Sicilianska mÀn och pojkar kantar skyddsvallen mot havet i Palermo, födelseplatsen för den första dokumenterade maffian.
URSPRUNGâ ââ DENâ FĂRSTAâ MAFFIAN Vad Ă€r det för skillnad mellan organiserad brottslighet och maffia? NĂ€r kan ordet maffia anvĂ€ndas för att beteckna en kriminell organisation? Enkelt uttryckt, nĂ€r den organiserade brottsligheten har förvĂ€rvat en betydande politisk och social makt benĂ€mns den maffia.
GUaRdUNa I den spanske diktaren Miguel de Cervantes berĂ€ttelse âRinconete Y Cortadilloâ omnĂ€mns en kriminell organisation vid namn Guarduna. Detta brödraskap, grundat i Sevilla 1417, brukar rĂ€knas som den första dokumenterade kriminella organisationen. Guarduna var specialiserat pĂ„ bestĂ€llningsmord och pĂ„ att driva in beskyddarpengar frĂ„n alla slags affĂ€rsverksamheter. Enligt sina stadgar leddes organisationen av en hermano mayor. Denne var vanligtvis en mĂ€ktig man som var vĂ€lkĂ€nd inom den politiska vĂ€rlden. Han gav order till capatzes â provinsbossarna. ArmĂ©n utgjordes av guapos â Ă€ven kĂ€nda som punteaderos â och floreadores â stormtrupper â vanligtvis förrymda fĂ„ngar. Information om vilka brott som skulle 14
014-031_Shanty_Maffia.indd 14
URSPRUNG
2010-08-25 13.02
begĂ„s tillhandahölls av fecelles â adelsmĂ€n och medlemmar av inkvisitionen. Organisationen utnyttjade Ă€ven barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10 till 15 Ă„r â chivatos (capriole) â vilka sedan hade möjlighet att klĂ€ttra uppĂ„t pĂ„ den kriminella sociala skalan efter ett eller tvĂ„ Ă„r. deN Sici l iaNSka maf f iaN Den första och mest betydelsefulla kriminella organisationen som skaffade sig en stark social och politisk stĂ€llning som förvandlade den till en maffia uppstod pĂ„ Sicilien. Den sicilianska maffian kan dĂ€rför sĂ€gas vara föregĂ„ngaren till alla de kriminella organisationer som har utvecklats runtom i vĂ€rlden â vilka var för sig sedan har gĂ„tt vidare och utvecklat sina egna speciella kĂ€nnetecken. De sicilianska adelsmĂ€nnen lejde banditer till att sköta sina fejder, allt med de svaga och ineffektiva politiska institutionernas goda minne. De utnĂ€mnde den mest framgĂ„ngsrike, brutale och intelligente banditen pĂ„ sitt territorium till âgudfaderâ, och introducerade honom för dem med politisk makt. PĂ„ detta sĂ€tt integrerades de kriminella i det politiska systemet. Ăven om det Ă€r omöjligt att sĂ€ga exakt nĂ€r den sicilianska maffian uppstod, vet vi att redan nĂ€r Sicilien stod under spanskt herravĂ€lde hade den organiserade brottsligheten dĂ€r skaffat sig den politiska och sociala makt vi förbinder med maffian.
15
Gravyr förestÀllande Miguel de Cervantes, upphovsmannen till den första berÀttelsen som omnÀmner en kriminell organisation.
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 15
2010-08-25 13.02
SIcIl IANSkAâ MAFFIANâ ââ coSAâ NoSTRA Ordet maffia upptrĂ€dde första gĂ„ngen i tryck i titeln pĂ„ pjĂ€sen âI mafiusi della Vicariaâ, skriven pĂ„ den lokala dialekten av Giuseppe Rizzotto och Gaspare Mosca och först uppförd 1863.
ORdet ovanâ Stora familjer och smĂ„ inkomster var slutresultat för mĂ„nga sicilianare efter sekler av maffians beskyddarverksamhet med dess âtrickle-upâ-effekt.
Enligt en synnerligen informativ redogörelse skriven av en av skĂ„despelarna deltog Rizzottos och Moscas teatersĂ€llskap 1862 i de lokala festligheterna till Palermos skyddshelgon Santa Rosalias Ă€ra. SĂ€llskapet kunde nĂ€tt och jĂ€mnt fĂ„ ihop till sitt uppehĂ€lle. VĂ€rden pĂ„ tavernan dĂ€r de tagit in, en viss Iachinu Funciazza, ledaren för den lokala brottsorganisationen, föreslog att de skulle sĂ€tta upp nĂ„got som skulle vara av större intresse för publiken â kanske nĂ„got baserat pĂ„ fĂ„ngarnas liv i Palermos fĂ€ngelse Vicaria. PjĂ€sen som sedan skrevs och uppfördes berĂ€ttar historien om ett kriminellt brödraskap inne i fĂ€ngelset, ett brödraskap med sin egen hierarkiska struktur som utövar en systematiserad utpressning mot de andra fĂ„ngarna och erbjuder beskydd och sĂ€kerhet i utbyte mot lydnad. I skĂ„despelaren Natale Cirinos redogörelse beskrivs hur det kriminella gĂ€nget skildras i ett ofördelaktigt ljus: SkĂ„despelarna överdrev vulgariteten och det tölpaktiga beteendet hos brottslingarna. Publiken var med pĂ„ noterna och pjĂ€sen blev en stor succĂ©. Det âhedervĂ€rda sĂ€llskapetâ var emellertid förolĂ€mpat, och för att reda upp 16
014-031_Shanty_Maffia.indd 16
URSPRUNG
2010-08-25 13.02
Mafioson Àr en p erson som alltid v ill ge och f Ä respekt. Om n Ägon f örolÀmpar honom vÀnder han sig inte till lagen.
Giuseppe PitrĂš (1841â1916), italiensk folklorist och etnograf
situationen och sĂ€kerstĂ€lla att framtida förestĂ€llningar skulle gĂ„ att genomföra var Rizzotto â vars partner Mosca hade lĂ€mnat teatersĂ€llskapet â tvungen att lĂ€gga till en tredje akt sĂ„ att maffiabossen, vĂ€rdshusvĂ€rden Iachinu Funciazza, kunde rĂ€dda ansiktet. ORdet SPRid S PjĂ€sens succĂ© överskuggades av ordet maffias Ă€nnu större succĂ©. Ordet spred sig som en löpeld. PĂ„ 1880-talet hade det tagit sig över till Amerika. Denna tidiga koppling mellan maffian och mediavĂ€rlden skulle komma att gĂ„ igen i mĂ„nga skiftande former i framtiden och bidra till att skapa flera skadliga och vilseledande stereotyper och myter. Det bör noteras att termen endast upptrĂ€der i pjĂ€stiteln. I texten benĂ€mns de kriminella camorra, en term som numera anvĂ€nds för att beteckna den kriminella organisation som Ă€r verksam i Neapel och andra delar av Kampanien. et ymOl OGi Etymologin av ordet maffia Ă€r oklar. Enligt en skola kan det hĂ€rledas frĂ„n ma fia (âmin dotterâ), vilket enligt legenden var det skri som en mor utstötte efter att hennes dotter vĂ„ldtagits av en fransk soldat under den första dagen av massakern som kallas den sicilianska aftonsĂ„ngen 1282. Ett annat förslag Ă€r att maffia Ă€r en akronym av âMorte ai Francesi Italia anelaâ â âItalien ropar âDöd Ă„t fransmĂ€nnenââ. BĂ€gge dessa förslag Ă€r sprungna ur gammal folksĂ€gen och bygger inte pĂ„ nĂ„gon vetenskaplig metod eller verifierbara fakta. En tredje och mer tillförlitlig teori tillskriver ordet ett arabiskt ursprung och erbjuder en rad möjligheter, varav de tvĂ„ mest trovĂ€rdiga Ă€r mahias, det arabiska ordet för modig, och mu afah, vilket betyder skydd och sĂ€kerhet. Enligt den sicilianske forskaren Umberto Santinos allmĂ€nt vedertagna definition syftar ordet maffia pĂ„ en âgrupp av kriminella organisationer, varav den mest betydelsefulla Ă€r Cosa Nostra [maffian], vars syfte Ă€r att ackumulera kapital och maktpositioner genom vĂ„ldsanvĂ€ndning och illegala aktiviteter. SĂ„dana organisationer verkar genom ett vidstrĂ€ckt nĂ€tverk av relationer, har en kulturell kod och Ă„tnjuter en viss grad av social acceptans.â makt SySt em Tydligt Ă€r att det finns en skillnad mellan maffian och annan organiserad brottslighet. Maffian har en social och politisk stĂ€llning som förvĂ€gras andra kriminella grupper. Lika betydelsefullt, i synnerhet för förstĂ„elsen av de italienska maffiornas kĂ€nnetecken och kriminella raffinemang, Ă€r sĂ€ttet pĂ„ vilket deras maktsystem Ă€r uppbyggda. Ett maffialiknande system uppstĂ„r endast dĂ€r den organiserade brottsligheten Ă€r institutionaliserad och har förblivit ostraffad, och dĂ€rigenom integrerats som en del i det bredare sociala och politiska maktsystemet. 17
Maffiamedlemmar? Kanske. I det sena 1800-talets Palermo fanns maffian representerad i alla samhÀlleliga institutioner och i alla sociala skikt.
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 17
2010-08-25 13.02
URSPRUNG Maffian uppstod inte plötsligt i samband med Italiens enande 1861. TvÀrtom har den alltid varit en del av den sicilianska historien. Den existerade som ett system lÄngt före namnet maffia myntades och Àr ett resultat av en historisk process som strÀcker sig över flera Ärhundraden. t idi Gt i Nf ly t aNde SÄ tidigt som i början av 1200-talet rekryterade, skyddade och ibland till och med ledde sicilianska adelsmÀn banditgÀng i sÄdan utstrÀckning att ett politiskt banditvÀsen de facto rÄdde. Den straffrihet som en sÄdan livsstil erbjöd var dock osÀker och upphörde att gÀlla sÄ snart en bandit inte lÀngre var anvÀndbar eller började bli obekvÀm. Dokument hÀrrörande frÄn 1500-talet beskriver bruket av utpressning pÄ marknaden i Palermo. Denna taktik var av central betydelse för att vinna kontroll över territoriet och utgör alltjÀmt en viktig del av maffians verksamhet. RÀt t SkiPNiNG
Garibaldis invasion 1860, som ledde till att Sicilien hamnade under italienskt styre, förebÄdade framvÀxten av maffian i dess moderna form.
Fenomenet maffia hade en av sina mest grundlĂ€ggande rötter i sĂ€ttet pĂ„ vilket rĂ€ttskipningen fungerade pĂ„ Sicilien, om nĂ„gon rĂ€ttskipning överhuvudtaget kunde sĂ€gas existera. Baronerna, politiskt enade och representerade i det sicilianska parlamentet, utövade den dömande makten över sina egna territorier som en av sina feodala rĂ€ttigheter. Ă r 1569 genomfördes en reform som innebar att domarna i högsta domstolen och konsistoriet â vilka valdes ur advokaternas led â skulle inneha sina poster i endast tvĂ„ Ă„r. Eftersom markĂ€garna var de enda som i praktiken hade rĂ„d att driva en process i domstol hade domarna, som alltsĂ„ var advokater större delen av tiden, inget intresse av att gĂ„ emot sina vanliga uppdragsgivare, av vilka de var helt beroende. iNkvi Siti ONeN För att komplicera det sicilianska rĂ€ttssystemet ytterligare verkade Ă€ven den spanska inkvisitionen pĂ„ ön. Detta var en repressiv politisk organisation i den spanska centralmaktens tjĂ€nst, vars officiella uppdrag var att skydda den katolska lĂ€ran mot kĂ€tteri.
oMERTĂ OmertĂ kan definieras som skyldig tystnad. Den som vĂ„gar skriva eller berĂ€tta om maffian, eller om nĂ„got med koppling till maffian, riskerar att utsĂ€ttas för repressalier, hotelser, uteslutning ur samhĂ€llet och i slutĂ€nden vĂ„ld. Omertà Àr en tystnad som frĂ€mjar den kulturella acceptansen för maffians uppförandekoder. Termen har sitt ursprung i ordet umiltĂ (âödmjukhetâ), vilket syftar pĂ„ mafiosons underordning under organisationens intressen. Den för den sicilianska dialekten typiska omvandlingen av âlâ till ârâ ledde fram till formen umirtĂ , och slutligen omertĂ . Idag har omertĂ anpassats till det moderna samhĂ€llet och italienska medier rĂ€ttar sig efter denna kod. Italienska tidningar och tevestationer kontrolleras till övervĂ€gande delen av regeringen, politiska partier, banker och stora industrigrupper â organisationer som ofta, men inte alltid, har samröre med maffian. DĂ€rför undviker media generellt att rapportera om maffian. Om de Ă€ndĂ„ gör det, beskriver de den i regel som ett folkloristiskt fenomen. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ger de en skev bild av maffians inflytande i samhĂ€llet och befĂ€ster dĂ€rigenom den kod av tystnad som har existerat i Italien i generationer.
18
014-031_Shanty_Maffia.indd 18
URSPRUNG
2010-08-25 13.02
1860
Palermo blir en italiensk stad efter Garibaldis invasion.
Palermo Bagheria
Ficuzza Marsala
MESSINA
PA L E RM O
n t i M o
Lercara Friddi
Corleone
TRA PA N I
E
Gangli
AG
D
Agrigento
E
Sicilien â maffians urhem Palermo, Trapani och Agrigento â maffian uppstod uppskattningsvis inom det hĂ€r omrĂ„det
L
H
A
V
RIG
E
CA EN
C ATAN I A Monte Etna
Enna Caltanissetta
LT A TO NISS
ET
Den första kÀnda förföljelsen begÄngen av maffian dokumenteras av kirurgen Gaspare Galati i samband med en dispyt om en citronplantage.
Catania Sime to
TA
S I R AC U S A
Siracusa
R AG U S A
Ragusa
T
0
25
Polischefen i Palermo, Guiseppe Albanese, knivhuggs av en mafioso pÄ en piazza sedan han försökt utpressa sin angripare. 1872
ENNA
(Si c i l i en )
Platani
M
i o d b r N e
Si ci li a
Mazara del Vallo Castelvetrano
d i Me ssi
Castellammare del Golfo Piana degli Albanesi
St re t t o
Trapani
na
1869
Messina
1898â1900
En rapport av polischefen i Palermo, Ermanno Sangiorgi, ger en heltÀckande bild av den sicilianska maffian.
50 kilometer
NĂ€ra förbundna med inkvisitionen var familiari â förtrogna â vilka var befriade frĂ„n skatter och Ă€gde rĂ€tten att bĂ€ra vapen. Dessa familiari var inte underkastade det gĂ€ngse juridiska förfarandet, utan gavs tid att skaffa fram falska vittnen för att bevisa sin oskuld. Det skulle ha varit oklokt av den spanska centralmakten att gĂ„ emot den sicilianska adeln, eftersom den med sin âprivata polisâ höll resten av befolkningen i schack och minskade risken för uppror. Följaktligen hĂ€nde det med jĂ€mna mellanrum att brottslingar och medlemmar av adeln som gett order om attentat benĂ„dades. Inte ens de polisstyrkor som sĂ„ smĂ„ningom upprĂ€ttades, compagnie dâarmi â bevĂ€pnade kompaniet â och gendarmeria reale â kungliga polisen, var immuna mot korruption, dĂ„ de i huvudsak bestod av tidigare brottslingar. Dessa âpolismĂ€nâ â i praktiken banditer â organiserade sitt polisarbete efter ett system av transaktioner: De sĂ„g till att en del av stöldgodset Ă„terbördades till den bestulne, inkasserade en belöning för sina insatser, för att sedan dela resten av bytet med tjuvarna, som hade samma sociala bakgrund som dem sjĂ€lva.
Polis skyddar boende, sent 1800tal. Det sades att ingen kunde vara sÀker för rÄn eller en kniv i ryggen i Palermo med omnejd.
eN del a v SySt emet Utöver att organisera vĂ„ldshandlingar bestod maffians huvudsakliga verksamhet av jordbruk, djurhĂ„llning, boskapsstölder â ett komplicerat brott som krĂ€vde noggrann samordning och ett utbrett kontaktnĂ€t â kidnappningar och stöld. Under det feodala systemet fungerade mĂ„nga maffiamĂ€n som adelns uppbördsmĂ€n, de hyrde ut mark som de sjĂ€lva arrenderade till bönder sedan lĂ€nge vana vid fattigdom och svĂ€lt. Det var ur detta system som maffian utvecklades. Maffian, i praktiken ett samhĂ€lle utan stat, byggde pĂ„ adelns, de kriminellas, kyrkans och en rad andra samhĂ€lleliga institutioners medbrottslighet. Det Ă€r lĂ€tt att förstĂ„ varför den Ă€nnu idag frodas i lĂ€nder vars institutioner Ă€r svaga, korrupta och ineffektiva.
19
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 19
2010-08-25 13.03
AMERIkANSkAâ MAFFIANâ ââ FRAMvĂ€ x TEN New Orleans i Louisiana var maffians första hem i USA. NĂ„gra fĂ„ Ă„r efter amerikanska inbördeskrigets slut exploderade staden i gĂ€ngbrĂ„k dĂ„ tvĂ„ konkurrerande kriminella organisationer i den unga sicilianska kolonin kĂ€mpade om makten i den undre vĂ€rlden.
et t i deal iSkt k l imat
Den praktfulla arkitekturen i French Quarter rimmar illa med det faktum att stadsdelen var skÄdeplats för de första maffiauppgörelserna i USA.
Skeppsvarven i New Orleans var en perfekt miljö för beskyddarverksamhet av maffiatyp.
New Orleans var en livlig kosmopolitisk hamnstad, belĂ€gen nĂ€ra Mississippiflodens mynning. Immigranter pĂ„ jakt efter arbete kunde finna det hĂ€r bland stadens varv. Socker- och bomullsplantager och grönsaksodlingar i regionen erbjöd ocksĂ„ utkomstmöjligheter. Nykomlingar som kunde ordna tillgĂ„ng till en bĂ„t kunde tjĂ€na pengar pĂ„ att fiska ostron och rĂ€kor i de omgivande vattnen. Raffaele Agnello föddes i en vĂ€lbĂ€rgad familj i Palermo pĂ„ Sicilien. Trettio Ă„r gammal korsade han Atlanten. Likt mĂ„nga av sina landsmĂ€n fann Agnello klimatet och möjligheterna i New Orleans idealiska. Agnello hade inte mycket till övers för hederligt arbete. Som en mafioso var det hans yrke att leva pĂ„ sina mer arbetsamma landsmĂ€n. Genom att âbeskattaâ immigranter för beskydd och slĂ„ ner hĂ„rt pĂ„ alla konkurrenter blev Agnello en förmögen och mĂ€ktig man. Ă r 1868 utgjordes hans enda konkurrenter inom den sicilianska kolonin av ett envist upproriskt gĂ€ng frĂ„n den sicilianska staden Messina. GĂ€NGkRiG PĂ„ kvĂ€llen den 28 oktober 1868 mördades den messinske ledaren, Litero Barba, av en okĂ€nd gĂ€rningsman. Han var pĂ„ vĂ€g hem genom stadens French Quarter dĂ„ han trĂ€ffades av en salva frĂ„n ett hagelgevĂ€r. Maffiabossen Agnello lyckades till en början skjuta skulden ifrĂ„n sig genom att peka ut den afroamerikanske politikern och affĂ€rsmannen Octave Belot. Men nĂ€r Belot kunde bevisa att han varit borta frĂ„n staden vid tiden för mordet pĂ„ Barba föll misstankarna pĂ„ Agnello. Agnellos bror, Peppino, försökte mildra spĂ€nningarna mellan gĂ€ngen. Trots detta anklagade Barbas stĂ€llföretrĂ€dare Joseph Banano öppet en av Agnellos underhuggare, en viss Alphonse Mateo, för mordet pĂ„ Barba. Mateo svarade med att dra kniv och utan att tveka drog Banano upp sin pistol och dödade honom. Agnello agerade aggressivt under de följande veckorna och beordrade bevĂ€pnade rĂ€der mot messinska hem och affĂ€rsverksamheter. I slutet av mars 1869 föreföll rebellgĂ€nget besegrat. Den 1 april sköts emellertid Agnello till döds under en segerpromenad i French Quarter, och hans organisation började falla samman. PePPiNOS Sl Ut Peppino Agnello fortsatte sin brors krig och dödade Banano och hans kamrat Pedro Allucho. Det messinska gĂ€nget försökte komma Ă„t Peppino upprepade gĂ„nger, men han var en svĂ„r man att döda. Peppino klarade sig oskadd undan en attack pĂ„ Lafayette Square 1869, och Ă„ret 20
014-031_Shanty_Maffia.indd 20
URSPRUNG
2010-08-25 13.03
Ăverbefolkade Canal Street var New Orleans medelpunkt vid sekelskiftet, och en idealisk plats för skumraskaffĂ€rer och utpressning.
Who kill-a the chief? Lak
e Sup e ri o
MAINE
r
Anti-italiensk fras som anvÀndes efter frikÀnnandet av dem som stod Ätalade för mordet pÄ polischefen Hennessy 1890 MONT TA ANA
La
MINNESOT TA A
L a k e Mi c h i g a n
La
ke
Er
nta
rio
MAS
ie
SAC
WA S H I N G TO N D C
Charleston
PI ISSIP
Savannah GEORGIA
MISS
A
ALABAMA
New Orleans
F LO R I DA
Gulf of Mexico
250 kilometer
Tampa
125 miles
Miami
Maffians första hem i Amerika New Orleans
Cuba
21
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 21
S
Pittsburgh
TENNESSEE
0
ETT
Boston
New York
Raleigh
0
HUS
Philadelphia
Cleveland
St Louis
SIAN
Utan Agnellofamiljen tynade den traditionella Palermobaserade maffian bort i New OrTEXAS leans. I dess stÀlle trÀdde ett nytt underjordiskt sÀllskap fram förankrat i en radikalare maffiatradition med rötterna i Monreale pÄ Sicilien. Under Matrangafamiljens ledarskap och med stöd frÄn den louisianske affÀrsmannen och politiske organisatören Joseph Macheca, kom Stuppagghierifraktionen till sist att dominera New Orleans undre vÀrld.
IOW WA A
Mississippi
St UPPaGGhieRi
Detroit
Chicago
LO U I
NEBRASKA efter knivhöggs han i bröstet men blev helt ÄterstÀlld. Den 13 september 1871 fick han N E VA VA D A vad lÀkarna trodde var ett dödligt skottsÄr, men han ÄterhÀmtade sig Àven frÄn detta. I april 1872 fick en revolverman vid namn Joseph Maressa syn pÄ Peppino pÄ PicayuUT TA AH ne Pier. De tvÄ mÀnnen gick lös pÄ varandra med nÀvarna medan Maressas bundsförvanter strömmade ut pÄ piren med hagelbössor i hÀnderna. Den omringade Peppino hoppade ner pÄ dÀcket till en förtöjd skonare, Mischief, men Maressa avlossade ett skott och PepARIZONA NEW MEXICO pino föll ihop pÄ skonarens dÀck och avled kort dÀrefter.
ron
SOUTH D A K O TA A
eO Lak
Hu
WISCONSIN IDAHO
ke
OREGON
2010-08-25 13.04
ENâ Ny â ANko MST ovanâ Denna gravyr förestĂ€ller kravallerna och stormningen av fĂ€ngelset i New Orleans efter domen i Hennessy-rĂ€ttegĂ„ngen.
1868
Joseph Macheca och hans gÀng utför rÀder mot afroamerikaner i New Orleans. 1888
David Hennessy tilltrÀder posten som polischef, efter att ha fÄtt lÀmna kÄren 1882 efter pÄtryckningar frÄn maffian. 1891
Charles Matranga blir maffians överhuvud i New Orleans. 1895
Frank Costello, född i Italien 1891, flyttar till New York med sin familj. 1899
Alphonse Capone föds i Brooklyn, mitt i Five Points Gangs territorium.
Stuppagghierimaffians styre i New Orleans avbröts 1879 av den landsflyktige sicilianske maffiabossen Giuseppe Espositos ankomst. Esposito, som i sitt hemland stod anklagad för kidnappning, banditverksamhet och mord, hade hĂ„llit sig undan den italienska polisen till 1877. PĂ„ vĂ€g till sin rĂ€ttegĂ„ng rymde han och smög sig ombord pĂ„ ett fartyg med destination USA. I New Orleans antog han tĂ€cknamnet Vincenzo Rebello, övertog ledarskapet över den lokala sicilianska undre vĂ€rlden och Ă„terupplivade Agnellomaffian. De italienska myndigheterna fick reda pĂ„ Espositos nya uppehĂ„llsort av en informatör och kom genom privatdetektiver i kontakt med tvĂ„ kriminalpoliser i New Orleans, kusinerna David och Mike Hennessy. Utan sina överordnades vetskap samtyckte dessa till att gripa Esposito. Den 5 juli 1881 vĂ€ntade kusinerna lĂ€ngs vĂ€gen Esposito gick varje dag. DĂ„ brottsmagnaten kom gĂ„ende drog de sina handeldvapen och tvingade in honom i en polisvagn. Innan maffian i staden insett vad som hade hĂ€nt var Esposito pĂ„ vĂ€g med Ă„ngfartyg till New York och en utlĂ€mningsprocess. PROveNzaNOâmat RaNGa-f ejdeN Espositos anhĂ€ngare, ledda av Provenzanofamiljen, anklagade öppet Stuppagghierifraktionen och Matrangafamiljen för att ha förrĂ„tt sin ledare. Ă r av vĂ„ld följde medan fraktionerna kĂ€mpade om lukrativa illegala verksamheter och legitima affĂ€rskontrakt. Gynnade av vĂ€nskapen med affĂ€rsmannen Joseph Macheca och en allians med en korrupt politisk maskin fick Stuppagghieri övertaget över sina rivaler. Ă r 1890 kontaktade David Hennessy, nu nyutnĂ€mnd polischef, Joseph Macheca för att försöka fĂ„ ett slut pĂ„ den blodiga fejden, men det enda resultatet blev ett kortare uppehĂ„ll. Han upptĂ€ckte senare att Macheca uppmuntrade Stuppagghieriledaren Charlie Matranga till fortsatta vĂ„ldsamheter. RĂ€t t eGĂ„NGaR Och kORRUPti ON Den 5 maj 1890 överfölls en grupp varvsförmĂ€n pĂ„ vĂ€g hem frĂ„n jobbet av bevĂ€pnade ProvenzanoanhĂ€ngare. Bland mĂ€nnen, som sĂ„rades svĂ„rt, fanns Charlie Matrangas bror Antonio. Hennessy tog sig personligen an fallet och lĂ€t gripa flera gĂ€ngledare ur Provenzanofamiljen för attentatsförsöket. Stuppagghierifraktionen bröt mot en av maffias viktigaste regler genom att samarbeta med myndigheterna. Tre rĂ€ttegĂ„ngar planerades för Provenzanoledarna, en för var och en av de sĂ„rade. Trots att de Ă„talade presenterade trovĂ€rdiga alibin fĂ€lldes de i den första rĂ€ttegĂ„ngen. DĂ„ trĂ€dde poliser frĂ„n Hennessys egen avdel22
014-031_Shanty_Maffia.indd 22
URSPRUNG
2010-08-25 13.04
ning fram för att styrka Provenzanoledarnas alibin. Till följd av detta förkastades den fĂ€llande domen, vilket gjorde Matrangafamiljen rasande. DĂ„ det andra rĂ€ttegĂ„ngsdatumet nalkades började Hennessy undersöka Matrangafraktionen. Macheca hörde talas om polischefens undersökning och konfronterade honom. Han rĂ„dde Hennessy att inte lĂ€gga nĂ€san i blöt om han inte ville sluta âi en kistaâ. OavskrĂ€ckt fortsatte Hennessy med sina efterforskningar. mORd Sent pĂ„ kvĂ€llen den 15 oktober 1890 trĂ€ffades Hennessy av flera hagelsalvor, bara ett halvt kvarter frĂ„n sitt hem. En man rusade till polischefens hjĂ€lp och frĂ„gade vem som hade angripit honom. Hennessy viskade âdagosâ, en nedsĂ€ttande benĂ€mning pĂ„ italienare. Han fördes till Charity Hospital, dĂ€r han dog följande morgon. Nitton mĂ€n Ă„talades för mord eller medhjĂ€lp till mord. Nio av dessa, dĂ€ribland Joseph Macheca och Charlie Matranga, stĂ€lldes inför rĂ€tta tidigt 1891. FastĂ€n Ă„klagarsidan lade fram bevis pĂ„ att försvaret erbjudit mutor till presumtiva jurymedlemmar resulterade inte rĂ€ttegĂ„ngen i nĂ„gra fĂ€llande domar. l yNch NiNGaR FastĂ€n de förklarats oskyldiga fick de tilltalade stanna över natten i Orleans Parish Prison tillsammans med de övriga tio Ă„talade mĂ€nnen vilka Ă€nnu inte stĂ€llts inför rĂ€tta. Tidigt nĂ€sta morgon samlades en uppretad folkmassa till ett möte pĂ„ Canal Street. Uppeldade av hetsiga tal marscherade den flera tusen man starka mĂ€nniskohopen till fĂ€ngelset och bröt sig in i byggnaden genom en sidodörr. Exekutionspatruller skickades in. Patrullerna â som pĂ„stod sig kĂ€mpa mot maffians inflytande â sköt nio fĂ„ngar till döds och förde ut ytterligare tvĂ„ för att hĂ€ngas. Charlie Matranga och hans stĂ€llföretrĂ€dare skadades emellertid inte.
SkÀmtteckning av hur maffian hotar jurymedlemmar i New Orleans efter attentatet pÄ polischefen David Hennessy.
POl iti Skt i Nf ly t aNde Under senare hÀlften av 1800-talet föresprÄkade korrupta politiker ett ökat inflöde av immigranter, i synnerhet sÄdana som kunde hjÀlpa dem att vinna val. De med kopplingar till maffian, sÄsom Matrangafamiljen, var nyttiga för att kontrollera skarorna av vÀljare och avskrÀcka oppositionen. Denna strategi spred sig snabbt till de flesta större amerikanska stÀder och spelade en viktig roll för maffians etablering i USA.
RaSiSti Skt t il l mĂ€l e Etymologin till ordet âdagoâ Ă€r osĂ€ker. En skola hĂ€vdar att det hĂ€rstammar frĂ„n det vanliga spanska mansnamnet âDiegoâ. En annan teori gör gĂ€llande att det Ă€r en förvanskning av termen âday laborersâ, som de italienska immigranterna som i de flesta fall talade mycket dĂ„lig engelska uttalade âDay-osâ. Oavsett vilket slog termen igenom som en nedsĂ€ttande benĂ€mning pĂ„ personer av italiensk hĂ€rkomst i USA.
23
Italienska arbetare tar en paus i arbetet för att kalasa pÄ traditionell spaghetti. Kring sekelskiftet strömmade italienska immigranter till USA, dÀr de bildade tÀtt sammansvetsade grupper ofta med gamla slÀktfejder intakta.
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 23
2010-08-25 13.04
yA kUzANâ ââ URSPRUNG 1603
Den berömda TokaidovĂ€gen byggs mellan Kyoto och Tokyo och ligor inleder verksamhet pĂ„ rastplatserna lĂ€ngs vĂ€gen. 1735â1740
Feodala myndigheter ger officiell status Ă„t tekiyabossarna. 1893
Yakuzaledaren Jirocho frÄn Shimizu, som var ledare för den största spelligan i Japan, dör och blir legend och folkhjÀlte.
Tre bevÀpnade samurajer poserar utanför ett traditionellt tehus. Efter Japans enande stod mÄnga samurajer utan arbete och bildade gÀng.
Den organiserade brottsligheten i Japan benÀmns yakuza. Ya-ku-sa pÄ japanska betyder 8-9-3, vilket syftar pÄ en vÀrdelös hand i ett traditionellt japanskt kortspel.
eNli Gt SPel et S ReGle R Som namnet antyder gÄr yakuzans ursprung att spÄra till spelligorna som framtrÀdde i Japan i mitten av 1700-talet. Hanafuda (blomkort) Àr ett traditionellt japanskt kortspel. Varje spelare fÄr tre kort och den spelare som kan samla flest poÀng vinner spelet. Enligt spelets regler rÀknas den sista siffran i totalsumman av de tre korten som handens vÀrde. En hand med korten 8-9-3, vilket ger totalsumman 20, utgör alltsÄ en vÀrdelös hand i spelet.
Ge bönderna varken liv eller död. Ieyasu Tokugawa (1543â1616), grundare av Tokugawa-shogunatet i Japan
De tidiga spelligorna anvĂ€nde den förlorande kombinationen för att beteckna nĂ„got vĂ€rdelöst. De applicerade sedan termen pĂ„ sig sjĂ€lva för att beskriva hur de betraktades som vĂ€rdelösa i samhĂ€llets ögon. De var emellertid stolta över sin stĂ€llning som samhĂ€llets utstötta. aNdl iGa f öRfĂ€ deR FrĂ„n 1100-talet till 1800-talet styrdes Japan av shoguner, feodala militĂ€rdiktatorer. Under shogunstyret vann en klass av adliga krigare kallade samurajer en betydande makt, dĂ„ de rekryterades av lokala furstar för att skydda dessas förlĂ€ningar under de stĂ€ndiga krigen. Japans enande som fullbordades av den store shogunen Ieyasu Tokugawa 1604 â lĂ€mnade sĂ„ mĂ„nga som 500 000 samurajer utan arbete. Medan mĂ„nga blev framgĂ„ngsrika köpmĂ€n eller Ă€mbetsmĂ€n sĂ„g en del röveri som det bĂ€sta sĂ€ttet att utnyttja sina fĂ€rdigheter inom krigarkonsten. Dessa missnöjda samurajer förvandlades snart till gĂ€ng av kringvandrande banditer som strök runt pĂ„ gatorna och utsatte den skyddslösa bondebefolkningen för otaliga övergrepp. Dessa samurajbanditer förefaller ha varit föregĂ„ngarna till den japanska undre vĂ€rlden, men dagens yakuza vill inte kopplas samman med dem. De rĂ€knar istĂ€llet sin hĂ€rstamning frĂ„n dem som stod upp mot samu24
014-031_Shanty_Maffia.indd 24
URSPRUNG
2010-08-25 13.04
S e a
o f
OS ke ha o ot fs O k h o t s k
CHINA
Ezo HokkaidĆ
Ezo HokkaidĆ
250 kilometer 125 miles
J a p a n s k a h a v e t
J A P A N Kyoto
w
Honshƫ
a
0
a Ch iku ma -ga
0
Ten ryu-gaw
rajbanditerna â de unga mĂ€n som slöt sig samman för att skydda byborna i sĂ€rskilda byalag. De blev folkhjĂ€ltar och berĂ€ttelser om dessa tappra ynglingar hör alltjĂ€mt till de mest populĂ€ra om Japans tidiga historia. Den moderna yakuzan betraktar dessa tappra ynglingar som sina andliga förfĂ€der, vilket stĂ€mmer överens med den bild de har av sig sjĂ€lva som medkĂ€nnande laglösa, vĂ€rdelösa i det vanliga samhĂ€llets ögon, men alltid redo att stĂ„ upp för vanligt folk.
Tokyo (Edo)
P P A A C C II FF
Yokohama
SPel hajaR Och Gat Ufö RSĂ€l jaRe Ăven om dagens yakuza pĂ„stĂ„r sig vara de moderna efterföljarna till dessa unga mĂ€n sĂ„ Ă€r den direkta kopplingen svĂ„r att göra, eftersom bĂ„de samurajbanditerna och byalagenEa stEast China rensades ut av shogunatet under senare delen av 1600-talet. Yakuzans verkliga före- Chi na Se a Sea gĂ„ngare Ă„terfinns istĂ€llet bland de driftiga medlemmarna av tvĂ„ distinkta grupper som uppstod under 1700-talet: bakuto (hasardspelare) och tekiya (gatuförsĂ€ljare). Tekyia var specialister pĂ„ att sĂ€lja undermĂ„liga varor med hjĂ€lp av vilseledande för- Okinawa Okinawa sĂ€ljningsmetoder. Tekiya-bossen kontrollerade marknaden, bestĂ€mde fördelningen av stĂ„nd och styrde till och med tillgĂ„ngen pĂ„ vissa varor. Han tog ut beskyddarpengar frĂ„n försĂ€ljarna och de som vĂ€grade att betala fick se sina varor stulna och sina kunder bortdrivna. De riskerade Ă€ven fysisk misshandel för att de inte samarbetade med gĂ€nget. För att begrĂ€nsa antalet bedrĂ€gerier bland försĂ€ljarna och för att förhindra territoriella gĂ€ngkonflikter utnĂ€mnde myndigheterna vissa gĂ€ngbossar till âövervakareâ och gav dem nĂ€stan samma status som samurajer. Denna tillĂ„tande attityd frĂ„n myndigheternas sida belyser en unik aspekt hos den organiserade brottsligheten i Japan. NĂ€mligen villigheten att frĂ„n myndighetshĂ„ll dra nytta av och samarbeta med brottslingar.
Kyƫshƫ
OmrÄde för bakuto och tekiya TokaidovÀgen, byggd 1603
Formerly Ryƫkƫ Kingdom
Formerly Ryƫkƫ Kingdom
Den laglöse hjĂ€lten Kumonryu (Nio drakar) förses med de intrikata draktatueringar som gett honom hans smeknamn, i en illustration frĂ„n romanen âSuikodenâ.
haSaRdSPel Myndigheterna spelade en mer aktiv roll vid utvecklingen av spelligor, dĂ„ myndighetsföretrĂ€dare var bland de första att rekrytera sĂ„dana ligor. Under shogunadministrationen var de lokala vasallerna skyldiga att stĂ€lla upp med arbetskraft för byggen, konstbevattning och andra offentliga arbeten. För att fĂ„ tag pĂ„ denna arbetskraft vĂ€nde de sig till arbetsförmedlare â i de flesta fall bossar för spelhĂ„lor. Hasardspelet hade ett tudelat syfte, dels lockade det till sig potentiella arbetare, dels lĂ€t det bossarna roffa Ă„t sig en del av lönerna som utbetalades till arbetarna. Ăven myndigheterna utnyttjade systemet genom att rekrytera spelare för att spela med arbetarna. De inhyrda spelarna bestod av alla slags mĂ€nniskor, frĂ„n bönder, arbetare och laglösa till sumobrottare, köpmĂ€n och samurajer. Dessa spelare organiserade sig med tiden i disciplinerade ligor och blev kĂ€rnan i landets undre vĂ€rld. De skĂ€nkte inte bara den organiserade brottsligheten i Japan dess namn utan ocksĂ„ dess starka tradition inom hasardspel samt sedvĂ€njor som tatueringar och fingerkapning.
25
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 25
2010-08-25 13.05
O O CC EE AA
TRIADERNAâ â ââ HEMl IGAâ SĂ€ll SkAP Genom hela Kinas historia har mĂ€nniskor slutit sig samman i hemliga sĂ€llskap för att fĂ„ skydd mot tjuvar, banditer och sina egna ledare.
kRimiNel l a bRöd RaSkaP Trots att de kinesiska kejsarna styrde landet med jÀrnhand och undertryckte folket kunde de aldrig helt kontrollera det. SÄ Àven om de flesta av dessa hemliga sÀllskap var hederliga fanns det ocksÄ de som inte var det, och det var dessa som utvecklades till kriminella brödraskap.
kiNaS f öRSt a t Riad Tiandihui, eller SĂ€llskapet Himmel och jord â Ă€ven kĂ€nt som HungsĂ€llskapet, började som ett hemligt sĂ€llskap som erbjöd hjĂ€lp Ă„t dem som behövde det i de kinesiska provinserna Fujian och Guangdong. Bland dem som kom för att be om hjĂ€lp och assistans fanns bönder som blivit av med sin mark eller inte kunde finna arbete. Kraven för att bli medlem i Tiandihui var inte lika strĂ€nga som i mĂ„nga av de andra hemliga sĂ€llskapen, men Tiandihui erbjöd samma tjĂ€nster och var sĂ„ledes en mycket populĂ€r grupp att gĂ„ med i. iNvi GNiNG NĂ€r en ny medlem intrĂ€dde i Tiandihui fick han förbinda sig att skydda sina ordensbröder och hjĂ€lpa till att utöka sĂ€llskapet genom att vĂ€rva nya medlemmar. Efter en invigningsceremoni erhöll den nye brodern ett medlemsbevis och invigdes i sĂ€llskapets hemligheter, vilka omfattade handsignaler, esoteriska böner och lösenord. tR yGGhet SSySt em Som medlem kunde han vĂ€nda sig till sitt sĂ€llskap om han hamnat i svĂ„righeter. Till exempel kunde en medlem som var i behov av pengar vĂ€nda sig till sina bröder för att fĂ„ hjĂ€lp. Men sĂ€llskapet kunde Ă€ven hjĂ€lpa honom om han blev rĂ„nad av tjuvar, eller om brottslingar försökte utpressa hans affĂ€rsverksamhet. NĂ€r detta intrĂ€ffade skickade Tiandihui ut sina mest hĂ„rdföra medlemmar för att hĂ€mnas sin broder och stĂ€lla saker och ting till rĂ€tta. Med tiden blev dessa trygghetssystem den frĂ€msta anledningen till att gĂ„ med i de hemliga sĂ€llskapen. DĂ„ fler och fler medlemmar vĂ€nde sig till sina sĂ€llskap för att fĂ„ hĂ€mnd dröjde det inte lĂ€nge innan de olika sĂ€llskapen kom i konflikt med
De myllrande gatorna i sekelskiftets Shanghai var en övningsplats för tidiga kriminella ligor.
26
014-031_Shanty_Maffia.indd 26
URSPRUNG
2010-08-25 13.05
varandra, med stor blodspillan som följd. Dessa konflikter dĂ€r medlemmar sökte upprĂ€ttelse kallades xie dou och pĂ„minner mycket om den italienska maffians âvendettaâ. f adde RSkaP Tiandihui tjĂ€nade en förmögenhet pĂ„ att enrollera nya medlemmar. Varje ny medlem var tvungen att betala en intrĂ€desavgift, en medlemsavgift och en fadderavgift till den person som vĂ€rvat honom till sĂ€llskapet. I en del provinser var man dessutom tvungen att betala en extra avgift utöver de normala avgifterna för att fĂ„ gĂ„ med. Det Ă€r tydligt att medlemmarna uppskattade den sĂ€kerhet som ett medlemskap medförde, men det var ocksĂ„ ett smart karriĂ€rdrag dĂ„ man kunde tjĂ€na stora pengar pĂ„ att vĂ€rva nya medlemmar. RöveRi Andra lönande verksamheter som sĂ€llskapen Ă€gnade sig Ă„t var indrivning av hyror frĂ„n fastigheter de Ă€gde, och ocker. Genom sitt vĂ€xande antal medlemmar skaffade sig Tiandihui en betydande makt, och sĂ€llskapet gick snart frĂ„n procenteri till röveri. Ingen gick sĂ€ker. SĂ€llskapet rĂ„nade civila och medlemmar av rivaliserande sĂ€llskap med samma vĂ„ldsamhet. En följd av detta blev att Ă€nnu fler mĂ€nniskor anslöt sig till sĂ€llskapet, dĂ„ de hoppades att detta skulle skydda dem frĂ„n rĂ„n och attacker. Alla dessa verksamheter försiggick helt öppet, tills Qingdynastin försökte utrota de âhemligaâ sĂ€llskapen vilket drev dem under jorden.
Kinesiska hasardspelare pÄ vÀg till avrÀttning försedda med cangue, ett slags bÀrbara stupstockar pÄ vilka bÀrarnas brott stod upptecknade.
hemli Ga SÀll SkaP Och kejSaRmakt eN Kinas hemliga sÀllskap har alltid utgjort ett stort hot mot den politiska makten i landet. Det finns flera exempel pÄ hur sÄdana sÀllskap samlat tillrÀckligt med anhÀngare för att utmana de kejserliga myndigheterna. PÄ 1760-talet beordrade Tiandihui-ledaren Lu Mao sÀllskapets nyinvigda medlemmar att rÄna ett kejserligt lagerhus, en skattkammare och överklassens hem. Han sa till de tilltÀnkta rÄnarna att stöldgodset skulle anvÀndas till att organisera ett uppror mot Qingmyndigheterna. Qingdynastin, som hade kommit till makten 1644, betraktade de kriminella hemliga sÀllskapen som ett stort problem. Lu Maos uppror misslyckades, men Qingmyndigheterna hade fÄtt nog av dessa kriminella hemliga sÀllskap som begick brott och satte sig upp mot kejsaren. Armén beordrades att ta itu med problemet. Efter en storskalig militÀr operation förklarade armébefÀlhavarna att de hade besegrat sÀllskapen. De ljög. SÀllskapen hade vÀxt sÄ dramatiskt att det hade blivit omöjligt att utplÄna dem. De hade hundratusentals medlemmar och styrde hela byar. Deras makt strÀckte sig över hela Kina och in i grannlÀnderna. Attacken frÄn den kejserliga armén drev bara de hemliga sÀllskapen Ànnu djupare under jorden, med ökad brottslighet och utpressning som följd. MÄlning förestÀllande den fjÀrde Qingkejsaren, Qianlong. Qingdynastin var sÀrskilt oroad av de hemliga sÀllskapen. Kampanjen för att utplÄna dessa grupper tjÀnade bara till att driva dem under jorden, vilket skapade en Ànnu farligare form av hemliga sÀllskap.
27
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 27
2010-08-25 13.05
NamNet S URSPRUNG Namnet âtriaderâ har sin grund i att medlemmarna i dessa hemliga sĂ€llskap betraktade vĂ€rlden som en enhet av naturens tre huvuddomĂ€ner â himlen, jorden och mĂ€nniskan. Och deras flaggor bar en triangel som symbol. Första gĂ„ngen namnet verkar ha anvĂ€nts var omkring tiden för det brittiska maktövertagandet i Hongkong. Ănnu i vĂ„r tid anvĂ€nder triaderna gamla ritualer och traditioner för att upprĂ€tthĂ„lla disciplinen inom de egna leden och för att skapa en kĂ€nsla av mystik kring sin verksamhet. De har till och med sin egen version av hur de bildades. Det finns mĂ„nga olika grupper inom triaderna, som alla har sin egen version av triadernas historia. Under decenniernas lopp har dessa versioner förĂ€ndrats och tagit upp nya teman. Genom att kombinera verkliga historiska hĂ€ndelser med element frĂ„n kinesisk folktro har triaderna skapat en mycket heroisk bild av sin tillblivelse, för att imponera pĂ„ nya medlemmar. Av central betydelse för hur triaderna betraktar sin tidiga historia Ă€r berĂ€ttelsen om âDe första fem förfĂ€dernaâ.
Att bryta m ot lagen Àr samma brott f ör kejsaren som f ör undersÄten. Kinesiskt ordsprÄk
fO lk t RO
MONGOLIET
MA N C H U RI E T
G O B I Ă K N E N
Mukden (Shenyang)
Chinchow
Paotow
NINGXIA
(Jinzhou)
(Baotou)
Tatung
Peking
(Datong)
Tientsin (Tianjin)
Port Arthur
HEBEI QINGHAI
(Lushun)
SHANXI
Yanâan
Lanchow
Anshan
Tangshan
(Beijing)
Tsinan
Taiyuan
(Lanzhou)
(Jinan)
SHANDONG
GANSU Xiâan
K
(Louyang)
HENAN
SHAANXI
I
N Yangtze
SICHUAN Chengdu
Zhengzhou
Loyang
HUBEI
Nanking
Wuhan
ANHUI
Soochow
Hangchow
Changsha
ZHEJIANG
JIANGXI Nanchang
HUNAN
GUIZHOU
(Xuzhou)
(Hangzhou)
Kiukiang Zunyi
Gula have t
Shanghai
(Nanjing)
Chungking
Kweiyang
JIANGSU
A
(Chongqing)
YUNNAN
Hsu-Chou Suzhou
Ruijin
Hengyang
Kunming
F U J I A N Foochow (Fuzhou)
Juikin
GUANGXI
Amoy
Taiwan
(Xiamen)
GUANGDONG
Kinas hemliga sÀllskap
Shantou
Canton
KrÀftans vÀndkrets
(Guangzhou)
Provinserna Fujian och Guangdong â Tiandihuis ursprungliga omrĂ„de
Hong Kong
Shaolinklostret utanför Zhengzhou Moderna nationsgrÀnser
0
Hainan
28
014-031_Shanty_Maffia.indd 28
0
Denna berÀttelse tar sin början under Mingdynastin pÄ 1600-talet. à r 1644 störtades Mingdynastin dÄ manchuriska styrkor besegrade den kejserliga armén. Manchuerna installerade Shunzhi som den förste Qingkejsaren. Under den andre Qingkejsarens regering inledde stammar frÄn staten Silu ett uppror. Qingarmén var inte rustad för att slÄ ner rebellerna och sÀnde bud till kejsaren om förstÀrkningar. Kejsaren drog igÄng en rekryteringskampanj dÀr han lovade hedersbetygelser, kejserliga anstÀllningar och allehanda förmÄner till dem som tog vÀrvning i hans armé och hjÀlpte till att besegra Silu-rebellerna.
250 125
500 kilometer 250 miles
de f em f öRfĂ€ deRNa PĂ„ ett shaolinkloster beslutade en grupp munkar att erbjuda sina tjĂ€nster till kejsaren. Munkarna hade tvĂ„ skĂ€l för att hjĂ€lpa till â de ville stoppa inflödet av utlĂ€ndska trupper i Kina och de ville dra nytta av sina kunskaper i kung-fu, som de hade trĂ€nat i klostret. De hoppades att deras stridskonster skulle locka andra att ansluta sig till klostret. En elitstyrka bestĂ„ende av 128 munkar an-
URSPRUNG
2010-08-25 13.05
oPIUM FrÄn tiden för Qingdynastins försök att utplÄna Tiandihui har sÀllskapet varit djupt insyltat i den undre vÀrlden. Opium hade blivit den populÀraste drogen under det sena 1800-talet och utgjorde en lockande affÀrsmöjlighet för de hemliga sÀllskapens medlemmar. Opium var förbjudet i Kina men smugglades in i landet av brittiska, europeiska och amerikanska handelsmÀn. SÀllskapens medlemmar köpte opium frÄn de utlÀndska handelsmÀnnen och frÄn dem letade det sig ner för distributionsstegen tills det nÄdde drogmissbrukarna pÄ gatorna i Kinas större stÀder och byar. Med denna handel hade Kinas hemliga sÀllskap tagit det sista steget frÄn vÀlmenande hjÀlporganisationer till fullfjÀdrade vinstdrivna kriminella organisationer. Triaderna var födda.
Trots att opium var förbjudet fanns det opiumhÄlor över hela Kina. De tillhandahöll och sÄlde opium och hjÀlpmedel för att anvÀnda opiumet. HÀr njuter tvÄ vÀlbÀrgade köpmÀn av lyxen i en opiumhÄla för de högre kretsarna.
slöt sig till den kejserliga armĂ©n i fĂ€lttĂ„get mot Silu, och efter tre mĂ„nader var rebellerna besegrade. Munkarna hĂ€lsades som hjĂ€ltar och erbjöds de utlovade hedersbetygelserna av kejsaren. De avböjde hans erbjudanden med motiveringen att de bara hade gjort sin medborgerliga plikt. En nevö till en av munkarna â Zheng Kwan-tat â accepterade emellertid positionen som befĂ€lhavare för Qinggarnisonen i distriktet Wuzhou. UtnĂ€mningen vĂ€ckte avundsjuka hos förste sekreteraren vid den kejserliga rĂ„dsförsamlingen, Wang Chun-mei, som manipulerade kejsaren att tro att munkarna stod i begrepp att sjĂ€lva inleda ett uppror. Kejsaren gav dĂ€rför order om ett anfall pĂ„ shaolinklostret. Qingtrupper satte eld pĂ„ klostret och 110 munkar omkom. Arton munkar överlevde, men antogs vara döda. De 18 kvarvarande munkarna flydde frĂ„n det förödda klostret genom att vandra nerför den brinnande kullen pĂ„ vilken det lĂ„g belĂ€get. VĂ€l i sĂ€kerhet dog 13 av munkarna av sina sĂ„r och brist pĂ„ mat. De fem som överlevde â Cai Dak Jung, Fang Dai Hong, Ma Chiu Hing, Wu Dak Dai och Li Sik Hoi â blev De första fem förfĂ€derna, vilka omnĂ€mns i alla triaders historia. De fem mĂ€nnen gav sig ut pĂ„ den olĂ€ndiga kinesiska landsbygden för att leta efter bundsförvanter. En rad Minglojalister anslöt sig till deras sak â störtandet av Qingdynastin â och blev kĂ€nda som âDe andra fem förfĂ€dernaâ. MĂ€nnen bildade en rad hemliga sĂ€llskap, vars medlemmar de anvĂ€nde för att bekĂ€mpa Qingdynastin. 29
1711
Brittiska ostindiska kompaniet börjar idka handel i Guangzhou. 1839
Första opiumkriget bryter ut mellan Storbritannien och Kina. 1856
Andra opiumkriget bryter ut. 1898
Qingkejsaren krĂ€ver sociala reformer efter nederlaget i kinesiskâjapanska kriget.
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 29
2010-08-25 13.05
RySkAâ MAFFIANâ â ââ l AGl ĂSAâ bĂNDER Om organiserad brottslighet definieras som samordnade kriminella aktiviteter faststĂ€llda av den hĂ€rskande klassen kan den organiserade brottsligheten sĂ€gas ha sina rötter i Tsarryssland.
baNdi t eR Under 1600- och 1700-talen blev bandithĂ€rjningar ett synnerligen allvarligt problem i Ryssland. Banditerna var laglösa bönder vilka betecknades som kriminella av staten men sĂ„gs som hjĂ€ltar och frihetskĂ€mpar av bondebefolkningen. Bland de mĂ„nga banditledarna var Jemeljan Pugatjov (ca 1742â1775) och Stenka Razin (1630â1671) de mest kĂ€nda. Under parollerna frihet och alla mĂ€ns lika vĂ€rde ledde de stora grupper av donkosacker i folkliga resningar mot markĂ€gare och krĂ€vde förĂ€ndringar av de bistra villkor som de livegna bönderna levde under.
Det Ă€r bĂ€ttre att avskaffa livegenskapen ovanifrĂ„n Ă€n att vĂ€nta p Ă„ att den avskaffar sig sjĂ€lv underifrĂ„n. Alexander II, 1818â1881, tsar av Ryssland
BĂ€gge revolterna slogs brutalt ned av tsaren, och Razin och Pugatjov infĂ„ngades och avrĂ€ttades. De tvĂ„ upprorsledarna har emellertid blivit hjĂ€ltar, förevigade för all framtid i ryska folksĂ„nger och rysk litteratur. hemli Ga SĂ€ll SkaP Medan de flesta vĂ€steuropeiska lĂ€nder rörde sig i riktning mot liberal demokrati i början av 1800-talet, gjorde Ryssland inga försök att förĂ€ndra sitt feodala system. Missnöje med de sociala förhĂ„llandena ledde till bildandet av hemliga sĂ€llskap bland intellektuella, bönder och soldater. Det mest berömda var dekabristerna, som hade sina rötter i den frĂ€lsningsunion som bildats av officerare ur det kejserliga livgardet 1816. Ă r 1820 splittrades dekabristerna i tvĂ„ grupper â det mer moderata Norra sĂ€llskapet och det radikalare Södra sĂ€llskapet. Tsarregimen fann utvecklingen oroande och förbjöd alla hemliga sĂ€llskap 1822. Förbudet hindrade dock inte nĂ€mnvĂ€rt de tvĂ„ sĂ€llskapens verksamhet.
Ett hemligt föreningsmöte avbryts av tsaristisk polis.
30
014-031_Shanty_Maffia.indd 30
URSPRUNG
2010-08-25 13.06
tS aRiSti Ska Ref ORmeR I december 1825 iscensatte soldater frĂ„n de tvĂ„ sĂ€llskapen en revolt mot tsaren och krĂ€vde liberala reformer. Tsarregimen krossade revolten, men den fĂ€ste tsarens uppmĂ€rksamhet pĂ„ behovet av sociala reformer. Ă r 1861 genomförde tsar Alexander II en bondereform som förklarade alla livegna fria och avskaffade livegenskapen. De livegna var emellertid besvikna pĂ„ det tungrodda och orĂ€ttvisa jordfördelningssystemet och de höga skatter som de mĂ„ste betala. MĂ„nga hemliga grupper organiserades över hela landet. En del av dessa tillgrep vĂ„ld och lönnmord som en taktik för att genomdriva politiska reformer. maRxi Ste R Under det sena 1800-talet uppstod en rad revolutionĂ€ra grupper i Ryssland. Ă r 1895 förenade Lenin de marxistiska grupperna i Sankt Petersburg till vad som senare skulle utvecklas till det ryska kommunistpartiet. De revolutionĂ€ra grupperna arbetade i det fördolda och anvĂ€nde attentat, mord, stöld och vandalisering av statlig eller privat egendom i sin kamp mot tsarregimen. De begick vĂ€pnade rĂ„n, benĂ€mnda expropriation av privat egendom, till en standardmetod för insamling av pengar för revolutionens sak. För tsarregimen var dessa revolutionĂ€rer ett nytt slags banditer i Rysslands lĂ„nga tradition av bandithĂ€rjningar. kRimiNel l a GĂ€NG Det var dock inte alla hemliga organisationer som hade en politisk agenda. I mĂ„nga hundra Ă„r hade det i Tsarryssland funnits sĂ€llskap av smugglare, strĂ„trövare och tjuvar i det vanliga samhĂ€llets utkanter. Redan pĂ„ Peter den stores tid (1695â1725) existerade en hel armĂ© av tjuvar. Bara i Moskvas ytteromrĂ„den fanns det fler Ă€n 30 000 tjuvar. Dessa tjuvar var emellertid inte organiserade. De levde Ă„tskilda och utövade sitt hantverk i smĂ„ isolerade gĂ€ng. De föreföll inte ha nĂ„gon politisk agenda alls. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet medförde Rysslands industrialisering en ökad kriminalitet i urbana centra. Kriminella gĂ€ng drog fram genom slumkvarteren i Sankt Petersburg och andra vĂ€xande stĂ€der. Antalet ficktjuvar, lurendrejare, rĂ„nare och förfalskare mĂ„ngfaldigades. Organisationsgraden inom de kriminella gĂ€ngen ökade ocksĂ„, och ledde till utvecklingen av egna lagar, traditioner och sprĂ„kformer. Under den sena tsartiden allierade sig en del laglösa ligor med kommunistiska revolutionĂ€rer. De senare utnyttjade samarbetet med den undre vĂ€rlden för att rekrytera banditer till bankrĂ„n, kidnappningar och mord. Relationen mellan de bĂ€gge grupperna hjĂ€lpte emellertid till att frĂ€mja bĂ€gges intressen. I det förrevolutionĂ€ra Ryssland rĂ„dde sĂ„ledes ingen tydlig distinktion mellan revolutionĂ€rer och yrkeskriminella, och efter sovjetregimens inrĂ€ttande rekryterade Josef Stalin personer ur den undre vĂ€rlden till sin hemliga polis.
Den tunga kedjan nitas fast för att lÀgga band pÄ en fÄnge pÄ den sibiriska fÀngelseön Sachalin.
1670
Stenka Razin leder ett blodigt angrepp pĂ„ Astrachan och förvandlar staden till en kosackrepublik. Han torteras och avrĂ€ttas för sina handlingar 1671. 1773â1774
Jemeljan Pugatjov stÀller sig i spetsen för en serie bonderevolter mot tsarmakten. 1879
Den revolutionĂ€ra organisationen Jord och frihet splittras i tvĂ„ grupper â moderata Svart omfördelning och radikala Folkviljan. 1882
Alexander III inför lagar som förbjuder ryska judar att bosÀtta sig pÄ landsbygden och begrÀnsar deras rÀtt till utbildning. 1898
Det marxistiska Ryska socialdemokratiska arbetarpartiet hÄller sin första kongress.
31
URSPRUNG
014-031_Shanty_Maffia.indd 31
2010-08-25 13.06