9789174242034

Fågeldagbok 2013 Årsalmanacka för egna noteringar

Dan Zetterström Mats Ottosson

Bonnier Fakta

Ett år med fåglar På pappret börjar året den första januari. Men det är inte riktigt nyår förrän de första vårfåglarna kommer. Att plötsligt se sånglärkan hänga från sin osynliga tråd i himlen och veva, veva, veva sig sjungande uppåt är bättre än alla nyårsfyrverkerier.

Ja, med sånglärkan börjar året.

Nåja, det där är vår personliga åsikt, var och en får ha sin egen tideräkning. Men en sak kan nog de flesta instämma i – året är inte bara en räcka datum som mekaniskt bockas av kalenderblad för kalenderblad. Året är väder och vind, liv och lust, årstider som kommer och går. Och det finns inga andra som symboliserar detta bättre än fåglarna – de markerar växlingarna och ­levandegör kalenderåret.

Fågelbordets besökare och sidensvansarna i rönnen håller oss sällskap genom vintern. Vårens framskridande kan mätas i hur den ena flyttfågeln efter den andra anmäler sig till tjänstgöring. Sommaren fylls av nykläckta ungfåglar. Hösten är uppbrottstid; miljoner näbbar pekar söderut. Vintern är stillhet och återseendets glädje vid fågelmatningen: Titta där är domherrarna igen!

Så läggs ännu ett år till handlingarna. Men vänta bara, snart hänger sånglärkan där i sin tråd och sjunger sig uppåt igen. Inget är sig likt, och allt är sig likt.

Fågeldagbok 2013 bejakar helt enkelt denna naturliga koppling mellan fåglarnas närvaro och årets gång.

Låt er inte luras av det begränsade formatet. Boken är en coffee table-bok i ordets bästa betydelse. En bok man har nära sig i vardagen: vid kaffebordet, i köksfönstret eller i hand­väskan. Det är i alla fall så vi vill se den.

Nu har vi gjort vårt: illustrerat och skrivit. Nu är det er tur. Boken är ju i allt väsentligt fortfarande oskriven.

Den som vill sätta varje dags väder på pränt hittar högst upp vid varje datum ett utrymme för dagens temperatur samt fem små symboler för soligt, mulet, regnigt, snöigt respektive dimmigt. Ringa in den symbol som passar bäst.

Men framför allt väntar boken på era dagboksanteckningar. Den som håller i pennan bestämmer förstås själv om det ska föras bok över vardagens små och stora händelser eller över vilka fågelarter man sett.

Ibland är det förresten samma sak.

Januari Året börjar lugnt. Dagarna blir visserligen längre för varje kalenderblad som bläddras fram, men det är långt till vårens yttre och inre hetta. Fågellivet går på sparlåga i vinterkylan och alla extravaganser är nedtonade. Kärleksliv? Glöm det. Stora som små är upptagna med att överleva.

Varfågeln (bilden) tar sig an vinterns utmaning med skarpa ögon och stillsamt tålamod. Från sin trädtopp spanar den efter en oförsiktig rörelse – en sork kan upptäckas på 250 meters håll.

Kring fågelborden är det livligare. Där finns fröer i ett överflöd som blåmesar, grönfinkar och gulsparvar annars bara kan drömma om. Det gäller att förse sig, har man maten klarar man kylan.

Alla stannfåglar har sin speciella strategi för att hitta föda under vintern. Till dem som klarar sig bäst hör flexibla födgenier som kråkfåglar, måsar och trutar. Om maten kommer från växtriket eller djurriket spelar mindre roll för dem: allt lassas ner med samma friska aptit. Mesarna är en motsvarighet bland småfåglarna. I somras levde de på insekter, nu tar de för sig av hela fågelbordets kostcirkel: från solrosfrön och talgbollar till den gångna julens skinksvål.

VECKA 1

c

NÖTSKRIKA I höstas flög nötskrikan i skytteltrafik till närmaste ek och hämtade krävan full av ekollon – ett halvdussin per vända.

Dessa gömdes i skogen och utgör nu fågelns viktigaste vinterföda.

Men ibland sviker minnet, och ett ollon blir kvar under mossan.

Ser man en liten ek mitt inne i skogen är det säkert en hamstrande nötskrika som planterat den.

1 TISDAG

ONSDAG

2

TORSDAG

3

Nyårsdagen

Svea

Alfred, Alfrida

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Trettondedag jul

Trettondedagsafton

4

FREDAG

5

6

LÖRDAG

SÖNDAG

Rut

Hanna, Hannele

Kasper, Melker, Baltsar

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Januari

Kråktoppen Vilken är Sveriges vanligaste kråkfågel? Kråka, kaja och skata trivs nära oss och syns ständigt, de flesta skulle nog gissa på någon av dessa tre.

Men man lurar sig.

Nummer ett är nötskrikan, som lever ett undanskymt liv i skogen och därför undgår sina släktingars kändisskap.

Så här ser topplistan ut enligt Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (Sveriges ornitologiska förening, 2012). Siffran anger antal häckande par: Nötskrika Skata Kaja Kråka Lavskrika Råka Korp Nötkråka

290 000 220 000 200 000 180 000 54 000 48 000 32 000 11 000

VECKA 2

7

MÅNDAG

8 TISDAG

ONSDAG

9

10

August, Augusta

Erland

Gunnar, Gunder

Sigurd, Sigbritt

TORSDAG

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

STÖRRE HACKSPETT Bästa kännetecknet är de stora vita skulderfläckarna.

11 12 13 FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

Jan, Jannike

Frideborg, Fridolf

Knut

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Januari

Spettar och kottar Större hackspetten är allkonstnären bland spettarna. Den trivs i alla slags skogar och äter det mesta som serveras, men vintertid framför allt tall- och granfrön. Kotten kilas fast i en utvald barkspringa, sedan pangar spetten på motfjälls tills fröna är uppätna och kottefjällen spretar åt alla håll. Under en sådan hackspettssmedja kan det ligga kottskrov i drivor.

Dåliga kott-år kan leda till massutvandring. En större hackspett som ringmärkts i Sverige flög en sådan vinter ända till Italien.

VECKA 3

14 15 16 17 MÅNDAG

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

Felix, Felicia

Laura, Lorentz

Hjalmar, Helmer

Anton, Tony

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Steglits Färggrann som en burfågel letar steglitsen efter sin favoritföda: kardborrefrön.

18 19 20 FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

Hilda, Hildur

Henrik

Fabian, Sebastian

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Januari

Naturens egen fröblandning Finkar är specialister på att äta frön, och näbb­ formen speglar vilket slags frö varje art finslipats för. Steglitsens spetsiga näbb är till exempel perfekt för att pilla frön ur kardborrar­ nas fröställningar. Här är några svenska finkars vintertida fröfavoriter:

Steglits: kardborre, tistel Vinterhämpling: gråbo Grönfink: nypon Gråsiska: björk Grönsiska: al Stenknäck: körsbär, slån, hägg Domherre: lönn, ask Mindre korsnäbb: gran Större korsnäbb: tall Tallbit: rönn

VECKA 4

21 22 23 24 MÃ…NDAG

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

Agnes, Agneta

Vincent, Viktor

Frej, Freja

Erika

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

25 26 27 FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

Paul, Pål

Bodil, Boel

Göte, Göta

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Januari

folkräkning Sista helgen i januari hålls den årliga räkningen av ”Vinterfåglar inpå knuten”. Sveriges ornitologiska förening håller i tyglarna och 20 000 svenskar räknar allt som rör sig kring sina fågelbord. Den sammanlagda topplistan för åren 2006–2011 ser ut såhär:

1. Talgoxe (etta alla år!)

2. Pilfink 3. Blåmes 4. Grönfink 5. Gulsparv 6. Skata 7. Domherre 8. Koltrast 9. Kaja 10. Gråsparv

GRÖNFINK Fågelbordets nummer fyra.

VECKA 5

28 29 30 31 MÃ…NDAG

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

Karl, Karla

Diana

Gunilla, Gunhild

Ivar, Joar

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Gästerna kring fågelbordet Att vintermata är bästa sättet att börja bekanta sig med fåglar. Arterna är lagom få och låter sig beskådas på nära håll från ett välplacerat fönster.

Januari

Domherre Hanen lyser röd på fågelbordet, honan är inte så färgstark.

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Talgoxe Sveriges vanligaste fågelbordsart.

Vinterbuffé för bevingade besökare Vill man locka många arter ska man servera blandad kost. Använd din fantasi och det som blir över i köket (det var så det upptäcktes att stjärtmesar gillar peppar­kaksdeg). Här några säkra tips.

• Hampfrö: mesar, gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, domherre, grönfink

Bergfink Stannar till på väg mot sydligare breddgraders bokollon.

Nötväcka Fröerna yr kring fågelbordets attackbesökare nummer ett.

• Solrosfrö: talgoxe, nötväcka, domherre, grönfink • Havre: gråsparv och gulsparv • Jordnötter, osaltade: mesar, nötväcka, siskor • Talg, ister, kokosfett: större hackspett, skata, blåmes, talgoxe, trädkrypare

Blåmes Trots sin ringa storlek en av fågelbordets tuffaste.

• Äpplen: trastar Gråsiska Kommer flockvis ena veckan, är försvunnen nästa.

April Nu öppnas de södra slussportarna och vårvärme och flyttfåglar strömmar in över landet. April är en storslagen flyttmånad. Tittar man mot himlen är chansen stor att man ser flockar av sparvar och finkar, duvor och trastar, gäss och tranor. Samma sak är det vid havsstranden: band efter band av ejdrar och andra sjöfåglar stryker tätt över vattenytan.

Hormonstormarna skickar andra budskap också: Till tranorna: Dansa! Till den sällsynta vitryggiga hackspetten (bilden) och dess släktingar: Trumma! Till en rad andra arter: Sjung! På promenaderna hör man hur den ena stämman efter den andra ansluter till fågelkören.

April är en bra tid för att börja lära sig de olika arternas sång. De har inte hunnit bli fler än att de hjälpligt kan hanteras, och eftersom löven ännu inte slagit ut har man vissa chanser att få se den som sjunger, vilket ökar chansen att kunna pricka in rätt art.

Man väljer lämpligtvis en handfull arter som sjunger just nu – till exempel bofink, rödhake, taltrast, koltrast, talgoxe, blåmes, gulsparv och grönfink – lyssnar in sig på en fågelskiva och går sedan ut och jämför med verkligheten.

Det är en skön tillfredsställelse att märka hur fågelkören art för art förvandlas från en namnlös ljudmatta till igenkännbara och bekanta röster.

VECKA 14

Annandag påsk

MÅNDAG

2 TISDAG

ONSDAG

3

TORSDAG

Harald, Hervor

Gudmund, Ingemund

Ferdinand, Nanna

Marianne, Marlene

1

4

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

5

FREDAG

6

7

LÖRDAG

SÖNDAG

Irene, Irja

Vilhelm, William

Irma, Irmelin

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

SÄDESÄRLA. Lätt att känna igen på den gråsvarta dräkten och den vippande stjärten.

April

Sädesärlan är punktlig Sädesärlan är ett lika troget som välkommet vårtecken. Till Skåne kommer den redan i slutet av mars eller i månadsskiftet mars–april. I Mälardalen brukar det vara dags denna vecka, framåt mitten av månaden har sädesärlan hunnit upp till Jämtland och mot slutet av april även till de nordligaste delarna av landet.

Sädesärlan är med sin punktlighet ett utmärkt ­exempel på en datumflyttare, det vill säga en flyttfågel som lämnar sina övervintringsplatser när den inre klockan säger att det är dags.

Motsatsen – väderflyttarna – struntar i almanackan, de ger sig av norrut när vädret är tjänligt, och deras ankomsttid varierar därför från år till år. Väderflyttarna är oftast fåglar som övervintrar på nära håll i norra Europa, exempelvis sånglärkor och tofsvipor.

VECKA 15

8

MÃ…NDAG

9

Nadja, Tanja

Otto, Ottilia

10 11

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

Ingvar, Ingvor

Ulf, Ylva

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

12 13 14 FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

Liv

Artur, Douglas

Tiburtius

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

KOLTRAST. Hanen är vackert svart med klargul näbb och ögonring.

April

Sveriges nationalfågel Det var i en läsaromröstning i Dagens Nyheter år 1962 som svenska folket gjorde sitt val och korade koltrasten till sin nationalfågel. Även om både den sotsvarta hanen och den bruna honan har sin yttre skönhet, så är det nog sången som väcker de starkaste känslorna.

Det melodiska vemodet träffar en öm punkt inom många lyssnare.

Som allra vackrast klingar den under vårkvällarna, när koltrasthanen sjunger in skymningen från en trädtopp eller tvantenn långt efter att de flesta andra fågelröster tystnat.

VECKA 16

15 16 17 18 MÅNDAG

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

Olivia, Oliver

Patrik, Patricia

Elias, Elis

Valdemar, Volmar

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

ORRE. Tupparnas bubblande spel kan höras vida omkring så här års.

19 20 21 FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

Olaus, Ola

Amalia, Amelie, Emelie

Anneli, Annika

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

April

Stridstuppar I gryningen anänder orrtupparna till spelplatsen och intar sina positioner, var och en i sitt lilla område. De kråmar upp sig, breder ut de lyrformade stjärtarna, hänger med vingarna och blänger under blodröda ögonkammar. Om någon kliver över den osynliga gränsen blir det tuppfäktning på riktigt. Över hela spelplatsen ligger en ljudmatta av kraftiga blåsljud och bubblande kutter.

Allt handlar förstås om att imponera på hönorna, som brukar dyka upp i slutet av månaden. Då blir det extra fart i spelet. En lyckad tupp kan få para sig med alla hönorna, medan de andra blir utan helt och hållet.

VECKA 17

22 23 24 25 MÅNDAG

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

Allan, Glenn

Georg, Göran

Vega

Markus

c

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

MORKULLA. Den brunspräckliga färgen ger ett perfekt kamouflage.

26 27 28 FREDAG

LÖRDAG

SÖNDAG

Teresia, Terese

Engelbrekt

Ture, Tyra

c

c

c

Temperatur:

Temperatur:

Temperatur:

April

Morkullan flyger i skymningen

De tystlåtna skogsvanorna och den perfekta skyddsfärgen gör morkullan osynlig under större delen av året. Men det finns ett undantag: på våren när hanarna flyger sina fasta kvällsrutter över trädtopparna, om och om igen.

Oftast uppmärksammar man lätet först, det skarpa ”pissp” hörs på långt håll, först på närmare håll hör man att det varvas med ett läderknarrigt: ”oårt oårt”.

Så har man den plötsligt rakt ovanför sig – med långsamma vingslag ror den genom lufthavet. Mötet blir kort, men står man kvar är det mycket möjligt att den kommer tillbaka igen på nästa varv.

Valborgsmässoafton

VECKA 18

29 30 MÅNDAG

TISDAG

Tyko

Mariana

c

c

Temperatur:

Temperatur:

vårens budbärare Det majestätiska vingspannet, det rullande, klangfulla trumpetandet och ankomsten kring vårdagjämningen gör tranan till en stark symbol för ljusnande tider. I vissa delar av landet (till exempel i sydöstra Småland) firas fortfarande Trandagen den 25 mars.