9789173153027

P A K S N U K S LIV F–3 d y r e t l A e r u t S & a i M Åsa

ARGUMENT

© 2010 Argument Förlag AB och ÅsaMaria & Sture Alteryd Omslagsfoto: Christofer Dracke/Folio Tryck: Bulls Graphics AB ISBN: 978-91-7315-302-7

Argument Förlag AB Box 98 432 22 VARBERG Tel: 0340 – 69 80 00 Fax: 0340 – 69 80 10 Webbsida: www.argument.se E-post: exp@argument.se

Ett stort TACK till alla som har gjort den här boken möjlig!

Tack till alla goa barn och kompetenta pedagoger som inspirerat och som fortsätter att inspirera oss.

Tack till alla kreativa och positiva medarbetare på Argument Förlag.

Och alltid: Tack till Olivia och Elvira, de viktigaste personerna i våra liv – vi älskar er! ÅsaMaria & Sture Alteryd

»Barn brukar leva upp till det du tror om dem.« Claudia Lady Bird Johnson (1912–2007)

Innehåll Inledning..................................7

Ledartips.................................31

Vad är livskunskap?................................. 7 Ett svenskt material................................. 8 Ebba och Tubben...................................... 8

”Bit där det är mjukt”............................ 31 Testa övningarna ................................... 31 Regler i gruppen..................................... 32 Om att passa.......................................... 32 Reflektion.............................................. 33 Fylla på ................................................. 33

Livskunskap i skolan.................11 Struktur................................................ 11 Skolans styrdokument ........................... 11 Värdegrund ........................................... 11 Skola för livet........................................ 11 Jämlikhet............................................... 13 Ändrade roller....................................... 13

Första övningen........................37 1. Introduktion...................................... 37

TEMA: Bygga grupp..................41 Dela in i grupper.................................... 41 ”Snitselspindlar” .................................. 41 ”Klassens zoo”....................................... 41 2. Ramsan............................................. 42 3. Håll koll på kompisar......................... 43 4. När jag säger gult … 1....................... 44 5. Förvandlingen................................... 45 6. Tvillingarna...................................... 46 7. Drömtårtan....................................... 46 8. Tubben är en snäll kille...................... 48 9. Spegeln.............................................. 49 10. Kanelbullen..................................... 49

Börja tidigt..............................15 Social intelligens................................... 15 Steget före.............................................. 15 Minskad oro.......................................... 15

Människosyn...........................19 Förmågan att välja................................. 19 Olika glasögon....................................... 19 Salutogent perspektiv............................ 19 Hitta lösningar och strategier ................ 20 Riskfaktorer........................................... 20 Nå ut till många..................................... 21 Skyddsfaktorer...................................... 21

TEMA: Känslor........................53 Kognitiva förmågor................................ 53 11. Känslor har färg............................... 53 12. Känslobacillen................................. 54 13. Här kommer alla känslorna… ......... 56 14. Spindlar eller ärtsoppa?................... 57 15. Känslokortleken.............................. 60 16. Mörkrädd........................................ 60 17. Heta stolen...................................... 61

I det dagliga arbetet..................25 Bra att tänka på...................................... 25 Byta erfarenheter................................... 25

Förhållningssätt till gruppen......27 Modell i tre steg..................................... 27

4

TEMA: Vänskap........................67

42. Heta stolen....................................107 43. Hej på dig!.....................................109 44. Värsta oartigheten.........................111 45. Tänk själv......................................113

18. När jag säger gult … 2..................... 67 19. Snälla uppdraget ............................. 68 20. Jag och min kompis......................... 70 21. Heta stolen ..................................... 71 22. Fyra hörn........................................ 72 23. Vad svarar man?.............................. 75

TEMA: Hälsa.........................115 Stresshantering....................................115 46. Lyssnaren......................................115 47. Massagemålning............................116 48. Avslappningsskatten.....................117 49. Tubben mår inte bra......................119 50. Dramaövning................................121 51. Glassgubbarna...............................122 52. Hungrig och arg.............................124

TEMA: Konflikthantering och problemlösning..................77 24. Slagsmål.......................................... 78 25. Dinosauriegrottan........................... 80 26. Det skulle ju va’ vi........................... 81 27. Det ÄR ju kul med tv-spel!............... 82 28. Inte bästisar längre?........................ 84 29. Inte bjuden...................................... 86 30. Heta stolen...................................... 87

EQverkstans lekfavoriter.........127

Självförtroende – att göra....................... 91 Självkänsla – att vara............................. 91 Språket styr ........................................... 92 Positiv regel........................................... 92 31. Personliga frågor............................. 92 32. Hej, vad du är bra!........................... 94 33. Kompislådan ................................... 96 34. Kungastolen.................................... 97 35. Intervjustolen................................. 98 36. Du är så bra..................................... 98 37. Heta stolen...................................... 99

Fördela roligt och tråkigt......................127 Andra uppgifter...................................127 53. Sifferlek........................................128 54. Kedjekull.......................................129 55. Alla ekorrar byter bo......................129 56. Smygstad.......................................130 57. Ormen byter skinn........................131 58. Bokstavsbarn.................................132 59. Levande musikmemory..................132 60. Plåsterkull.....................................133 61. Räven kommer..............................134 62. Sjögräskull....................................134 63. Krokodilkull..................................134 64. Stenhäxa.......................................135

TEMA: Oskrivna regler............103

Tubben- och Ebbasagor............137

Förr och nu..........................................103 Personligt ansvar.................................103 38. Tubben pratar för högt… ..............104 39. Lagom volym.................................105 40. Högt eller lågt?..............................105 41. Varför blir mamma arg?.................106

Referenser och tips.................152

TEMA: Boost ...........................91

Tubbens vecka......................................138 Ebba och teatern..................................144 Vem ska Tubben prata med?.................146 Ebba och Puffe.....................................148

5

6

Inledning Vi vet att många av er som läser en sådan här bok har funderat mycket över livskunskap och redan har arbetat med ämnet. Andra kanske står i början av yrkeslivet och har blivit nyfikna på livskunskap av en eller annan anledning.

Oavsett vilket, hoppas vi att Livskunskap F–3 kan bli en grund för den som just har börjat och en inspiration för den erfarne!

Materialet innehåller både praktik och teori. När arbetet ibland känns motigt är det lätt hänt att tiden för livskunskap äts upp av andra viktiga saker. Då kan det vara bra att ha den grundläggande teorin med sig i bagaget. I bästa fall kan teoridelarna också väcka nya tankar.

Livskunskap F–3 är uppbyggd på följande sätt: • Inledning • Handledning • Teman med 52 tillhörande övningar (Temana är Presentation, Bygga grupp, Känslor, Vänskap, Konflikthantering/Problemlösning, Självförtroende/ självkänsla, Oskrivna regler samt Hälsa) • EQverkstans 12 lekfavoriter • Fyra längre sagor som inspiration och utgångspunkt för diskussion

Vad är livskunskap?

Hur skulle man beskriva livskunskap för någon som inte känner till begreppet? Det kan lätt kännas lite luddigt både för elever och för oss som arbetar med ämnet. Men det är viktigt att vi känner oss säkra på vad vi håller på med.

I en sjätteklass där vi pratade om livskunskap sa 12-åriga Stina så här: ”Livskunskap är hur man mår inuti och utanpå.” Det är en väldigt klok sammanfattning!

För oss är termen livskunskap ett paraplybegrepp. Det är ett ämne där man på olika sätt jobbar med saker som alla människor möter i livet och som man måste kunna hantera för att må bra. Det är saker som är nödvändiga för att en klass eller grupp ska ha det bra tillsammans, men också viktiga för att individen ska få ett gott liv, även när skoltiden är över.

Livskunskap handlar om hälsa för både kropp och själ och det handlar om relationer: hur vi är mot varandra och hur vi behandlar oss själva.

Livskunskap är ett förebyggande arbete, ett folkhälsoarbete. Det här materialet fokuserar mer på själens hälsa än på kroppens, även om det naturligtvis hänger ihop.

7

Ett svenskt material Livskunskap F–3 är författat av oss: ÅsaMia Alteryd och Sture Alteryd, beteendevetare respektive 1–7 lärare, och tillsammans driver vi företaget EQverkstan. Det är ett material som är utformat efter förhållanden i det svenska samhället och den svenska skolan.

Delar av materialet har tidigare varit tillgängligt som prenumeration från EQverkstan, men det här är första gången det finns samlat i en bok.

Materialet är upplagt efter olika teman. Du kan välja att arbeta med ett tema i taget, men det går lika bra att också blanda teman. Ingen övning kräver att någon annan övning gjorts tidigare - enda undantaget är introduktionsövningen där barnen möter Ebba och Tubben för första gången.

Klasser och grupper är olika och går igenom många olika faser. Du som pedagog kan plocka de övningar och teman som passar just nu och just för din grupp.

Materialet är gruppinriktat. Självbild och identitet skapas i samspel med andra, vår psykiska hälsa och vårt välmående är beroende av att samspelet fungerar. Det finns en stor kraft i att jobba med gruppen!

Ebba och Tubben För att binda ihop materialet har vi valt att använda oss av berättelser om två barn: Ebba och Tubben. Många av övningarna börjar med en kort berättelse om hur de här två kompisarna hamnar i olika situationer.

Eleverna får lära känna Tubben, hans bästis Ebba och andra barn och vuxna som de träffar i skolan och hemma. Deras möten blir grunden för övningar, lekar och samtal i era grupper. De återkommande berättelserna blir också en naturlig inramning för livskunskapslektionerna, både för pedagoger och elever.

Att på det här sättet använda berättelser är ett sätt att skapa intresse och igenkänning.

Samtidigt blir det en övning i att sätta sig in i hur någon annan tycker och tänker.

Många pedagoger har hört av sig och berättat att deras elever gillar Ebba och Tubben. Vi gillar också Ebba och Tubben! De finns inte på riktigt, men de tjejer och killar hos vilka vi hämtat inspiration till karaktärerna, de finns. En del av dem är vuxna vid det här laget och en del är ganska små. Det finns några som förtjänar särskilt tack för all inspiration till Ebba, Tubben och deras vardag, men vilka de är behåller vi för oss själva! ÅsaMia och Sture Alteryd

8

9

10

Livskunskap i skolan Struktur Livskunskap är inget nytt, utan handlar till stora delar om sådant som pedagoger har jobbat med i alla tider. Det nya är att man i skolan allt oftare arbetar med livskunskap på ett medvetet, tydligt och strukturerat sätt. För att det ska bli riktigt bra ska undervisningen vara genomtänkt så att alla önskade bitar ingår. Då kan de olika momenten förstärka varandra så att effekten blir ännu bättre.

Det goda samtalet och förmågan att kunna lyssna på varandra, är centralt i livskunskapsämnet. Med hjälp av olika samtalsmetoder kan vi vuxna ge barn och unga en positiv kraft att stödja sig mot när de kämpar mot stress, rotlöshet, identitetskris och andra destruktiva krafter.

Skolans styrdokument Det finns ingen allmän kursplan i livskunskap och därför blir det upp till varje enskild skola att bestämma vad ämnet ska innehålla och behandla.

Men tittar man på läroplanerna och kursplanerna, både för grundskola och gymnasium, ser man snart att mycket av det som brukar definieras in i ämnet livskunskap finns med i stort sett överallt. I läroplanerna är skrivningarna tydliga, t ex under rubriken Värdegrund, men ämnet återfinns också i kursplanerna, även om de i vissa ämnen – t ex religionskunskap – är mer tydliga än i andra.

Värdegrund Värdegrund som begrepp infördes i den svenska skolan under 1990-talet. I de nya läroplanerna är värdegrund centralt och ska genomsyra all verksamhet i förskolan och i skolan. De värden som lyfts fram och som skolan ska förmedla är: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta.” (Lpo 94, s 3.)

Att undervisa i livskunskap är att arbeta praktiskt med värdegrunden!

Skola för livet Vad är skolan till för?

I folkhälsoinstitutets rapport ”Skolans mål och möjligheter” beskriver professor Terje Ogden från Norge två olika sätt att se på den frågan. Vilket av dem man väljer att prioritera har dels att göra med vilken syn man har på skolans betydelse i samhället, och dels på synen på skolans värde för den enskilda eleven.

11

I en kommun kan det finnas några som ser skolgången i första hand som en förberedelse för vuxenlivet. De anser att skolan är till för att samhället i stort på bästa sätt ska skaffa sig kompetens för att kunna fortsätta växa och utvecklas.

I samma kommun finns det andra som lägger tyngdpunkten på att skolan ska ha ett egenvärde för den enskilde eleven här och nu. Skolan ska upplevas relevant och meningsfull och eleverna ska trivas och utvecklas som hela individer.

Hitta balans De här olika synsätten gör att skolans målsättning och läroplaner är kompromisser.

Målet ”En effektiv skola som kan hävda sig internationellt” krockar med målet ”En inkluderande skola som tar hand om alla elever, vilka förutsättningar de än har.”

Mitt i den här målförvirringen måste rektor och pedagoger hitta en bra balans och diskutera frågor som: • I vilken grad ska skolan vara fostrande?

• Är det till exempel pedagogens uppgift att jaga reda på extrakläder till barn som alltid kommer utan täckbyxor? Nej, egentligen inte, men vad får det för konsekvenser för barnet om man inte gör det?

• Var går gränsen för vad som är hemmets ansvar, vad som är skolans ansvar och vad som är socialtjänstens ansvar?

• Hur mycket hänsyn kan man ta till en elev och dennes behov när det samtidigt går ut över 22 andra?

Det här är inga lätta frågor, och det är frågor som tar mycket tid och kraft på våra skolor.

Förberedelse för yrkeslivet Om man väljer att prioritera skolans uppgift som förberedelse för barnens kommande yrkesliv måste man också ställa sig frågan: Vad är det som detta yrkesliv efterfrågar?

Företag efterfrågar självklart kompetens, men allt oftare söker de idag efter personer med ”rätt” personlighet som man sedan kan utbilda inom företaget.

Näringslivet vill ha personer med goda samspelsförmågor. Det kan till exempel vara: • God förmåga att ”lära sig att lära”.

• Att kunna lyssna och vara bra på att kommunicera muntligt.

• Förmåga till kreativt tänkande och problemlösning.

• Att den sökande har självrespekt, kan formulera mål och motivera sig själv.

• Att personen fungerar i en grupp och kan arbeta i team.

Det är inga låga krav arbetslivet i vårt moderna samhälle ställer på de elever som lämnar skolan!

12

Jämlikhet Det är inte bara yrkeslivet som idag kräver goda sociala färdigheter. För att kunna lära sig traditionella skolämnen som matte och svenska måste barn kunna samspela med både pedagoger och andra barn.

Generellt sett har barnen på våra svenska skolor dessa förmågor mer eller mindre med sig hemifrån. De har bättre eller sämre personliga förutsättningar, men alla behöver träna de här förmågorna medan de växer upp.

På många sätt är skolan oslagbar som arena för att träna sociala förmågor.

De barn som får all den sociala fostran de behöver hemma är mycket viktiga i det här arbetet: som modeller, bollplank och motvikt för de barn som inte får den här möjligheten att utvecklas hemma och på så vis är ännu mer beroende av att skolan ger dem den möjligheten.

Det handlar verkligen om jämlikhet!

Oavsett om man ser skolan som en förberedelse för yrkeslivet eller om det viktigaste är att den ska kännas meningsfull just nu, är socialt lärande helt avgörande. Flera undersökningar visar att ett bra förebyggande arbete i skolan inte strider mot kraven på en effektiv skola – de förstärker varandra. ”Socialt lärande pågår i skolan vare sig man synliggör det eller inte … det finns mycket som tyder på att en starkare prioritering av och formalisering av sådant lärande på lång sikt frigör tid för andra lärandeaktiviteter.”

(Ur Terje Ogdens bok Skolans mål och möjligheter)

Ändrade roller Att livskunskap har utvecklats ungefär samtidigt på många håll i västvärlden speglar säkert en allmän samhällsförändring där det moderna samhället ställer större krav på samspelsförmågor hos sina medborgare. Föräldrarollen idag är till exempel annorlunda jämfört med tidigare generationer. Mycket är en positiv förändring, men många föräldrar är osäkra i sin roll. Samhället och familjen är idag till stor del inriktad på individualisering och att stärka individens egna möjligheter. Det innebär att vi som arbetar professionellt med barn och unga har fått en stor uppgift i att hjälpa barnen att utveckla sina förmågor att ingå i många olika sociala relationer och situationer.

13

14

Börja tidigt Social intelligens Ett mål med lektioner i livskunskap är att de ska hjälpa eleverna att öka sin sociala och emotionella kompetens. Synen på vad som ingår i dessa begrepp har ändrats genom åren.

Under 70-talet trodde man till exempel att det var nyttigt att agera ut alla sina känslor.

Om man uttryckte sina känslor tillräckligt mycket och starkt så skulle de försvinna.

Idag vet vi att varje gång man agerar ut sin ilska när man är arg så ökar det risken att man snart är lika arg igen. Ett aggressivt beteende skapar bara mer aggressivitet.

Vi föds med våra känslor, men sättet vi hanterar dem på skapas i samspelet med andra människor.

Sociala förmågor som är viktiga redan från tidig ålder är att: • kunna få och behålla vänner • kunna leka tillsammans: dela rättvist, följa regler, inte bara tänka på sig själv • kunna utveckla konflikt- och problemlösningsstrategier, t ex kunna tåla frustration utan att ta till destruktiva lösningar som att bitas eller slåss

Steget före Barn som inte kan leka och interagera tillsammans innan de börjar skolan löper större risk än andra barn att drabbas av beteendeproblem och skolmisslyckanden. De är också överrepresenterade i statistik vad gäller alkoholproblem och kriminellt beteende.

Forskningen visar att det är mycket mer effektivt att förebygga den här typen av problem än att ta tag i dem när de väl finns där. Allt går att träna på – att kunna få och behålla vänner, följa regler, leka schyst, tåla motgångar och att hitta bra strategier för konfliktlösning.

Många av de teman man arbetar med inom livskunskapsämnet är värdefulla att träna pro-aktivt, i förebyggande syfte. Om vi ligger steget före minskar risken för att vi exempelvis bara tillämpar konfliktlösning i efterhand när något redan har hänt. Det är lättare att lära sig en metod man kan ha nytta av när känslorna inte redan svallar höga.

Minskad oro Merparten av den forskning som finns i det här ämnet är amerikansk. De flesta strukturerade förebyggande skolprogrammen har sitt ursprung i USA där de allmänt kallas våldsförebyggande. I en av rapporterna i detta ämne har man undersökt 249 strukturerade program för åldern 3–18 år. Sammanfattningen visar att programmen:

15

• minskar utåtagerande beteende och aggressivitet • ökar elevernas engagemang i skolan • minskar oro och nedstämdhet Att oro och nedstämdhet minskar är ofta den första effekten man kan se av ett aktivt förebyggande arbete.

För många barn är det helt enkelt avlastande bara att få känna att man inte är ensam om sina tankar.

Ett exempel är följande lilla historia från en livskunskapslektion i en mellanstadieklass i Sverige: läraren pratade om rädsla och gjorde olika övningar tillsammans med gruppen. Det sista de gjorde var att sitta i en ring och alla barn fick säga en mening om vad de hade tyckt om den här lektionen, både som ett tillfälle för reflektion och för pedagogens fortsatta planering. David var den som sist av alla fick säga något. När det blev hans tur utbrast han ”Det var så skönt att prata om det här!”

Men just David hade inte sagt något på hela lektionen. För honom räckte det just då med att få lyssna till klasskompisarnas tankar.

16

17

18

TEMA: Bygga grupp ”Samarbete stavas med två bokstäver: v och i.”

G M Verity

Dela in i grupper Alla barn i gruppen behöver inte umgås på sin fritid, men på sin arbetstid, alltså i klassrummet, ska alla kunna jobba bra tillsammans med alla. Det är ett viktigt mål att sträva mot.

I många av övningarna ska barnen inledningsvis delas in i par eller smågrupper.

En bra grundregel är att aldrig överlåta den här uppgiften åt barnen själva! En enkel uppmaning om att ”dela in er två och två” kan betyda oro och ont i magen för många barn eftersom samma barn ofta blir ”över” eller väljs sist.

Byt ofta par, grupper och konstellationer när du ger eleverna uppgifter eller gör övningar och lekar. Det är lättare att stå ut med att man inte får vara tillsammans med sin bästis, eller att man hamnat i en konstellation som man egentligen inte gillar, om man vet att det snart är dags för nya parindelningar.

Det skapar trygghet om barnen vet att det är du som ledare som gör par- och gruppindelningar. Att dra lott är en utmärkt metod och det accepterar de flesta barn som en rättvis metod.

Här är två lekar som slumpvis delar upp barnen i grupper.

”Snitselspindlar” Knyt ca 120 cm långa plastband tillsammans i en knut i ena änden. Om du vill ha grupper med fem i varje använder du fem band till varje knut.

Göm alla knutarna i din hand och säg till barnen att ta varsin ände. När alla håller i en ände släpper du knutarna och de får själva trassla upp grupperna. (Ur Goda grupper med pedagogisk dramalek av Camilla Strömberg).

”Klassens zoo” Gör i ordning lika många papperslappar som antalet deltagare. På varje lapp skriver du ett djurnamn, till exempel ko, katt, tiger, tupp. Vill du ha grupper med tre i varje blir det alltså tre tupp-lappar. För de yngsta kan man ha en bild på djuret. Lapparna delas ut och sedan ska alla samtidigt härma ”sitt” djur och försöka leta rätt på de övriga som har samma djur. Den grupp som först hittat alla sina medlemmar och sitter ner har vunnit. Man kan också prova att låta alla blunda när de letar reda på sin grupp.

41

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 41

2013-01-21 13:56

Samarbete Att samarbeta är inte alltid lätt. Som exempel kan berättas om klassen där barnen skulle göra en övning där gruppen står innanför en hage av uppspända rep. Repen sitter ganska högt och uppgiften är att alla ska ta sig ut över repen utan att nudda dem.

Till sin hjälp har barnen varandra och dessutom en planka. En kille grabbade genast tag i plankan och gick fram till pedagogen som stod på utsidan av repen. Han spände ögonen i henne och sa med eftertryck: ”Jag tar den här jag, för dom andra kan inte samarbeta!”

I samarbetsövningar får barnen träna på att ta snabba beslut, lyssna på varandras lösningsförslag, berätta vad de själva tycker på ett sätt så de andra lyssnar, uppmuntra varandra och så vidare. En positiv effekt av den här typen av övningar är att sammanhållningen i klassen ökar medan konflikterna minskar.

2. Ramsan Övning som stärker gruppkänslan Ett sätt att ge lektionerna i livskunskap en inramning är att avsluta dem med en speciell ramsa. Många idrottslag har hejaramsor och det ger en go gruppkänsla att få stå med armarna om varandra och ”skandera” tillsammans.

Det är alltid roligt att hitta på en egen ramsa tillsammans i gruppen. Man kan också göra olika förslag på ramsor i grupper och sedan rösta fram en som hela klassen gillar.

Använd gärna ramsan nedan som inspiration – eller använd den rätt av!

Gör så här: Ställ er tillsammans i en ring med armarna om varandras axlar. Lär er ramsan utantill så ni kan säga den högt tillsammans. ”Jag är vacker, jag är bra och mot andra ska jag va som jag vill att dom-ska-va-mot-mig.

Nu så slutar vi. Hej, hej!”

42

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 42

2013-01-21 13:56

3. Håll koll på kompisar Övning som stärker gruppkänslan Plats: Fri golvyta, det räcker ofta med att skjuta bänkarna åt sidan.

Material: Eventuellt musik.

Gör så här: Övningen startar med att alla ställer sig på den fria ytan. Var och en får sedan i uppgift att tyst för sig själv tänka på en av kompisarna i gruppen. Därefter börjar alla gå omkring.

Om man vill kan man spela musik medan barnen går omkring. Berätta att de ska hålla lite koll på vart kompisen de tänker på befinner sig. När gruppen rört på sig en liten stund stoppar ledaren musiken och då ska alla snabbt peka på den person som de tänkte på.

Nästa uppgift är att fortsätta hålla koll på den första kompisen, men samtidigt tyst bestämma sig för en ny kompis att tänka på. När musiken slutar ska man snabbt peka på den första kompisen med ena handen och på den andra kompisen med andra handen.

Sista gången ska barnen hålla koll på de båda tidigare kompisarna och bestämma sig för ytterligare en kompis att ”spana in”. När musiken tystnar ska man denna gång peka som förut på de båda tidigare kompisarna och till sist peka med foten mot den sista kompisen.

43

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 43

2013-01-21 13:56

4. När jag säger gult … 1 Associationsövning Här får alla barn vara i centrum och bli sedda en stund. Övningen ger träning i att prata i grupp och presentera sig och sina tankar med ett svar som inte kan vara rätt eller fel.

Gör så här: Ledaren för övningen säger meningen först: ”När jag säger … tänker jag på …” Barnet upprepar meningen och fyller i det som han eller hon tänker på. Använd en mening till varje barn.

• När jag säger blått, tänker jag på …

• När jag säger gult, tänker jag på …

• När jag säger mysigt, tänker jag på …

• När jag säger taggigt, tänker jag på … • När jag säger vår, tänker jag på …

• När jag säger vitt, tänker jag på …

• När jag säger rosa, tänker jag på …

• När jag säger mjukt, tänker jag på …

• När jag säger kladdigt, tänker jag på …

• När jag säger vått, tänker jag på …

• När jag säger sommar, tänker jag på …

• När jag säger mysigt, tänker jag på … • När jag säger blankt, tänker jag på …

• När jag säger grönt, tänker jag på …

• När jag säger höst, tänker jag på …

• När jag säger kallt, tänker jag på …

• När jag säger guld, tänker jag på …

• När jag säger vinter, tänker jag på …

• När jag säger prickigt, tänker jag på …

• När jag säger rött, tänker jag på …

• När jag säger grått, tänker jag på …

• När jag säger hårt, tänker jag på …

• När jag säger lila, tänker jag på …

• När jag säger orange, tänker jag på … • När jag säger randigt, tänker jag på …

• När jag säger varmt, tänker jag på …

• När jag säger läskigt, tänker jag på …

• När jag säger svart, tänker jag på …

• När jag säger silver, tänker jag på …

• När jag säger rutigt, tänker jag på …

44

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 44

2013-01-21 13:56

5. Förvandlingen Övning som tränar koncentration och stärker gruppkänslan En lek som också är bra för barnet som blir ”förvandlat”. Det är nyttigt att på ett vänligt och lekfullt sätt få vara i centrum!

Material: Eventuellt en ”trollstav”.

Gör så här: Berätta för barnen att det snart kommer att ske ett trolleritrick. Några av kompisarna kommer att förvandlas och förändras på något sätt.

De övriga i gruppen ska försöka komma på hur eller vad som har förändrats.

Ett av barnen får gå ut ur rummet. Ledaren följer med, tar fram trollspöet och ändrar tillsammans med barnet på något i hans eller hennes utseende.

I början ska det vara en tydlig detalj, till exempel att en strumpa har tagits av.

Sedan får barnet komma in igen. Gruppen får nu gissa och tillsammans försöka komma på vad det är som blivit ”förtrollat”.

När vi gjorde övningen senast och hade gått ut med ett barn i korridoren för att göra förvandlingen, kom det in en lärare till klassen för att hämta en bok i klassrummet. Gissa om det blev jubel när hon klev in genom dörren. Gruppen tyckte att förvandlingen hade lyckats över förväntan …

När ni gjort övningen med några barn är det dags för nästa variant. Nu blir det svårare!

Ett nytt barn får gå ut och vänta utanför dörren. Ledaren och klassen tar fram trollspöet och ändrar tillsammans en tydlig detalj på en kompis i klassen. Sedan får den som väntat utanför komma in igen och försöka komma på vad som är ändrat.

Ett nytt barn får sedan gå ut. Den här gången kan man ändra på något som är lite svårare att upptäcka eftersom alla nu hunnit titta noga på varandra.

En variant är att ledaren delar in barnen två och två. Då får den ena i paret vända sig bort eller gå ut och den andra göra en förändring. När den som går ut först kommit på vad som är ”förtrollat” byter barnen plats.

45

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 45

2013-01-21 13:56

6. Tvillingarna Övning som främjar tillit och samarbete Plats: Fri golvyta Material: Eventuellt ögonbindlar Gör så här: Para ihop barnen två och två. Be paren att tillsammans bestämma ett ljud som bara är deras eget. De ska göra det tyst så att inte de andra paren hör. Ljudet kan vara tågvisslor, kor som råmar, någon som ropar ”hej, hej!” eller vad som helst. Om ni vill kan ni bestämma ett tema, till exempel att alla ska härma ett djur.

När alla bestämt ett ljud får barnen ställa sig någonstans på golvet – var som helst, men inte tillsammans med sin parkompis. Sedan ber ledaren alla att blunda. Eventuellt kan man använda ögonbindlar eller halsdukar. Tycker barnen det är lite otäckt kan man istället be dem hålla händerna för ögonen eftersom det kan vara ganska jobbigt att blunda länge.

Nu får alla ”oseende” barn röra sig försiktigt runt i rummet en liten stund.

På ledarens signal (en visselpipa, handklapp eller liknande) ska alla börja låta ”sitt” ljud. Då gäller det att försöka hitta sin parkompis genom att lyssna.

När två personer hittat varandra kan de titta igen och sätta sig ned i utkanten av den fria ytan. Leken fortsätter tills alla par har hittat varandra.

En variant är att göra en tävling av leken så att de som först hittar varandra och sätter sig ned vinner.

7. Drömtårtan Övning som tränar samarbete och uppmuntrar tankar om kommunikation Material: En färgpenna och ett stort vitt papper till varje par.

Gör så här: Dela upp gruppen i jämna par. Varje par får ett stort vitt papper och en färgpenna.

Uppgiften är att tillsammans rita sin drömtårta.

Båda två håller i pennan på samma gång och ritar tillsammans i ungefär fem minuter eller tills de känner sig klara. Alla ska vara alldeles tysta och man får inte peka eller göra några andra tecken för att göra sig förstådd.

När tiden är slut visar alla paren upp sina tårtor för resten av gruppen. Låt dem gå fram par för par och presentera sin bild. Ledaren ställer sedan några korta frågor till varje par. Förmodligen kommer barnen fram till att det är otroligt mycket lättare att

46

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 46

2013-01-21 13:56

samarbeta om man pratar med varandra än om man som i den här övningen inte gör det. Kommunikation är viktigt!

Exempel på frågor till paren: • Var det någon av er som bestämde mer än den andre?

• Vad var det som gjorde att det blev så, tror ni?

• Hur gjorde du för att få som just du ville?

• Var det något som du försökte rita som ändå inte kom med?

• Beskriv er tårta och hur den kunde bli som den blev.

• Vad är det i er drömtårta? Marsipan, choklad, grädde …?

• Var det svårt att inte få prata med varandra?

• Hade det blivit annorlunda om ni fått prata med varandra?

• Är ni nöjda med er drömtårta?

47

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 47

2013-01-21 13:56

8. Tubben är en snäll kille Uppdragsövning I den här övningen lägger man fokus på alla bra saker som händer mellan människor helt vanliga dagar. Istället för att bara springa och berätta för sin lärare när det är bråk, blir uppgiften att berätta om snälla och bra saker som kompisarna gör.

Ebba och Tubben: Ebba myser lite när hon tänker på Tubben. Idag var han så snäll, tycker hon.

Han bara är sån, tänker Ebba. Hon skulle vilja krama honom, men Tubben vill inte kramas. Han vill inte krama sin mamma heller. Det har Ebba sett. Bara när han har gjort sig illa och blöder. Då vill han sitta i sin mammas knä och krama henne.

Idag var Tubben jättesnäll mot lilla Fatima som går i F. Han sitter bredvid henne nu i klassen. Hon hade glömt frukt till fruktstunden och då gick Tubben fram och bad Lena dela hans äpple, så att Fatima fick den ena halvan. Det var jättesnällt för Ebba vet att Tubben älskar äpplen och så är han alltid hungrig också.

Sedan när alla skulle gå till maten snubblade Felix på sitt skosnöre och slog sitt knä. Han blev jättearg, men det var nog mest för att det gjorde ont. Några i klassen skrattade, det är faktiskt lätt att göra det. Ibland ser det kul ut när någon ramlar. Ebba skrattade också lite. Men Tubben skrattade inte. Han skyndade sig fram till Felix och räckte fram handen och sa ”Här, ta tag!” Så ville han hjälpa Felix upp. Felix var arg och bara muttrade något och ville inte ha hjälp upp. ”Kom Tubben”, sa Ebba till Tubben, ”han vill inte ha nån hjälp just nu.” Hon la armen om Tubben och de gick tillsammans mot matsalen.

Gör så här: Låt de yngre barnen försöka komma på och berätta om minst en riktigt bra och/eller snäll sak som någon kompis gjort eller sagt till dem själva. Alternativt något bra som de sett eller hört någon göra mot ett annat barn eller vuxen. Det ska helst vara något som hänt samma dag.

Ledaren skriver upp barnens berättelser i en fin skrivbok som blir klassens ”snällbok”.

Barnen kan också få i uppgift att klippa ut eller måla fina små bilder som de tycker passar för snällboken. Bilderna kan ni sedan klistra som ett läckert kollage utanpå skrivboken.

Större barn kan antingen göra på samma sätt, eller så kan ni ha skrivboken på ett speciellt ställe dit barnen kan gå och skriva in saker själva. Ett alternativ är att barnen har en egen skrivbok eller skriver på lösa papper som ni samlar in efter några dagar.

48

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 48

2013-01-21 13:56

Startar ni insamlingen av ”snällheter” i början på veckan kan ni ha en samling i slutet av samma vecka där ni pratar om alla goda saker som samlats in. Läs upp några fina, snälla saker som hänt.

Man kan också göra en utlottning med ett litet pris till veckans ”snällis”. Då kan barnen skriva av och sätta upp vinnarens ”snällis-grej” som ett fint exempel på väggen.

9. Spegeln Tillitsövning Gör så här: Dela upp barnen två och två. Paren står mitt emot varandra. En är spegelbild och den andra speglar sig. Den som speglar sig börjar röra på sig: kammar sig, kliar sig, fixar med håret etc. Den andra härmar rörelserna så exakt som möjligt.

Efter en liten stund byter paret så den som speglade sig får vara spegelbilden och hitta på rörelser som kompisen ska följa. Efter ytterligare en liten stund lottar ledaren nya par som gör övningen en gång till.

10. Kanelbullen Samarbetsövning med närhet Material: Eventuellt glad musik så att man kan gå i takt.

Ebba och Tubben: Tubben tar fart och hoppar över diket. Han måste kolla om deras koja är kvar.

Ebba sa att hon hört att några stora tjejer pratade om en koja i skogen. Tänk om de varit där och förstört! Egentligen får inte Tubben och hans klasskamrater vara så långt från skolan på en vanlig rast men han känner att han bara måste kolla!

När han kommer närmare ser han att kojan står kvar och är lika fin som när de gick därifrån igår kväll. Han pustar ut och hämtar andan lite innan han kryper in i kojan och sätter sig på marken.

Plötsligt hör han hur några grenar knäcks utanför. Vad var det? Tubben stelnar till och lyssnar. Någon är där utanför … När Tubben kikar mellan springorna i kojan ser han Maja. Maja är den nya tjejen i klassen. Vad gör hon här?

Han kryper ut ur kojan. ”Vad gör du här?” säger han och låter lite ilsken. Det är ju inte Majas koja. ”Jag såg att du sprang väldigt fort, så jag undrade vad du skulle göra”, säger Maja och ler försiktigt. Hm, vad svarar man på sånt? Tubben tycker att Maja verkar vara en konstig tjej.

49

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 49

2013-01-21 13:56

Plötsligt knakar det i buskarna igen. Det är en stor brun hund som kikar fram bakom en buske. Tubbens ögon blir jättestora. En hund!

Tubben gillar hundar jättemycket, särskilt Ebbas hundar.

Men den här hunden är jättestor och Tubben vet inte om han ska tycka att det är läskigt eller mysigt att den hälsar på vid hans koja. Han står stel som en pinne.

Då ser han i ögonvrån att Maja sätter sig ner på huk. ”Hej på dej!” säger hon mjukt till hunden och sträcker sakta fram handen. Hunden hoppar fram och nosar på Majas hand. Sedan börjar den vifta på svansen och slickar Maja på näsan. Maja fnittrar till och Tubben skulle gärna vilja att hunden hälsade på honom också. ”Sätt dig ner, så här!” säger Maja. Tubben kryper ner bredvid Maja och räcker fram handen precis som han sett henne göra. Hunden slickar en gång till på Majas näsa och sedan nosar den i Tubbens hår. Det kittlas! Tubben och Maja tittar på varandra och ler.

Då hör de en busvissling långt borta. Hunden stelnar till och sätter sedan av med världens fart. ”Nu måste vi nog skynda oss tillbaka”, säger Tubben till Maja. Hon nickar. ”Vilken fin koja du har!” säger Maja.

Tubben blir glad. Hon är nog inte så konstig, den där Maja. Hon verkar faktiskt snäll. När de kommer tillbaka till skolan är rasten precis slut.

Vilken tur att de hann! Fröken Lena hade nog inte gillat om hon vetat att de varit ända vid kojan. Tubben och Maja berättar inte om kojan och inte om hunden. Det blir som deras hemlighet, fast de inte ens bestämt det.

Nu ska klassen göra en utelek, säger fröken Lena. ”Ni ska ställa er på en lång rad och ta varandra i händerna” säger hon. Tubben är genast med. Det är han alltid. ”Kom Maja!” säger han och tar hennes hand. De andra barnen tittar förvånat på Tubben, men han tittar bara på Maja och de ler hemlighetsfullt mot varandra.

Gör så här: Låt alla i gruppen ställa sig på ett långt led och fatta varandras händer. Den som står längst fram i ledet börjar gå och hela ledet följer efter. Är ni inomhus kan ni spela taktfast musik! Den som går först börjar efter en stund att gå i en spiralform och alla följer efter, runt, runt som en kanelbulle. Cirklarna i spiralen blir mindre och mindre och till slut kan de som är längst in i mitten av kanelbullen inte gå längre.

Då hjälper ledaren förste man (den som hela tiden gått först) att ta sin lediga hand och fatta den lediga handen på den som gått sist och står ytterst. Alla i kanelbullen fortsätter att hålla varandra i händerna.

På ledarens signal ska barnen försöka reda ut kanelbullen – utan att släppa varandras händer! – så att alla så småningom står hand i hand i en helt vanlig ring. Uppmana barnen att hålla löst i varandras händer så inga handleder blir skadade.

50

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 50

2013-01-21 13:56

51

36271_livskunskap_f-3_inlaga_fixad_t_smakprov.indd 51

2013-01-21 13:56