9789173486682

ULYSSES λv

JAM ES JOYCE u ppläsar e r ei n e brynolf sson öve r sätt n i n g e ri k an de r sson b on n i e r au dio

ef te R sKR i f t av Stephen Farran-Lee hämtad från den tryckta boken ulysses utgiven av albert bonniers förlag

Det är naturligtvis omöjligt att säga något nytt om den här romanen. Det enda man kan göra är att försöka ingjuta lite mod i förstagångsläsaren.

För om Ulysses en gång lyckades förskräcka en borgerlighet och det västerländska samhällets rättsvårdande institutioner så till den milda grad att den blev förbjuden i USA under mer än ett decennium, så har den i dag snarast blivit obligatorisk läsning för både riktiga intellektuella och wannabes.

Frågan är om inte Ulysses är mer skräckinjagande som påbjuden än som förbjuden läsning. Många har snubblat efter bara något kapitel, inte minst på de fasta och lösa trådar till Odysséen som finns i romanen, och slängt boken i väggen för att aldrig plocka upp den igen.

Så, alltså: tröst och förtroendeskapande åtgärder är det som behövs.

Har du kommit så här långt så lär inte det behövas. Du har läst klart, och det är bara att gratulera. Men det kan ju också tänkas att du har bläddrat hit mest för att se exakt hur lång romanen egentligen är, bara för att konstatera att läsningen nog får anstå till ett annat år.

Lägg då ifrån dig boken och gå och låna Olof Lagercrantz Om James Joyces Odysseus.

Det är en av hans numera klassiska läseböcker, i mitt tycke den absolut främsta.

Lagercrantz skrev den vid sidan av sitt arbete som chefredaktör på Dagens Nyheter i slutet av sextiotalet, när de politiska gränslinjerna hade skärpts och anfallen från meningsmotståndare var särskilt häftiga, för att hitta »ett annat slags gemenskap, omedelbarare, sinnligare utanför ’historien’».

På bara 140 sidor lyckas Om James Joyces Odysseus reducera Ulysses till dess grundämnen, och göra leken med den antika förlagan till ett tydligt credo.

Allt som är annonsagenten Leopold Bloom är trivialt. Allt som är Människan Bloom, vilken mött kärleken, döden, grym­heten, ensamheten, är intressant och storslaget. Inför dessa elementära makter i tillvaron försvinner hans Bloomväsen och han förvandlas i stället om ni så önskar till Odysseus.

Det är alltså en teknik som kan påminna om Carl Michael Bellmans i Fredmans epistlar, där vardagens roddarmadamer och krogkunder iklätts den antika mytvärldens kläder. Naturligtvis för att väcka löje, men inte bara därför. Effekten är starkare än så. Den antike hjälten får mänskliga drag. Och den lilla människan å sin sida frigörs från tiden och blir evig. Gudalik.

Lagercrantz refererar i och för sig inte till Bellman, men väl till hans själsfrände Birger Sjöberg:

den främsta likheten mellan Joyce och Birger Sjöberg – de var nästan jämngamla, tre år skiljer dem åt, varför naturligtvis tidsdoften blir likartad i deras böcker – ligger i framställningssättet. De blandar skämt och allvar. De pastischerar, parodierar och gycklar, men deras gestalter är aldrig oreserverat utlämnade åt vårt löje.

För att få en uppfattning om huvudspåren i Ulysses klarar man sig alltså utmärkt med Lagercrantz, med hans föredömliga klarhet och både giltiga och begripliga referenser. Om James Joyces Odysseus var en oundgänglig hjälp för mig när jag skulle komma över min egen skräck.

I mitt eget fall försvårades fasan av att jag faktiskt döpts efter en av romanens huvudpersoner, och kände att jag på något sätt borde ha ett alldeles särskilt förhållande till den där jävla boken, eller åtminstone försöka förstå mig på min namne Stephen Dedalus.

Med Lagercrantz som påläst och lugnande guide, och med ett läspensum på femtio sidor om dagen – inte mer, inte mindre – lyckades jag äntligen vid tjugofem års ålder till slut ta mig igenom Ulysses på några veckor, och inte bara det. Jag blev hänförd och förförd av den.

Men det var inte alls den högspände intelligensfäktaren Stephen som blev min hero, utan den betydligt mer anspråkslöse Leopold Bloom, romanens sanne Envar.

Kapitlet där Leopold dyker upp för första gången, det fjärde från början, är fortfarande en av mina favoritpassager, där Joyce lyckats registrera och gestalta alla vardagens små omedvetna grepp och obetydliga detaljer: hur Bloom blir sugen på

njure och går och köper en till frukost, hur han lyckas bränna vid den, hur han skär av en kant och ger till katten och hur han, när han sitter på utedasset, reflekterar över hur hans egen skit luktar.

Han tänker på sin fru. Som han älskar men som han på goda grunder misstänker är otrogen. Hustrun Marion, Molly kallad, som ligger på över­våningen, får trots allt frukost på sängen, men förblir boken igenom en bi­person, ända till det magnifika avslutningskapitlet som för alltid skrivit in henne i litteraturhistorien, den inre monolog där Molly i ett tillstånd mellan dröm och vaka mediterar över sitt liv och sina män, maken Leopold och älskaren Blazes Boylan (vilket namn!).

Leopold, Molly, Boylan.

Odysseus, Penelope, friarna.

Ja, hur är det egentligen med de där berömda parallellerna till Odysséen? Läser man litteraturen om Ulysses så finner man ett otal hänvisningar till kapitel som »Cyclops», »Proteus», »Lotus-Eaters», »Sirens», »Lestrygonians», »Circe» och så vidare. Till och med om man sitter och vilar fötterna på utskänkningsstället Fitzgeralds i Sandycove efter att ha turistat i Stephens förstadslandskap, kan man se varje kapitel tolkat i brunfärgade glasmosaiker över hela puben, med nyss nämnda kapitelrubriker som överskrift. »Aeolus.» Slurp. »Nausicaa.» Slurp. »Scylla and Charybdis.» Rap. Men i romanen står ingenting. Hur kan det komma sig? Vad behöver man egentligen veta?

Joyces tröstade sin moster Josephine med att den enda hjälp hon behövde var

den förkortade prosaversion av Odysséen som han själv blivit så fascinerad av som barn, Charles Lambs The Adventures of Ulysses. (Det var också den som fick honom att använda den latinska formen av Odysseus som titel på sin bok, som i och för sig är mer etablerat i England än på andra håll. Det är också den form som levt vidare i de allra flesta översättningar i världen – Ulisse på italienska, Ulises på spanska, Ulisses på portugisiska, Ulysse på franska, Ulysses på tyska, norska och danska. Och nu också på svenska, i denna nya översättning.) Men litteraturhistorien har visat att Joyce utöver sin hänvisning till Lamb faktiskt klämde på ett mycket mera ingående facit, som tack vare en samvetsgrann brittisk översättare och akademiker vid namn Stuart Gilbert kunde spridas till eftervärlden. Året var 1927. Stuart Gilbert hade läst Ulysses under sin utlandstjänst i Burma och var djupt imponerad. När han efter fullbordad tjänstgöring som domare flyttade till Paris, stötte han på några sidor av en påbörjad fransk översättning av romanen och hittade en del flagranta fel. Han fick kontakt med Joyces förläggare Sylvia Beach, som i sin tur presenterade honom för James Joyce själv.

Joyce och Gilbert blev vänner och i ett försök att förklara bokens grundläggande struktur för Gilbert gav Joyce honom ett dokument som en tid hade cirkulerat bland fansen. Det byggde på de rubriker som Joyce själv länge tänkt förse de olika kapitlen med, men som han till sist övergivit för att inte styra läsarna alltför mycket. Detta dokument ledde i sin tur till den första riktiga kartläggningen av romanens motiv och struktur, James Joyce’s Ulysses: A Study, som förblivit en grundbult i Joyceforskningen.

Det schema, den tabell, som Gilbert var den förste att publicera, är en noggrant utarbetad uppställning över den sång i Odysséen, den färg, det organ, den teknik, den

vetenskapliga eller konstnärliga disciplin som varje kapitel återspeglar och så vidare.

Exempelvis så heter ovan nämnda kapitel hemma hos paret Bloom »Kalypso», platsen är Hemmet, organet är Njuren (förstås), färgen är Orange, symbolen är Nymf, disciplinen är Ekonomi och tekniken är Narrativ.

Och följer vi bokens sista kapitel efter det gilbertska schemat, det som helt ägnas åt Mollys fritt vandrande tankar, så heter det »Penelope». Platsen är Sängen, organet är Köttet (»Flesh»), symbolen är Jorden, och tekniken är Monolog. Här finns dock ingen färg och ingen vetenskaplig eller konstnärlig disciplin angiven.

Schemat är fullt av luckor, och pekar på en hel del förbryllande motsägelser – Molly kan alltså vara Kalypso och Penelope på samma gång – men det är en ganska bra karta för den som vill segla vidare på Ulysses hav.

Och vill man segla rätt in i den tätaste arkipelagen så skaffar man Ulysses Annotated av Don Gifford, som publicerades första gången 1974 och har reviderats och tryckts till flera gånger sedan dess. Det är en samling fotnoter av en amerikansk litteraturforskare på närmare 700 sidor som bland annat innehåller sammanfattningar av de sånger ur Odysséen som Ulysses återskapar och av olika schemata över romanens grundkonstruktion, detaljkartor över de olika kapitlens Dublingeografi samt kommentarer till snart sagt allt annat som står på raderna. Fakta om allt från den stipulerade minimilängden för Dublins poliskonstaplar 1904 (175 cm) till den exakta tidpunkten då solen gick ned denna junidag (20.27).

Seglar man på den farkosten lär man behöva lika lång tid som Odysseus för att komma hem igen.

Och ändå.

Ulysses är samtidigt bara en roman om två män och en kvinna en för­sommardag i Dublin, en egentligen ganska händelselös dag som inte på något vis är avgörande i deras liv och som ändå är ett koncentrat av dem.

Den sextonde juni 1904.

Det var en inte helt obetydlig sommar i min egen familjs historia. Tretton mil norr om Dublin, i den lilla staden Armagh i nuvarande Nordirland, hade min farfarsmor Mabel Louise nyligen fått veta att hon var gravid, och jag hoppas att hon var lycklig och full av förväntan och farfarsfar Henry – en Leopold Bloom i sin egen värld – sålde pianon för brinnande livet och strax före jul föddes min farfar, deras enda barn.

Men framför allt var den sextonde juni 1904 den dag då författaren James Joyce var ute på sin första träff med sin blivande hustru Nora, född Barnacle. Den dag då James Joyce trädde in i den värld som omgav honom, för att citera biografiförfattaren Richard Ellmann.

Denna välsignade dag gjorde James Joyce evig genom att låta Ulysses vara just den dagen. En roman som rymmer hela den värld som är en dag i en liten storstads liv, som skapar och återskapar denna dag då James Joyce och Nora Barnacle för första gången tog en promenad tillsammans i Dublins hamn.

Och därför, och för allt vad den är, är det för mig först och främst en roman om kärlek. Kärlek och fredstro.

Fredstro, som i Leopold Blooms försiktiga protest mot Medborgarens nationalistiska chauvinism i tolfte kapitlet, det som brukar kallas »Cyklopen». De svallande nationalistiska känslorna efter sekelskiftet var i och för sig ett svar på sådant som

man kunde läsa om i tidningsnotiser i min farfars födelsestad: Stor demonstration mot självstyre. Katolsk dräng som avvikit från sin tjänst för att han svultit hos sin husbonde avhånad som en papish bastard, som väl inte behövde äta eftersom »han hade påven i sin mage». Ekon från en brittiskättad överhöghets nonchalans inför den katolska majoritetens villkor, som bara ett par generationer tidigare lett till en historisk hungerkatastrof.

Inte nog med att irländarna var tvungna att leva under påtvingat brittiskt styre.

I norr hade man meningsmotståndare och rentav fiender bland de egna medborgarna. Fanns det någon annan lösning än väpnad kamp?

Enligt familjen Joyce fanns det definitivt andra framkomliga vägar. Fadern var en varm anhängare av en av Irlands stora politiker, Charles Stewart ­Parnell, som i slutet av 1800-talet med framgång drev frågan om självstyre i det brittiska parlamentet, men som skandaliserades och oskadliggjordes när ett genombrott var mycket nära, när nyheten om hans förhållande med en gift kvinna spreds i det viktorianska Storbritanniens politiska kretsar. Man hade alltså kunnat nå självstyre med fredliga medel under realpolitikern Parnell, som när han stod på toppen av sin bana till och med fick epitetet »The Uncrowned King of Ireland». Hans fall förpestade i stället den parlamentariska situationen på Irland, med oenighet och fraktionsstrider som följd.

I sin första roman Porträtt av konstnären som ung fångar Joyce faderns beundran för Parnell i en känsloladdad scen där fadern under ett politiskt gräl en juldagsmiddag brister ut i gråt: »Stackars Parnell! skrek han högt. Min döde kung!»

Denna beundran för Parnell gick i arv till James Joyce, som lät honom likt en

sentida fridsfurste återuppstå gång på gång i sina verk, inte minst i Ulysses, oskyldigt offrad och hånad av sina egna.

Vördnadsfullt sade mr Power med sin entoniga röst: – En del påstår att han inte alls ligger i graven. Att kistan fylldes med sten. Att han kommer tillbaka en vacker dag.

I sitt förord till Penguins utgåva av Ulysses betonar litteraturvetaren Declan Kiberd att Blooms pacifism, ja, hela romanen, måste förstås mot de stora konflikter i tiden som Joyce både levde i och följde på avstånd från sin exil under de år då romanen blev till: första världskriget och påskupproret i Dublin. Om Leopold Bloom är en modern Odysseus, så är just hans vanlighet en kraftfull protest mot antikens militära heroism. Och Odysseus själv var liksom Bloom egentligen ovillig att ta till vapen.

Denna humanism attraherade Joyce, inte minst för att den stod i skarp kontrast mot den dyrkan som de irländska nationalisterna dränkte sin egen forntida hjälte i: Cúchulainn, som enligt myten dog en offerdöd för sitt folk bunden vid en klippa.

En Conan Barbaren med hatiskt sinne och blod på sina händer.

För Bloom är en nation helt enkelt »när samma folk bor på samma ställe»: Tvång, hat, historia, allt det där. Det är inget liv för män och kvinnor, skymford och hat. Och alla vet att det är raka motsatsen till det som livet verkligen är.

– Vad då? säger Alf.

– Kärlek, säger Bloom. Jag menar motsatsen till hat.

Romanen uttrycker också en tydlig fredstro i äktenskapet, en anti-machismo, en förhoppning om att kunna försonas med sin egen svartsjuka. Som när Bloom sent i romanen lägger sig hos sin hustru och kysste hennes rumpas buktiga fruktiga luktiga pumpagump, på vardera buktande pumphemisfären, i deras buktiga fruktiga fukt, med smygande utdragna utmanande pumpfuktiga stusskyssar.

Och strax därefter, i artonde kapitlet, har Ulysses beskrivit en cirkelgång längs Dublinbuktens omega från det gamla försvarstornet i Sandycove i söder till den slumrande, svallande bergsknalle i norr som bär fornnordiskans »huvud» som namn, Howth, där Leopold en gång friade till Molly och dit hon återvänder i tankarna med extatisk skärpa i natten och på bokens allra sista sidor, och först slog jag armarna runt honom ja och drog honom till mej så att han kunde känna mina bröst all väldoft ja och hans hjärta slog som besatt och ja jag sa ja det vill jag Ja. Och där, i ett sista jubelrop, en lovsång till den fysiska kärleken, är Ulysses slut.

OR df ÖRKlaR i NgaR

A chara – ir. »Min vän» À la duchesse de Parme – fr. »À la grevinnan från Parma» À la vôtre – fr. »Till er [hälsa]»; »Skål» A tempo – it. »I tempo» Abba! Adonai! – hebr. »Fader! Herre!»

Absit nomen! – lat. »Må namnet vara fjärran!»

Acid. nit. hydroklor. Tinkt. nux vom. Extr. taraxel. liq. Aq. des. ter in die. – lat. »Sal­ petersyra och saltsyra. Tinktur av rävkaka. Extrakt av maskros. Destillerat vatten tre gånger dagligen» Acushla – ir. »Min hjärtans kär» Ad deam qui laetificat iuventutem meam – lat. »Till den gudinna som var min ungdoms fröjd» Ad lib. – lat. »Efter behag» Ad libitum – lat. »Efter behag» Adiutorium nostrum in nomine Domini. Qui fecit coelum et terram – lat. från Ps. 124:8: »Vår hjälp är i Herrens namn. Hans som har gjort himmel och jord» Agus – ir. »Och» Ah non, par exemple! – fr. »Nej, för allt i världen!»

Alanna – ir. »Mitt barn» Alef Bet Gimel Dalet Haggada Tefilim Kosher Yom Kippur Hanukka Rosh Ha-shana Beni Brith Bar Mitzva Matsa Ashkenaz Meshugga Talit – en blandning av hebreiska bokstäver, namn på judiska högtidsdagar, seder och föremål samt ord på jiddisch All hues – eng. »Mångskiftande» All’erta! – it. från Verdis Trubaduren: »Se upp!»

Alleluia for the Lord God Omnipotent reigneth – eng. »Halleluja, Herren vår Gud den Allsmäktige härskar» Alles Vergängliche – ty. »Allt förgängligt» Alma mater – lat. »Hulda moder», dvs universitetet där man avlagt examen Alors (Bandez!) Figne toi trop – fr. dunkelt, möjl.: »Nåväl (stake!) ta dig själv i röven» (Altius aliquantulum) Et omnes ad quos pervenit aqua ista – lat. »(Något högre) Och alla som detta vatten nådde» Amor matris – lat. »moderskärlek»; både moderns kärlek och kärlek till modern Amor vero aliquid alicui bonum vult unde et ea quae concupiscimus – lat. »Kärleken vill sannerligen något gott för någon, varför också de ting som vi åtrår»; sammandrag av längre citat vilket gör innebörden svårbegriplig Amoroso ma non troppo – it. »kärleksfullt, men inte för mycket» Amplius. Adhuc. Iterum. Postea – lat. »Vidare. Hittills. Ånyo. Därefter» Amplius. In societate humana hoc est maxime necessarium ut sit amicitia inter multos – lat. »Vidare. I ett mänskligt samhälle är det av största vikt att det finns vänskapliga förbindelser bland de många» Anch’io ho avuto di queste idee quand’ero giovine come Lei. Eppoi mi sono convinto che il mondo è una bestia. È peccato. Perchè la sua voce … sarebbe un cespite di rendita, via.

Invece, Lei si sacrifica – it. »Jag tänkte likadant när jag var ung som du. Men sedan blev jag övertygad om att världen är ett odjur. Synd. För din röst … vore en inkomstkälla, eller hur. Men istället offrar du dig»

Anno Domini – lat. »I Herrens år» Annos ludendo hausi, Doulandus – lat. »Jag förslösade mina år med spel, Dowland» Aq. Dest. Fol. Laur. Te Virid. – lat. »Destillerat vatten. Lagerblad. Grönt te» Ardri – ir. »Överkonung» Argumentum ad feminam – lat. »Argument mot kvinnan» Aria di sortita – it. »Utgångsaria» Arrah na Pogue – ir. från Dion Boucicaults Arrah-na-Pogue: »kysstäcka Arrah» Arrivederla, maestro. E grazie – it. »Farväl, maestro. Och tack» Au fait – fr. »Informerad» Aurora borealis – lat. »Norrsken» Autontimorumenos. Bous Stephanoumenos – gr. »Självplågaren. Bekransade Oxen» Avant huit! Traversé! Salut! Cours de mains! Croisé! – fr. »Fyra par fram! Korsa!

Nicka! Handslag! Byt sida!»

Avec lui – fr. »Med honom» Azotes – fr. »Kväve» Banshee – ir. kvinnligt väsen varslande om död Banzai – jap. »Må du leva tio tusen år» Basso profondo – it. »Djup bas» Basta! – it. »Nu får det vara nog!»

Beati immaculati – lat. från Ps. 119:1: »Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig» Bella Poetria – förvanskning av it. Bella poesia: »Den vackra poesin» Belladonna – it. »Skön kvinna», »belladonna» Ben machree – ir. »Berg i mitt hjärta» Benedicat vos omnipotens Deus, Pater et Filius – lat. »Må Herren allsmäktig, Fadern och Sonen välsigna er» Beurla – ir. »Engelska språket» Bi i dho husht – ir. »Håll klaffen»

Billets doux – fr. »Kärleksbrev» Bloomers – eng. »Mamelucker» Blumenlied – ty. »Blomstervisa» Bona fides – lat. »God tro» Bonafide Sabaoth – lat./gr./hebr. »Den sanna härskaran» Bonjour – fr. »God dag» Bonne à tout faire – fr. »Tjänsteflicka som sköter allt» Bonsoir la compagnie – fr. »Godkväll till sällskapet» Bos Bovum – lat. »Tjurarnas tjur» Boul’ Mich – fr. boulevard Saint-Michel, gata i Paris Boulangère! Les ronds! Les ponts! Chevaux de bois! Escargots! – fr. »Brödbakning! I cirklar! Bryggor! Karusell! Sniglar!»

Bous Stephanoumenos – gr. »Bekransade oxen» Brevi manu – lat. »Utan vidare» Brian O’Ciarnain – ir. version av Barney Kiernan Bueñas noches, señorita Blanca. Que calle es esta? – sp. »God kväll, fröken Blanca.

Vilken gata är detta?»

Buenas noches, señorita. El hombre ama la muchacha hermosa – sp. »God kväll, fröken.

Mannen älskar den vackra flickan» Buonaroba – it. »Fina doningar» C’est tordant, vous savez. Moi, je suis socialiste. Je ne crois pas en l’existence de Dieu. Faut pas le dire à mon père. Il croit? Mon père, oui – fr. »Det är ju verkligen komiskt.

Själv är jag socialist. Jag tror inte att det finns en Gud. Men säg inget till min far. Tror han? Min far, ja» C’est vendredi saint! – fr. »Det är långfredag» C’était le sacré pigeon, Philippe – fr. »Det var den välsignade duvan, Philippe» Ça se voit aussi à Paris – fr. »Sådant här finns också i Paris»

Cabinet d’aisance – fr. »Vattenklosett» Caddareesh – ir. »Hursa?», »Vad nu då?»

Caramba! – sp. diminutivform av carajo, »Kuk», används som kraftuttryck Carré! Avant deux! Balance! – fr. »I fyrkant! Framåt par om par! Vagga!»

Cascara sagrada – sp. »Helig bark», laxeringsmedel Ce pif qu’il a! – fr. »Vilken min han fick!»

Cead Mile Failte – ir. »Hundra tusen gånger välkommen» Chacun son goût – fr. »Var och en har sin smak» Chaussons – fr. »Äppelbakelser» Chef – fr. »Kock» Cherchez la femme – fr. »Sök kvinnan» Chinchin – eng. »Snickesnack» eller »Skål» Choza de Indios – sp. »Indianhydda» Christbaum – ty. »Julgran» Chrysostomos – gr. »Gyllenmun» Ci rifletta. Lei rovina tutto – it. »Tänk på saken. Du förstör allting» Ci rifletterò – it. »Jag ska tänka på saken» Cloacae – lat. »Avlopp» Coactus volui – lat. »När jag blivit tvingad så ville jag» Coela enarrant gloriam Domini – lat. efter Ps. 19:1: »Himlarna förtälja Guds ära» Coelum – lat. »Himlavalv» Colleen Bawn – ir. från Dion Boucicaults The Colleen Bawn: »Ljushårig flicka» Comes – lat. »Följeslagare», svarstema i en fuga Comment? – fr. »Vadå?»

Como esta usted muy bien gracias y usted – sp. »Hur står det till tack mycket bra och själv» Compos mentis – lat. »Fullt tillräknelig»

Conditio sine qua non – lat. »Nödvändigt villkor» Confidante – fr. »Förtrogne» Confrères – fr. »Medbröder» Conquistadores – sp. »Erövrare» Conspuez les anglais! Perfide Albion! – fr. »Ner med engelsmännen! Svekfulla Albion!»

Conspuez les français – fr. »Ner med fransmännen» Contretemps – fr. »Streck i räkningen» Conversaziones – it. »Samtal» Coppaleen – ir. »Liten häst» Cordoglio – it. »Stor sorg», »kondoleans» Coronado – sp. »Med tonsur»; jfr. cornudo, sp. »med horn»; »bedragen» Corpora cavernosa – lat. »Svällkroppar» Corpus – lat. »Kropp» Corpus delicti – lat. »Brottets kropp», spåren efter ett brott Corpus meum – lat. »Min kropp» Corpus paradisum – lat. »Kropp», »paradis» Corpusnomine – sammanblandning av lat. corpus, »Kropp» och In nomine Domini, »I Herrens namn» Corruptio per accidens – lat. »Förfall genom olyckshändelse» Corruptio per se – lat. »Förfall genom sig själv» Crescendo – it. »Växande», »starkare och starkare» Cruiskeen lawn – ir. »Fullt krus» Cui bono? – lat. »Till nytta för vem?»

D V – lat. förkortning för Deo volente, »Om Gud vill» Da capo – it. »Från början» Dans ce bordel où tenons nostre état – fr. »I denna bordell där vi håller vårt hov»

Dansez avec vos dames! Changez de dames! Donnez le petit bouquet à votre dame!

Remerciez! – fr. »Dansa med er partner! Byt partner! Ge den lilla buketten åt er partner! Tacka varandra!»

Das Herz … Gott … dein – ty. »Hjärtat … Gud … din» De mortuis nil nisi prius – lat. »Om de döda inget om inte först»; jfr. lat. de mortuis nil nisi bonum, »om de döda inget om inte gott»; nisi prius är en historisk juridisk term De rigueur – fr. »Obligatorisk» Débris – fr. »Spillror» Dédale – fr. »Labyrint» Défense d’uriner – fr. »Förbjudet att urinera» Deine Kuh Trübsal melkest Du. Nun trinkst Du die süsse Milch des Euters – ty. »Din ko Bedrövelse mjölkar du. Nu dricker du juvrets söta mjölk» Demimondaines – fr. »Demimonder», »fnask» Demiurgos – gr. »Hantverkare», »världens skapare» Dénouement – fr. »Upplösning» Dents jaunes – fr. »Gula tänder» Der Übermensch – ty. »Övermänniskan» Dernier cri – fr. »Sista skriket» Descende, calve, ut ne amplius decalveris – lat. »Stig ner, du skallige, så att du inte blir ännu skalligare» Deshil – ir. »Medsols», »svänga till höger» Dessous troublants – fr. »Oroande underkläder» Deus in adiutorium – lat. från Ps. 70:1: »Gud, [kom] till min räddning» Deus nobis haec otia fecit – lat. »Gud har skapat denna fred åt oss»

Deus, cuius verbo sanctificantur omnia, benedictionem tuam effunde super creaturas istas: et praesta ut quisquis eis secundum legem et voluntatem Tuam cum gratiarum actione usus fuerit per invocationem sanctissimi nominis Tui corporis sanitatem et animae tutelam Te auctore percipiat per Christum Dominum nostrum – lat. »O Gud, vid vilkens ord all­ting heliggörs, låt din välsignelse komma till dem du har skapat: villfar att envar använder dem i enlighet med din lag och din vilja, tackar dig och, genom att uttala ditt heliga namn, av din försyn får kroppslig hälsa och själsligt beskydd genom Kristus vår Herre» Di che? Scusi, eh? Tante belle cose! – it. »För vad? Ursäkta mig, va? Ha det så bra!»

Di rimirar fè più ardenti – it. »Med större iver vilja se» Diebus ac noctibus iniurias patiens ingemiscit – lat. »Dag och natt uthärdar den oförrätter och jämrar sig» Dio boia – it. »Bödelsgud» Distingué – fr. »Distingerad» Dolce far niente – it. »Ljuv sysslolöshet» Domine! – at. »Herre!»

Dominenamine – förvrängning av lat. In nomine Domini »I Herrens namn» Dominus vobiscum – lat. »Herren vare med er» Don Giovanni, a cenar teco / M’invitasti – it. från Mozarts Don Giovanni: »Don Giovanni, du har bjudit mig på middag» Dona nobis pacem – lat. »Giv oss frid» Donnerwetter – ty. »Åskväder», används som kraftuttryck Dos huevos estrellados senor – sp. »Två stekta ägg, herrn» Double entente cordiale – fr. »Dubbelt vänskapligt samförstånd» Dreck! – jid. »Skit!»

Duces Tecum – lat. »Du ska ta med dig» (vissa handlingar till rättegång) Dux – lat. »Ledare», tema i en fuga

E quando vede l’uomo l’attosca – it. »Och när den ser en människa förgiftar den henne» Eamus – lat. »Låt oss gå» Eau de Nil – fr. »Vatten från Nilen»; en ljus blågrön färg Ecco! – it. »Där har vi det!»

Eccolo. Venga a trovarmi e ci pensi. Addio, caro – it. »Här kommer den. Kom och hälsa på och tänk över det. Adjö, min vän» Éclat – fr. »Glans», »succé» Ed egli avea del cul fatto trombetta – it. från Dantes Den gudomliga komedin: »Och gjorde sin bak till en trumpet» Effectu secuto – lat. »Sedan resultatet uppnåtts» Egomen – gr. »Jag å ena sidan» Eiaculatio seminis inter vas naturale mulieris – lat. »Sädesuttömning inuti det naturliga kvinnliga organet» Eljen – ung. »Leve» Embarazada – sp. »Gravid» En avant, mes enfants – fr. »Framåt, mina barn» En masse – fr. »Massvis» En ventre sa mère – fr. »I moderns mage» En ville, sur mer – fr. »I stan», »vid havet» Enceinte – fr. »Gravid» Encore deux minutes – fr. »Två minuter kvar» Encore vingt sous. Nous ferons de petites cochonneries. Minette? Tu veux? – fr. »Tjugo sous till. Vi ska ägna oss åt små snuskigheter. Älskling? Vill du?»

Enfin ce sont vos oignons – fr. »Det är trots allt era lökar», dvs »Det är er ange­lägenhet» Entourage – fr. »Omgivning», »följe» Entr’acte – fr. »Mellanakt», »mellanspel» Entre nous – fr. »Oss emellan»

Entrez, mes enfants! – fr. »Kom in, mina barn!»

Entweder … oder – ty. »Antingen … eller» Epi oinopa ponton – gr. från Homeros Odysséen: »Över ett vinmörkt hav» Erin go bragh! – ir. »För Irland intill domedagen!»

Esprit de corps – fr. »Kåranda» Et cum spiritu tuo – lat. »Och med din ande» Et exaltabuntur cornua iusti – lat. efter Ps. 75:11: »Men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda» Et ne nos inducas in tentationem – lat. »Och inled oss icke i frestelse» Et unam sanctam catholicam et apostolicam ecclesiam – lat. från den nicenska trosbekännelsen: »Och på en enda helig allmännelig och apostolisk kyrka» Et vidit Deus. Et erant valde bona – lat. från 1 Mos. 1:31: »Och Gud såg … och det var mycket gott» Et vocabitur nomen eius Emmanuel – lat. efter Jes. 7:14: »Och [hon] skall giva honom namnet Immanuel» Étienne chanson – fr. »Stephen, sång» Euge! Euge! – lat. »Bra! Bra!», ibland ironiskt Euthanasia – gr. »Fridfull död» Evviva – it. »Leve» Ex quibus … Christus … secundum carnem – lat. »Från dem … Kristus … enligt köttet» Ex! – lat. »Ut!» Exit Judas. Et laqueo se suspendit – lat. »Judas gick. Och sedan hängde han sig» Extempore – lat. »Improviserat» Faubourg Saint Patrice – fr. »S:t Patriks förort» Faugh a ballagh! – ir. »Ur vägen!»

Fermé – fr. »Stängt»

Fetor judaicus – lat. »Judisk stank» Fiancée – fr. »Fästmö» Fiat – lat. »Må det ske» Fidus Achates – lat. från Vergilius Aeneiden: »Trofaste Achates» Fils … père – fr. »Son … far», dvs »den yngre» och »den äldre» Flan breton – fr. »Vaniljkaka från Bretagne» Foetus in foetu – lat. »Foster i fostret» Forte, animato, sostenuto, ritirando – it. »Starkt, livligt, uthållet, återdragande» Frate porcospino – it. »Broder piggsvin» Frauenzimmer – ty. »Fruntimmer» Fuit Ilium! – lat. »Troja har varit» (men finns ej mer) Gaudium magnum annuntio vobis. Habemus carneficem – lat. »En stor glädje kungör jag er. Vi har en skarprättare» Genus omne – lat. »Varje slag» Già – it. »Redan», »nu är det dags», »javisst» Gladiolus Cruentus – lat. »Blodig svärdslilja» Gloria – lat. »Ära» Gloria in excelsis Deo – lat. »Ära vare Gud i höjden» Goim nachez! – jid. »Herremans nöjen» Gospodi pomiluj – fornkyrkoslaviska »Herre förbarma dig» Grianauner – ir. Ljusgård i medeltida borg Habeas corpus – lat. »Du må ha en kropp», namn på rättsregel som fordrar att den häktade ska ställas inför domstol Hamlet ou Le Distrait. Pièce de Shakespeare – fr. »Hamlet eller Den tankspridde. Pjäs av (eller: om) Shakespeare» Hangende Hunger, / Fragende Frau, / Macht uns alle kaputt – ty. »Gnagande hunger / Frågvis hustru / Tillintetgör oss alla»

Haud ignarus malorum miseris succurrere disco etcetera – lat. »Då jag alls inte är okunnig om eländet lär jag mig att bistå de eländiga och så vidare» Hauteur – fr. »Upphöjdhet» Heureka! – gr. »Jag har funnit det» Hews – eng. »Hugger» Hoch – ty. »Högt», »skål» Hoi polloi – gr. »Populasen» Holà! – en falkenerares rop: »Stopp!», »Hallå där!»

Honorificabilitudinitatibus – lat. »I ett tillstånd där man blir överhöljd av ära» Honoris causa – lat. »För hederns skull», titel för hedersdoktor Horquilla – sp. »Hårnål» Ich bin der Übermensch – ty. från Nietzsches Also sprach Zarathustra: »Jag är över­ människan» Idée fixe – fr. »Fix idé» Idus martii – lat. »15 mars», den dag Julius Caesar hade blivit förutspådd att dö If others have their will Ann hath a way – eng. »Om andra får sin vilja fram (eller: får sin Will) vet Ann på råd» Il est irlandais. Hollandais? Non fromage. Deux irlandais, nous, Irlande, vous savez? Ah, oui! – fr. »Han är irländare. Holländare? Inte ost. Två irländare, vi, Irland, förstår ni? Jaha!»

Il se promène, lisant au livre de lui-même – fr. »Han vandrar omkring och läser i boken om sig själv» Il vient! C’est moi! L’homme qui rit! L’homme primigène! – fr. »Han kommer! Det är jag! Den skrattande mannen! Den ursprunglige mannen!»

Il y a deux choses – fr. »Det finns två saker» Imperium romanum – lat. »Romarriket» Impromptu – fr. »Improvisation»

In articulo mortis per diminutionem capitis – lat. »Vid dödens inträde genom minskning av huvudet» In Epiphania Domini – lat. »Vid trettondag jul» In Horto – lat. »I trädgården» In medias res – lat. »I tingens/handlingens mitt» In nomine Domini – lat. »I Herrens namn» In nomine Patris et Filii et Spiritus Sancti – lat. »I faderns och sonens och den helige andes namn» In paradisum – lat. »In i paradiset» In re – lat. »I sak» In toto – lat. »Helt och hållet» Inquit Eglintonus Chronolologos – lat. »Sade Eglinton kronologen» Introibo ad altare Dei – lat. från Ps. 43:4: »Jag får gå in till Guds altare» Introibo ad altare diaboli – lat. »Jag får gå in till djävulens altare» Italia, magistra artium – lat. »Italien, konsternas läromästare» Ja, ich weiss, papachi – ty. och jid. »Ja, jag vet, pappa» Jetez la gourme. Faut que jeunesse se passe – fr. »Så vildhavren. Ungdomen måste förgå» Kalipedia – gr. »Studiet av det sköna» Kifeloch, harimon rakatejch m’baad l’zamatejch – hebr. från Höga v. 6:7: »Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja» Kithogue – ir. »Vänsterhänt» (och därför olycksalig) Kol nidre – hebr. »Alla våra löften» Kolod balejwaw pnimah / Nefesch, jehudi, homijah – hebr. »Så länge som i hjärtats djup / en judisk själ längtar» Kyrie eleison! – gr. »Herre, förbarma dig!»

Kyrios! – gr. »Herre!»

L’art d’être grandp… – fr. »Konsten att vara morf…»

L’élite. Crème de la crème – fr. »Eliten. Gräddan» La belle dame sans merci – fr. »Den vackra damen utan nåd» La causa è santa – it. »Saken är helig» Là ci darem la mano – it. från Mozarts Don Giovanni: »Där ger vi varandra handen» La cloche – fr. »Klockan» La criada – sp. »Pigan» La femme de trente ans – fr. »Den trettioåriga kvinnan» La Patrie – fr. »Fäderneslandet» La séance – fr. »Session», »sammanträde» La tua pace … che parlar ti piace … Mentre che il vento, come fa, si tace – it. från Dantes Den gudomliga komedin: »Din frid … det behagar dig att säga … Så länge vinden, liksom nu, är stilla» La vie de Jésus – fr. »Jesu liv» Lacaus esant – efter it. la causa è santa, »Saken är helig» Lacus Mortis – lat. »Dödens sjö» Laetabuntur in cubilibus suis – lat. från Ps. 149:5: »De juble på sina läger» Laissez faire – fr. »Låt gå» Lait chaud – fr. »Varm mjölk» Lamh Dearg Abu – ir. »Heja Röda handen!»

Lapin – fr. »Kanin» Laudate Dominum omnes gentes – lat. »Prisa Herren, alla folk» Le coup d’œil – fr. »Ögonkast»; »utsikt» Le Fécondateur – fr. »Befruktaren» Le nombre des élus – fr. »Antalet utvalda» Le Tutu – fr. »Kort balettkjol» Leo ferox – lat. »Det vilda lejonet» Leopoldi autem generatio – lat. efter Matt. 1:18: »Med Leopolds födelse gick det så till»

Les gros lots – fr. »Högvinsterna» Les jeux sont faits! – fr. »Insatserna är gjorda!»

Les petites femmes – fr. »De små kvinnorna» Les tiroirs! Chaîne de dames! La corbeille! Dos à dos! – fr. »Männen på mittled!

Kvinnorna bildar kedja! Korgen! Rygg mot rygg!»

Lex eterna – lat. »Evig lag» Lex talionis – lat. »Lagen om vedergällning» Liaison – fr. »Förbindelse» Liliata rutilantium te confessorum turma circumdet: iubilantium te virginum chorus excipiat – lat. från Rituale romanum: »Må de glänsande bekännarnas liljevita skaror omge dig; må de jublande jungfrurnas kör emotta dig» Limbo patrum – lat. »Fädernas limbo», där Gamla testamentets patriarker och profeter inväntade återuppståndelsen Lingam – sanskr. »Märke», »tecken»; »penis» Littérateur – fr. »Skriftställare» Livre – fr. »Pund» Locum tenens – lat. »Den som håller platsen» Loodheramaun – ir. »Någon man skäms för» Lucifer, dico, qui nescit occasum – lat. »Morgonstjärnan, säger jag, som aldrig går ner» Lui, c’est moi – fr. »Han, det är jag» M’appari tutt’amor: Il mio sguardo l’incontr… – it. »Hon framträdde för mig full av kärlek: min blick mötte henne» Ma mère m’a mariée – fr. »Min mor gifte bort mig» Ma, sul serio, eh? – it. »Hördu, på allvar alltså?»

Ma! – it. »Men!» Machree, macruiskeen – ir. »Mitt hjärtas kär, mitt lilla krus»

Maestro di color che sanno – it. från Dantes Den gudomliga komedin: »Mästaren för dem som söker vishet» Mah Ttob Melek Israel – hebr. efter 4 Mos. 24:5: »Hur skön är du ej, Israels konung» Mahamahatma – sanskr. »Den stora storsjälen» Mahar shalal hashbaz – hebr. »Rovet hastar, bytet skyndar» enl. not i Jes. 8:1 Maindorée – fr. »Gyllenhand» Mais bien sûr, et mille compliments – fr. »Ja, absolut, och tusen tack» Mais nom de nom – fr. »Men namnets namn», används som kraftuttryck Marcato – it. »Med eftertryck» Marchand de capotes – fr. »Kappförsäljare» Mater Misericordiae – lat. »Barmhärtighetens moder» Mavourneen – ir. »Min älskade» Mea culpa – lat. »Mitt fel» Meadero – sp. »Urinoar» Medher – ir. »Dryckesbägare» Meila murdar – ir. »Tusen mord» Mélange – fr. »Blandning», dvs fruktsallad Merci – fr. »Tack» Mi fa pieta Masetto – it. från Mozarts Don Giovanni: »Jag tycker så synd om Masetto» Mi trema un poco il – it. från Mozarts Don Giovanni: »Mitt [hjärta] bävar lite» Mingo, minxi, mictum, mingere – lat. böjning av verbet Mingo, »Kasta vatten» Minutiae – lat. »Detaljer» Mirada – sp. »Blick» Missa pro defunctis – lat. »Mässa för de döda» Modus peregrinus: In exitu Israel de Egypto: domus Jacob de populo barbaro – lat. »Utländskt modus: När Israel drog ut ur Egypten: Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga»

Moi faire tous les messieurs – fr. »Jag ta hand om alla herrarna» Mon fils – fr. »Min son» Mon loup – fr. »Min varg» Morituri te salutant – lat. »De som ska dö hälsar dig», gladiatorernas hälsning till kejsaren Mort aux vaches – fr. »Död åt korna», eller slang för »Ner med polisen» Motif – fr. »Motiv», »bild» Mots – fr. »Ord», »yttranden» Mou en civet – fr. »Lungmos» Moutonner – fr. »Krusa» Moya – ir. »Förvisso», ironiskt Na bacleis – ir. »Bry dig inte om det» Nacheinander – ty. »Efter varandra» Nagyaságos uram Lipóti Virag – ung. »Hans höghet högvälborne Blom från Lipot» (judekvarteret i Budapest) Naminedamine – efter lat. In nomine Domini: »I Herrens namn» Nasodoro – it. »Gyllennäsa» Natürlich – ty. »Naturligtvis» Nebeneinander – ty. »Bredvid varandra» Nebrakada! – möjligen ett spansk-arabiskt ord för välsignad, eller en förvrängning av ordet abracadabra Nec plus ultra resp. non plus ultra – lat. båda uttrycken betyder »Inte bortom detta», »oöverträffligt» Nel mezzo del cammin di nostra vita – it. från Dantes Den gudomliga komedin: »till mitten hunnen på vår levnads vandring» Nisi Prius – lat. »Om inte först», historisk juridisk term Nisus formativus – lat. »Formande tendens»

Nominedomine – efter lat. in nomine Domini: »I Herrens namn» Non intres in judicium cum servo tuo, Domine – lat. »Gå inte till doms med din tjänare, Herre» Non serviam! – lat. »Jag skall icke tjäna!»

Nos omnes biberimus viridum toxicum, diabolus capitat posterioria nostria – lat. »Vi ska alla dricka det gröna giftet, må djävulen ta den siste av oss» Nothung – ty. namnet på Siegfrieds svärd i Wagners Siegfried Notre ami – fr. »Vår vän» Nulla bona – lat. »Inga ägodelar» O beau pays de la Touraine – fr. »O Touraines vackra land» O merde alors! – fr. »Skit också!»

O si, certo! – it. »O ja, absolut!»

Ochone! – ir. »Ack!» Oinopa ponton – gr. »Ett vinmörkt hav» Omnes de Saba venient – lat. från Jes. 60:6: »Från Saba skola de alla komma» Omnipotentiam deiparae supplicem – lat. »Guds moders fromma allsmäktighet» Omnis caro ad te veniet – lat. från Ps. 65:3: »Till dig kommer allt kött» Omophorion – gr. »Axelkläde» Omphalos – gr. »Navel» Ora pro nobis – lat. »Be för oss» Orate, fratres, pro memetipso – lat. »Bröder, be för mig» Palabras – sp. »Ord» Pampooties – ir. slags mockasin från Aranöarna Panargyros – gr. »Allsilver» Panem de coelo praestitisti eis – lat. »Du har givit dem bröd från himmelen» Pantalon Blanc et Culotte Rouge – fr. »Vita byxor och röda trosor» Par excellence – fr. »Framför allt»

Paradise Lost – eng. Det förlorade Paradiset, episk dikt av Milton Parceque M Léo Taxil nous a dit que qui l’avait mise dans cette fichue position c’était le sacré pigeon, ventre de Dieu! – fr. »därför att hr Léo Taxil har berättat att den som försatte henne i detta eländiga tillstånd var den välsignade duvan, för bövelen!»

Pardon, monsieur – fr. »Ursäkta, min herre» Pas seul! – fr. »Solodans!»

Passim – lat. »På åtskilliga ställen» Pater, ait – lat. »Fader, ropade han» Paterfamilias – lat. »Familjefader», »familjeöverhuvud» Patois – fr. »Landsmål» Peau d’Espagne – fr. »Spanskt skinn», parfym med blommig och kryddig doft Peccavi! – lat. »Jag har syndat!»

Penchant – fr. »Böjelse» Per deam Partulam et Pertundam nunc est bibendum – lat. »Vid gudinnorna Partula och Pertunda ska vi nu dricka» Per l’aer perso – it. »Genom svart luft» Per vias rectas – lat. »På rätta vägar» Petite – fr. »Nätt» Pfuiteufel! – ty. »Fy för djävulen!»

Physiques, chimiques et naturelles – fr. »Fysik, kemi och biologi» Piano, diminuendo – it. »Svagt, avtagande i styrka» Pièce de Shakespeare – fr. »Pjäs av/om Shakespeare» Pishogue – ir. »Vidskepelser»; en som är förhäxad Pisto madrileno – sp. »Röra på Madridvis», en rätt med tomater och röd paprika Piuttosto – it. »Hellre», »snarare» Pogue mahone! Acushla machree! – ir. »Kyss mig i röven! Mitt hjärtas puls!»

Polla kronia – gr. »Långt liv» Posadorna – sp. »Värdshus» Post mortem – lat. »Efter döden», dvs född efter faderns död Poteen – ir. Hembränd sprit Presto non son piu forte – it. »Snabbt, min styrka avtar» Prima facie – lat. »Vid första anblicken» Principes persecuti sunt me gratis: et a verbis tuis formidavit cor meum – lat. från Ps. 119:161: »Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord» Principium verborum tuorum veritas: in eternum omnia iudicia iustitiae tuae – lat. från Ps. 119:160: »Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen» Pro bono publico – lat. »För det allmännas väl» Pro rata – lat. »Proportionerligt», »proportionellt» Protégé – fr. »Skyddsling» Pus – fr. »Var» Puttana madonna, che ci dia i quattrini! Ho ragione? Culo rotto! – Intendiamoci. Mezzo sovrano più … – Dice lui, però! – Mezzo. – Farabutto! Mortacci sui! – Ma ascolta.

Cinque la testa più … – it. »Horande madonna, han måste ge oss pengarna! Har jag inte rätt? Rämnande rövhål! – En sak i taget. En halv sovereign till … – Ja, det är vad han säger! – En halv. – Skurk! Vid hans döda anfäder! – Men hör här! Fem per skalle plus …»

Que voulez-vous? – fr. »Inget att göra något åt» Quella pacifica oriafiamma – it. »Den fridsamma oriflammen» Qui sdegno – it. från Mozarts Trollflöjten: »Här harm» Qui si sana – it. »Här mår man bra» Qui vous a mis dans cette fichue position? C’est le pigeon, Joseph – fr. »Vem har försatt er i detta eländiga tillstånd? Det var duvan, Josef»

Quis est homo – lat. »Vem är den mannen» Raconteur – fr. »Berättare» Raimeis – ir. »Struntprat» Rapparee – ir. »Rövare» Rencontres – fr. »Möten» Requiescat – lat. »Må han vila» Rere regardant – fr. Huvudet åt sidan, blicken bakåt (herald.)

Res – hebreisk bokstav Resquiescat! – lat. »Må han vila!»

Retroussé – fr. »Uppkavlad»; om näsa »uppnäsa» Rien va plus! – fr. »Inga fler insatser!»

Roberto ruba roba sua – it. »Roberto stjäl hans saker» Rows of cast steel – eng. »Rader med gjutstål» Rus in Urbe – lat. »Landet i staden» Sacrifizio incruento – it. »Ett oblodigt offer» Sangfroid – fr. »Kallblodighet» Sans blague – fr. »Det är verkligen sant» Savourneen Deelish – ir. »Min trogna älskade» Schluss – ty. »Slut» Schorach ani wenowach, benoith Hierushaloim – hebr. från Höga v. 1:5: »Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar» Se el yilo nebrakada femininum! Amor me solo! Sanktus! Amen – Ett sammelsurium av språk. »Se el yilo» kan ev. utläsas som sp. cielillo (liten himmel). »Nebrakada» är möjligen ett spansk-arabiskt ord för välsignad, eller en förvrängning av ordet abracadabra. Sp. femenino betyder »feminin», »kvinnlig» Alltså: »Den välsignade kvinnlighetens lilla himmel! Kärlek mig ensam! Helig! Amen» Secreto – lat. »I hemlighet»

Semper paratus – lat. »Alltid redo» Separatio a mensa et a thalamo – lat. »Hem- och sängskillnad» Sgeul i mbarr bata coisde gan capall – ir. »Stora ord går ingenstans» Shema Israel Adonai Elohenu Adonai Echad – hebr. från 5 Mos. 6:4: »Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en» Sieurs et dames, faites vos jeux! – fr. »Mina damer och herrar, får jag be om era insatser!»

Silberselber – ty. »Silversjälv» Silentium! – lat. »Tystnad!»

Sin – hebreisk bokstav; eng. »Synd» Sine qua non – lat. »Utan vilken icke», »nödvändig förutsättning» Sinn Fein! Sinn fein amhain! – ir. »Oss själva! Endast oss själva!»

Slainte! – ir. »Skål!»

Slan leath – ir. »Adjö» Sluagh na h-Eireann – ir. »Irländska armén» Sobriquet – fr. »Öknamn» Soggart aroon – ir. »Min älskade präst» Soi-disant – fr. »Så kallad» Sonnambula – it. »Sömngångerskan» Sonnez la cloche – fr. »Ring i klockan» Sotto voce – it. »Med dämpad röst» Speriamo. Ma, dia: retta a me. Ci rifletta – it. »Vi får hoppas det. Men hör på mig.

Tänk på saken» Sraid Mabbot – ir. »Mabbot Street» Sraid na Bretaine Bheag – ir. »Little Britain Street» Stabat mater – lat. från den medeltida sekvensen Stabat mater dolorosa: »Modern stod» Stephaneforos – gr. »Kransbärare»

Stephano Dedalo, alumno optimo, palmam ferenti – lat. »Till Stephen Dedalus, den bäste eleven, som bär segerpalmen» Stephanos – gr. »Krona», »krans» Stringendo – it. »Allt snabbare» Sturzgeburt – ty. »Mycket hastig förlossning» Sua donna. Già: di lui. Gelindo risolve di non amare S D – it. »Hans kvinna. Javisst: hans. Gelindo bestämmer sig för att inte älska S D» Succubitus felix – lat. »Ett fertilt liggande under» Sufflaminandus sum – lat. »Jag borde hejdas» Suil, suil, suil arun, suil go siocair agus suil go cuin – ir. »Gå, gå, gå min kära, gå lugnt och gå varligt» Summa contra gentiles – lat. »Summa mot hedningarna», titel på verk av Thomas av Aquino Surge, illuminare – lat. från Jes. 60:1: »Stå upp, var ljus» Százharminczbrojúgulyás-Dugulas – ung. »Hundratjugokalvsgulasch­ -Förstoppning» Ta an bad ar an tir. Taim in mo shagart – ir. »Båten står på land. Jag är präst» Table d’hôte – fr. »Stambord» Talis ac tanta depravatio hujus seculi, O quirites, ut matresfamiliarum nostrae lascivas cujuslibet semiviri libici titillationes testibus ponderosis atque excelsis erectionibus centurionum Romanorum magnopere anteponunt – lat. »Av ett sådant slag och en sådan omfattning är vår generations sedeslöshet, o medborgare, att våra kvinnor i hög grad föredrar de galliska halvmännens liderliga kittlingar framför de tunga testiklarna och de enastående erektionerna hos de romerska centurionerna» Tantum ergo – lat. »Detta så stora» Tantumer gosa cramen tum – lat. eg. tantum ergo sacramentum »Detta så stora sakrament» Tarjeta postal – sp. »Vykort»

Teco – it. »Med dig» Terribilia meditans – lat. »Tänkande på hemska saker» Thalatta! Thalatta! – gr. från Xenofons Anabasis: »Havet! Havet!»

Thanky vous – skämtsam förfranskning av eng. Thank you, »Tack så mycket» The Rose of Castile – eng. »Kastiliens ros» The Sorrows of Satan – eng. »Satans sorger» Ti trema un poco il cuore? – it. »Bävar ditt hjärta lite?»

Tiens, quel petit pied! – fr. »Oj, en sådan liten fot!»

Tiens, tiens – fr. »Nå, nå», »Ser man på» Tir na n-og – ir. »Ungdomens land» Tout le monde en avant! Révérence! Tout le monde en place! – fr. »Alla går framåt!

Buga! Alla till sin plats!»

Toy – eng. »Bagatell» (Triumphaliter) Salvi facti sunt – lat. »(Triumferande) De blev räddade» Ubi och quomodo – lat. »Var» och »på vilket sätt» Ubi patria … vita bene – lat. »Där fosterlandet är, är livet gott» Un coche ensablé – fr. »En insandad vagn» Un demi setier! – fr. »En halv tunna!»

Und alle Schiffe brücken – ty. »Och överbrygga alla skepp» Usquebaugh – ir. »Livets vatten», whisky Ut implerentur scripturae – lat. »För att skriftens ord må fullbordas» Ut novetur sexus omnis corporis mysterium – lat. »För att mysteriet bakom hela den fysiska sexualiteten ska bli känd» Ventre biche – fr. »Buken på en hind»; rödbrun färg Venus Kallipygos – gr. »Venus med den sköna rumpan» Venus Pandemos – gr. »Den folkliga Venus» Vere dignum et iustum est – lat. »Det är i sanning värdigt och rätt»

Verfluchte goim! – jid. »Förbannade hedningar!»

Vergine madre, figlia di tuo figlio – it. från Dantes Den gudomliga komedin: »O dotter av din son, jungfru och moder» Vibrato – it. »Darrande» Vidi aquam egredientem de templo a latere dextro. Alleluia – lat. »Jag såg en vattenstråle tränga fram från höger sida i templet. Halleluja» Vieille ogresse, dents jaunes – fr. »Gammal trollpacka, gula tänder» Vifargent – fr. »Kvicksilver» Vingtetunieme – fr. »Den tjugoförsta» Virgo intacta – lat. »Orörd jungfru» Visszontlátásra, kedvés barátom! Visszontlátásra! – ung. »Vi ses igen, min kära vän!

Vi ses igen!»

Vive – fr. »Leve» Vive le vampire! – fr. »Leve vampyren!»

Voglio – it. »Jag vill» Voglio e non – it. »Jag vill och inte» Voglio e non vorrei – it. »Jag vill och jag skulle inte vilja» Von der Sirenen Listigkeit / Tun die Poeten dichten – ty. »Av sirenernas listighet / gör poeterna dikter» Vorrei e non – it. »Jag skulle vilja och inte» Was Du verlachst wirst Du noch dienen – ty. »Det du skrattar åt ska du icke desto mindre tjäna» Yadgana – sanskr. »Rumpa» Yoni – sanskr. »Vagina» Zivio – kroat. »Leve» Zoe mou sas agapo – gr. »Mitt liv, jag älskar dig» Zut! Nom de Dieu! – fr. »Förbaskat! Herrejävlar!»

Vid översättningen har Hans Walter Gablers textkritiska utgåva från 1986 utgjort underlag. Vi har genomgående behållit Joyces ordformer på icke-engelska språk, även när mer korrekta sådana vore tänkbara. Till de många citaten ur Shakespeares verk har Carl August Hagbergs översättningar nästan alltid passat utmärkt.

Ordlistan har upprättats på grundval av Don Giffords Ulysses Annotated (1988) och med ytterligare hjälp av följande personer: Ulf Eriksson, Per Förnegård, Olov Hyllien­mark, Peter Karlsson, Erika Kihlman, Lars Nordgren, och Marion Helfer Wajngot. Dante­citaten är tagna ur Ingvar Björkesons översättning Den gudomliga komedin, Natur och Kultur, 1983. Till bibelcitaten har i de flesta fall 1917 års översättning använts. I ett fåtal fall har vi istället vänt oss till Karl xii:s bibel.

bildrättigheter cd 1, 2, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 20, 24 © Archivio GBB/CONTRASTO/IBL cd 9, 23, 25 IBL cd 10 Ingemar Perup cd 19, 30 © Photoresearchers/IBL cd 21, 27 © Rues des Archives/IBL cd 22 © AGEfotostock/IBL cd 26 © SZ-Photo/IBL cd 28 © Bridgeman/IBL cd 29 © Lipnitzki/Roger-Viollet/IBL cd 31 © Mary Evans/IBL cd 32 © United archives/IBL isbn 978-91-7-433188-2 © Copyright översättningen: Erik Andersson och Albert Bonniers Förlag 2012 originalets titel Ulysses Förlagets översättning har skett med stöd från Ireland Literature Exchange (översättningsfond) Dublin, Irland www.irelandliterature.com info@irelandliterature.com typsnitt Indigo Antiqua och PF Monumenta redaktör Rachel Åkerstedt bildredaktör Ingemar Perup formgivare Nina Ulmaja tryck Optimal Media GmbH

hitta enskilda kapitel i ulysses Om du vill lyssna på enskilda kapitel i Ulysses så finns här en översikt med tidsangivelser i ljudboken. Kapitelrubrikerna finns inte i boken, utan bygger på det ofta använda schema över referenser till Homeros Odysséen som James Joyce gav till sin vän Stuart Gilbert. De svenska kapitelrubrikerna nedan är anpassade efter Ingvar Björkesons Homeros-översättning och Nationalencyklopedin.

titel scen kl cd spår I cd1 spår 2 Telemachos Tornet 08.00 cd1 2

Nestor Skolan 10.00 cd1 13

Protevs Stranden 11.00 cd2 7

II cd3 spår 4 Kalypso Bostaden 08.00 cd3 4

Lotofagerna Badet 10.00 cd3 14

Hades Kyrkogården 11.00 cd4 11

Aiolos Tidningen 12.00 cd5 15

Laistrygonerna Lunchen 13.00 cd7 4

Skylla och Charybdis Biblioteket 14.00 cd8 10

Planktai* Gatorna 15.00 cd10 3

Sirenerna Konsertsalen 16.00 cd11 9

Cyklopen Värdshuset 17.00 cd13 4

Nausikaa Klipporna 20.00 cd15 8

Helios oxar* Barnbördshuset 22.00 cd17 4

Kirke Bordellen Midnatt cd19 11

III cd24 spår 7 Eumaios Skjulet 01.00 cd24 7

Ithaka Bostaden 02.00 cd26 13

Penelope Sängen cd30 2

hitta enskilda kapitel i ulysses

titel scen kl mp3-cd I ulysses_002 skiva 1 Telemachos Tornet 08.00 ulysses_002 Nestor Skolan 10.00 ulysses_013 Protevs Stranden 11.00 ulysses_021 II ulysses_033 Kalypso Bostaden 08.00 ulysses_033 Lotofagerna Badet 10.00 ulysses_043 Hades Kyrkogården 11.00 ulysses_055 Aiolos Tidningen 12.00 ulysses_073 Laistrygonerna Lunchen 13.00 ulysses_091

Skylla och Charybdis Biblioteket 14.00 ulysses_111 Planktai* Gatorna 15.00 ulysses_132 Sirenerna Konsertsalen 16.00 ulysses_153 Cyklopen Värdshuset 17.00 ulysses_176 Nausikaa Klipporna 20.00 ulysses_209

Helios oxar* Barnbördshuset 22.00 ulysses_233 skiva 2 Kirke Bordellen Midnatt ulysses_268 III ulysses_336 Eumaios Skjulet 01.00 ulysses_336 Ithaka Bostaden 02.00 ulysses_370 Penelope Sängen ulysses_416

* De farliga klipporna i Odysséens tolfte sång – som på engelska benämns »The Wandering Rocks« – kallas alltså »Planktai«, och solgudens boskap i kapitlet »Oxen of the Sun« har fått heta »Helios oxar«.

hitta enskilda kapitel i ulysses

titel scen kl speltid I 00:00:09 Telemachos Tornet 08.00 00:00:11 Nestor Skolan 10.00 00:57:46 Protevs Stranden 11.00 01:35:46 II 02:34:21 Kalypso Bostaden 08.00 02:34:24 Lotofagerna Badet 10.00 03:25:44 Hades Kyrkogården 11.00 04:23:32 Aiolos Tidningen 12.00 05:55:39 Laistrygonerna Lunchen 13.00 07:23:02

Skylla och Charybdis Biblioteket 14.00 09:07:50 Planktai* Gatorna 15.00 10:55:26 Sirenerna Konsertsalen 16.00 12:39:15 Cyklopen Värdshuset 17.00 14:38:47 Nausikaa Klipporna 20.00 17:20:26

Helios oxar* Barnbördshuset 22.00 19:25:04 Kirke Bordellen Midnatt 22:19:18 III Eumaios Skjulet 01.00 Ithaka Bostaden 02.00 Penelope Sängen

28:04:40 28:04:43 30:58:27 34:50:01

* De farliga klipporna i Odysséens tolfte sång – som på engelska benämns »The Wandering Rocks« – kallas alltså »Planktai«, och solgudens boskap i kapitlet »Oxen of the Sun« har fått heta »Helios oxar«.