VÄGEN TILL FRISKARE HUD
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 1
2010-05-17 07.19
Bonnier Fakta
HELENA NYBLOM legitimerad läkare, medicine doktor
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 3
2010-05-17 07.19
4
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 4
2010-05-17 07.19
Innehåll Vägen till friskare hud...................................................................................6 Du och din hud..................................................................................................10 Hudens åldrande.............................................................................................32 Kosten.................................................................................................................42 Rätt fett och kolhydrater..........................................................................66 Huden och hormonerna................................................................................84 Alkohol och rökning...................................................................................100 Solen..................................................................................................................104 Hudåkommor ..................................................................................................122 Medicinsk hudvård ......................................................................................140 Laser och ljusbehandling ........................................................................148 Hälsa för kropp, själ och hud .................................................................154 Referenser .....................................................................................................156 Register.............................................................................................................158
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 5
2010-05-17 07.19
Vår hud har alltid fascinerat oss människor och den väcker många känslor. Den kan vara vacker att titta på och skön att beröra, men den är också viktig för vår hälsa. Det är den kombinationen som gör huden så fascinerande. Redan på de gamla egyptiernas tid sägs Cleopatra ha badat i åsnemjölk för att få vackrare hy. De senaste årens stora intresse för hälsa och välmående har ytterligare ökat intresset för att ta väl hand om sin hud. Som kvinna och läkare tycker jag att huden är extra spännande eftersom den, förutom att vara en yttre förpackning, också är kroppens största organ med många viktiga funktioner. Den ska fungera som en barriär mot yttre angrepp, men även bidra med substanser som ger ro för själen. Ur ett holistiskt hälsoperspektiv är huden mycket viktig eftersom den kan avslöja allt från hormonrubbningar, läkemedelsbiverkningar, allergier, skador på inre organ, bristfällig kost, sömnbrist och överdrivet solande till själslig hälsa. Dessutom är huden starkt kopplad till vår hjärna. Huden kan också bidra till bättre relationer. Till exempel frisätts det rogivande hormonet oxytocin vid beröring, vilket skapar välmående och lugn. Dessutom ger beröring en positiv samhörighet mellan människor. Modern forskning har visat på nya spännande och viktiga funktioner för vår hud, och har också bidragit med stor kunskap om hur vi genom vår livsstil kan öka hudens fräschör. När det gäller hudens kvalitet har vi alla olika genetiska 6
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 6
2010-05-17 07.19
förutsättningar. Men en sund kropp är alltid en grund för en fräsch och frisk hud. De främsta förutsättningarna för att få en hälsosam hud är att ta hand om den både på in- och utsidan. Vetenskap, medicinsk teknik och hudvård kopplas idag samman för att ge de allra bästa möjligheterna till att bevara huden frisk och spänstig. Visste du, till exempel, att genom att äta upphettade tomatprodukter bygger du upp en inre solskyddsfaktor, och minskar på så sätt risken för solskador? Eller kände du till att kroppen regelbundet behöver bra protein via kosten för att det reparerande tillväxthormonet ska verka optimalt och bygga huden stark? Och att krämer som innehåller vitamin C och E kan skydda dina hudceller från att skadas av de fria syreradikaler som solens UV-strålar bildar, vilket därmed minskar risken att din hud åldras i förtid. Har du redan en hud med tydliga solskador kan krämer med retinoider (vitamin A) eller olika ljus- eller laserbehandlingar reparera en del av dessa och bidra till en synlig förbättring. Eftersom huden är bland det första vi ser hos en människa ska vi inte underskatta betydelsen av en frisk hud för den enskilde personens välmående. Därför är det viktigt att ta dess besvär på allvar. En sund livsstil tillsammans med bra hudvårdsrutiner ger din hud möjlighet att reparera och förnya sig. Vägen till en hälsosam och frisk hud handlar därför först och främst om livsstilsval kombinerade med god hudvård.
Hudens funktion 7
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 7
2010-05-17 07.19
Det är lätt att tro att huden bara är som ett omslagspapper på ett paket och glömma att den är kroppens bästa försvarstrupp. Den skyddar mot oönskade inkräktare och har en rad andra viktiga funktioner. • Huden är en barriär mot yttre infektioner och andra typer av skador. Den är därför en viktig del av kroppens immunförsvar. Den ger också skydd mot solens UV-strålar. • Huden ger känselupplevelser. Genom att den innehåller rikligt med nerver blir vi medvetna om vår yttre värld. Vi upplever kyla, värme och smärta. Huden bidrar till att avvärja potentiella hot, som att vi drar undan handen om det blir för varmt och på så vis undviker en brännskada. • Huden reglerar vätskebalans, salter och kroppstemperatur genom svettning. Den utsöndrar även avfallsämnen. Huden avger regelbundet vätska, som vi inte uppfattar som svett. Därför svettas vi många gånger mer än vi tror. Att reglera kroppstemperaturen och hålla den relativt konstant är nödvändigt för att kroppens olika organ ska fungera på bästa sätt. Kroppen består av cirka 70 procent vätska och huden har en viktig funktion att se till att denna nivå upprätthålls. • Huden bildar i solljus vitamin D, ett vitamin som reglerar viktiga ämnen som kalcium och fosfat i kroppen. På så sätt motverkas bland annat benskörhet. • Huden är viktig för samspelet med andra människor. Via huden kan vi förmedla värme och ömhet. Beröring är en mycket viktig faktor för god hälsa. Lugnande ämnen frigörs som kan ge själslig ro.
8
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 8
2010-05-17 07.19
9
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 9
2010-05-20 13.06
Huden är kroppens största organ. En vuxen människa har cirka två kvadratmeter hud. Det viktiga vitamin D, som huden bildar tillsammans med solens ljus, spelar en stor roll för vår hälsa och kallas ibland för det nya anticancer-hormonet. Huden speglar också våra känslor, som till exempel när vi blir vita i ansiktet av ilska eller rodnar när vi är generade. Det finns en stark koppling mellan vår hud och vår hjärna – ett område som är extra spännande och som på engelska kallas för brain-skin eller brain-beauty connection.
Hudens tre lager Huden består av tre olika lager som heter epidermis, dermis och subcutis. Epidermis är hudens yttersta skikt och kallas därför överhuden. Förenklat så kan epidermis ses som ett vattentätt skydd för kroppen. Men även epidermis är uppdelat i olika skikt. Den vanligaste hudcellen i epidermis kallas keratinocyt, och vandrar från det understa till det översta lagret av epidermis. I det översta skiktet, hornlagret, har keratinocyterna successivt förlorat sin runda form och sin cellkärna, och istället blivit platta och förhornade. Keratinocyternas vandring upp genom epidermis och dess förändring tar cirka 28 dagar hos en ung person. Ju äldre vi blir desto längre tid tar denna process. På detta sätt förnyas överhuden hela tiden när gamla hudceller stöts bort. Tillsammans med protein, fett och 10
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 10
2010-05-17 07.20
ämnen som mjölksyra och urea fungerar de förhornade keratinocyterna som en barriär mot omgivningen. Tjockleken på epidermis varierar. Den är endast 0,05 millimeter på den tunna huden på övre ögonlocken, medan den är cirka 1 millimeter på fotsulan. Det är hornlagret som till största delen bestämmer epidermis tjocklek. Hornlagret är tjockare på ställen som utsätts för slitage, som till exempel fotsulor och handflator. I epidermis finns också melanocyter, de pigmentceller som bildar melanin och som bidrar med solbränna då vi solar, samt Langerhans celler, som är en del av kroppens immunförsvar mot bakterier och virus. Hudens yttersta lager skyddas av sebum (talg) och svett. Hudens körtlar producerar dessa och de bildar en skyddande hinna som är något sur, med ett pH runt 5,5. På så sätt ökar skyddet mot bakterier och svamp eftersom de har svårt att överleva i en sur miljö. Hudvårdsprodukter som är pH-balanserade har ett pH-värde nära 5,5 för att bevara hinnan intakt. Men vissa tvålar innehåller ett mycket högre pH och kan därmed försvaga hudens försvar. Att rengöra huden skonsamt är därför ett av de viktigaste momenten i god hudvård. Dermis, skiktet som finns under epidermis, kallas läderhuden och är mycket tjockare. Tjockast är detta skikt på vår rygg. I dermis finns bland annat olika celler som fibroblaster, fibrer, grundsubstans, blodkärl som förser huden med näring och syre och bidrar till reglering av kroppstemperatur samt
Peeling Ju äldre vi blir desto längre tid tar cellförnyelsen i epidermis. Gamla celler ligger också kvar en längre tid på hudens yta och bidrar till gråglåmig och tråkig hud. Ett bra sätt att hålla huden klar och rosig är att regelbundet göra peeling, det vill säga avlägsna döda hudceller så att nya lättare bildas. Det är viktigt att inte skada den skyddande barriär som huden har genom hornlagret. Därför bör peeling göras milt och endast cirka en gång per vecka om du använder starkare preparat. Du kan också använda en mjuk frottéhandduk och massera ansiktet lätt vid kvällsrengöringen. En alltför hård peeling gör att huden ser sliten och irriterad ut.
11
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 11
2010-05-17 07.20
12
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 12
2010-05-17 07.20
Rödhåriga personer har en viss typ av melanin som kallas feomelanin. Tyvärr skyddar inte detta pigment lika bra som vanligt melanin och därför bränner rödhåriga sig lättare i solen. Detta ökar risken att drabbas av solskador, förtidigt åldrande av huden och hudcancer. Det är därför extra viktigt för dessa personer att skydda sig mot solen. 13
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 13
2010-05-17 07.20
nerver, svettkörtlar, hårsäckar och lymfkärl. Dermis spelar en viktig roll när det gäller att hålla huden fast och spänstig, och består till stor del av fibrer, som kollagen och en mindre mängd elastin. Kollagen och elastin bildas av celltypen som kallas fibroblaster. Hela 70 procent av bindvävens torrvikt är kollagen, medan elastin står för 2 procent. Kollagen bildar ett nätverk av proteinfibrer och är ett av de starkaste proteiner som finns i naturen. Huden har sju olika typer av kollagen. Detta nätverk av kollagen ger huden dess fasthet. Ju äldre vi blir desto mindre kollagen bildas, och huden tappar därmed sin spänstighet. Elastin är en annan typ av protein och bidrar till att huden är elastisk. Det är exempelvis elastin som hjälper huden att ”hitta tillbaka” när vi töjer ut den. Fibroblaster bildar också så kallad grundsubstans som består av glukosaminoglykaner och hyaluronsyra. Grundsubstansens viktigaste uppgift är att binda vatten, vilket medför att andra ämnen, som hormoner och näringsämnen, kan passera. Man kan se grundsubstansen som hudens viktigaste fuktgivare. Om man får en skada som endast når epidermis så läker skadan utan att det blir något ärr. Når skadan djupare ner i dermis blir det ärrbildning när skadan läker. Subcutis, eller underhuden som den också kallas, är det tredje, sista och djupaste lagret av huden. Det består till största delen av fettceller, men även av bindväv, kärl och nerver.
14
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 14
2010-05-17 07.20
Huden i genomskärning
1 3
4
2 1
2 1 3
Här finns kollagen och elastin. 2
2 3
4
1. 1. 2. 3. 4.
Hornlagret Epidermis Dermis Underhud Muskellager
1. 2. 3. 4.
Talgkörtel Hårsäck Keratinocyter Pigmentceller
1. Nervfibrer 2. Blodkärl 3. Svettkörtel
15
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 15
2010-05-17 07.20
22
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 22
2010-05-20 13.07
Visste du att du lockar din partner med hjälp av bland annat feromoner? Feromoner är ämnen som bildas i huden för att man ska påverka någon annan, främst någon av det motsatta könet. Det kan jämföras med hormoner som bildas för att påverka olika organ i den egna kroppen. Det är inte bara människor som bildar feromoner, utan även andra arter.
23
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 23
2010-05-17 07.20
104
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 104
2010-05-19 13.15
Om huden utsätts för mycket solande åldras den i förtid och blir allt rynkigare och slappare. Det är viktigt att skydda sig mot solen på ett klokt sätt. Genom ansvarsfullt solande minimerar du risken för solskador som malignt melanom och ökar chansen att få behålla en smidig och fräsch hud. Solen förknippas med välmående. Att njuta av en solig dag är en höjdpunkt för många, något att längta efter under den mörka delen av året. Men trots att det under de senaste åren har blivit modernt att ha en blekare hy, så känner sig många lite fräschare när huden är solbränd. Samtidigt vet vi allt mer om de skadliga effekterna av för mycket solande.
Skadliga ljusstrålar Solens ljus består av olika så kallade ultravioletta ljusstrålar. Det finns tre typer av ultraviolett ljus: A, B och C. Ljusstrålarna har inte samma våglängd och penetrerar därför huden olika djupt. Ultraviolett ljus innehåller mer energi än det synliga ljuset och är därför mer skadligt. Mest energi och skadliga strålar finns i UVC-strålarna, men de når inte jorden eftersom atmosfären stänger dem ute. Det är de så kallade UVA-strålarna som gör huden solbrun. UVB-strålarna gör oss också bruna, men även brända. Därför är det viktigt att solskyddskrämer innehåller skydd mot båda dessa typer. När huden utsätts för solljus så uppstår dels en omedelbar påverkan, dels en fördröjd sådan. 105
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 105
2010-05-17 07.21
Solen och hudens åldrande UVA-strålarna kan gå igenom glas, vilket innebär att om du sitter vid ett fönster eller kör bil så utsätts huden ändå för dessa ljusstrålar.
Hudens åldrande kan dels delas in kronologiskt åldrande, vilket har att göra med att alla kroppens organ blir äldre ju längre vi lever, och dels i åldrande orsakat av yttre faktorer. Så mycket som upp till 80 procent av hudens förtidiga åldrande anses bero på för mycket solande (photoaging). Den viktigaste orsaken till att solens strålar är så farliga är att skadliga fria syreradikaler bildas i huden. De fria syreradikalerna påverkar bland annat proteiner, fetter och DNA (vår arvsmassa) i hudens många olika hudceller. DNA utsätts för skador som kan repareras, men i värsta fall kan det skadas så illa att risken för att cancerceller bildas ökar. På lång sikt minskar också mängden av kollagen, proteinet i hudens bindväv som tillsammans med elastin bidrar till en smidig och spänstig hud. De fria syreradikalerna aktiverar ett enzym som bryter ner kollagen. Vid för mycket solande minskar därför mängden kollagen, huden förlorar successivt sin spänst och blir mer slapp och rynkig. Dessutom ansamlas skadat elastin, vilket också bidrar till att hudens spänst försämras. Men det är förstås inte bara solen som bidrar till att bilda de fria syreradikalerna. Vi vet ju att även rökning, luftföroreningar, stress och en felaktig kost spelar roll. Om du kan minska mängden av fria syreradikaler kan du avsevärt öka chanserna till en fräschare och smidigare hud, samtidigt som du minskar risken för hudcancer. Det är klokt att använda hudkrämer som innehåller bra antioxidanter som skyddar från utsidan om du vill bevara huden på bästa sätt. Antioxidanterna skyddar kroppen och huden genom den extra elektron som de kan ge ifrån sig till den fria syreradikalen, vilken då inte längre är farlig.
108
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 108
2010-05-17 07.21
109
BF-HN inlageskiss original_JS.indd.indd 109
2010-05-17 07.21