen-växter. Det betyder att växten fortsätter att producera blad även sedan jag skördat. Till dem hör plocksallat, trädgårdssallat, persilja och mangold. De ger alltid mest per kvadrat. Väljer och vrakar Min odling är min delikatessbutik. Vi odlare har ju tillgång till grönsaker som inte finns och kanske aldrig kommer att finnas på den svenska marknaden. Delikata arvesorter som odlades för hundra år sedan eller mer. Spännande grönsakssorter från hela världen. Jag finkammar frökataloger och testar nya sorter varje sommar. Det är roligare än att bestiga berg. Vissa år har jag fnatt på italienska grönsaker, andra år på turkiska, nu på persiska.

Urgamla bönsorter: Borlotto Linqua di Fuoco från Italien och The district Nurse från England.

Krut i egna frön Jag producerar så mycket egna frön som jag hinner, till exempel av sallat, tomat, sockerärt, bönor, tagetes och dill. Jag gör det inte bara för att fröna är gratis, utan också för kvaliteten. Frön som du skördat i egen trädgård under hösten har en fan­tas­tisk grobarhet till våren. De formligen exploderar. Dess­­utom har jag chansen att göra ett urval. Jag tar bara frön från praktexemplar. Det är sådana gener jag vill åt. Ätligt plus vackert Jag äger ingen prydnadsträdgård, men är inte ledsen för det. Min köksträdgård är min lustgård, både produktiv och vacker. Grönsaker är för resten vackra, och jag väljer gärna de vackraste, den italienska svartkålen, gyllengula sallatshuvuden och blodröd mangold. Till det alla doftande och färgstarka sommarblommor.

De här grönsakerna, svartkål, purpurkål och asiatiska bladväxter, skördade jag den 19 november när det var ett par minusgrader.

Lite örter Kan inte tänka mig en grönsaksodling utan några kryddörter intill, antingen i kruka eller i ett litet kryddland. Man kommer långt med en planta vardera av timjan, oregano, rosmarin och salvia. Och grönmynta förstås. Först då blir måltiden komplett. Vänster: Min trädgård, mitt paradis ... Här spelar grön­ sakerna huvudrollen. Gärna rödbladiga, som här. De fleråriga kryddörterna, som timjan och oregano, behövs för att grönsaksrätterna ska bli kompletta.

Del1_AlltOmOdlingen.indd 9

2010-01-19 12.49


Del1_AlltOmOdlingen.indd 10

2010-01-19 12.49


ALLT OM ODLINGEN 11

Allt om odlingen Planera Jorden Kompostering Gödsling Så och plantera Bemästra klimatet Vattna, rensa, vårda …

Del1_AlltOmOdlingen.indd 11

2010-01-19 12.49


12 ALLT OM ODLINGEN

PLANERA Några har storstilade planer på att fylla matkällaren. Andra nöjer sig med en liten odlingslåda med fräscha blad. För att din plan ska bli verklighet behöver du lika mycket inspiration som kunskap, till exempel om grönsaksodlingens tre måsten.

Del1_AlltOmOdlingen.indd 12

2010-01-19 12.49


ALLT OM ODLINGEN 13

»Grönsaker behöver sju, åtta soltimmar om dagen.« Det finns tusen olika sätt att organisera en odling. Jag presenterar fyra huvudmodeller: odlingsbäddar, odlingsland, pallkragar och krukor. De i sin tur kan kombineras och utvecklas i all oändlighet, vilket jag hoppas att bilderna ger dig idéer till. Gångar behöver till exempel inte vara spikraka, de kan lika gärna gå på diagonalen. Och odlingsbäddar måste inte vara rektangulära. De kan också vara runda. Är du nybliven odlare misstänker jag att du har huvudet fullt av frågetecken. Eftersom jag ofta får nybörjarfrågor så tror jag mig veta ungefär vilka frågor du sitter och lurar på. Strax ska du få svar på dem. Vänster: Produktiv grönsaksodling in på knuten – idealiskt!

man kan bli ruinerad Odling handlar inte bara om lust, utan också om pengar. Ser man inte upp kan man bli ruinerad. Handeln är full av pryttlar och redskap som beskrivs som oumbärliga. Många av dem är både fiffiga och användbara, men ytterst få är nödvändiga. Vad du behöver är en hink eller två, en vattenslang eller vattenkanna samt ett fåtal redskap. Vilka de redskapen är får du veta på nästa sida. Men först det som är viktigast av allt, att känna till de tre krav som måste vara uppfyllda för att det ska vara någon mening att dra igång odlingsprojektet. Läs därför och begrunda »Tre måsten«.

Nybörjarens frågor När är det bäst att starta? Hösten är en bra tid. Då gräver du bädden och täcker slutligen med löv eller annat växtavfall. Till våren har maskarna gjort ett fantastiskt jobb. Då återstår att

Tre måsten

Kolonitäppa med slottskänsla!

Del1_AlltOmOdlingen.indd 13

SOL OCH LJUS Grönsaker behöver sju, åtta sol­ timmar om dagen för att trivas och för att bli läckra. Det kan aldrig bli för mycket sol. Enda nackdelen är förstås att du måste vattna mer. DRÄNERING En dåligt dränerad jord är blöt, syrefattig och kall och därför omöjlig att odla i. Ett tecken på dålig dränering är att jorden torkar upp sent på våren och att vattenpölar blir liggande på jorden vid regnväder. Försök i så fall hitta en torrare plats! iNGA TRÄD Ett träds rotsystem är minst lika stort som trädkronan. Odla minst en meter utanför kronans radie. Odlar du närmare trädet eller under trädet kommer trädrötterna att invadera din odling och lägga be­­ slag på vatten och näring. Dessutom skuggas trädet. Finns ingen annan plats återstår att odla i lådor och krukor eller i en pallkrage som du bottnar med marktäckväv (se s. xxx).

2010-01-19 12.49


14 ALLT OM ODLINGEN

1

2 3

4

6

5

Nödvändiga redskap 1. GREPEN är ett allroundredskap. Bra när man ska djupluckra jorden, ta upp potatis och morötter, höstgräva jorden, vända på komposten  … 2. KULTIVATORN, även kallad klohacka, är bra när man luckrar jorden. Vid luckringen dras kultivatorn genom ytjorden. Samtidigt oskadliggörs ogräset. Du kan även luckra med ogräshackan, men kommer inte åt lika bra med den. 3. KRATTAN är oumbärlig när du jämnar till såbädden så att den blir smulig och fin, men även för att kratta gångar. 4. GRÄVSPADEN är ett måste när du gräver jorden. Om du inte är stark som en björn kan du välja en grävspade med litet blad. Då orkar du gräva längre. Koloni­ spade eller damspade kallas de. 5. OGRÄSHACKOR finns av många slag. Renshackan drar du mot dig, den är därför skonsam mot axlar och rygg. 6. PLANTERINGSSPADE behövs ständigt – till att plantera, flytta småplantor eller gräva upp ogräs. Bäst är planteringsspadar med spetsiga och vassa blad.

Del1_AlltOmOdlingen.indd 14

gödsla, kratta såbädden fin och slut­ligen att så. Men ofta föds våra trädgårdsdrömmar på våren. Och vem har då lust att vänta till hösten med att förverkliga drömmen? Som tur är går det att börja redan då, även om du missar den fina effekten av höst­grävning. I vilket väderstreck? En plats med lätt lutning åt söder eller sydväst är rena drömmen. Men du kan få kanonskördar även om du placerar din odling i andra riktningar. Det enda du bör undvika är en kraftig lutning åt norr och öster. Behövs vindskydd? Nej, det går att odla på blåsiga fält. Men får växten välja vill den inte stå i korsdrag utan på en vindskyddad plats. Växterna får mer värme och jorden torkar inte ut så snabbt. Ett staket eller annat vindskydd som är en meter högt ger sex meters vindskydd. Egentligen räcker det att ha vindskydd mot norr och eventuellt öster och väster. Mot söder får det gärna vara öppet så att solen kan strömma in. Men staketet eller häcken får inte skugga växtligheten. Höga perenner, jordärtskockor, solrosor och andra höga sommarblommor skyddar också mot vind. Odla på samma ställe? Nej, inte samma grönsak på samma ställe mer än ett år. Det ökar dramatiskt risken för växtsjukdomar. Dessutom blir jorden tömd på vissa näringsämnen. Helst bör det gå fyra år innan en växt kommer tillbaka till samma plats. Är odlingen liten löser du problemet genom att låta bli att odla vissa växter ett par år. Man kan ju ändå inte odla allt alla år. Intill presenteras en modell för fyraårig växtföljd. Den innebär att en grönsak inte odlas i samma jord oftare än vart fjärde år. Hur djup jord? Den bör vara minst 40 centimeter djup eller helst 50–60 centimeter. Odlar du endast växter med ytligt rotsystem räcker det med 20–30 centimeter. Till dem hör sallat, dill, rucola, rädisa och spenat.

2010-01-19 12.49


ALLT ALLT OM OM ODLINGEN ODLINGEN 15 15

Fyraårig växtföljd BYT VÄXTPLATS varje år. Helst ska det gå fyra år innan en grönsak kommer tillbaka till samma plats. Det är det bästa sättet att förebygga växtsjukdomar och angrepp av insekter som övervintrar i jorden. DELA IN VÄXTERNA i fyra grupper efter hur när­ ings­­krävande de är. Till exempel: 1. Stora krav: pumpa, kål, purjolök, gurka. 2. Måttliga krav: lök, rotfrukter, dill och persilja. 3. Små krav: potatis. 4. Berikar jorden med kväve: bönor, ärter och andra baljväxter. DELA IN ODLINGEN i fyra delar, en för varje grupp. Låt sedan grupperna byta växtplats varje år enligt modellen till höger. Gödsla alltid mest i grupp 1, minst i grupp 4. Spenat- och sallatsväxter behöver inte inordnas i systemet, de kan odlas var som helst. PERENNA GRÖNSAKER har alltid en separat odlings­plats där de odlas år efter år, gärna tillsammans med fleråriga blommor eller kryddörter. De ingår alltså inte i det system jag beskriver här intill.

BYT VÄXTPLATS SÅ HÄR År 1

År 2

År 3

År 4

Med fyra odlingsbäddar eller kanske fyra pallkragar är det lätt att ordna en fyraårig växtföljd.

Del1_AlltOmOdlingen.indd 15

Ärter och bönor

Kålväxter m.fl.

Potatis

Rotfrukter, sallat

Kålväxter m.fl.

Rotfrukter, sallat

Ärter och bönor

Potatis

Rotfrukter, sallat

Potatis

Kålväxter m.fl.

Ärter och bönor

Potatis

Ärter och bönor

Rotfrukter, sallat

Kålväxter m.fl.

2010-01-19 12.49


66 GRÖNSAKER

VAD SKA JAG ODLA? Du har inte en eller två eller tre sallatssorter att välja mellan. Du har hundratals och bland dem finns delikata sorter som inte går att uppbringa i handeln. Välj och vraka även bland bönorna, pumporna, morötterna …

Del2_Grönsaker.indd 66

2010-01-19 12.53


GRÖNSAKER 67

»Du kommer att vara lycksalig när du skördar din första knallröda tomat.« För nybörjaren är sortvalet trots allt inte det primära. Det är ännu viktigare att veta hur lätt respektive svårt det är att odla växten. I presentationen av växterna har jag därför graderat dem efter svårighetsgrad. 1 är lätt, 2 är medel, 3 betyder att växten måste förkultiveras och kräver mer av odlaren. Därmed inte sagt att den som är nybörjare ska avstå från att till exempel odla tomat och chilipeppar. Har du bara drivit upp – eller köpt – plantor går odlingen som en dans. Och du kommer att vara lycksalig när du skördar dina första knallröda tomater och glödheta pepparfrukter. Bland grönsakerna i grupp 1 finns några som är så lättodlade att de ger garanterad utdelning. De presenteras i faktarutan här intill under rubriken »idiotenkla«. Glöm inte heller de fleråriga grönsakerna. De är i en klass för sig när det gäller svårighetsgrad. Ja, de är också idiotenkla – jag återkommer till dem.

Vanliga och ovanliga I den här delen av boken presenterar jag 30 olika grönsaker som du kan odla i din egen täppa. Om du saknar någon grönsak får du söka dig till en mer omfattande handbok, till exempel min Handbok för köksträdgården, där ett hundratal grönsaker presenteras. Du kan också kolla odlingsråden för en liknande växt. Till exempel odlas alla tomatväxter, även kapkrusbär och tomatillo, som vanlig busktomat. Silverlök och schalottenlök odlas ungefär som gul lök. Kardon som kronärtskocka, rättika som rädisa, svartkål som grönkål … Plocksallat tillhör de idiotenkla grönsakerna, även om den som här odlas i en balja.

Del2_Grönsaker.indd 67

Minicos »Little Gem«

Mangold

Rädisor

Gul lök

Brytärt

Tidig potatis

Idiotenkla grönsaker MINICOS »LITTLE GEM« En romansallat i miniformat som inte bara växer rekordsnabbt och bildar huvud utan problem utan också smakar osannolikt gott. Och vilken krispighet! Sås självklart direkt. MANGOLD kan du inte misslyckas med. Men välj vit- eller gulstjälkiga sorter. De kan du skörda nästan hela säsongen. Stjälkar äts som sparris, bladen som spenat. PLOCKSALLAT Särskilt sorterna ’Red Salad Bowl’ och ’Green Salad Bowl’ är lättodlade. Dessutom är de vackra tillsammans. RÄDISOR Alla sorter är lättodlade, men bara om du sår på våren och försommaren. Högsommarsådden fungerar inte lika bra. GUL LÖK Köp sättlök och sätt tidigt på säsongen. Finns det två storlekar tar du den största. BRYTÄRT En typ av sockerärt som inte blir grov och trådig även om man inte skördar dem i tid. TIDIG POTATIS Ju tidigare sort, desto lättare att odla. Tidiga sorter blir inte så ofta angripna av potatisbladmögel och andra sjukdomar.

2010-01-19 12.53


100 GRÖNSAKER

Morot

Såfakta

Vita, gula och mörkröda morötter har efter ett sekels bortavaro hittat tillbaka till grönsakslanden. Oavsett färg så är moroten vår nyttigaste grönsak, här finns vitaminer och mineraler i överflöd. ODLA SÅ HÄR Jorden ska vara lucker och djupgrävd för att rötterna ska kunna sträcka på sig. Det går bra att odla på lerjord om den är porös, annars inte. Har du inte morotsjord ska du inte ge upp. Jobba på att förbättra den, främst med kompost. Köpt planteringsjord förbättrar också styv lera. Men det tar upp till tre veckor innan det spirar. När plantorna är en halv decimeter höga är det dags att gallra. De mindre plant- och radavstånden ovan avser tidiga sorter. Om jorden är grundgödslad behövs inte mer näring. Gödslar du med gräsklipp täcker du jorden med fem centimeter, men bara en gång per säsong. Odlingsväv skyddar mot morotsbladloppans attacker, vilka leder till att unga blad krusar sig. Den skyddar också mot morotsflugans larver, som gnager gångar i roten. Men väven måste ligga på hela säsongen. SKÖRDETIPS Skörda när morötterna nått full storlek eller tidigare om du vill. Låt inte tidiga sorter stå kvar till hösten, då förlorar de sin fina smak.

Så direkt Plantavstånd 4–10 cm Radavstånd 25–40 cm Sådjup 1 cm Svårighetsgrad 2

Mellan morotsraderna växer lök.

SOrttips

St Valery Gammal utställningssort med slanka rötter. Bra för lagring.

Del2_Grönsaker.indd 100

Jaune du Doubs Gul morot som smakar precis som orange. Kan lagras länge.

Karotan Extra karotinrik morot med bra smak. Bra för lagring.

Early Nantes En läcker primör, tidig, lätt­ odlad och med saftiga rötter.

2010-01-19 12.55


GRÖNSAKER 101

Rödbeta Rödbetan är min älsklingsrot, blodröd och söt och användbar till allt: ugnsbakad, i sallad, soppa, inlagd, riven … Faktiskt också till portvin, men det glömmer vi eftersom det är förbjudet. Testa gulbeta och polka­ beta, båda sötare än vanlig rödbeta. Alla betors blad är användbara, gärna i soppa. ODLA SÅ HÄR Jorden kan vara sandig och lerig, men den måste vara porös. Luckra jorden och berikar den med mullrikt material, i första hand kompostmylla. Grundgödsla på våren med stallgödsel. Två fallgropar i rödbetsodlingen. Den första är gallringen. Ett rödbetsfrö är en frukt som ofta består av flera frön. Därför står ibland plantorna och stampar på varandra. De måste alltså gallras så att de står en och en i raden. Fallgrop nummer två – för tidig sådd! Är det kallare än tio grader under flera dagar kan plantan gå i blom, och då utvecklar den ingen rot. Rödbetor tillhör alltså inte de som sås först. Det går faktiskt att så rödbetor i två omgångar. Välj en tidig sort och så den andra omgången i mitten av juni. Håll alltid sådden täckt i 2–4 veckor. SKÖRDETIPS Låt inte rötterna växa sig för stora. Då blir de ofta grova i köttet och spricker. Men vänta inte heller tills det blir frost – det tål inte växten.

Såfakta Så direkt i jorden Plantavstånd 5–10 cm Radavstånd 30–40 cm Sådjup 2 cm Svårighetsgrad 2

Rödbetorna spirar i den luckra jorden.

SOrttips

Chioggia Kallas polkarödbeta och är tidig. Sötare än vanliga rödbetor.

Del2_Grönsaker.indd 101

Bulls Blood Odlas både för rötterna och för de vackra blodröda bladen.

Golden Beet Även kallad gulbeta. Vacker och läcker på matbordet.

Forono Bra till allt: färsk, inlagd eller för lagring. Jättegod!

2010-01-19 12.55


108 GRÖNSAKER

Lökväxter I Bibeln klagar israelerna i Sinaiöknen bittert över att de inte längre får njuta av purjolök, rödlök och vitlök. Fortfarande odlar vi och äter samma lök. Vi vet att lök gör gott – för magen och hälsan.

Del2_Grönsaker.indd 108

2010-01-19 12.55


GRÖNSAKER 109

»Att odla lök från sättlök är busenkelt.«

Planteringsfakta Plantera sättlök direkt Plantavstånd 8–10 cm Radavstånd 25–30 cm Planteringsdjup 2 cm Svårighetsgrad 1

Gul och röd lök Gul lök och rödlök sår vi inte. I stället planterar vi sättlök. En sättlök är en pytteliten lök som vid planteringen genast sätter igång att växa. På så vis vinner vi ett par månader. Finns det två storlekar är det klokt att välja den större. Kolla också att löken är värmebehandlad. Då går den inte i blom i förtid lika ofta. Det händer alltför ofta vid köldknäppar på försommaren. När lök går i blom blir den oanvändbar, det är bara att dra upp den och glömma förhoppningar om stora, matiga lökar. ODLA SÅ HÄR Att odla lök från sättlök är busenkelt bara platsen är solig. Även i usel jord blir det lök, men inte stora och fina som i mullrik jord. Plantera sättlöken så fort jorden går att bearbeta. Men vänta med att plantera rödlöken i en vecka eller två. Tryck ner sättlöken i jorden så att en fjärdedel av lökens ovansida sticker upp. Har du stallgödslat på våren behövs ingen mer näring. Annars kan du täcka med fem centimeter gräsklipp en eller två gånger per säsong. Det ger näring och håller jorden fuktig. Låt inte lökodlingen torka ut, men en eller två veckor före skörd håller du upp med vattningen, eftersom den kan försämra lökens hållbarhet. Låt inte ogräset ta över, lök tål inte konkurrens. I handeln finns även sättlök till silverlök och schalottenlök. De odlas på samma sätt som gul och röd lök. Schalottenlök sätter man klyftor av, inte hela lökar. SKÖRDETIPS Skörda när hälften av blasten lagt sig. Låt löken torka på backen. Regnar det torkar du löken under tak. Sedan kan den förvaras i rumstemperatur. Vänster: En fritidsodlares lökskörd: vitlök, gul och röd lök. Vitlök odlad från vitlöksklyftor, gul och röd lök odlad från sättlök.

Del2_Grönsaker.indd 109

SOrttips

Sturon Pålitlig sort. Plattrunda lökar som kan lagras länge.

Red Baron Vanlig, omtyckt sort. Platt­ runda lökar, bra för lagring.

Odla lökväxter MÅTTLIGT MED NÄRING gäller för alla lökväxter utom purjolök som är storkonsument. MULLRIK JORD är toppen, tycker alla lökväxter, som växer lika snällt i lerhaltig som i sandig jord. SVAMPSJUKDOMAR drabbar också lökväxter, dels om det är fuktigt, dels om du gödslat med för mycket kvävegödsel. Måtta med båda alltså. LÖKBLADMÖGEL känns igen på de ljusa fläckarna på blasten. Typiskt för vitmögel är att löken blir överdragen av vitt mögel samtidigt som blasten ruttnar. Låt aldrig smittad blast eller smittad lök ligga kvar i landet. Då övervintrar svamparna. LÖKFLUGAN kan angripa alla lökväxter, vars blast gulnar och vissnar. Odlingsv skyddar.

2010-01-19 12.55


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.