Elin Ek
Super tanten
Sylt, smĂĽkakor, syjuntor och civilkurage
Innehåll Tanten – civilkuragets rynkiga ansikte 5 tantquiz: Så tantig är du! 11
Saft, Sylt, Kräm och Kompotter 17 HANDVÄSKETANTEN 22, recept: Pappa Frides lingonsylt 23, Min lingonsylt 23, Jordgubbssylt 25, Blåbärssylt 25, Hjortronsylt 26, Mormor Margaretas mos 27, Svartvinbärsmarmelad 28, Rårörd lingondricka 28, Fläderblomssaft 29, Svartvinbärslikör 30, Saftsås 30, Hallonkräm 31, Klappgröt 32, Chokladpudding 32, Risgrynsgröt i ugn33, Ris à la Malta 33, Smörgåsgurka 34, Pressgurka 34
supertanten: Stor i orden, liten på jorden 35
Kakor och Kafferep 37 recept: Bondkakor 40, Farmor Ruths vaniljbollar 40, Korintkakor 41, Hilmas chokladlöv 41, Chokladkolakakor 42, Gunhilds brysselkex 42, Astrid Lindgren 44, Tant Karins parisare 45, Hallongrottor 45, Drömmar 46, Franska pepparkakor 47, Mimmis Bregottformar 48, Mandelkubb 48, Prinsesskorpor 49, Wienerbröd 50, Rullrån 51, Mazariner 54, Knäcktarteletter 55, Kokosbollar 55, Dammsugare 57, Ambrosiatårta 58, Fannys chokladtårta Rolls-Royce 59, Marias mostrars marängrulle 60, Gunillas vinbärspaj 61, Prinsesstårta 62, Rulltårta 64, Småländsk ostkaka 65, Hälsingeostkaka 66
supertanten: Bättre en fågel i handen än tio i skogen 67
2
S U P E R TA N T E N
Konfekt och Karameller 69 recept: Tjong 71, Polkagrisar 72, Sockriga brända mandlar 74, Rosa, mjuka brända mandlar 74, Fransk nougat 75, Ljus gräddkola 76, Mörk chokladkola med chokladöverdrag 77, Lakritskola med choklad 77, Knäck 78, Ischoklad 78, AMALIA ERIKSSON 79, Rischoklad 80, Kokosgodis 81, Chokladmintpraliner 82, Mozartkulor 82
supertanten: Bättre fly än illa fäkta 83
Husmanskost 85 recept: Kokt fisk med äggsås 88, Laxpudding 88, Strömmingsflundra 91, Simons Jansson 91, Grönsakssoppa med fläskpannkaka 93, Ärtsoppa 93, Gamla Farmor på Höga berget 94, Kålpudding 95, Kalops 95, Dillkött 96, Revbensspjäll 96, Currykyckling 98, SELMA LAGERLÖF 99, Smörgåstårta med fisk och skaldjur 101, Smörgåstårta med skinka och ost 102
supertanten: Det som göms i snö kommer upp i tö 103
Syjunta 105 så gör du: Förkläde 110, Monogram 112, SEN 114, Lavendelpåse 113, Paketkalender 113, ELISE OTTESEN-JENSEN 18 Käpphäst 115, Pyttipannastickning 116, Fågelholk 118
supertanten: Den som spar han har 121
Sy en Tant 123 så gör du: Handväska 125, Klockad kjol 125, Hatt 126, Kappa 126, Blusliv 127
supertanten: Tala är silver, tiga är guld 128 8 mönster: 129–135 TA N T E N – C I V I L K U R AG E T S R Y N K I G A A N S I K T E
3
4
S U P E R TA N T E N
Tanten – civilkuragets rynkiga ansikte VA D Ä R E N TA N T ?
Är det tant Brun i Elsa Beskows saga som så rund, god och snäll bakar kakor och bjuder alla barn? Eller är hon tant Selma i Lilla Fridolf som barsk och sträng svingar en kavel över huvudet om någon ställer till med oreda? Hon är naturligtvis både och. För vissa har tanten plisserad kjol, för andra har hon lila hår, för somliga fyller man tant vid 50 och sedan träffar man 75-åringar som aldrig skulle kalla sig tant. Några är rädda för tanter – och andra för att själva bli en. Alla har sin uppfattning om vem tanten är och vad som är tantigt. Oftast handlar det om en viss person som gjort ett stort avtryck – det har varit snälla, gulliga, elaka, stränga, barnälskande eller barnhatande tanter, gummor, lärarinnor, mor- och farmödrar och grannfruar som satt sina spår. En bok om tanter, är det ännu en orgie i hemmafruromantik och snälla bilder på cupcakes, hur man skaver nymålade möbler till shabby chic och färgar allt i vitt och silver? Nej, för mig är tanten något helt annat! Visserligen handlar mycket av tantkunskapen om hemmet, men det handlar mer om det som är praktiskt i vardagen, kontemplativt och gott än romantiskt tillgjort och gulligt. För mig är tanten ett subjekt, en kvinna som inte längre förpassats till att bli ett objekt. Hon är inte behagfull och insmickrande utan tar för sig, står upp för sig själv och sina åsikter och för samhället. Inte alltid så bekvämt för omgivningen som gärna förminskar henne till en sur kärring som
TA N T E N – C I V I L K U R AG E T S R Y N K I G A A N S I K T E
tant s. -en -er • tilltalsord (från barn) till obesläktad ä. kvinna, ibland äv. till besläktad; (vard., ibland nedsättande) äldre kvinna Svenska Akademiens Ordlista
TA NTER NAS FINASTE ACCESSOA R ER:
Majblomma, brosch, kragblomma, pärlhalsrlörhängen, band, pärlörhängen, guldring, clips, länk bismarcklänk
Konservering Det finns några saker att tänka på när man saftar och syltar. Det vanligaste problemet är att sylten möglar eller att konsistensen inte blir som du tänkt dig. Här kommer några tips. Skumma av. När man kokar sylt så bildas ett skum som lägger sig på ytan. Skrapa av skummet med en sked under hela koket, för om det kommer med i syltburken så vill det gärna börja mögla i det. Min farmor sparade alltid skummet i en tallrik och åt upp, för hon sa att det var så mycket nyttigheter i det och hon blev nästan 100 år!
TA NTER NAS BÄSTA MOTIONSSKOJ:
*
* * *
Skogsmulle – i sin ungdom var hon med i Friluftsfrämjandet och lärde barn om naturen, hon smög omkring i skogen som Skogsmulle iklädd gröna kläder, hatt av näver och näbbskor och ropade »Hej Kollikokk!«. Motionssimning och vattengympa gör hon gärna regelbundet. På tv blir det Vasaloppet, kanske hon t o m åkte det för 50 år sedan! Eller när kvinnor nu fick åka … Stora friidrottsevenemang på tv.
20
Konservering. Det finns olika sätt att förvara sylt och saft och oftast är det vilket utrymme man har som avgör vilket man väljer. Här kommer några smarta tips om vad du bör tänka på: 1. Frysa in. Sylt som förvaras i frysen håller minst ett år och du behöver egentligen inget konserveringsmedel alls. Låt sylten kallna helt, häll upp i plastburkar och in i frysen. 2. Glasburkar. Spara dina köpeburkar av glas som har ett rejält skruvlock, diska dem noga precis innan du ska hälla i sylten. (Det är i gamla rester och smuts som möglet kan börja gro = man måste slänga sin fina sylt.) Skölj gärna burkarna och locken med en skvätt vatten utrört med konserveringsmedel, till exempel natriumbensoat eller Atamon (proportionerna står på paketen). Häll den kokheta sylten i burkarna och sätt genast på locken. När locken börjar att ploppa innebär det att vakuumet har sugit till. 3. Paraffinlock. Vet man att sylten kommer att stå ganska varmt och om man känner sig osäker på sina burkar kan man gardera sig med att lägga ett paraffinlock över sylten. Paraffin köper man som små kulor i påsar och smälter i vattenbad, sedan häller man ett jämt lager över sylten och låter det stelna innan man sätter på burklocket. 4. Konserveringsmedel. Vissa bär innehåller naturligt konserveringsmedel och i sådan sylt behöver man inte tillsätta något alls eller bara väldigt lite. Det gäller till exempel lingon och hjortron. Känsligare bär och frukter som jordgubbar, äpplen och blåbär behöver en gnutta konserveringsmedel i koket om det ska förvaras i glasburkar. S U P E R TA N T E N
Se recept på Mormor Margaretas mos, s. 27.
Socker – är inte bara en smakförstärkare utan också ett kononserveringsmedel. Om man gör sylt med endast lite sockerr i så kan man istället behöva tillsätta mer konserveringsmedel. el. Pektin – är bärens naturliga förtjockningsmedel. Vissa bär innehåller bara lite pektin och då blir sylten ganska lös om man inte tillsätter lite extra. Förvaring – all sylt mår bäst av att stå mörkt och svalt men en det finns ju nästan inga svala skafferier och jordkällare nuförörtiden så hitta det ställe som passar bäst. Kanske är det i cykelelförrådet eller på vinden? Se upp för syltsugna grannar baraa … Öppnade burkar ska in i kylskåpet för bästa hållbarhet! Sedan dan beror det ju på hur länge man kan hålla sig från att äta upp den! en! S A F T, S Y LT, K R Ä M O C H KO M P OT T E R
21
HJOR TRONS Y LT Hjortron är ett magiskt bär, de finns inte i vil-ken skog som helst. Nej, skogens guld kräver en fuktig norrländsk myr för att kunna växa. Detta leder till att hjortronställen – liksom äl kantarellställen – är hett eftertraktade och väl bevarade hemligheter som knappt ens går i st arv. Ibland liknar hjortronplockandet närmast dold krigföring. Jag har hört många skrönor om hur tandterna lurpassade på myren och hur vissa (ondskefulla) gummor plockade dem innan de var mogna och la ut dem på stora brickor hemmaa på tomten för att mogna i solen. Sådant gav fiender för livet. Därför ska du inte bli förvånad om ingen kommer att svara dig om du frågar vart man ska åka för att hitta hjortron. Om du nu är en lyckost och har ett eget ställe och lyckas hitta lite eller mycket bär kommer här ett fint recept på hjortronsylt eller mylta. Och snälla, skriv in vägvisningen till myren i ditt testamente åtminstone! P.S. På engelska heter hjortron »Cloudberry«, kan det bli vackrare? Ingredienser 2 liter hjortron (1 kg) 5 ½ dl strösocker (½ kg)
Gör så här: Rensa bären, om några är omogna så låt dem ligga på ett fat någon dag så mognar de fint. Väg bären och ta halva mängden socker i förhållande till hjortronen. Det spelar alltså ingen roll hur mycket eller lite du plockat. Varva bär och socker i en gryta, rör inte om! Låt stå svalt några timmar, skaka grytan försiktigt då och då. Hetta långsamt upp bären och låt sjuda på svag värme i 10–15 minuter. Rör inte i grytan utan fortsätt att skaka den då och då. Skumma av under tiden som sylten sjuder. Sylten är färdig när bären har blivit genomskinliga. Häll upp den varma sylten på väl rengjorda glasburkar ända upp till kanten och tillslut omedelbart. Om du vill frysa in den istället låter du den kallna innan du häller upp i plastburkar. Hjortron och lingon innehåller natriumbensoat men om man ska förvara dem i rumstemperatur kan det vara bra att tillsätta lite extra.
Serveringstips! Hjortron har en ganska distinkt smak så jag tycker att de passar bäst med en skopa len vaniljglass och ett rullrån (se s. 51).
26
S U P E R TA N T E N S B Ä S TA R EC E P T
MORMOR MARGARE TA S MOS En gång när min mamma var liten tog mormor hela hushållskassan och köpte en helikoptertur över Partille. Vad familjen åt den veckan är det ingen som minns … men det är ju inte varje dag man får chansen att åka helikopter över sitt eget hus! Min mormor älskade sin fruktträdgård! Den var igenvuxen som en sagoskog och där växte äppleträd, päron, plommon, gula och röda hallon, vita och röda vinbär, björnbär och smultron. För mig – lägenhetsbarnet – blev det bilden av Paradiset, att stå i sin egen trädgård och glufsa i sig nävar av frukt och bär. Varje sensommar kokade mormor äpplemos blandat med päron och plommon, ett sött mos med stora fruktbitar som hon skickade i en stor låda till oss i Norrland. Margareta var över 90 år när jag stod bredvid i hennes lilla kök och studerade hur hon kokade sitt fina mos som nog snarare borde kallas fruktkompott. Måtten ska mätas i volym, inte i vikt. Ingredienser 2/3 bitar av äpple (gärna olika sorter), päron och plommon, bitarna ska vara ca 4 cm stora 1/3 strösocker 1 krm natriumbensoat per kilo Gör så här: Koka de olika fruktsorterna var för sig i 10 minuter. Äpplen behöver lite vatten i botten för att inte bränna fast och päron ska ha minsta möjliga vattenskvätt. Plommon ska helst inte ha något vatten alls för de innehåller så mycket vätska i sig själva, ibland behöver man till och med hälla av lite vätska ifall det blir för blaskigt. Blanda sedan frukterna med sockret i en stor S A F T, S Y LT, K R Ä M O C H KO M P OT T E R
gryta och koka ihop till rätt konsistens. (Vilket ju inte någon annan än jag och mormor vet vad det betyder men ja, några minuter så frukten har mjuknat.) Och smaka, smaka, smaka! Tillsätt natriumbensoat utblandat i lite av sylten i en kopp och rör sedan ner i grytan. Häll upp i noga rengjorda glasburkar (paraffinera gärna, se s. 20) eller i plastburkar om du tänker frysa in moset.
Serveringstips! Moset är gudomligt i en tallrik fil! Eller om du behöver trolla fram en efterrätt, servera en klick kompott med lite mjölk.
27
Övre fatet (medsols, från vänster): franska pepparkakor, vaniljbollar, parisare, chokladlöv, brysselkex; Mellanfatet: bondkakor, dammsugare, chokladkolakakor, mazariner, bregottformar; Nedre fatet: kokosbollar, wienerbröd, mandelkubb
38
S U P E R TA N T E N
När blev utseendet viktigare än smaken? Om man får välja mellan en god men ful kaka och en fin men äcklig tar man ju självklart den första! Kakor ska vara bäst när man blundar. Jag är så himla trött på att bli besviken när jag fikar! Min farmors barndomsväns mor var känd i hela socknen för sina pepparkakor och sin mockatårta – hemliga recept förstås. Tänk att ha gjort något så lokalt och bra och så åtråvärt för över hundra år sedan som det fortfarande pratas om. Sådana hantverk gillar jag! Min topp 3-lista över hemskaste efterrättsupplevelser: 1. 70-talsfruktpaj utan socker i degen, »för bären är ju så söta«. Man var tvungen att dränka skiten i vaniljsås för att överhuvudtaget göra det ätbart. 2. Folkhögskoleäppelkakan gjord på gårdagens rågbröd som delats i bitar ovanpå skivade äpplen och så några hyvlade margarinflarn på toppen. 3. Fruktsallad på äpple, apelsin och banan, serverad med grädde utblandad med kesella. Det är inte en efterrätt, det är frukt som ligger huller om buller.
TA NTUTTRYCK:
Finemang Hoppsansa Nej vet du vad Aja baja Borta bra men hemma bäst Det var det värsta jag hört Jösses Hursa Mig veterligen Sålunda Ety Dock Sannerligen Ynnest
Det här kapitlet består av ett urval kakor; dels mina personliga favoritrecept, dels kakor som nästan är utrotningshotade och typiskt tantiga. Och så några recept som jag tycker är så fenomenala att de måste delas med omvärlden!
»Min ugn är nog från 70-talet! Alla inbyggda finesser som timer och alarm har lagt av sedan länge – men temperaturen håller den exakt!« K A KO R O C H K A F F E R E P
39
MIMMIS BREGOT TFORMAR Den 23 december varje år hälsade vi på min storebrors gamla dagmamma Mimmi som bodde högt uppe på ett berg med utsikt över ett vintergnistrande Sundsvall. Där dukades det fram det största kak- och bullbordet jag sett i hela mitt liv! Jag brukade sitta och räkna dem tyst i huvudet, minst 25 sorter ... I bilen hem pratade vi om vilken kaka som vi tyckte var godast! Jag förstod att det var något magiskt med Mimmi och hennes kakor. Bara en gång vågade jag fråga om ett recept och det var det här. Till ca 30 kakor 300 g Bregott, extrasalt 1 ½ dl strösocker 3 dl vetemjöl 2 ½ dl maizena 1 tsk bakpulver 30 småbrödsformar Gör så här: Sätt ugnen på 175°. Rör ihop alla ingredienserna till en porös smet och klicka ut den i kakformarna. Grädda i cirka 10 minuter mitt i ugnen.
MANDELKUBB När jag var liten hade vi en granne som hette Hildis som blivit lite snurrig på äldre dar. Flera gånger om dagen klev hon in hos oss. Varje gång glömde hon att ringa på dörrklockan, plötsligt stod hon där i köket och undrade om hon kunde få låna lite hjorthornssalt för hon skulle baka kubb. Efter att ha pratat en stund gick hon in till sig igen. Under åren kom hon till oss flera hundra gånger men aldrig någonsin bakade hon några kubb. Det här är svärmor Inga-Lisas recept, och utan kubb – ingen sommar! Till ca 20 kubb 5 dl vetemjöl 1 dl strösocker 1 tsk hjorthornssalt 1 tsk bikarbonat 100 g smör (fast Inga-Lisa påstår att margarin är bättre, de flyter inte ut lika mycket då enligt henne) 1 dl mjölk 15 droppar bittermandelolja Garnering: ca 1 dl pärlsocker
48
S U P E R TA N T E N S B Ä S TA R EC E P T
PR INSE SSKORPOR Gör så här: Sätt ugnen på 200°. Blanda de torra ingredienserna, rör sedan ner smöret. Häll i mjölken och bittermandeloljan och arbeta ihop till en deg. Forma degen till en rulle och skär i 20 skivor. Vänd ner skivorna, en och en, i pärlsockret och lägg på en plåt med bakplåtspapper med den sockriga sidan upp. Grädda cirka 8 minuter mitt i ugnen.
Att fika, en kvinnopolitisk stund Förr kanske fikat var den stunden då kvinnorna fick det vi idag kallar egentid. Ett tillfälle att göra avbrott i det jobb de utförde för man, barn, hem eller arbetsgivare och njuta av en kopp kaffe och en kaka. Antingen en stund för sig själv eller, ännu hellre, en fika med en väninna – en stund då det personliga blev politiskt och man kunde ta upp och prata om farliga och ofarliga ämnen. Här avhandlades politik och religion, skvaller och solidaritet. Kanske var det över en kopp kaffe och ett rullrån som man fick tips på hur man skyddade sig från fler graviditeter, eller över kardemummaskorpan som det kom upp att Konsum på hörnet sökte extrapersonal, och med munnen full av potatisbakelse pp p om man tog upp portmonnän och mlade ihop samlade ra slantar några att skicka till dsmissionens Stadsmissionens amling till jul. insamling
Skorpor var förr ett torkat bröd som kunde förvaras nästan hur länge som helst. Därför hade man gärna med sig det till sjöss eller på andra långfärder. Den här skorpan är bakad på bakpulver och är mer som en liten söt kaka med kardemummasmak. Med några sådana här till nyponsoppan så har man trollat fram en dessert! Varför den kallas prinsesskorpa vet jag inte, den finns inte med i någon av Prinsessornas kokböcker. Till ca 180 skorpor (många jag vet, men de är pyttesmå!) ½ tsk kardemummakärnor 7 dl vetemjöl 1 ½ dl strösocker 1 msk bakpulver 1 nypa salt 150 g smör 1 ½ dl vispgrädde Gör så här: Sätt ugnen på 225°. Stöt kardemumman med en mortel. Blanda de torra ingredienserna i en bunke men spara lite mjöl till utbakningen. Klicka i smöret och arbeta lätt en stund. Häll i grädden och forma snabbt till en deg. Ta upp den på bakbordet och dela i 90 små bitar som du snabbt rullar till bollar och lägger på en plåt med bakplåtspapper. Grädda cirka 8 minuter mitt i ugnen. Dela bullarna med en gaffel från sidan medan de fortfarande är varma. Sänk värmen till 150° rosta dem sedan mitt i ugnen med snittoch ro uppåt i 20–30 minuter tills de fått lite ytan u och känns lätta. färg oc
49
BR Ä NDA MA NDL A R Sockriga brända mandlar De här mandlarna är svärmerigodis i juletid. Gå med sin älskling i knarrande decembersnö och knapra brända mandlar från gatuståndet som sockerlockar alla förbipasserande som bin till en nektarblomma. Och när man fryser om fötterna så kan man gå hem och laga sina egna! Ingredienser 200 g sötmandel ½ dl vatten 1 ½ dl strösocker Gör så här: Rosta mandlarna i en het stekpanna, men akta så de inte bränns. Häll vatten och socker i en vid kastrull och låt det koka upp, lägg sedan i mandlarna och låt koka tills det börjar knäppa i dem. Rör hela tiden tills sockret börjar vitna. Häll upp mandlarna på ett bakplåtspapper och dela dem med hjälp av en trägaffel. Låt svalna!
Rosa, mjuka brända mandlar Det finns olika sorters brända mandlar och de här kan man nästan bara handla i museer som har satsat på att göra en »lanthandel från förr«. Ingredienser 3 ½ dl strösocker 50 ml glukos (finns på apoteket) 1 dl vatten 2 tsk röd karamellfärg 100 g sötmandel
74
Gör så här: Blanda socker, glukos och vatten i en tjockbottnad kastrull. Koka i cirka 5 minuter, tills temperaturen är 115°. Om du inte har någon termometer kan du doppa fingrarna i kallt vatten, ta en droppe sockerlag mellan fingrarna och dra isär dem, om den trådar sig så är det klart. Droppa i karamellfärgen och låt svalna något. Häll sedan i mandlarna och blanda tills massan är ganska stel. När massan stelnat lägger du den i en form och separerar först mandlarna och klämmer sedan ihop dem med handen. Låt stelna på smörpapper. S U P E R TA N T E N S B Ä S TA R EC E P T
FR A NSK NOUGAT Från vänster till höger: mozartkulor (s. 82), fransk nougat (s. 75) och ljus gräddkola (s. 76)
Har du någonsin sett någon under 65 år köpa en fransk nougat i affären? Ett godis för gamlingar helt enkelt! Den här nougaten innehåller små bitar av körsbär och mandel, vilket gör den både vacker och fin i konsistensen! Ingredienser 5 dl strösocker 1 ½ dl ljus sirap 1 ¼ dl vatten 1 kryddmått salt ½ dl mandelspån ½ dl körsbär i lag 2 äggvitor 200 g mörk choklad, minst 55 % kakaohalt
Gör så här: Blanda socker, sirap, vatten och salt i en kastrull. Koka kraftigt utan lock tills smeten tjocknat och gör kulprovet genom att hälla några droppar smet i en kopp kallt vatten. Om du kan forma den till en kula är smeten klar! Hacka körsbären och mandeln. Vispa vitorna till hårt skum. När sockermassan är färdigkokt så häll den i en tunn stråle ner i äggvitan under kraftig vispning! Fortsätt vispa tills massan blir fast. Blanda i mandel- och körsbärshacket och bred ut massan på ett bakplåtspapper i en form, cirka 20 x 30 cm. Ta lite olja på händerna och forma massan till två rullar och platta till dem, de ska bli cirka 1 cm tjocka. Ställ in formen i kylskåpet att stelna. Skär rullarna i bitar. Smält chokladen i vattenbad eller i mikron. Doppa nougaten i chokladen med en gaffel eller sticka och lägg upp på bakplåtspapper på ett fat. Låt stelna i kylskåpet.
75
86
S U P E R TA N T E N
Jag tänker på en bonad vi har, »Fem äro bjudna, tio komma, slå vatten i soppan och önska välkomna.« I »Vår Kokbok« från 1975 som jag använder ofta finns det vissa saker som jag fullkomligt älskar och som är riktig tantkunskap, till exempel »Hur man sparar elenergi vid matlagning«, »Vad säger livsmedelslagen« samt beskrivningar av hur man rensar strömming eller lagar en Vilda Västern-sallad. För en riktig tant kommer det här kapitlet att te sig löjligt, för de här recepten är sådana som hon har i ryggmärgen. Jag riktigt ser henne fnysa över ett recept på stekt strömming. Nej, det här kapitlet är för alla oss tant-wannabes som älskar farmors mat!
TA NTER NAS HUSKURER OCH H YGIEN:
vitpepparkorn sväljes för att undvika Nässköljning, koksaltlösning upp i ena * Hela * magsjuka näsborren och ut genom andra, avsvällande äpple om dagen håller doktorn från * Ett magen
* * * *
Tigerbalsam på bröstet vid förkylning Kamomillte kurerar förkylningar Ångbad över handfat med handduk över, eventuellt en Vicks Blå upplöst i vatten rensar luftrören Bastubad håller kroppen och själen ren ända in i porerna
H U S M A N S KO S T
* * * *
och smutsrensande Jodgurgling – när det börjar göra ont i halsen gurglar man några minuter med en jod-lösning från apoteket eller hälsokosten Bidé – minibadkar för underlivstvätt eller fotbad Torrschampo Badar istället för att duscha och låter aldrig kranen stå och rinna i onödan
87
90
S U P E R TA N T E N S B Ä S TA R EC E P T
S TRÖMMINGSFLUNDR A
SIMONS JA NSSON
För bara några år sedan levde en stor del av befolkningen i vårt land av strömming. Idag är strömmingen i Östersjön och Bottenhavet så fulla av miljögifter att gravida avråds från att äta den mer än två gånger om året. Jag känner många som betalar dyrt för strömming på lyxrestaurang men som aldrig skulle komma på att själva steka några firrar till middag – trots att det är så enkelt! Strömmingsflundra är ingen fisksort utan dubbla stekta strömmingar med fyllning.
Min lillebror är Master of Janssons Frestelse! Det är han som står för den på julbordet men Jansson passar ju faktiskt året om. Lite Jansson med en sallad och knäckebröd är en fin snabblunch!
Till 4 portioner 24 strömmingar, hela eller filéer färsk dill salt peppar smör att steka i 2 dl ströbröd Gör så här: Om du har hel strömming, börja med att rensa den. Detta gör du genom att ta bort huvudet, sprätta upp och tömma magen samt klippa bort fenorna. Eller så köper du färdiga strömmingsfiléer. Skölj fiskarna och torka dem. Vänd dem i ströbröd och lägg hälften av dem på en skärbräda med skinnet nedåt. Finhacka dillen och strö över. Salta och peppra och lägg en filé ovanpå med skinnet uppåt. Smält smöret på medelstark värme. Vänd »strömmingsflundran« i ströbröd och lägg ner i pannan, stek på båda sidorna. Ibland blir det för torrt och man får lägga i lite mer smör. Jag äter gärna mina strömmingar med potatismos, lingonsylt (se s. 23), riven morot och pressgurka (se s. 34 ).
H U S M A N S KO S T
Till 6 portioner ca 1 kg vinterpotatis (10–12 medelstora) 2–3 gula lökar 2 msk smör 2 burkar (à 100 g) ansjovisfiléer 2 dl vispgrädde 2 dl mjölk ½ dl ströbröd Gör så här: Sätt ugnen på 225°. Skala potatisen och skär i fina strimlor. Skala löken och skär i tunna skivor och stek den sedan mjuk i lite av smöret på låg värme. Smörj en ugnsfast form och lägg i hälften av potatisen, sedan lök och ansjovis och därefter resten av potatisen. Blanda grädde, mjölk och ansjovisspadet från burkarna. Häll över hälften av blandningen på potatisen, strö över lite ströbröd och klicka på resten av smöret. Grädda mitt i ugnen cirka 30 minuter. Häll på resten av gräddblandningen och grädda ytterligare 15 minuter. Den kan nu se blöt och simmig ut, men låt den inte stå längre i ugnen för det blöta »sugs upp« när den svalnar.
91
»Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet.«
Tanter: Elise Ottesen-Jensen (1886–1973) Jag sitter i väntrummet på mödravården. På ett bord ligger högar med glossiga magasin och i hörnet står en vattenmaskin med två kranar för kallt eller iskallt vatten, ur radiohögtalarna skvalar »Lugna Favoriter«. Snart kommer jag att mötas av en person som studerat flera år på högskola för att bli expert på precis just min kropp och som med stor professionalism dyker ner i mitt inre ‥. Om inte Elise Ottesen-Jensen – även kallad Ottar – lagt ner sin själ i svensk sexualpolitik kanske vi fortfarande hade haft den konservativa syn på sex, preventivmedel och abort som man fortfarande har i stora delar av världen.
114
Med stor målmedvetenhet åkte denna dam landet runt i början på 1900-talet och upplyste folk om graviditet, preventivmedel och provade ut pessar på kvinnor bakom draperier och i dragiga uthus. Med risk för att åka i fängelse agiterade hon för fri abort, för preventivlagarnas avskaffande och för homosexuellas rättigheter. Så småningom grundade Elise Ottesen-Jensen RFSU och sitt sista framträdande gjorde hon på förbundets kongress 1973, hon var då 87 år gammal. Vad som fascinerar mig är hennes oförtröttliga kamp men också vad hon betytt för svenska kvinnor. För dig och mig och våra barn. FOTO: BONNIERS ARKIV S U P E R TA N T E N S S YJ U N TA
K Ä PPH Ä S T Varje gång jag ska slänga ett par slitna strumpor är det något i mig som ropar att jag måste spara dem så att jag kan göra en käpphäst av dem! Käpphästen är en leksak som fanns redan under medeltiden, alltså redan innan våra tanter var barn. Men den har hängt med sedan dess och jag tycker att det är en av de finaste leksakerna man kan tänka sig. Enkelt och billigt är det också! Du behöver: en strumpa (inte för sliten) tygspill/vadd/skumgummi/andra slitna strumpor att fylla upp huvudet med två knappar till ögon lite tyg till öron tråd att brodera med ett långt tyg- eller läderband som tyglar tjockt garn till manen träpinne/rundstav eller bandyklubba lim ev. nubb Gör så här: Fyll strumpan ganska hårt med fyllnadsmaterialet och stäng öppningen provisoriskt med en gummisnodd eller snöre. Sy på knapparna som ögon, klipp tyget till små trianglar som du syr fast som öron, ta gärna ett lite styvare tyg eller sy dem dubbelt så att öronen står upp. Brodera noshålen och munnen. Sy fast tygbandet ordentligt i mungiporna och måtta hur långt det ska vara för att passa barnet som ska leka med den, klipp av och sy fast den andra änden i andra mungipan. Nu är det dags för manen. Trä upp garnet på en tjock nål och stick ner mellan öronen och stick upp igen ganska nära, dra upp så mycket längd på »manen« som du vill ha och knyt fast. HUR MAN GÖR…
Klipp av från nålen, trä upp en ny bit garn och gör om proceduren. Sy fast så mycket man som du önskar. Fläta manen om du vill. Nu är huvudet klart. Öppna gummisnodden och stick in träpinnen, se till att tyglarna hamnar ovanför pinnen. Limma längst ut på strumpskaftet och tryck ihop mot pinnen. Vira ett starkt tygband om och knyt hårt! Låt den torka ordentligt. Man kan också stärka upp genom att spika i några nubb runt om »halsen«. Nu är din käpphäst klar och det är bara att ge sig ut på en ridtur!
115
Olika tantsorter: överklasstanten kan vara 20 år men * Unga ser likadan ut som sin mamma och mor-
*
*
mor. De har jumperset i samma material, pärlörhängen/halsband, Busnelväska, quiltad marinblå jacka och mjuka loafers. Skurgummetanten tillhör arbetarklassen och är genuin socialdemokrat, gillar isterband och har kort frisyr i permanentade lockar. Hon var den som alltid åt det trasiga stekta ägget – ibland sittande vid diskbänken istället för att sitta med kring bordet. Jag har en obehaglig känsla av att hon inte tyckte att hon förtjänade bättre. Östermalmstanten. Nästa gång du har vägarna förbi Stockholm, passa på att ta en glass på en parkbänk längs Karlavägen, snart kan du få se en av dem komma gående. Du kan inte ta fel, hon har en aura av tjusighet runt sig. Den här 80-åringen har fluffiga vältuperade lockar, hon är pudrad och har rött eller rosa läppstift. Hon badar i parfym och doften hänger som en lång svans flera meter bakom henne. Om vintern bär hon en fin svart yllekappa eller persianpäls med minkkrage och en rejäl pälsmössa. På fötterna pälsbrämade ankelhöga pampuscher och en handväska med guldbeslag på armen, i koppel har hon en gammal tax. Om det är soligt har hon stora solglasögon på sig. Ingenting är inköpt de närmsta tre decennierna utan är dyra kvalitetsplagg som omsorgsfullt vädrats och hängts undan genom åren. Den här tanten har ofta en rutin där man kan följa henne, till exempel att varje dag äta lunch i Prinsens kök på Waldermarsudde eller två gånger i veckan dricka te och äta prinsessbakelse på NK.
120
är bloggande själv* Hemmafru-lajvaren ständiga medelklasstjejer födda på 80-
*
*
*
talet (alltså 70 år för sent) och som älskar mode och inredning från 30–40- och 50-tal. Dammsuger Sverige på vintage, lägger håret i valkar, samlar på emaljerade plåtburkar, målar läpparna röda, dansar swing och leker med likasinnade. PRO-tanten. Hon är engagerad och aktiv, har sportig jacka och gymnastikskor, åker på resor, deltar i studiecirklar, har av barnbarnen lärt sig hur man använder internet. Politisk höjdpunkt: när »Du-reformen« infördes i slutet på 60-talet. Motionerar med stavar året om. Kulturtanten. En på senare åren välkänd kvinna som bär upp landets kulturliv genom att låna och köpa böcker och vara en flitig teaterbesökare. Hon klär sig i Gudrun Sjödén och kläder från Indiska, dramatiskt i svart, grått och hennarött och gärna stora smycken i silver, bärnsten och trä. Detta är den mest tydliga 40-talisttanten, som gör allt för att inte bli som sin mammageneration och skulle hellre dö än att ta på sig ett pärlhalsband och en plisserad kjol. Gubbtanten. Hon ser exakt likadan ut som sin man, de har likadana syntetbyxor med pressveck, beiga bomullsjackor med dragkedja och promenadskor, och båda har korta gråa frisyrer. De går dagliga promenader och går i takt.
SUPER OTA L I KNAT ETA NS NT SS YJ OURN TE TA R
124
S Y E N TA N T
S Y E N TA N T – S Å G ÖR DU ! Jag hoppas att du som inte sytt sedan du gick i syslöjden i 9:an ska kunna göra de här kläderna, därför är de så enkla som möjligt. Innan du börjar behöver du rita upp mönstret i full skala på ett mönsterpapper (finns på varuhus eller tygaffärer). Enklast är om du köper ett rutat mönsterpapper med rutor à 2,5 x 2,5 cm. Kläderna är i storlek 38. Mät och jämför dina egna mått med måtten på mönstret. Du behöver lite rörelsevidd över byst, midja och ärm, så det måste finnas marginal. Tänk på att du måste lägga till/ta bort lika mycket i sidsöm och ärmsöm. Klipp ut mönstret, lägg på tyget och nåla fast. Rita sedan ut klippningen inklusive sömsmån. Pilarna på mönstret markerar var trådrakan går och det är viktigt att dessa följer tygets trådriktning. Kom även ihåg att lägga alla tygbitarna med avigsidan utåt när du syr, sedan vänder man det ut och in så rätsidan kommer utåt (avigsida = baksidan på tyget; rätsida = framsidan på tyget).
Rita upp mönstret (se s. 129) på mönsterpappret, klipp ut och nåla fast på tygets avigsida. Rita sedan ut klippningen, kom ihåg att lägga till 1–2 cm sömsmån extra runt om. Markera alla vikningar och vad som är framsida, botten, baksida och så vidare. Klipp ut tygdelarna och sicksacka alla delar runt om. Nåla först och sy sedan ihop sidorna på väskan. Sy in två små veck i sidorna (gör väskan stabilare och ger fin form). Sy ihop delarna till axelbandet med avigsidan utåt så att det blir som en lång tub, vänd det sedan ut och in och pressa det med strykjärn så att det blir platt och fint. Sy fast det på väsksidornas insidor. Vik in den så kallade infodringen i locket och stryk det platt, den har man för att få locket lite styvare. Sy fast kantbandet runt locket och till sist tryckknappen. Om du vill kan du lägga en bit kartong i botten så blir väskan stabilare.
K LOCK A D K JOL HANDVÄ SK A Handväskan är tantens viktigaste vapen. Här förvarar hon alla hemliga saker som man kan behöva ifall jorden skulle gå under eller någon är i nöd. Halstabletter i plåtask, huvudvärkstabletter, paket med pappersnäsdukar, portmonnä med knäpplås, bussbiljett och läsglasögon är det översta, vad som ligger i botten vet bara hon … Du behöver: kraftigt tyg, ca 110 cm längd x 90 cm bredd tråd kantband, ca 35 cm 1 tryckknapp SÅ GÖR DU!
En stilren kjol med resår i midjan, enkel att sy och fin att snurra i. Det finns inget man blir så glad av som blommiga kjolar men det är ganska sällan man hittar dem i affärerna så här kommer istället bästa mönstret – ut och jaga tyg! Underkjolen Det har varit ett väldigt tjat om VPL (Visible Panty Line = synlig troskant) i några år vilket resulterat i att många kvinnor drar på sig stringtrosor fast det är synnerligen obekvämt. Det är inget för tanter, de har helt enkelt på sig en underkjol som gör att trosorna inte syns igenom. Kjolen faller snyggt och fastnar inte på strumpbyxorna när man går. Sy enligt samma mönster men lägg till ett spetsband längst ner.
125