Personer Gettoverwaltung (den ”civila” tyska gettoadministrationen) Hans Biebow, Amtsleiter, högste ansvarig för den civila gettoadministrationen Joseph Hämmerle, gettoadministrationens finanschef Wilhelm Ribbe, ansvarig (inom gettoadministrationen) för materialinköp och interna och externa varuleveranser Erich Czarnulla, ansvarig (inom gettoadministrationen) för all metallvaruproduktion och leveranser till Wehrmacht Heinrich Schwind, ansvarig för materialförvaltningen vid Baluter Ring och vid Radegast, också ansvarig för införsel av livsmedel i gettot Övriga tyska befattningshavare (inkl militär- och polisiär administration) SS-Obersturmbannführer Otto Bradfisch, från 21/1 1942 Leiter för Stapostelle Litzmannstadt, och den högst ansvarige för de deportationer från gettot till Chełmno som då började; tidigare verksam vid SSEinsatzkommando i Ukraina. Fr o m 2/7 1943 Oberbürgermeister i Litzmannstadt (efter Werner Ventzki) SS-Hauptscharführer och kriminalkommissarie Günther Fuchs, högste ansvarig för Referat II B 4, senare IV B 4, avdelningen för ”judeangelägenheter” SS-Sturmscharführer och kriminalsekreterare Albert Richter, ansvarig för Gestapos lokalhögkvarter i gettot (Limanowskigatan 1), och ställföreträdande chef för avdelningen för ”judeärenden” Kriminaloberassistent Alfred Stromberg, verksam vid Referat II B 4, för ”jude ärenden”, vid Gestapo-Dienststelle Ghetto Litzmannstadt Älteste der Juden in Litzmannstadt (Den ”judiska” gettoadministrationen) Mordechai Chaim Rumkowski, judeäldste, Ordförande i det styrande ”äldsterådet” (Beirat); fördes med den sista transporten till Auschwitz den 28 augusti 1944 och mördades där tillsammans med hela sin familj, troligtvis samma dag Dora Fuchs, Rumkowskis (huvud)sekreterare och chef för samtliga Ordförandens sekretariat (liksom huvudansvarig för kontakterna med de tyska ”myndig heterna”). Dora Fuchs överlevde kriget och emigrerade till Israel Mieczysław Abramowicz, sekreterare och personlig assistent till Rumkowski Józef Rumkowski, Rumkowskis bror, chef för gettots hälsoavdelning, och den ”högsta kontrollkammaren” (FUKS) som tillsattes för att bekämpa korrup tionen i gettot. Följde med i den sista transporten från gettot i augusti 1944 och mördades i Auschwitz tillsammans med resten av sin familj Rut Wołk, chef för Rumkowskis kanslier, det s k ”Presidialsekretariatet”, senare (fram till våren 1944) Sekretariatet på Dworskagatan, Sekretariat Wołkowna Doktor Wiktor Miller, chef för gettots hälsovårdsmyndighet (efterträdde 1941 doktor Leon Szykier på denna tjänst)
Leon Rozenblat, chef för gettots reguljära polisstyrka (t o m sept 1940 kallad HIOD, Hilfsordnungsdienst) som sedermera överskuggades av Sonderab teilung; innehade länge den mest symboliska tjänsten som ”biträdande” judeäldste Shlomo Hercberg, ordf i Forshtand Marysin, administrativt betraktad som en separat stadsdelsenklav i gettot; också kommendant för Centralfängelset och för gettopolisens Revier VI (distriktet Marysin). Deporterades från gettot och mördades med hela sin familj i mars 1942 Aron Jakubowicz, chef för Centrala arbetsbyrån (Centraler Arbeits-Ressort); fördes från Litzmannstadt Getto till en av Hans Biebow särskilt upprättad arbetsenhet i Sachsenhausen. Jakubowicz överlevde kriget Stanisław (Szaja) Jakobson, ordförande för den judiska domstolen i gettot; depor- terad till och mördad i Auschwitz i augusti 1944 Dawid Warszawski, chef för Centralskrädderiet; mördad i Auschwitz 1944 Henryk Neftalin, chef för gettots statistikavdelning med befolkningsregister (Meldeamt, statistische Abteilung) och arkiv; mördad i Auschwitz 1944 Szmul Rozenstajn, förvaltare av gettots enda tryckeri; i den egenskapen också utnämnd till chef för Ordförandens ”propagandaavdelning”. Szmul Rozenstajn var också redaktör för den ”Geto-Tsajtung” som gavs ut under de första nio månaderna av gettots existens Doktor Michał Eliasberg, Ordförandens personliga livläkare (var bland de tretton läkare som Rumkowski lät värva i Warszawa och som anlände till Łódź i maj 1941) Den särskilda avdelningen (Sonderkommando, fr o m sept 1942 Sonderabteilung) Dawid Gertler (arresterad i gettot 12 juli 1943) Marek (Mordka) Klieger (utnämnd till Gertlers efterträdare i juli 1943) Rumkowskis familj (och stabspersonal) Mordechai Chaim Rumkowski, judeäldste Regina Rumkowska (Ruchla), Rumkowskis hustru (fr o m dec 1941) Stanisław Rumkowski (född Stern, 1927), adopterad son (fr o m sept 1942) Józef Rumkowski, Rumkowskis bror Helena Rumkowska (”prinsessan Helena”), Józef Rumkowskis hustru, ansvarig för soppkök och kollektiva utspisningslokaler i gettot efter det att alla dessa ”förstatligats” (också de som drevs av olika partier, intresse- och frivillighjälpsorganisationer) Jakub Tausendgeld, advokat och förvaltare av familjen Rumkowskis ”tillgångar”, inkl Chaim Rumkowskis egna Doktor Herz Garfinkel, prinsessan Helenas personlige läkare Lev Kuper, stallmästare och kusk Dana Koszmar, hushållerska hos familjen Rumkowski
Familjerna på Gnieźnieńskagatan Ada Herszkowicz, portvakt, husföreståndarinna Adam Rzepin, diversearbetare Lida Rzepin, Adams syster Szaja Rzepin, Adams och Lidas far Lajb Rzepin, Szaja Rzepins bror; i samband med generalstrejken 1940 anställd vid möbelsnickeriet på Drukarskagatan – därefter rapportör och V-man för Sonderabteilung och Kripo Hala Wajsberg, brorsdotter till dockmakaren Fabian Zajtman Samuel Wajsberg, möbelsnickare Jakub och Chaim, deras barn Moshe och Krystyna Pinczewski Maria Pinczewska, deras dotter Jakub och Rakel Frydman Feliks och Dawid, deras barn Personal och barn i Gröna huset (barnhemmet på Okopowagatan) Doktor Józef Rubin, föreståndare Malvina Kempel, barnsköterska; också direktör Rubins sekreterare Rosa Smolen´ska, barnsköterska Doktor Adrian Zysman, barnläkare Chaja Meyer, hushållerska/kokerska Józef Feldman, fastighetsskötare, eldare (äldre barn:) Debora Z´urawska Kazimir Majerowicz (”Morianen”) Nataniel Sztuk Werner Samstag Mirjam Szygorska (död i februari 1942) Estera Lubin´ska Natasza Maliniak Adam Gonik Stanisław Stern (senare Rumkowski) (yngre barn:) tvillingarna Abram och Leon Moserowicz Dawid, Teresa, Sofie, Natan (fr Helenówek) Liba, Chawa (m fl) Familjen Schulz (från kollektivet på Franciszkańskagatan 27) Arnošt Schulz, läkare Irena Schulzová (Maman), hans hustru Vera ˇ Schulzová, deras dotter Martin och Josef (Josel) Schulz, deras söner
Arkivet (eg en underavdelning till gettots Statistikavdelning) Henryk Neftalin, departementschef och medlem av det styrande äldsterådet Doktor Oskar Singer, doktor Oskar Rosenfeld och Alicja de Buton (i texten osynliga men ständigt närvarande författare av Gettokrönikan) Aleksander (Aleks) Gliksman, arkivarie rabbi (eg ”ingenjör”) Yitshak Einhorn Pinkas Szwarc, grafiker, konstnär, scenograf Mendel Grossman, fotograf Lyssnarna på Brzezińskagatan Werner Hahn, Schmul Krzepicki, Moszje Bronowicz, ”grabben” Shem Arbetsbrigaden i Radogoszcz Harry (”Herry”) Olszer, ”Verwaltungsleiter” (ingenjör), ansvarig för bygg avdelningen i Marysin Arbetare Marek Tzunwald, Jankiel Moskowicz, Gabriel Gelibter, Simon Roszek, Pinkus Kleiman, Herz Szyfer (m fl) Den tyska vaktstyrkan (Schupo och Bahnhofspolizei i Radegast) Abteilungsführer Didrik Sonnenfarb Gruppenführer Lothar Schalz Konstapel Markus Henze
Några gator i gettot med sina polska och tyska namn Bałucki Rynek – Baluter Ring (Bałuttorget) Plac Kościelny – Kirchplatz (Kyrktorget) Radogoszcz – Radegast Brackagatan – Ewaldstrasse Brzezińskagatan – Sulzfelderstrasse Czarnickigatan – Schneidergasse Drewnowskagatan – Holzstrasse Drukarskagatan – Zimmerstrasse Dworskagatan – Matrosengasse Franciszkańskagatan – Franzstrasse Gnieźnieńskagatan – Gnesenerstrasse Jagiellońskagatan – Bertholdstrasse Jakubagatan – Rembrandtgasse Karola Miarkigatan – Arminstrasse Marysińskagatan – Siegfriedstrasse Młynarskagatan – Mühlgasse Łagiewnickagatan – Hanseatenstrasse Limanowskigatan – Alexanderhofstrasse Lutomierskagatan – Hamburgerstrasse Okopowagatan – Buchdruckergasse Próźnagatan – Leere Gasse Rybnagatan – Fischgasse Zagajnikowagatan – Bernhardstrasse Zgierskagatan – Hohensteinerstrasse Urze˛dniczagatan – Reiterstrasse Wesołagatan – Dellwormstrasse
Litzmannstadt Getto 1940–1944