9789174241129 by Smakprov Media AB

Sicilianska män och pojkar kantar skyddsvallen mot havet i Palermo, födelseplatsen för den första dokumenterade maffian.

URSPRUNG – DEN FÖRSTA MAFFIAN Vad är det för skillnad mellan organiserad brottslighet och maffia? När kan ordet maffia användas för att beteckna en kriminell organisation? Enkelt uttryckt, när den organiserade brottsligheten har förvärvat en betydande politisk och social makt benämns den maffia.

GUaRdUNa I den spanske diktaren Miguel de Cervantes berättelse ”Rinconete Y Cortadillo” omnämns en kriminell organisation vid namn Guarduna. Detta brödraskap, grundat i Sevilla 1417, brukar räknas som den första dokumenterade kriminella organisationen. Guarduna var specialiserat på beställningsmord och på att driva in beskyddarpengar från alla slags affärsverksamheter. Enligt sina stadgar leddes organisationen av en hermano mayor. Denne var vanligtvis en mäktig man som var välkänd inom den politiska världen. Han gav order till capatzes – provinsbossarna. Armén utgjordes av guapos – även kända som punteaderos – och floreadores – stormtrupper – vanligtvis förrymda fångar. Information om vilka brott som skulle 14

014-031_Shanty_Maffia.indd 14

URSPRUNG

2010-08-25 13.02

begås tillhandahölls av fecelles – adelsmän och medlemmar av inkvisitionen. Organisationen utnyttjade även barn och ungdomar i åldrarna 10 till 15 år – chivatos (capriole) – vilka sedan hade möjlighet att klättra uppåt på den kriminella sociala skalan efter ett eller två år. deN Sici l iaNSka maf f iaN Den första och mest betydelsefulla kriminella organisationen som skaffade sig en stark social och politisk ställning som förvandlade den till en maffia uppstod på Sicilien. Den sicilianska maffian kan därför sägas vara föregångaren till alla de kriminella organisationer som har utvecklats runtom i världen – vilka var för sig sedan har gått vidare och utvecklat sina egna speciella kännetecken. De sicilianska adelsmännen lejde banditer till att sköta sina fejder, allt med de svaga och ineffektiva politiska institutionernas goda minne. De utnämnde den mest framgångsrike, brutale och intelligente banditen på sitt territorium till ”gudfader”, och introducerade honom för dem med politisk makt. På detta sätt integrerades de kriminella i det politiska systemet. Även om det är omöjligt att säga exakt när den sicilianska maffian uppstod, vet vi att redan när Sicilien stod under spanskt herravälde hade den organiserade brottsligheten där skaffat sig den politiska och sociala makt vi förbinder med maffian.

Gravyr föreställande Miguel de Cervantes, upphovsmannen till den första berättelsen som omnämner en kriminell organisation.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 15

2010-08-25 13.02

SIcIl IANSkA MAFFIAN – coSA NoSTRA Ordet maffia uppträdde första gången i tryck i titeln på pjäsen ”I mafiusi della Vicaria”, skriven på den lokala dialekten av Giuseppe Rizzotto och Gaspare Mosca och först uppförd 1863.

ORdet ovan Stora familjer och små inkomster var slutresultat för många sicilianare efter sekler av maffians beskyddarverksamhet med dess ”trickle-up”-effekt.

Enligt en synnerligen informativ redogörelse skriven av en av skådespelarna deltog Rizzottos och Moscas teatersällskap 1862 i de lokala festligheterna till Palermos skyddshelgon Santa Rosalias ära. Sällskapet kunde nätt och jämnt få ihop till sitt uppehälle. Värden på tavernan där de tagit in, en viss Iachinu Funciazza, ledaren för den lokala brottsorganisationen, föreslog att de skulle sätta upp något som skulle vara av större intresse för publiken – kanske något baserat på fångarnas liv i Palermos fängelse Vicaria. Pjäsen som sedan skrevs och uppfördes berättar historien om ett kriminellt brödraskap inne i fängelset, ett brödraskap med sin egen hierarkiska struktur som utövar en systematiserad utpressning mot de andra fångarna och erbjuder beskydd och säkerhet i utbyte mot lydnad. I skådespelaren Natale Cirinos redogörelse beskrivs hur det kriminella gänget skildras i ett ofördelaktigt ljus: Skådespelarna överdrev vulgariteten och det tölpaktiga beteendet hos brottslingarna. Publiken var med på noterna och pjäsen blev en stor succé. Det ”hedervärda sällskapet” var emellertid förolämpat, och för att reda upp 16

014-031_Shanty_Maffia.indd 16

URSPRUNG

2010-08-25 13.02

Mafioson är en p erson som alltid v ill ge och f å respekt. Om n ågon f örolämpar honom vänder han sig inte till lagen.

Giuseppe Pitrè (1841–1916), italiensk folklorist och etnograf

situationen och säkerställa att framtida föreställningar skulle gå att genomföra var Rizzotto – vars partner Mosca hade lämnat teatersällskapet – tvungen att lägga till en tredje akt så att maffiabossen, värdshusvärden Iachinu Funciazza, kunde rädda ansiktet. ORdet SPRid S Pjäsens succé överskuggades av ordet maffias ännu större succé. Ordet spred sig som en löpeld. På 1880-talet hade det tagit sig över till Amerika. Denna tidiga koppling mellan maffian och mediavärlden skulle komma att gå igen i många skiftande former i framtiden och bidra till att skapa flera skadliga och vilseledande stereotyper och myter. Det bör noteras att termen endast uppträder i pjästiteln. I texten benämns de kriminella camorra, en term som numera används för att beteckna den kriminella organisation som är verksam i Neapel och andra delar av Kampanien. et ymOl OGi Etymologin av ordet maffia är oklar. Enligt en skola kan det härledas från ma fia (”min dotter”), vilket enligt legenden var det skri som en mor utstötte efter att hennes dotter våldtagits av en fransk soldat under den första dagen av massakern som kallas den sicilianska aftonsången 1282. Ett annat förslag är att maffia är en akronym av ”Morte ai Francesi Italia anela” – ”Italien ropar ’Död åt fransmännen’”. Bägge dessa förslag är sprungna ur gammal folksägen och bygger inte på någon vetenskaplig metod eller verifierbara fakta. En tredje och mer tillförlitlig teori tillskriver ordet ett arabiskt ursprung och erbjuder en rad möjligheter, varav de två mest trovärdiga är mahias, det arabiska ordet för modig, och mu afah, vilket betyder skydd och säkerhet. Enligt den sicilianske forskaren Umberto Santinos allmänt vedertagna definition syftar ordet maffia på en ”grupp av kriminella organisationer, varav den mest betydelsefulla är Cosa Nostra [maffian], vars syfte är att ackumulera kapital och maktpositioner genom våldsanvändning och illegala aktiviteter. Sådana organisationer verkar genom ett vidsträckt nätverk av relationer, har en kulturell kod och åtnjuter en viss grad av social acceptans.” makt SySt em Tydligt är att det finns en skillnad mellan maffian och annan organiserad brottslighet. Maffian har en social och politisk ställning som förvägras andra kriminella grupper. Lika betydelsefullt, i synnerhet för förståelsen av de italienska maffiornas kännetecken och kriminella raffinemang, är sättet på vilket deras maktsystem är uppbyggda. Ett maffialiknande system uppstår endast där den organiserade brottsligheten är institutionaliserad och har förblivit ostraffad, och därigenom integrerats som en del i det bredare sociala och politiska maktsystemet. 17

Maffiamedlemmar? Kanske. I det sena 1800-talets Palermo fanns maffian representerad i alla samhälleliga institutioner och i alla sociala skikt.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 17

2010-08-25 13.02

URSPRUNG Maffian uppstod inte plötsligt i samband med Italiens enande 1861. Tvärtom har den alltid varit en del av den sicilianska historien. Den existerade som ett system långt före namnet maffia myntades och är ett resultat av en historisk process som sträcker sig över flera århundraden. t idi Gt i Nf ly t aNde Så tidigt som i början av 1200-talet rekryterade, skyddade och ibland till och med ledde sicilianska adelsmän banditgäng i sådan utsträckning att ett politiskt banditväsen de facto rådde. Den straffrihet som en sådan livsstil erbjöd var dock osäker och upphörde att gälla så snart en bandit inte längre var användbar eller började bli obekväm. Dokument härrörande från 1500-talet beskriver bruket av utpressning på marknaden i Palermo. Denna taktik var av central betydelse för att vinna kontroll över territoriet och utgör alltjämt en viktig del av maffians verksamhet. Rät t SkiPNiNG

Garibaldis invasion 1860, som ledde till att Sicilien hamnade under italienskt styre, förebådade framväxten av maffian i dess moderna form.

Fenomenet maffia hade en av sina mest grundläggande rötter i sättet på vilket rättskipningen fungerade på Sicilien, om någon rättskipning överhuvudtaget kunde sägas existera. Baronerna, politiskt enade och representerade i det sicilianska parlamentet, utövade den dömande makten över sina egna territorier som en av sina feodala rättigheter. År 1569 genomfördes en reform som innebar att domarna i högsta domstolen och konsistoriet – vilka valdes ur advokaternas led – skulle inneha sina poster i endast två år. Eftersom markägarna var de enda som i praktiken hade råd att driva en process i domstol hade domarna, som alltså var advokater större delen av tiden, inget intresse av att gå emot sina vanliga uppdragsgivare, av vilka de var helt beroende. iNkvi Siti ONeN För att komplicera det sicilianska rättssystemet ytterligare verkade även den spanska inkvisitionen på ön. Detta var en repressiv politisk organisation i den spanska centralmaktens tjänst, vars officiella uppdrag var att skydda den katolska läran mot kätteri.

oMERTÀ Omertà kan definieras som skyldig tystnad. Den som vågar skriva eller berätta om maffian, eller om något med koppling till maffian, riskerar att utsättas för repressalier, hotelser, uteslutning ur samhället och i slutänden våld. Omertà är en tystnad som främjar den kulturella acceptansen för maffians uppförandekoder. Termen har sitt ursprung i ordet umiltà (”ödmjukhet”), vilket syftar på mafiosons underordning under organisationens intressen. Den för den sicilianska dialekten typiska omvandlingen av ”l” till ”r” ledde fram till formen umirtà, och slutligen omertà. Idag har omertà anpassats till det moderna samhället och italienska medier rättar sig efter denna kod. Italienska tidningar och tevestationer kontrolleras till övervägande delen av regeringen, politiska partier, banker och stora industrigrupper – organisationer som ofta, men inte alltid, har samröre med maffian. Därför undviker media generellt att rapportera om maffian. Om de ändå gör det, beskriver de den i regel som ett folkloristiskt fenomen. På så sätt ger de en skev bild av maffians inflytande i samhället och befäster därigenom den kod av tystnad som har existerat i Italien i generationer.

014-031_Shanty_Maffia.indd 18

URSPRUNG

2010-08-25 13.02

1860

Palermo blir en italiensk stad efter Garibaldis invasion.

Palermo Bagheria

Ficuzza Marsala

MESSINA

PA L E RM O

n t i M o

Lercara Friddi

Corleone

TRA PA N I

Gangli

Agrigento

Sicilien – maffians urhem Palermo, Trapani och Agrigento – maffian uppstod uppskattningsvis inom det här området

RIG

CA EN

C ATAN I A Monte Etna

Enna Caltanissetta

LT A TO NISS

Den första kända förföljelsen begången av maffian dokumenteras av kirurgen Gaspare Galati i samband med en dispyt om en citronplantage.

Catania Sime to

S I R AC U S A

Siracusa

R AG U S A

Ragusa

Polischefen i Palermo, Guiseppe Albanese, knivhuggs av en mafioso på en piazza sedan han försökt utpressa sin angripare. 1872

ENNA

(Si c i l i en )

Platani

i o d b r N e

Si ci li a

Mazara del Vallo Castelvetrano

d i Me ssi

Castellammare del Golfo Piana degli Albanesi

St re t t o

Trapani

1869

Messina

1898–1900

En rapport av polischefen i Palermo, Ermanno Sangiorgi, ger en heltäckande bild av den sicilianska maffian.

50 kilometer

Nära förbundna med inkvisitionen var familiari – förtrogna – vilka var befriade från skatter och ägde rätten att bära vapen. Dessa familiari var inte underkastade det gängse juridiska förfarandet, utan gavs tid att skaffa fram falska vittnen för att bevisa sin oskuld. Det skulle ha varit oklokt av den spanska centralmakten att gå emot den sicilianska adeln, eftersom den med sin ”privata polis” höll resten av befolkningen i schack och minskade risken för uppror. Följaktligen hände det med jämna mellanrum att brottslingar och medlemmar av adeln som gett order om attentat benådades. Inte ens de polisstyrkor som så småningom upprättades, compagnie d’armi – beväpnade kompaniet – och gendarmeria reale – kungliga polisen, var immuna mot korruption, då de i huvudsak bestod av tidigare brottslingar. Dessa ”polismän” – i praktiken banditer – organiserade sitt polisarbete efter ett system av transaktioner: De såg till att en del av stöldgodset återbördades till den bestulne, inkasserade en belöning för sina insatser, för att sedan dela resten av bytet med tjuvarna, som hade samma sociala bakgrund som dem själva.

Polis skyddar boende, sent 1800tal. Det sades att ingen kunde vara säker för rån eller en kniv i ryggen i Palermo med omnejd.

eN del a v SySt emet Utöver att organisera våldshandlingar bestod maffians huvudsakliga verksamhet av jordbruk, djurhållning, boskapsstölder – ett komplicerat brott som krävde noggrann samordning och ett utbrett kontaktnät – kidnappningar och stöld. Under det feodala systemet fungerade många maffiamän som adelns uppbördsmän, de hyrde ut mark som de själva arrenderade till bönder sedan länge vana vid fattigdom och svält. Det var ur detta system som maffian utvecklades. Maffian, i praktiken ett samhälle utan stat, byggde på adelns, de kriminellas, kyrkans och en rad andra samhälleliga institutioners medbrottslighet. Det är lätt att förstå varför den ännu idag frodas i länder vars institutioner är svaga, korrupta och ineffektiva.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 19

2010-08-25 13.03

AMERIkANSkA MAFFIAN – FRAMvä x TEN New Orleans i Louisiana var maffians första hem i USA. Några få år efter amerikanska inbördeskrigets slut exploderade staden i gängbråk då två konkurrerande kriminella organisationer i den unga sicilianska kolonin kämpade om makten i den undre världen.

et t i deal iSkt k l imat

Den praktfulla arkitekturen i French Quarter rimmar illa med det faktum att stadsdelen var skådeplats för de första maffiauppgörelserna i USA.

Skeppsvarven i New Orleans var en perfekt miljö för beskyddarverksamhet av maffiatyp.

New Orleans var en livlig kosmopolitisk hamnstad, belägen nära Mississippiflodens mynning. Immigranter på jakt efter arbete kunde finna det här bland stadens varv. Socker- och bomullsplantager och grönsaksodlingar i regionen erbjöd också utkomstmöjligheter. Nykomlingar som kunde ordna tillgång till en båt kunde tjäna pengar på att fiska ostron och räkor i de omgivande vattnen. Raffaele Agnello föddes i en välbärgad familj i Palermo på Sicilien. Trettio år gammal korsade han Atlanten. Likt många av sina landsmän fann Agnello klimatet och möjligheterna i New Orleans idealiska. Agnello hade inte mycket till övers för hederligt arbete. Som en mafioso var det hans yrke att leva på sina mer arbetsamma landsmän. Genom att ”beskatta” immigranter för beskydd och slå ner hårt på alla konkurrenter blev Agnello en förmögen och mäktig man. År 1868 utgjordes hans enda konkurrenter inom den sicilianska kolonin av ett envist upproriskt gäng från den sicilianska staden Messina. GäNGkRiG På kvällen den 28 oktober 1868 mördades den messinske ledaren, Litero Barba, av en okänd gärningsman. Han var på väg hem genom stadens French Quarter då han träffades av en salva från ett hagelgevär. Maffiabossen Agnello lyckades till en början skjuta skulden ifrån sig genom att peka ut den afroamerikanske politikern och affärsmannen Octave Belot. Men när Belot kunde bevisa att han varit borta från staden vid tiden för mordet på Barba föll misstankarna på Agnello. Agnellos bror, Peppino, försökte mildra spänningarna mellan gängen. Trots detta anklagade Barbas ställföreträdare Joseph Banano öppet en av Agnellos underhuggare, en viss Alphonse Mateo, för mordet på Barba. Mateo svarade med att dra kniv och utan att tveka drog Banano upp sin pistol och dödade honom. Agnello agerade aggressivt under de följande veckorna och beordrade beväpnade räder mot messinska hem och affärsverksamheter. I slutet av mars 1869 föreföll rebellgänget besegrat. Den 1 april sköts emellertid Agnello till döds under en segerpromenad i French Quarter, och hans organisation började falla samman. PePPiNOS Sl Ut Peppino Agnello fortsatte sin brors krig och dödade Banano och hans kamrat Pedro Allucho. Det messinska gänget försökte komma åt Peppino upprepade gånger, men han var en svår man att döda. Peppino klarade sig oskadd undan en attack på Lafayette Square 1869, och året 20

014-031_Shanty_Maffia.indd 20

URSPRUNG

2010-08-25 13.03

Överbefolkade Canal Street var New Orleans medelpunkt vid sekelskiftet, och en idealisk plats för skumraskaffärer och utpressning.

Who kill-a the chief? Lak

e Sup e ri o

MAINE

Anti-italiensk fras som användes efter frikännandet av dem som stod åtalade för mordet på polischefen Hennessy 1890 MONT TA ANA

MINNESOT TA A

L a k e Mi c h i g a n

nta

rio

MAS

SAC

WA S H I N G TO N D C

Charleston

PI ISSIP

Savannah GEORGIA

MISS

ALABAMA

New Orleans

F LO R I DA

Gulf of Mexico

250 kilometer

Tampa

125 miles

Miami

Maffians första hem i Amerika New Orleans

Cuba

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 21

Pittsburgh

TENNESSEE

ETT

Boston

New York

Raleigh

HUS

Philadelphia

Cleveland

St Louis

SIAN

Utan Agnellofamiljen tynade den traditionella Palermobaserade maffian bort i New OrTEXAS leans. I dess ställe trädde ett nytt underjordiskt sällskap fram förankrat i en radikalare maffiatradition med rötterna i Monreale på Sicilien. Under Matrangafamiljens ledarskap och med stöd från den louisianske affärsmannen och politiske organisatören Joseph Macheca, kom Stuppagghierifraktionen till sist att dominera New Orleans undre värld.

IOW WA A

Mississippi

St UPPaGGhieRi

Detroit

Chicago

LO U I

NEBRASKA efter knivhöggs han i bröstet men blev helt återställd. Den 13 september 1871 fick han N E VA VA D A vad läkarna trodde var ett dödligt skottsår, men han återhämtade sig även från detta. I april 1872 fick en revolverman vid namn Joseph Maressa syn på Peppino på PicayuUT TA AH ne Pier. De två männen gick lös på varandra med nävarna medan Maressas bundsförvanter strömmade ut på piren med hagelbössor i händerna. Den omringade Peppino hoppade ner på däcket till en förtöjd skonare, Mischief, men Maressa avlossade ett skott och PepARIZONA NEW MEXICO pino föll ihop på skonarens däck och avled kort därefter.

ron

SOUTH D A K O TA A

eO Lak

WISCONSIN IDAHO

OREGON

2010-08-25 13.04

EN Ny ANko MST ovan Denna gravyr föreställer kravallerna och stormningen av fängelset i New Orleans efter domen i Hennessy-rättegången.

1868

Joseph Macheca och hans gäng utför räder mot afroamerikaner i New Orleans. 1888

David Hennessy tillträder posten som polischef, efter att ha fått lämna kåren 1882 efter påtryckningar från maffian. 1891

Charles Matranga blir maffians överhuvud i New Orleans. 1895

Frank Costello, född i Italien 1891, flyttar till New York med sin familj. 1899

Alphonse Capone föds i Brooklyn, mitt i Five Points Gangs territorium.

Stuppagghierimaffians styre i New Orleans avbröts 1879 av den landsflyktige sicilianske maffiabossen Giuseppe Espositos ankomst. Esposito, som i sitt hemland stod anklagad för kidnappning, banditverksamhet och mord, hade hållit sig undan den italienska polisen till 1877. På väg till sin rättegång rymde han och smög sig ombord på ett fartyg med destination USA. I New Orleans antog han täcknamnet Vincenzo Rebello, övertog ledarskapet över den lokala sicilianska undre världen och återupplivade Agnellomaffian. De italienska myndigheterna fick reda på Espositos nya uppehållsort av en informatör och kom genom privatdetektiver i kontakt med två kriminalpoliser i New Orleans, kusinerna David och Mike Hennessy. Utan sina överordnades vetskap samtyckte dessa till att gripa Esposito. Den 5 juli 1881 väntade kusinerna längs vägen Esposito gick varje dag. Då brottsmagnaten kom gående drog de sina handeldvapen och tvingade in honom i en polisvagn. Innan maffian i staden insett vad som hade hänt var Esposito på väg med ångfartyg till New York och en utlämningsprocess. PROveNzaNO–mat RaNGa-f ejdeN Espositos anhängare, ledda av Provenzanofamiljen, anklagade öppet Stuppagghierifraktionen och Matrangafamiljen för att ha förrått sin ledare. År av våld följde medan fraktionerna kämpade om lukrativa illegala verksamheter och legitima affärskontrakt. Gynnade av vänskapen med affärsmannen Joseph Macheca och en allians med en korrupt politisk maskin fick Stuppagghieri övertaget över sina rivaler. År 1890 kontaktade David Hennessy, nu nyutnämnd polischef, Joseph Macheca för att försöka få ett slut på den blodiga fejden, men det enda resultatet blev ett kortare uppehåll. Han upptäckte senare att Macheca uppmuntrade Stuppagghieriledaren Charlie Matranga till fortsatta våldsamheter. Rät t eGåNGaR Och kORRUPti ON Den 5 maj 1890 överfölls en grupp varvsförmän på väg hem från jobbet av beväpnade Provenzanoanhängare. Bland männen, som sårades svårt, fanns Charlie Matrangas bror Antonio. Hennessy tog sig personligen an fallet och lät gripa flera gängledare ur Provenzanofamiljen för attentatsförsöket. Stuppagghierifraktionen bröt mot en av maffias viktigaste regler genom att samarbeta med myndigheterna. Tre rättegångar planerades för Provenzanoledarna, en för var och en av de sårade. Trots att de åtalade presenterade trovärdiga alibin fälldes de i den första rättegången. Då trädde poliser från Hennessys egen avdel22

014-031_Shanty_Maffia.indd 22

URSPRUNG

2010-08-25 13.04

ning fram för att styrka Provenzanoledarnas alibin. Till följd av detta förkastades den fällande domen, vilket gjorde Matrangafamiljen rasande. Då det andra rättegångsdatumet nalkades började Hennessy undersöka Matrangafraktionen. Macheca hörde talas om polischefens undersökning och konfronterade honom. Han rådde Hennessy att inte lägga näsan i blöt om han inte ville sluta ”i en kista”. Oavskräckt fortsatte Hennessy med sina efterforskningar. mORd Sent på kvällen den 15 oktober 1890 träffades Hennessy av flera hagelsalvor, bara ett halvt kvarter från sitt hem. En man rusade till polischefens hjälp och frågade vem som hade angripit honom. Hennessy viskade ”dagos”, en nedsättande benämning på italienare. Han fördes till Charity Hospital, där han dog följande morgon. Nitton män åtalades för mord eller medhjälp till mord. Nio av dessa, däribland Joseph Macheca och Charlie Matranga, ställdes inför rätta tidigt 1891. Fastän åklagarsidan lade fram bevis på att försvaret erbjudit mutor till presumtiva jurymedlemmar resulterade inte rättegången i några fällande domar. l yNch NiNGaR Fastän de förklarats oskyldiga fick de tilltalade stanna över natten i Orleans Parish Prison tillsammans med de övriga tio åtalade männen vilka ännu inte ställts inför rätta. Tidigt nästa morgon samlades en uppretad folkmassa till ett möte på Canal Street. Uppeldade av hetsiga tal marscherade den flera tusen man starka människohopen till fängelset och bröt sig in i byggnaden genom en sidodörr. Exekutionspatruller skickades in. Patrullerna – som påstod sig kämpa mot maffians inflytande – sköt nio fångar till döds och förde ut ytterligare två för att hängas. Charlie Matranga och hans ställföreträdare skadades emellertid inte.

Skämtteckning av hur maffian hotar jurymedlemmar i New Orleans efter attentatet på polischefen David Hennessy.

POl iti Skt i Nf ly t aNde Under senare hälften av 1800-talet förespråkade korrupta politiker ett ökat inflöde av immigranter, i synnerhet sådana som kunde hjälpa dem att vinna val. De med kopplingar till maffian, såsom Matrangafamiljen, var nyttiga för att kontrollera skarorna av väljare och avskräcka oppositionen. Denna strategi spred sig snabbt till de flesta större amerikanska städer och spelade en viktig roll för maffians etablering i USA.

RaSiSti Skt t il l mäl e Etymologin till ordet ”dago” är osäker. En skola hävdar att det härstammar från det vanliga spanska mansnamnet ”Diego”. En annan teori gör gällande att det är en förvanskning av termen ”day laborers”, som de italienska immigranterna som i de flesta fall talade mycket dålig engelska uttalade ”Day-os”. Oavsett vilket slog termen igenom som en nedsättande benämning på personer av italiensk härkomst i USA.

Italienska arbetare tar en paus i arbetet för att kalasa på traditionell spaghetti. Kring sekelskiftet strömmade italienska immigranter till USA, där de bildade tätt sammansvetsade grupper ofta med gamla släktfejder intakta.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 23

2010-08-25 13.04

yA kUzAN – URSPRUNG 1603

Den berömda Tokaidovägen byggs mellan Kyoto och Tokyo och ligor inleder verksamhet på rastplatserna längs vägen. 1735–1740

Feodala myndigheter ger officiell status åt tekiyabossarna. 1893

Yakuzaledaren Jirocho från Shimizu, som var ledare för den största spelligan i Japan, dör och blir legend och folkhjälte.

Tre beväpnade samurajer poserar utanför ett traditionellt tehus. Efter Japans enande stod många samurajer utan arbete och bildade gäng.

Den organiserade brottsligheten i Japan benämns yakuza. Ya-ku-sa på japanska betyder 8-9-3, vilket syftar på en värdelös hand i ett traditionellt japanskt kortspel.

eNli Gt SPel et S ReGle R Som namnet antyder går yakuzans ursprung att spåra till spelligorna som framträdde i Japan i mitten av 1700-talet. Hanafuda (blomkort) är ett traditionellt japanskt kortspel. Varje spelare får tre kort och den spelare som kan samla flest poäng vinner spelet. Enligt spelets regler räknas den sista siffran i totalsumman av de tre korten som handens värde. En hand med korten 8-9-3, vilket ger totalsumman 20, utgör alltså en värdelös hand i spelet.

Ge bönderna varken liv eller död. Ieyasu Tokugawa (1543–1616), grundare av Tokugawa-shogunatet i Japan

De tidiga spelligorna använde den förlorande kombinationen för att beteckna något värdelöst. De applicerade sedan termen på sig själva för att beskriva hur de betraktades som värdelösa i samhällets ögon. De var emellertid stolta över sin ställning som samhällets utstötta. aNdl iGa f öRfä deR Från 1100-talet till 1800-talet styrdes Japan av shoguner, feodala militärdiktatorer. Under shogunstyret vann en klass av adliga krigare kallade samurajer en betydande makt, då de rekryterades av lokala furstar för att skydda dessas förläningar under de ständiga krigen. Japans enande som fullbordades av den store shogunen Ieyasu Tokugawa 1604 – lämnade så många som 500 000 samurajer utan arbete. Medan många blev framgångsrika köpmän eller ämbetsmän såg en del röveri som det bästa sättet att utnyttja sina färdigheter inom krigarkonsten. Dessa missnöjda samurajer förvandlades snart till gäng av kringvandrande banditer som strök runt på gatorna och utsatte den skyddslösa bondebefolkningen för otaliga övergrepp. Dessa samurajbanditer förefaller ha varit föregångarna till den japanska undre världen, men dagens yakuza vill inte kopplas samman med dem. De räknar istället sin härstamning från dem som stod upp mot samu24

014-031_Shanty_Maffia.indd 24

URSPRUNG

2010-08-25 13.04

S e a

o f

OS ke ha o ot fs O k h o t s k

CHINA

Ezo Hokkaidō

250 kilometer 125 miles

J a p a n s k a h a v e t

J A P A N Kyoto

Honshū

a Ch iku ma -ga

Ten ryu-gaw

rajbanditerna – de unga män som slöt sig samman för att skydda byborna i särskilda byalag. De blev folkhjältar och berättelser om dessa tappra ynglingar hör alltjämt till de mest populära om Japans tidiga historia. Den moderna yakuzan betraktar dessa tappra ynglingar som sina andliga förfäder, vilket stämmer överens med den bild de har av sig själva som medkännande laglösa, värdelösa i det vanliga samhällets ögon, men alltid redo att stå upp för vanligt folk.

Tokyo (Edo)

P P A A C C II FF

Yokohama

SPel hajaR Och Gat Ufö RSäl jaRe Även om dagens yakuza påstår sig vara de moderna efterföljarna till dessa unga män så är den direkta kopplingen svår att göra, eftersom både samurajbanditerna och byalagenEa stEast China rensades ut av shogunatet under senare delen av 1600-talet. Yakuzans verkliga före- Chi na Se a Sea gångare återfinns istället bland de driftiga medlemmarna av två distinkta grupper som uppstod under 1700-talet: bakuto (hasardspelare) och tekiya (gatuförsäljare). Tekyia var specialister på att sälja undermåliga varor med hjälp av vilseledande för- Okinawa Okinawa säljningsmetoder. Tekiya-bossen kontrollerade marknaden, bestämde fördelningen av stånd och styrde till och med tillgången på vissa varor. Han tog ut beskyddarpengar från försäljarna och de som vägrade att betala fick se sina varor stulna och sina kunder bortdrivna. De riskerade även fysisk misshandel för att de inte samarbetade med gänget. För att begränsa antalet bedrägerier bland försäljarna och för att förhindra territoriella gängkonflikter utnämnde myndigheterna vissa gängbossar till ”övervakare” och gav dem nästan samma status som samurajer. Denna tillåtande attityd från myndigheternas sida belyser en unik aspekt hos den organiserade brottsligheten i Japan. Nämligen villigheten att från myndighetshåll dra nytta av och samarbeta med brottslingar.

Kyūshū

Område för bakuto och tekiya Tokaidovägen, byggd 1603

Formerly Ryūkū Kingdom

Den laglöse hjälten Kumonryu (Nio drakar) förses med de intrikata draktatueringar som gett honom hans smeknamn, i en illustration från romanen ”Suikoden”.

haSaRdSPel Myndigheterna spelade en mer aktiv roll vid utvecklingen av spelligor, då myndighetsföreträdare var bland de första att rekrytera sådana ligor. Under shogunadministrationen var de lokala vasallerna skyldiga att ställa upp med arbetskraft för byggen, konstbevattning och andra offentliga arbeten. För att få tag på denna arbetskraft vände de sig till arbetsförmedlare – i de flesta fall bossar för spelhålor. Hasardspelet hade ett tudelat syfte, dels lockade det till sig potentiella arbetare, dels lät det bossarna roffa åt sig en del av lönerna som utbetalades till arbetarna. Även myndigheterna utnyttjade systemet genom att rekrytera spelare för att spela med arbetarna. De inhyrda spelarna bestod av alla slags människor, från bönder, arbetare och laglösa till sumobrottare, köpmän och samurajer. Dessa spelare organiserade sig med tiden i disciplinerade ligor och blev kärnan i landets undre värld. De skänkte inte bara den organiserade brottsligheten i Japan dess namn utan också dess starka tradition inom hasardspel samt sedvänjor som tatueringar och fingerkapning.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 25

2010-08-25 13.05

O O CC EE AA

TRIADERNA – HEMl IGA Säll SkAP Genom hela Kinas historia har människor slutit sig samman i hemliga sällskap för att få skydd mot tjuvar, banditer och sina egna ledare.

kRimiNel l a bRöd RaSkaP Trots att de kinesiska kejsarna styrde landet med järnhand och undertryckte folket kunde de aldrig helt kontrollera det. Så även om de flesta av dessa hemliga sällskap var hederliga fanns det också de som inte var det, och det var dessa som utvecklades till kriminella brödraskap.

kiNaS f öRSt a t Riad Tiandihui, eller Sällskapet Himmel och jord – även känt som Hungsällskapet, började som ett hemligt sällskap som erbjöd hjälp åt dem som behövde det i de kinesiska provinserna Fujian och Guangdong. Bland dem som kom för att be om hjälp och assistans fanns bönder som blivit av med sin mark eller inte kunde finna arbete. Kraven för att bli medlem i Tiandihui var inte lika stränga som i många av de andra hemliga sällskapen, men Tiandihui erbjöd samma tjänster och var således en mycket populär grupp att gå med i. iNvi GNiNG När en ny medlem inträdde i Tiandihui fick han förbinda sig att skydda sina ordensbröder och hjälpa till att utöka sällskapet genom att värva nya medlemmar. Efter en invigningsceremoni erhöll den nye brodern ett medlemsbevis och invigdes i sällskapets hemligheter, vilka omfattade handsignaler, esoteriska böner och lösenord. tR yGGhet SSySt em Som medlem kunde han vända sig till sitt sällskap om han hamnat i svårigheter. Till exempel kunde en medlem som var i behov av pengar vända sig till sina bröder för att få hjälp. Men sällskapet kunde även hjälpa honom om han blev rånad av tjuvar, eller om brottslingar försökte utpressa hans affärsverksamhet. När detta inträffade skickade Tiandihui ut sina mest hårdföra medlemmar för att hämnas sin broder och ställa saker och ting till rätta. Med tiden blev dessa trygghetssystem den främsta anledningen till att gå med i de hemliga sällskapen. Då fler och fler medlemmar vände sig till sina sällskap för att få hämnd dröjde det inte länge innan de olika sällskapen kom i konflikt med

De myllrande gatorna i sekelskiftets Shanghai var en övningsplats för tidiga kriminella ligor.

014-031_Shanty_Maffia.indd 26

URSPRUNG

2010-08-25 13.05

varandra, med stor blodspillan som följd. Dessa konflikter där medlemmar sökte upprättelse kallades xie dou och påminner mycket om den italienska maffians ”vendetta”. f adde RSkaP Tiandihui tjänade en förmögenhet på att enrollera nya medlemmar. Varje ny medlem var tvungen att betala en inträdesavgift, en medlemsavgift och en fadderavgift till den person som värvat honom till sällskapet. I en del provinser var man dessutom tvungen att betala en extra avgift utöver de normala avgifterna för att få gå med. Det är tydligt att medlemmarna uppskattade den säkerhet som ett medlemskap medförde, men det var också ett smart karriärdrag då man kunde tjäna stora pengar på att värva nya medlemmar. RöveRi Andra lönande verksamheter som sällskapen ägnade sig åt var indrivning av hyror från fastigheter de ägde, och ocker. Genom sitt växande antal medlemmar skaffade sig Tiandihui en betydande makt, och sällskapet gick snart från procenteri till röveri. Ingen gick säker. Sällskapet rånade civila och medlemmar av rivaliserande sällskap med samma våldsamhet. En följd av detta blev att ännu fler människor anslöt sig till sällskapet, då de hoppades att detta skulle skydda dem från rån och attacker. Alla dessa verksamheter försiggick helt öppet, tills Qingdynastin försökte utrota de ”hemliga” sällskapen vilket drev dem under jorden.

Kinesiska hasardspelare på väg till avrättning försedda med cangue, ett slags bärbara stupstockar på vilka bärarnas brott stod upptecknade.

hemli Ga Säll SkaP Och kejSaRmakt eN Kinas hemliga sällskap har alltid utgjort ett stort hot mot den politiska makten i landet. Det finns flera exempel på hur sådana sällskap samlat tillräckligt med anhängare för att utmana de kejserliga myndigheterna. På 1760-talet beordrade Tiandihui-ledaren Lu Mao sällskapets nyinvigda medlemmar att råna ett kejserligt lagerhus, en skattkammare och överklassens hem. Han sa till de tilltänkta rånarna att stöldgodset skulle användas till att organisera ett uppror mot Qingmyndigheterna. Qingdynastin, som hade kommit till makten 1644, betraktade de kriminella hemliga sällskapen som ett stort problem. Lu Maos uppror misslyckades, men Qingmyndigheterna hade fått nog av dessa kriminella hemliga sällskap som begick brott och satte sig upp mot kejsaren. Armén beordrades att ta itu med problemet. Efter en storskalig militär operation förklarade armébefälhavarna att de hade besegrat sällskapen. De ljög. Sällskapen hade växt så dramatiskt att det hade blivit omöjligt att utplåna dem. De hade hundratusentals medlemmar och styrde hela byar. Deras makt sträckte sig över hela Kina och in i grannländerna. Attacken från den kejserliga armén drev bara de hemliga sällskapen ännu djupare under jorden, med ökad brottslighet och utpressning som följd. Målning föreställande den fjärde Qingkejsaren, Qianlong. Qingdynastin var särskilt oroad av de hemliga sällskapen. Kampanjen för att utplåna dessa grupper tjänade bara till att driva dem under jorden, vilket skapade en ännu farligare form av hemliga sällskap.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 27

2010-08-25 13.05

NamNet S URSPRUNG Namnet ”triader” har sin grund i att medlemmarna i dessa hemliga sällskap betraktade världen som en enhet av naturens tre huvuddomäner – himlen, jorden och människan. Och deras flaggor bar en triangel som symbol. Första gången namnet verkar ha använts var omkring tiden för det brittiska maktövertagandet i Hongkong. Ännu i vår tid använder triaderna gamla ritualer och traditioner för att upprätthålla disciplinen inom de egna leden och för att skapa en känsla av mystik kring sin verksamhet. De har till och med sin egen version av hur de bildades. Det finns många olika grupper inom triaderna, som alla har sin egen version av triadernas historia. Under decenniernas lopp har dessa versioner förändrats och tagit upp nya teman. Genom att kombinera verkliga historiska händelser med element från kinesisk folktro har triaderna skapat en mycket heroisk bild av sin tillblivelse, för att imponera på nya medlemmar. Av central betydelse för hur triaderna betraktar sin tidiga historia är berättelsen om ”De första fem förfäderna”.

Att bryta m ot lagen är samma brott f ör kejsaren som f ör undersåten. Kinesiskt ordspråk

fO lk t RO

MONGOLIET

MA N C H U RI E T

G O B I Ö K N E N

Mukden (Shenyang)

Chinchow

Paotow

NINGXIA

(Jinzhou)

(Baotou)

Tatung

Peking

(Datong)

Tientsin (Tianjin)

Port Arthur

HEBEI QINGHAI

(Lushun)

SHANXI

Yan’an

Lanchow

Anshan

Tangshan

(Beijing)

Tsinan

Taiyuan

(Lanzhou)

(Jinan)

SHANDONG

GANSU Xi’an

(Louyang)

HENAN

SHAANXI

N Yangtze

SICHUAN Chengdu

Zhengzhou

Loyang

HUBEI

Nanking

Wuhan

ANHUI

Soochow

Hangchow

Changsha

ZHEJIANG

JIANGXI Nanchang

HUNAN

GUIZHOU

(Xuzhou)

(Hangzhou)

Kiukiang Zunyi

Gula have t

Shanghai

(Nanjing)

Chungking

Kweiyang

JIANGSU

(Chongqing)

YUNNAN

Hsu-Chou Suzhou

Ruijin

Hengyang

Kunming

F U J I A N Foochow (Fuzhou)

Juikin

GUANGXI

Amoy

Taiwan

(Xiamen)

GUANGDONG

Kinas hemliga sällskap

Shantou

Canton

Kräftans vändkrets

(Guangzhou)

Provinserna Fujian och Guangdong – Tiandihuis ursprungliga område

Hong Kong

Shaolinklostret utanför Zhengzhou Moderna nationsgränser

Hainan

014-031_Shanty_Maffia.indd 28

Denna berättelse tar sin början under Mingdynastin på 1600-talet. År 1644 störtades Mingdynastin då manchuriska styrkor besegrade den kejserliga armén. Manchuerna installerade Shunzhi som den förste Qingkejsaren. Under den andre Qingkejsarens regering inledde stammar från staten Silu ett uppror. Qingarmén var inte rustad för att slå ner rebellerna och sände bud till kejsaren om förstärkningar. Kejsaren drog igång en rekryteringskampanj där han lovade hedersbetygelser, kejserliga anställningar och allehanda förmåner till dem som tog värvning i hans armé och hjälpte till att besegra Silu-rebellerna.

250 125

500 kilometer 250 miles

de f em f öRfä deRNa På ett shaolinkloster beslutade en grupp munkar att erbjuda sina tjänster till kejsaren. Munkarna hade två skäl för att hjälpa till – de ville stoppa inflödet av utländska trupper i Kina och de ville dra nytta av sina kunskaper i kung-fu, som de hade tränat i klostret. De hoppades att deras stridskonster skulle locka andra att ansluta sig till klostret. En elitstyrka bestående av 128 munkar an-

URSPRUNG

2010-08-25 13.05

oPIUM Från tiden för Qingdynastins försök att utplåna Tiandihui har sällskapet varit djupt insyltat i den undre världen. Opium hade blivit den populäraste drogen under det sena 1800-talet och utgjorde en lockande affärsmöjlighet för de hemliga sällskapens medlemmar. Opium var förbjudet i Kina men smugglades in i landet av brittiska, europeiska och amerikanska handelsmän. Sällskapens medlemmar köpte opium från de utländska handelsmännen och från dem letade det sig ner för distributionsstegen tills det nådde drogmissbrukarna på gatorna i Kinas större städer och byar. Med denna handel hade Kinas hemliga sällskap tagit det sista steget från välmenande hjälporganisationer till fullfjädrade vinstdrivna kriminella organisationer. Triaderna var födda.

Trots att opium var förbjudet fanns det opiumhålor över hela Kina. De tillhandahöll och sålde opium och hjälpmedel för att använda opiumet. Här njuter två välbärgade köpmän av lyxen i en opiumhåla för de högre kretsarna.

slöt sig till den kejserliga armén i fälttåget mot Silu, och efter tre månader var rebellerna besegrade. Munkarna hälsades som hjältar och erbjöds de utlovade hedersbetygelserna av kejsaren. De avböjde hans erbjudanden med motiveringen att de bara hade gjort sin medborgerliga plikt. En nevö till en av munkarna – Zheng Kwan-tat – accepterade emellertid positionen som befälhavare för Qinggarnisonen i distriktet Wuzhou. Utnämningen väckte avundsjuka hos förste sekreteraren vid den kejserliga rådsförsamlingen, Wang Chun-mei, som manipulerade kejsaren att tro att munkarna stod i begrepp att själva inleda ett uppror. Kejsaren gav därför order om ett anfall på shaolinklostret. Qingtrupper satte eld på klostret och 110 munkar omkom. Arton munkar överlevde, men antogs vara döda. De 18 kvarvarande munkarna flydde från det förödda klostret genom att vandra nerför den brinnande kullen på vilken det låg beläget. Väl i säkerhet dog 13 av munkarna av sina sår och brist på mat. De fem som överlevde – Cai Dak Jung, Fang Dai Hong, Ma Chiu Hing, Wu Dak Dai och Li Sik Hoi – blev De första fem förfäderna, vilka omnämns i alla triaders historia. De fem männen gav sig ut på den oländiga kinesiska landsbygden för att leta efter bundsförvanter. En rad Minglojalister anslöt sig till deras sak – störtandet av Qingdynastin – och blev kända som ”De andra fem förfäderna”. Männen bildade en rad hemliga sällskap, vars medlemmar de använde för att bekämpa Qingdynastin. 29

1711

Brittiska ostindiska kompaniet börjar idka handel i Guangzhou. 1839

Första opiumkriget bryter ut mellan Storbritannien och Kina. 1856

Andra opiumkriget bryter ut. 1898

Qingkejsaren kräver sociala reformer efter nederlaget i kinesisk–japanska kriget.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 29

2010-08-25 13.05

RySkA MAFFIAN – l AGl ÖSA bÖNDER Om organiserad brottslighet definieras som samordnade kriminella aktiviteter fastställda av den härskande klassen kan den organiserade brottsligheten sägas ha sina rötter i Tsarryssland.

baNdi t eR Under 1600- och 1700-talen blev bandithärjningar ett synnerligen allvarligt problem i Ryssland. Banditerna var laglösa bönder vilka betecknades som kriminella av staten men sågs som hjältar och frihetskämpar av bondebefolkningen. Bland de många banditledarna var Jemeljan Pugatjov (ca 1742–1775) och Stenka Razin (1630–1671) de mest kända. Under parollerna frihet och alla mäns lika värde ledde de stora grupper av donkosacker i folkliga resningar mot markägare och krävde förändringar av de bistra villkor som de livegna bönderna levde under.

Det är bättre att avskaffa livegenskapen ovanifrån än att vänta p å att den avskaffar sig själv underifrån. Alexander II, 1818–1881, tsar av Ryssland

Bägge revolterna slogs brutalt ned av tsaren, och Razin och Pugatjov infångades och avrättades. De två upprorsledarna har emellertid blivit hjältar, förevigade för all framtid i ryska folksånger och rysk litteratur. hemli Ga Säll SkaP Medan de flesta västeuropeiska länder rörde sig i riktning mot liberal demokrati i början av 1800-talet, gjorde Ryssland inga försök att förändra sitt feodala system. Missnöje med de sociala förhållandena ledde till bildandet av hemliga sällskap bland intellektuella, bönder och soldater. Det mest berömda var dekabristerna, som hade sina rötter i den frälsningsunion som bildats av officerare ur det kejserliga livgardet 1816. År 1820 splittrades dekabristerna i två grupper – det mer moderata Norra sällskapet och det radikalare Södra sällskapet. Tsarregimen fann utvecklingen oroande och förbjöd alla hemliga sällskap 1822. Förbudet hindrade dock inte nämnvärt de två sällskapens verksamhet.

Ett hemligt föreningsmöte avbryts av tsaristisk polis.

014-031_Shanty_Maffia.indd 30

URSPRUNG

2010-08-25 13.06

tS aRiSti Ska Ref ORmeR I december 1825 iscensatte soldater från de två sällskapen en revolt mot tsaren och krävde liberala reformer. Tsarregimen krossade revolten, men den fäste tsarens uppmärksamhet på behovet av sociala reformer. År 1861 genomförde tsar Alexander II en bondereform som förklarade alla livegna fria och avskaffade livegenskapen. De livegna var emellertid besvikna på det tungrodda och orättvisa jordfördelningssystemet och de höga skatter som de måste betala. Många hemliga grupper organiserades över hela landet. En del av dessa tillgrep våld och lönnmord som en taktik för att genomdriva politiska reformer. maRxi Ste R Under det sena 1800-talet uppstod en rad revolutionära grupper i Ryssland. År 1895 förenade Lenin de marxistiska grupperna i Sankt Petersburg till vad som senare skulle utvecklas till det ryska kommunistpartiet. De revolutionära grupperna arbetade i det fördolda och använde attentat, mord, stöld och vandalisering av statlig eller privat egendom i sin kamp mot tsarregimen. De begick väpnade rån, benämnda expropriation av privat egendom, till en standardmetod för insamling av pengar för revolutionens sak. För tsarregimen var dessa revolutionärer ett nytt slags banditer i Rysslands långa tradition av bandithärjningar. kRimiNel l a GäNG Det var dock inte alla hemliga organisationer som hade en politisk agenda. I många hundra år hade det i Tsarryssland funnits sällskap av smugglare, stråtrövare och tjuvar i det vanliga samhällets utkanter. Redan på Peter den stores tid (1695–1725) existerade en hel armé av tjuvar. Bara i Moskvas ytterområden fanns det fler än 30 000 tjuvar. Dessa tjuvar var emellertid inte organiserade. De levde åtskilda och utövade sitt hantverk i små isolerade gäng. De föreföll inte ha någon politisk agenda alls. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet medförde Rysslands industrialisering en ökad kriminalitet i urbana centra. Kriminella gäng drog fram genom slumkvarteren i Sankt Petersburg och andra växande städer. Antalet ficktjuvar, lurendrejare, rånare och förfalskare mångfaldigades. Organisationsgraden inom de kriminella gängen ökade också, och ledde till utvecklingen av egna lagar, traditioner och språkformer. Under den sena tsartiden allierade sig en del laglösa ligor med kommunistiska revolutionärer. De senare utnyttjade samarbetet med den undre världen för att rekrytera banditer till bankrån, kidnappningar och mord. Relationen mellan de bägge grupperna hjälpte emellertid till att främja bägges intressen. I det förrevolutionära Ryssland rådde således ingen tydlig distinktion mellan revolutionärer och yrkeskriminella, och efter sovjetregimens inrättande rekryterade Josef Stalin personer ur den undre världen till sin hemliga polis.

Den tunga kedjan nitas fast för att lägga band på en fånge på den sibiriska fängelseön Sachalin.

1670

Stenka Razin leder ett blodigt angrepp på Astrachan och förvandlar staden till en kosackrepublik. Han torteras och avrättas för sina handlingar 1671. 1773–1774

Jemeljan Pugatjov ställer sig i spetsen för en serie bonderevolter mot tsarmakten. 1879

Den revolutionära organisationen Jord och frihet splittras i två grupper – moderata Svart omfördelning och radikala Folkviljan. 1882

Alexander III inför lagar som förbjuder ryska judar att bosätta sig på landsbygden och begränsar deras rätt till utbildning. 1898

Det marxistiska Ryska socialdemokratiska arbetarpartiet håller sin första kongress.

URSPRUNG

014-031_Shanty_Maffia.indd 31

2010-08-25 13.06