Bo Mossberg och Björn Cederberg
Humlor
40 A R TER AT T Ä L SK A O CH F Ö RU N D R A S ÖV ER
i Sverige
BONNIER FAKTA
S V ENSK A HUMLE A R T ER Drottningar och snylthumlehonor ordnade efter färg
Mörk jordhumla
Blåklockshumla
Rallarjordhumla
Ängshumla
Kragjordhumla
Broksnylthumla
Ängssnylthumla
Skogsjordhumla Ljus jordhumla
Sydsnylthumla
Jordsnylthumla
Hussnylthumla
Lappsnylthumla
Trädgårdshumla
Ljunghumla
Trädgårdssnylthumla
Åkersnylthumla
Klöverhumla
Lapphumla
Fjällhumla
Trädgårdshumla (melanistisk)
Stenhumla
Gräshumla
Stensnylthumla
Alphumla
Åkersnylthumla (melanistisk)
Vallhumla
Åkerhumla
Stormhattshumla
Åkerhumla (Gotlandsform)
Hushumla
Haghumla (melanistisk)
Polarhumla
Haghumla
Backhumla
Taigahumla
Tjuvhumla
Berghumla
Sandhumla
Mosshumla
Tundrahumla
innehåll Förord: Naturens hjältar 5 HUMLANS VÄRLD 7
Humlans år 8 Hur känner man igen en humla? 13 Så fungerar en humla 16 Hemma hos humlan 32 Humlornas fiender 40 Humlor och blommor 45 Humlor och människor 57 ART FÖR ART 71
Sveriges humlearter 72 FÖRDJUPNING 169
Ursprung och släktskap 170 Att känna igen en art 173 Svenska namn på humlor 182 Ordförklaringar 185 Litteratur 186 Register 190
Naturens hjältar
BL AND INSEK TERNA FR A MSTÅR humlorna för många som de mest sympatiska. De är för det mesta godmodiga, vilket förstärks av det kramgoa utseendet med mjuk päls, nästan lite som små brummande nallebjörnar – hög »pandafaktor« skulle man kunna säga. Med sitt idoga pollinerande av nyttoväxter och vilda blommor framstår de dessutom som naturens hjältar, definitivt att räknas till »the good guys« och de förtjänar all vår respekt. Men de får inte riktigt det erkännande de förtjänar. Visserligen inräknas värdet av pollinering i bruttonationalprodukten (BNP) till kring 900 miljoner kronor per år. Då baserat enbart på avsalugrödor. Värdet av frukt och bär i privata trädgårdar eller skogens bär räknas inte in. Inte heller nyttan av pollineringen av många andra av naturens vilda växter. I våra trakter står just humlorna för en avsevärd andel av dessa pollineringstjänster. Trots att humlorna utför en enastående ekosystemtjänst helt gratis, vet de flesta människor inte ens att det finns flera olika, faktiskt hela fyrtio arter räknas som svenska. Tre av dessa har vi helt förlorat under senaste århundradet och många har försvunnit från stora delar av landet, mycket beroende att vi inte tagit hänsyn till att de finns – eller fanns. För att kunna hejda ytterligare förluster av sådana viktiga medvarelser som humlorna, måste vi så klart känna till vad de behöver för att tillfredsställa sina grundläggande behov. Med den här boken som presenterar de olika humlearterna på ett ingående sätt vill vi också passa på att belysa intressanta anpassningar hos humlorna. De har en massa saker för sig som de flesta inte har en aning om. Beteenden som förtjänar att berättas om. Boken är uppdelad i tre sektioner. I den första introduceras vi i humlornas livscykel, en förutsättning för att förstå vad som är på gång i humlevärlden under olika tider på året. Sedan kommer 5
vi humlorna mer in på livet i en närgången presentation av deras utseende, varför de ser ut som de gör och hur de fungerar. Vi får också en inblick i deras kärleksliv. Många vill säkert veta vad de egentligen har för sig i buskarna. Sedan kommer vardagen med sina svårigheter och bekymmer i ett »hemma hos-reportage«. Blommornas och humlornas ömsesidiga betydelse för varandra är central. Därför har vi också låtit den blomrikedom humlorna behöver genomsyra hela presentationen. För dig som nu förhoppningsvis fått en än mer positiv inställning och en större förståelse för humlorna i sina naturliga sammanhang ger vi tips på vad du kan göra för att gynna dina nyvunna kompanjoner. Vilka växter är bra för humlorna och vad ska jag satsa på i trädgården, kanske en örtagård eller en blomsteräng? Sektion två består av en artvis presentation av alla svenska arter, även de som försvunnit, de skulle ju kunna komma tillbaka. Om du nu inte låtit dig mättas av detta utan vill gå vidare har vi avslutningsvis en jämförelseplansch med alla nu förekommande svenska arter (planschen presenteras också på s. 2–3) samt en bestämningsnyckel som i en traditionell flora. Där kan man steg för steg närma sig sanningen i arternas identitet. Det förutsätter i de flesta fall att humlan fångats in och fått lugna ner sig i kylskåpet en stund så att man kan betrakta den med förstoringsglas eller lupp. Karaktärer som måste ses på avlivade humlor har vi uteslutit. Vi tror att du delar uppfattningen att behovet att med säkerhet få rätt namn på en humla inte överstiger det olustiga i att först döda den. Vi får nöja oss med att vissa arter förblir obestämda. Vi har heller inte någon bestämningsnyckel för hanar som är mer variabla i färgerna och bestäms till stor del på detaljer i parningsorganen. Att humlor tillhör bina är uppenbart för engelsktalande personer. Bumblebees anger entydigt släktskap, medan humlor lämnar utrymme för visst tvivel i denna fråga. Det anspelar mer på den gemytligt brummade flygton som vi mest associerar med lata dagar i hängmattan. Varför då inte passa på att närma sig humlorna via denna bok, och varför inte – just i hängmattan?
6
HUMLANS VÄRLD Vad är bästa sättet att hjäpa humlor, göra gräsmattan till en blomsteräng eller anlägga en örtagård? Kanske både och …
Humlans år SA MTIDIGT SOM SÄLGENS hanblommor gulnar av pollen brukar man kunna upptäcka de första humlorna för året. Det är alltid drottningar som överlevt övervintringen och nu rejält hungriga söker de nektar i blommorna. Det finns inte så mycket blommor att hitta tidigt på våren och man ser drottningar besöka tussilagor, krokusar, julrosor och påskliljor. Drottningarna har ännu inte lärt sig vilka blommor som har mest nektar eller hur blommor riktigt ska se ut heller för den delen. De besöker därför också andra objekt med lockande färger. En och annan nyss framsmält blåmetallisk ölburk i diket måste förstås kontrolleras, det skulle kunna vara en sån där vårblomma. Bäst att kolla! Efter att ha kompenserat sig för den värsta sockerbristen kan drottningen börja söka efter lämplig boplats. Drottningens bosöksbeteende är lätt att känna igen och skilja från födosöket. Bosökande drottningar flyger sakta någon decimeter över marken och spanar efter lämpliga håligheter eller lovande tuvor och lövhögar. Med jämna mellanrum landar de för några minuters undersökning och kryper då omkring för att skapa sig ett bättre beslutsunderlag. Vissa arter som jordhumlor och stenhumlor bygger helst bo nere i marken och visar stort intresse för sorkgångar, men också andra håligheter. De efterlämnade hålen från uppdragna maskrosplantor i gräsmattan måste inspekteras, dock utan att kunna
Drottning söker nektar och pollen på sälg och vide, april.
8
HUML ANS VÄ RLD Humlans år
HUML ANS VÄ RLD Humlans år
9
Drottning letar efter boplats. Övergivna sorkbon passar bra, april–maj.
erbjuda någon vidare möjlighet till bobyggnad. Arter som åkerhumla föredrar att lägga boet ovanpå marken och har i stället siktet inställt på lövhögar, grästuvor eller vinterbon av sork. De drottningar som oftast påträffas inomhus på våren är hushumla. Till skillnad från de flesta andra arter söker de boplatser i ihåliga träd och fågelholkar, men även i väggar och i isoleringen på vindar. Om ett fönster står på glänt kryper de gärna in i hopp om att hitta en varm isolerad plats. Tyvärr blir de ofta instängda när vi vädrat klart och blir då snabbt uttorkade i den torra inomhusluften så att de inte längre orkar flyga. bobygge När drottningen funnit en bra plats kan hon påbörja sitt bobygge. Platsen ska helst vara skyddad och väl isolerad så det går att behålla värmen. Ett övergivet bo av någon smågnagare erbjuder utmärkt material och är ju redan utprovat som boplats. Hon samlar in nektar och pollen. Nektarn lagras i en kruka av vax som hon själv producerar. Pollenet tuggas samman med honung till en mjuk massa på vilken äggen läggs. De täcks över med vax, Drottningen ruvar första kullen larver. Skafferiet utgörs av en vaxkruka med honung, maj.
och uppfödningen av den första kullen arbetare är i gång. Arbetarna är avsevärt mindre än drottningen men varierar en del i storlek. De är för övrigt till utseendet närmast identiska med henne. Det uppstår snart en viss arbetsfördelning mellan arbetarna så att de större individerna i högre grad är benägna att samla näring och försvara boet medan de mindre sköter sysslorna inne i boet. Yngre individer spenderar också mer tid i boet än äldre. Med de gemensamma ruvningsaktiviteterna kan boet hålla en temperatur på 30˚C. Detta är en av anledningarna till att så många generationer arbetare kan produceras på kort tid även i ganska kyliga miljöer. Det gör humlorna till mer framgångsrika än andra vilda bin i nordliga trakter och i alpina miljöer.
De nya drottningarna och hanarna parar sig.
parningstid Redan före midsommar börjar man i Sydsverige stöta på årets första humlehanar. Till en början mycket enstaka och huvudsakligen av de tidiga arterna ängshumla, ängssnylthumla och hushumla, men också andra arter kan sporadiskt dyka upp i blommorna. Det är just där man lättast lägger märke till dem. Hanarna samlar aldrig pollen utan koncentrerar sig på att söka nektar för egen konsumtion. Under sena högsommaren och eftersommaren kommer de att fullständigt dominera på blommorna i rabatter och längs vägkanter, men bara tidigt på morgonen och under eftermiddagarna. På förmiddagen tycks de vara helt försvunna. Det är då de gör av med all energi, dels för produktion av HUMLANS LIVSCYKEL ÄR ETTÅRIG Endast drottningar övervintrar. De anlägger bon på våren. Samhället växer under sommaren med flera generationer arbetare. Under högsommaren kläcks hanar och nya drottningar. Efter parningen kryper de nyparade drottningarna ner i marken för att övervintra medan arbetare och hanar dör.
10
HUML ANS VÄ RLD Humlans år
HUML ANS VÄ RLD Humlans år
11
64
HUML ANS VÄ RLD Humlor och människor
Stora resurser av allmänna medel läggs på att klippa kommunala gräsmattor, parker och kyrkogårdar. I många fall skulle en utvecklad, mindre intensiv skötsel kunna ge blomrika långgräsytor med ängskaraktär. Även ruffen på golfbanor kan skötas så att de blir blomrika. Det kräver dock att de inte gödslas eller impregneras med insektsgifter.
Kantnepeta
Anlägg en örtagård Nästan alla kransblommiga växter som dominerar våra kryddträdgårdar är bra humleväxter. Blommorna på mynta-, timjan- och salviaarter, kungsmynta (oregano), citronmeliss, isop, gurkört och liknande tycker humlorna är toppen. Tillsammans med kantnepeta, lammöron, humlesuga och strandveronika kan man få en örtagård som erbjuder mat för humlorna från slutet av maj till september. Ett bra sätt att undersöka de olika arternas dragkraft är att gå runt i handelsträdgårdar, parker och andra planteringar och notera vilka arter som har mest humlor som besökare. Många av örtagårdens blommor blommar ganska sent på säsongen så det är mest hanar som får tillfälle att utnyttja blomrikedomen.
Citronmeliss
Gurkört
HUML ANS VÄ RLD Humlor och människor
65
Isop
Lammöron
Ängssalvia
Humlesuga
Grönmynta
Prunkande rabatter, Runsten, Öland.
R abatter och balkonglådor Om man inte har utrymme för en örtagård platsar många växtarter utmärkt i en rabatt: tidigt blommande helleborus, kantnepeta, stäppsalvia, lavendel, löjtnantshjärta, akleja, riddarsporre, fingerborgsblomma, gullstav, bolltistel – listan kan göras lång. 66
HUML ANS VÄ RLD Humlor och människor
HUML ANS VÄ RLD Humlor och människor
67
I krukor på balkongen passar både örtkryddor, luktärt och färggrann indiankrasse som bidrar till det egna välbefinnandet, ögonfägnaden och till utfodring av humlor. Den samlade mängden balkonglådor kan tillsammans med genomtänkta planteringar av perenner och blommande buskar göra att även tätortens sterila flerfamiljshusmiljöer förmår upprätthålla populationer av humlor. Övriga delar av tr ädgården I undanskymda delar av trädgården där man kanske har sin trädgårdskompost finns också möjligheter att ha blommor som humlorna attraheras av. Vitplister, rödplister och rosenplister börjar blomma tidigt liksom olika lungörter och nunneörter. De lite mer ovårdade delarna av trädgården passar också utmärkt som naturliga boplatser för humlor. Uppläggningsplatsen för urkrattad mossa från gräsmattan, täckt med löv och kvistar kan tjäna som bomaterial för åkerhumla och andra arter som bor ovanpå markytan.
Rosenplister
Bryn, åkerrenar och vägk anter Några av odlingslandskapets marginalmarker är riktigt värdefulla som växtplatser för många av humlornas viktigaste näringsväxter. Alla ärtväxter som skogsklöver, rödklöver, gulvial, häckvicker och kråkvicker, alla plisterarter, alla väddarter, strävbladiga arter som vallört, blåeld och oxtunga, väddklint och tistlar, tjärblomster, rödblära, midsommarblomster, gullris och många andra växter som vi ser som ogräs i trädgården har sin givna plats längs vägkanter, diken skogsbryn och åkerrenar. Blomrikedomen i dessa kantzoner är väl värda att värna om då de har en avgörande betydelse för kontinuiteten av blommande växter genom sommaren. Om man väntar med vägkantsslåtter till sent på Vitplister
Hushumla Bombus hypnorum
Arbetare Drottning
Hanar
HUSHUML A ÄR VANLIG i parker, i trädgårdar och i anslutning till bebyggelse i hela Norden. Den förekommer ända upp i fjällbjörkskogen om lämpliga boplatser finns. Arten har nyligen etablerat sig på Gotland, där den först påträffades 1993. Liknande expansion av utbredningsområdet har skett till England och Island under 2000-talet. SLITNA ARBETARE K AN TAS FÖR TAIGaHUMlA Det är en medelstor art. Pälsen på mellankroppens ovansida är orangebrun. Bakkroppen är svart med vit spets. Både drottning och arbetare varierar mycket i storlek och det kan ibland vara svårt att skilja en liten drottning från en stor arbetare. Hanen har liknande färgteckning som honor och har dessutom brun behåring på tergit ett, ibland även på tergit två och delvis ljusbrun behåring i ansiktet. Individer med mörkbrun till svart päls centralt på mellankroppsryggen påträffas längs sydkusten och beror sannolikt på påverkan från migration. I Mellaneuropa förekommer nämligen individer som har helt svart mellankropp och diverse mellanformer är vanliga. Risk för förväxling med taigahumla finns i norra Svealand och Norrland. Denna har dock oftast ett tydligt svarthårigt band på ryggsidan mellan vingfästena. Hanarna som i regel har jämnt gulbrun päls på ryggen måste undersökas närmare för en säker bestämning. Det är viktigt att lägga märke till att arbetare av hushumlor lätt blir starkt avskavda och på grund därav svarta på ryggen om boet ligger i mineralull. 96
HUSHUML A Bombus hypnorum
HUSHUML A Bombus hypnorum
BOR I HUS, HÅLTR ÄD OCH HOLK AR Drottningar är framme tidigt på våren när sälgen blommar och börjar bosöka längs husväggarna. De kryper in i ventiler eller genom fönster som står på glänt och hamnar lätt inomhus. De kan då behöva hjälp att ta sig ut för att inte dö av uttorkning. Bona anläggs i isoleringen i husväggar och på vindar samt i ihåliga träd och fågelholkar. Arbetarna försvarar boet, vilket kan besvära känsliga husägare. Samhället kan innehålla några hundra arbetare. Hushumla parasiteras av hussnylthumla. Hanar börjar visa sig kring midsommar. De patrullerar i skuggiga miljöer, längs häckar och diken och flyger då på någon meters höjd. Solbelysta blad och trädbaser doftmarkeras längs flygrutten. Hushumla är korttungad, har korta kinder och brett huvud och når inte nektar i blommor med djup kalk, men är en viktig pollinerare i våra trädgårdar. Körsbär, äpple, vinbär, hallon, rosor och många andra trädgårdsväxter besöks gärna.
97
Hushumla är utbredd i hela landet utom fjällen och följer huvudsakligen bebyggelsen.
Hane på brunört, Ed, Uppland
Arbetare på hallonblom
Oxbär
Stenros
Arbetare på solvända
Runsten, Öland
98
HUSHUML A Bombus hypnorum
Hussnylthumla Bombus norvegicus
Hanar Hona
HUSSN Y LTHUML A AVSLÖJAR SIG när den söker bon av sin värdart. Den är utbredd i Götaland, Svealand och södra Norrland samt på Öland. Den är sällsynt i inre och norra Norrland och saknas helt på Gotland. Den följer sin värdart hushumla i utbredning och påträffas ganska frekvent i gårdsmiljöer och annan bebyggelse. Den är dock sannolikt delvis förbisedd och kanske därför mera vanlig är vad fynddata visar. Utbredningen omfattar förutom Skandinavien och Finland även Centraleuropa och norra Sydeuropa, där den är sällsynt, samt vidare österut till Sibirien. Lik jordsnylthumlan Kroppsstorleken hos hussnylthumla är närmast jämförbar med jordsnylthumla. Pälsen är svart förutom smutsgul krage, vitt bakkroppsband på tredje och fjärde ryggsegmenten samt mörkhårig bakkroppsspets. Den gul-svart-vita pälsen gör att den liknar flera andra snylthumlor. Särskilt honan är ytligt sett mycket lik den allmänna jordsnylthumlan, förutom i storlek också i utseende. Hussnylthumlan kan vid närmare betraktande lätt skiljas på att bakkroppsspetsen är kraftigt krumböjd och att sista sterniten har en inkrökt spets som är längre än sista tergiten. Denna karaktär delar den bland annat med den närbesläktade och likartat färgade ängssnylthumlan, vilken ofta är klart mindre. Hussnylthumla har en svagt antydd köl i mitten av sista tergiten, vilket gör den identifierbar om den betraktas på nära håll i reflekterande belysning. HUSSN Y LT HUML A Bombus norvegicus
99
Honor av hussnylthumla söker bo av hushumla längs husväggar, trädstammar och fågelholkar.
Hona i maskros
Åkervädd
Hanarna är svarthåriga med blekgul bred krage. Bakkroppen har ofta vita hår på första tergiten i varierande utsträckning, andra är svart, tredje och fjärde vita, femte svart och sjätte och sjunde ofta svartbruna, men kan variera mellan helsvart till rödtonat med inblandning av vita hår. De kan då vara mycket svåra att skilja på färgen från ängssnylthumla. Antennskaften hos hussnylthumlehanar är tätt och långt behårade och har matt yta, ängshumla har gles behåring och blank yta på skaften. 100
HUSSN Y LT HUML A Bombus norvegicus
HUSSN Y LT HUML A Bombus norvegicus
Par asiter ar hushumlan De övervintrade honorna visar sig redan i maj och ses ofta söka efter hushumlebon längs stående trädstammar och takutsprång. Det är den enda gulsvart-vita humlearten som regelbundet söker bo på detta sätt. Nektarsök hos honorna har noterats på maskros under våren samt bland annat på åkervädd och odlade växter som gullstav (sibirstånds) på sensommaren. Hanar söker ofta nektar på mjölkört, gullris, kärrtistel, krustistel, åkervädd och väddklint. Hanarna parningsflyger i juli på buskar och doftmarkerar solbelysta blad. Få observationer är gjorda på deras patrulleringsbeteende och inga systematiska undersökningar är publicerade.
101
Hussnylthumla följer utbredning av sin värdart hushumla men saknas ännu på Gotland.
Kil, Värmland