Lars RING JAN RUNDGREN
foto roland persson
b o n n i e r f 1a k t a
2
3
4
5
e n stad, e n s ko g , e n tr äd går d
11 Om trädgården, Söderbrunn, om Lill-Jansskogen. Odlandet på 2010-talet – behovet av rötter.
om röt t e r o c h o m at t h it ta h e m
23
Om oss.
tr ädgår ds l iv: et t samtal m e l l an jor de n oc h dig 39 Det är bra att prata med växter – dom pratar redan med dig. Att avläsa hur växterna mår kräver kunskap, till dess du lärt dig språket. Titta, dofta, lyssna – rabatterna vill dig något.
e t t kapit e l o m ti d o c h år sti d e r
49 Tid är allt – själva förutsättningen för växandet, färdigställandet, men också insikten om årstidsväxlingar, klimat och livets alla faser. En trädgård är egentligen bara olika faser av tid.
baroc kt g rö n sak s l an d
63 Alltings början, grönsakslandet som palett, blandning av ätbart och blommor, vad trivs på lerjord – vad vi odlar – och hur.
h e m ma hos e man u e l swe de n borg 75 Vårt kolonihus, ritningar, påverkan, hur och varför plus omläggning av tak. Inredning mm.
e t t r ät t bl öt t p r är i e h ö r n e l l e r mötet m e d pi e t ou dol f s f ru 8 5 All denna inspiration från trädgårdspersonligheter som Vita Sackville-West, Piet Oudolf, Karl Foerster m fl. Hur man vidareför, anpassar och omtolkar ett hortikulturellt arv.
f r amt i de n – e n m ete r ti l l vän ste r 97 Om den nya lotten och allt roligt där.
6
e n g rust r ädgår d där g r äs e n dan sar
10 9 Om en grusrabatt med massor av gräs, lite barrväxter – dags att återupptäcka dem – och annat som Kniphofia, guldalm mm.
om bu x bom, ave n bok s h äc kar o c h at t s kap a m e d g e om e t r i 117 Alla våra buxbomshäckar och enskilda formfigurer: tips, arter, möjligheter men även avenbok, liguster, taxus. Att skapa rum, väggar, men också cirklar.
äta ut e
131 Grilla, äta, dricka, slappa, umgås – trädgården som matplats och lounge, sommarkvällen som ideal umgängesform plus bilder på dukningar.
at t sam l a oc h för söka åte ru ppr ät ta par adi s et 143 Och så alla dessa samlingar av snödroppar, julrosor, hostor, dagliljor, eucomis, kobrakallor, pelargoner, trädpioner, rosor, gräs, lungört, afrikas blå lilja, tulbaghia mm. Om det monomana samlandet som tvång och lust.
at t nam ng e nat u r e n är at t bl i e n d e l av de n 165 Naturen vore blott en grön röra om inte människan genom årtusenden skänkt namn åt alla växter, hav och berg. Historien om växtsamlandet, om nyfikenhet och om begär är en skildring av den mänskliga naturen. vänta – jag s ka bar a an da s 17 5 En del njutningar saknar man inte förrän det är för sent. Ännu är inte ren luft en bristvara – inte här. Uppskatta dina steg på jorden, lär dig ta vara på dem. Och glöm inte att njuta av alla dina andetag.
7
5 januari 2011
Just hemkomna från Söderbrunn. Långa köer genom city. Det är som om resan alltid tar antingen 15 eller 40 minuter. Man flyter genom stan eller så är alla trafikljus röda. Området kring Norrtull och Roslagstull är en ständig arbetsplats för Norra länken. Idag har man sprängt så hela området skakat. Till och med rådjuren verkar ha vant sig.
s öde r bru n n s kolon i för e n i ng l i gg e r v i d utkanten
En grind til lyst, välkomna in! Det är
av Lill-Jansskogen, två stenkast från Roslagstull. Ibland kan man
en låtsasgrind vi har, en utsmyckning.
höra staden larma bakom granarna, roslagsbanetågen rassla förbi
vintern står den där enbart som en
liksom frakttågen till Frihamnen. Studenter på väg till eller från universitetet. En del kvällar sjunger näktergalen och sparvhöksungarna
Den har inget staket på sidorna. På markering av var vi tycker att man ska gå in. Det är först på sommaren som den blir en riktig grind, en
ropar på mat från sitt bo vid motionsspåret där joggarna flåsar förbi
öppning mellan två stängda ytor, en
med ögon glansiga av syrebrist. Här är en sällsam blandning av
solbrudar, Helenium.
storstadspuls och lantlig frid. Här på denna tunga lerjord, som varit botten på en havsvik, låg en gång Söderbrunna gård, på den mark som kallas Albano – en av alla uddar runt Brunnsviken som Gustav III gav vackra, exotiskt italienska namn efter sina resor utomlands. Här syntes en gång Bellman på väg till Fiskartorpet och borta vid Ugglevikskällan firades förr trefaldighetsnatten, en vårhelg som idag är helt bortglömd, ägnad magiska brunnar och fruktsamhet. Unga pigor och hantverkslärlingar kom för att mycket handfast hylla den savspända våren och därmed också själva livet. Trefaldighetsnatten var en fruktbarhetsrit av stora mått, en hyllning till sådd och lust. Ugglevikskällan stängdes först på 1990-talet, innan dess drack många som gick förbi av dess goda, nyttiga och en gång heliga vatten.
11
passagemöjlighet mellan två stora
16
Morgonsol bryter igenom dimman. Den här ängen bredvid vår lott tillhör Banverket, spåren till Frihamnen går strax bakom. Här har vi börjat sätta äppelträd, nu senast ett Sörmlands kalvill från Julita gård.
Idag hittar man här inga tolvbarnsfamiljer med lungsiktiga barn som odlar potatis för att överleva. Söderbrunn är fullt av människor som har ett närmast existentiellt behov av att vara del av en bit jord, en natur. När fler och fler människor blir religiöst indifferenta kan närkontakten med årstider, med en repetitiv återfödsel, fungera som ett slags panteism. Naturen är besjälad av en obrytbar kraft och vilja, den ger också hopp och poetiska förklaringar. Under antiken förstod grekerna vintern som den tid då fruktbarhetsgudinnan tvingades ner till maken Pluto, c/o Underjorden. Proserpina, dotter till skördegudinnan Ceres, kidnappades av Pluto och fördes till Hades. Jupiter fick honom att släppa Proserpina men innan dess lurades hon att äta sex granatäpplekärnor och tvingas därefter att tillbringa sex månader vart år hos Pluto. Därför
Ibland kommer Jans skisser till användning inom andra områden: den här blev så småningom mönster på en pappersservett.
har vi människor vinter och sommar. Våren är den stora befriaren
14: En vitbrokig kornell har fällt sina
då världen föds igen – lär oss denna sägen samt att aldrig lita på
upp senhösten. Kornellens olika sorter
gudar. Vintern är straffet, då ljus och utomhusdofter är försvunna
stammar.
– bara lukter återstår, avgaser och stekos från alla dessa fula korvkiosker som invaderar torgen.
blad, dess bara röda stammar lyser har en mängd skilda färger på sina
15: Ännu en vår, i förgrunden en rosa Bistorta officinalis ”Superba” – stor
Odlandet, kampen med och mot naturen, tillfredsställer många på en rad olika sätt. Trädgården blir en scen för längtan, mysterier
ormrot. Nysatta kryddor i de upphöjda bäddarna och framför dem en piplök – god i soppor och på sallader.
och skönhet. Trädgårdskonsten har också ett kreativt element, ett
Ingen av oss visste ens att piplök
handfast hantverk som man tvingas ta ställning till var vår. Vilka
luftlök i sina land som hon la in som
färger ska vi så den här gången? Hur bygger man rum av grönska på en bit lerjord? Här är var och en sin egen demiurg, sin egen gudom varje växtsäsong. Vi är kungar av rabatten, men maktlösa mot harar, frost och fulla studenter. Kanhända är också vår vurm för trädgård rent av ett motstånd mot staden, mot stressen och själva moderniteten. Söderbrunn har ingen elektricitet. Odlandet är möjligen gerillaföring mot det sterilt urbana. En kamp mot alla icke-organiska former.
17
fanns. Lars mamma hade egyptisk píckles, ett pillrigt jobb. Så när vi hittade denna piplök slog vi till.