Oredigerat förhandsmaterial Får ej publiceras utan tillstånd
För ytterligare information: Lina Junstrand Pr- och informationsansvarig lina.junstrand@bonnierforlagen.se Telefon 08-696 86 27
jag fotograferade en gång en isländsk vulkan genom en vattendroppe. Jag var utsänd av tidningen Life och redaktören ville att jag skulle åstadkomma något som kunde beskrivas som ”den allra första bilden av jorden”. Regndroppen blev till en lins som fångade bilden av vulkanen. Det var som att se världen för första gången. Inte nog med att livet uppstod i vatten, vatten kan också skapa denna grundläggande optiska effekt. När jag var liten brukade jag gå till ett närbeläget vattendrag och iaktta det mikroskopiska livet där. Jag tänkte att en dag skulle jag upptäcka saker och ting i denna märkliga värld. Mitt eget liv är starkt förknippat med såväl optikens värld som med mina första erfarenheter av att utforska livet i vattnet. LN
Vulkanön Surtsey sedd genom en regndroppe. Island 1966.
8
9
jag fotograferade en gång en isländsk vulkan genom en vattendroppe. Jag var utsänd av tidningen Life och redaktören ville att jag skulle åstadkomma något som kunde beskrivas som ”den allra första bilden av jorden”. Regndroppen blev till en lins som fångade bilden av vulkanen. Det var som att se världen för första gången. Inte nog med att livet uppstod i vatten, vatten kan också skapa denna grundläggande optiska effekt. När jag var liten brukade jag gå till ett närbeläget vattendrag och iaktta det mikroskopiska livet där. Jag tänkte att en dag skulle jag upptäcka saker och ting i denna märkliga värld. Mitt eget liv är starkt förknippat med såväl optikens värld som med mina första erfarenheter av att utforska livet i vattnet. LN
Vulkanön Surtsey sedd genom en regndroppe. Island 1966.
8
9
Havsanemonen Urticina ( Tealia ) felina drar in en fisk i sitt gap.
34
Havsanemonen Urticina ( Tealia ) felina drar in en fisk i sitt gap.
34
i slutet av 1970-talet arbetade jag med en film om människans fortplantning, Sagan om livet. Jag var också på väg att påbörja två projekt som handlade om pollination och naturens kretslopp. Så läste jag 1981 i tidningen att några forskare hade hittat växtfossil i Skåne. En av forskarna, Annie Skarby, hade studerat pollen nedfall i tjugofem år när hon närmast av en slump fann några fantastiska fossiler som var omkring åttio miljoner år gamla. Jag blev fascinerad av upptäckten och inledde ett samarbete med Annie. Provklumpar av lerjord skickades till Stockholms universitet och fossilerna frilades. De torkades och monterades, varefter jag placerade dem på lerjordsbotten och fotograferade dem i svepelektronmikroskop. Vi arbetade intensivt. Jag minns att vi till och med arbetade på julafton. Ett av de första exemplaren identifierades som blomman Scandianthus costatus. Både fruktämnen, foderblad och kronblad syntes tydligt på en livsform som hade existerat någon gång i slutet av kritperioden. Jag fotograferade också ett fossiliserat skott av en ormbunke, Spiropteris, från samma period och hittade ett precis likadant skott från en modern ormbunke, fågelbobräken ( Asplenium nidus ). Trots den evolutionära tidsskalan hade växten i allt väsentligt förblivit sig lik. LN
En blomknopp av den fossila blomman Scandianthus costatus. Stockholm 1982.
108
109
i slutet av 1970-talet arbetade jag med en film om människans fortplantning, Sagan om livet. Jag var också på väg att påbörja två projekt som handlade om pollination och naturens kretslopp. Så läste jag 1981 i tidningen att några forskare hade hittat växtfossil i Skåne. En av forskarna, Annie Skarby, hade studerat pollen nedfall i tjugofem år när hon närmast av en slump fann några fantastiska fossiler som var omkring åttio miljoner år gamla. Jag blev fascinerad av upptäckten och inledde ett samarbete med Annie. Provklumpar av lerjord skickades till Stockholms universitet och fossilerna frilades. De torkades och monterades, varefter jag placerade dem på lerjordsbotten och fotograferade dem i svepelektronmikroskop. Vi arbetade intensivt. Jag minns att vi till och med arbetade på julafton. Ett av de första exemplaren identifierades som blomman Scandianthus costatus. Både fruktämnen, foderblad och kronblad syntes tydligt på en livsform som hade existerat någon gång i slutet av kritperioden. Jag fotograferade också ett fossiliserat skott av en ormbunke, Spiropteris, från samma period och hittade ett precis likadant skott från en modern ormbunke, fågelbobräken ( Asplenium nidus ). Trots den evolutionära tidsskalan hade växten i allt väsentligt förblivit sig lik. LN
En blomknopp av den fossila blomman Scandianthus costatus. Stockholm 1982.
108
109
Kvalster lever av bakterier och är särskilt vanliga i kompostjord. Med de tvü taggiga utskotten vid munnen petar de in fÜdan i munnen.
134
Kvalster lever av bakterier och är särskilt vanliga i kompostjord. Med de tvü taggiga utskotten vid munnen petar de in fÜdan i munnen.
134
När det ludna biet råkar nudda vid blommans ståndare får det pollen på sig. Pollenkornen är ofta taggiga, men de kan också vara klibbiga så att de lättare skall fastna på djur som kommer till blomman.
146
När det ludna biet råkar nudda vid blommans ståndare får det pollen på sig. Pollenkornen är ofta taggiga, men de kan också vara klibbiga så att de lättare skall fastna på djur som kommer till blomman.
146
Insekter
Insekter
Schimpans, 18 veckor.
230
Schimpans, 18 veckor.
230