DRE EVE MAN
GU NIL L A GER L AN D
I varje klass finns elever med ojämna förmågor. Den pedagogiska utredningen ska ligga till grund för att vi ska kunna kompensera för detta. En kartläggning gör att vi förstår de bakomliggande orsakerna till svårigheterna hos elever med ojämna förmågor, och utifrån den kan vi kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdighetsbrister eleven har och hjälpa eleven att träna och utvecklas. I Skolkompassen finns alla de verktyg som behövs för att göra en pedagogisk utredning beskrivna som ett sjökort som ska stödja och lotsa den enskilda eleven. Skolkompassen kan användas från grundskola till högre studier och vänder sig till lärare och övriga yrkesgrupper inom skolans värld som möter elever med ojämna förmågor.
SKOLKOMPASSEN
Författare är Anna Sjölund är beteendevetare, handledare och grundutbildad psykoterapeut i KBT med fördjupning i neuropsykiatri. Anna har arbetat med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor i 25 år. Anna har fått Autism- och Aspergerförbundets utmärkelse ”Årets pusselbit 2014” för sitt arbete med metodutveckling inom området.
”En mycket klok och praktiskt användbar bok ! Som pedagog får du vet a både varför och hur du kan stödja dina elever i hel a skolsituationen.”
ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON
och ”Ett gott edskap r e d n a ck heltä barn a lp för att hjä gsn li ck e tv med u eter, g ri e svå h relaterad r a h e d vare sig te.” in r e ll e s diagno
Lena W Henrikson arbetar som redaktör för tillgänglig kommunikation/ information, är certifierad i den amerikanska barnpsykologen Ross Greenes metod Collaborative & Proactive Solutions (CPS), utbildad i Studio III (lågaffektivt bemötande) samt har arbetat i olika verksamheter med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor.
! ”Äntligen aserat sb n o ti a tu Ett si rial som te a sm ing kartläggn agogiska d e ar den p underlätt nskilda en inför e utredning ilt stöd k rs gar, sä .” anpassnin sprogram och åtgärd T E R H O L M
ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON
SKOLKOMPASSEN Ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter elever som har svårt att navigera i skolan
LENA HENRIKSON & ANNA SJÖLUND
ISBN 978-91-7205-978-8
ES L O TT A W N) A H A M SS O (F.D. A B R
72059788.1.8_Omslag.indd 1
9
789172 059788
2021-09-14 09:02
© 2015 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-978-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ednas Print, Slovenien 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se Tack till följande företag för foton på hjälpmedel: CAT-kit.com (KAT-kittet, s. 102) Frölunda Data AB, (Time Timer och timstock, s. 109) Iris Hjälpmedel AB (Fickminne, s. 107) Joel Holmberg, HiQ (ResLedaren, s. 107) Hampus Sethfors, Funka (Stol med tennisbollar, s. 107) Kom i kapp AB (Bolldyna, s. 107) Provista Kognition (Knätäcke, s. 107)
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Kompass med sjökort Kartläggning utifrån ett problembaserat och lösningsfokuserat arbetssätt Vår värdegrund och vårt synsätt
9 10 12
Skolkompassen 13 Lärandemiljöer och lärandesituationer
15
Vilka krav ställs på elevens förmågor och hur kan vi anpassa och kompensera?
15
Jenny och Viktor – två elever med ojämna funktionsförmågor
18
Jenny 18 Viktor 19
Kartläggningen – en djupdykning under ytan 25 Lotsens navigeringshjälp – att göra en kartläggning Grund – nedsatta funktionsförmågor Ankare – starka funktionsförmågor
26 28 42
Skoldagen 43 Förmiddag 44 Lektion 45 Idrott 50 I skolmatsalen 55 På rasten 60
Eftermiddag 67 Lektion 68 Grupparbete 73 Lektion 74 Utflykt 75
Stress och stressorer
78
Gemensam förståelse och samverkan
81
Hem och skola Gemensam förståelse Förståelse av elevens perspektiv
Lagar och allmänna råd
81 83 90
92
Extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram 92 Utredning 92 Diagnos eller inte 93
Sjökort Så här kan du använda sjökorten Exempel på ifyllt sjökort
95 95 98
Tryggsäcken – kompenserande hjälpmedel och strategier
101
Sjökort att fylla i
113
Checklista för extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram
118
Modell över arbetsgång med stödinsatser
124
Ordlista 125 Litteraturtips 126
FÖRORD Enligt skollagen ska vi se till att en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Vi ska enligt Skolverkets Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram göra en utredning som syftar till att skolan får ett underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är. För att kunna göra en sådan utredning krävs ett heltäckande kartläggningsmaterial – ett material som utgör grunden för en pedagogisk bedömning av elevens behov av extra anpass ningar och särskilt stöd. Enligt vår erfarenhet saknas det pedagogiska kartläggningsverktyg. Därför har vi skrivit den här boken. Skolkompassen kan användas från grundskola till högre studier och vänder sig till alla inom skolans värld som möter elever med ojämna förmågor. Vår förhoppning är att den i enlighet med Skolverkets rekommendationer skapar verktyg för en gemensam analys och förståelse för elevens behov av anpassningar och särskilt stöd. Författarna
7
INLEDNING Att möta elever som har ojämna förmågor ställer stora krav på alla som arbetar i skolan. Att en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisning och navigera i skolan kan bero på att han/ hon har nedsatt funktionsförmåga inom ett eller en rad olika områden. Därför behöver vi lära oss att förstå hur nedsatta funktionsförmågor kan göra lärandemiljöer och lärandesituationer svårhanterliga för eleven. Elever som har svårt att navigera behöver navigationshjälp, och även vi som ska lotsa dem kan behöva en kompass: Skolkompassen.
Kompass med sjökort Lärandesituationer och lärandemiljöer ställer höga krav på elevens olika funktionsförmågor. Många elever går på grund varje dag, vilket leder till att elevens självkänsla sjunker till botten. För att undvika det behöver vi som finns runt omkring fungera som en lots och hjälpa eleven att navigera. Som lots behöver vi göra en pedagogisk utredning, det vill säga en heltäckande kartläggning (sjökort), som leder fram till en bedömning, för att eleven − och även vi − ska slippa gå på grund.
Detta underlag utgör grunden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Våra sjökort (utredningsunderlag) består av tre olika delar:
+ Kartläggning − en djupdykning under ytan. Vilka funktionsområden är nedsatta hos elev en? Hur yttrar de sig rent konkret i skolan?
+ Situationsanalys av olika lärandemiljöer och lärandesituationer under skoldagen. Vilka
krav ställer situationen på eleven? Hur ser eleven på situationen? Hur ser omgivningen på situationen? Vad kan vara hindrande i miljön för eleven?
+ Kompenserande strategier och hjälpmedel som du hittar i kapitlet Tryggsäcken.
9
Kartläggning utifrån ett problembaserat och lösningsfokuserat arbetssätt Grund och ankare För att kunna göra en pedagogisk kartläggning behöver vi ett heltäckande underlag. Vi behöver identifiera elevens grund, det vill säga kunna förstå or sakerna bakom beteendet. För att förstå hur olika lärandemiljöer och läran desituationer bör anpassas behöver vi förstå varför de blir svåra för eleven.
LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT Fokusera på att tillsammans med eleven hitta lösningar. Uppmärksamma elevens egna resurser. • I vilka situationer fungerar det för eleven? • Vilka förutsättningar finns? Vilka styrkor använder sig eleven av?
När man arbetar på ett lösningsfokuserat sätt är det viktigt att även uppmärksamma elevens styrkor och möjligheter, de starka funktionsförmågorna (ankare). Eleven som bara ser sina tillkortakommanden och sällan lyckas med något som han/hon tar sig för utvecklar ofta låg självkänsla. Detta ger i sin tur ofta ett grundantagande om att det inte är någon idé att ens försöka prova något nytt eller att man ger upp för tidigt när man stöter på hinder. Att hjälpa eleven att hitta sina ankare är alltså precis lika viktigt som att ringa in elevens grund. Det är dessutom en förutsättning för att vi ska kunna fungera som en lots till eleven. Om vi alltså arbetar både problembaserat (identifierar grund) och lösningsfokuserat (identifierar ankare) uppnår vi enligt vår uppfattning bäst resultat. Många av de grund som vi tar upp i den här boken har växt fram ur nedsatta funktions förmågor inom områden som kommunikation/information, planering/organisation, sinnes intryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibilitet. Dessa har i sin tur sin grund i nedsatta funktionsförmågor inom:
+ .. .. + .. .. + .. ..
+ .. ..
Exekutiva funktioner: Ett samlingsnamn för funktioner som arbetsminne, problemlösning,
tidsuppfattning, flexibilitet, impulskontroll, känsloreglering, uppmärksamhetsförmåga samt förmåga att överblicka, planera och organisera.
Sinnesintryck (perception) och motorik: Vår förmåga att via våra sinnen ta emot och bearbeta information samt motorisk förmåga, det vill säga rörelsemönster och rörelse förmåga. Mentaliseringsförmåga: Vår förmåga att förstå att det finns en skillnad mellan vårt eget
och andra människors sätt att tänka, känna och handla. Brister i denna förmåga ligger bakom många svårigheter i ömsesidig social kommunikation.
Central koherens: Handlar om förmågan att se helhet före detaljer, att få sammanhangs
förståelse. Även detta påverkar ofta förmågan till ömsesidig social kommunikation.
10
Ankare:
Grund:
Noggrann
Kommunikation/information
Energisk
Planering/organisation
Kreativ
Sinnesintryck/motorik
Nyfiken
Uppmärksamhet
Ärlig
Impulsivitet/aktivitet
Tålmodig
Tidsuppfattning
Intelligent
Flexibilitet
Bra detaljsinne Bra lyssnare Bra bildminne Förmåga att tänka utanför ramarna
Exempel på grund och ankare hittar du i kapitlet Kartläggningen – en djupdykning under ytan.
11
JENNY OCH VIKTOR – T VÅ E L E V E R M E D O J Ä M N A FUNKTIONSFÖRMÅGOR Jenny Jenny är en kreativ och nyfiken tjej på 9 år som bor tillsammans med sina föräldrar och två småsyskon. Till Jennys starka sidor hör bland annat att hon är snabbtänkt, gillar utmaningar, har humor och ett stort hjärta för andra människor. Hon tycker också mycket om att rita och pyssla. Jenny har en del svårigheter som hon brottas med. Hon har svårt att rikta och hålla kvar uppmärksamheten om hon blir avbruten i det hon gör eller tänker. Det kan bland annat yttra sig som att hon har svårt att hålla den röda tråden i ett samtal. Även om hon för det mesta pratar oavbrutet, kommer hon hela tiden på sidospår och tycks glömma bort vad det egent ligen var hon ville säga. Hon har också svårt att fullfölja uppgifter. Även här kommer hon på sidospår och kan påbörja en aktivitet för att sedan kasta sig huvudstupa in i något nytt utan att slutföra det hon först skulle göra. Jenny är impulsstyrd och tänker sällan efter innan hon agerar, vilket gör att hon ofta ham nar i knepiga situationer som hon inte riktigt klarar av. Hon har en inre rastlöshet som yttrar sig som att hon gärna pillar på allting. Hon är hyperintensiv i kontakten med andra männ iskor och tycks inte alltid ha någon uppfattning om andras revir eller vad som är lämpligt att säga. Hon är mycket talför och uttrycker gärna sina åsikter högt och tydligt. Eftersom Jenny är en tjej som hörs och syns och tar mycket plats, händer det att människor retar sig på henne. Hon tycks ha en tendens att provocera människor och kan av omgivningen uppfattas som slarvig, glömsk och nonchalant. I skolan har Jenny svårt att hänga med. Hon förstår inte de muntliga instruktionerna lära ren ger, har svårt att komma i gång med uppgifter och har därför svårt att hitta sin motivation. Hon missar som regel viktig information och gör ofta slarvfel. När Jenny ska göra en uppgift orkar hon koncentrera sig och hålla fokus i ungefär fem minuter. Hon trycker ofta för hårt med pennan så att udden går av och hon har svårt att skriva med penna. Ibland har hon även svårt att avgöra hur hårt hon ska ta i människor och det händer att hon uppfattas som hårdhänt. Jenny känner sig ofta misslyckad när hon jämför sig med sina jämnåriga klasskamrater, och hon märker dessutom att kompisarna och ibland även läraren irriterar sig på henne. När Jenny kommer hem från skolan är hon helt slut. Det känns som om hon seglat i mot vind hela dagen, och så fort hon kommer hem känner hon att hon inte längre kan stävja det kaos som bubblar upp i hennes inre. Detta resulterar ofta i att hon får utbrott eller virvlar runt som en osalig ande och stör sina småsyskon.
18
Viktor Viktor är en intelligent och teknikkunnig kille på 14 år som bor tillsammans med sina för äldrar och sin storasyster i en lugn villaförort. Till hans starka sidor hör ett starkt intellekt, en god analytisk förmåga, ett stort kunnande inom framförallt datasystem och närliggande tekniska områden. Han är också bra på att göra systematiska analyser samt gillar att läsa, framförallt manga, att spela dataspel och Nintendo DS. Viktor har en del svårigheter han brottas med varje dag. Han har svårt att avgöra hur det han gör uppfattas av andra och att sätta sig in i att hans omgivning kan ha andra tankar, känslor och avsikter än han själv har. Han kan därför uppfattas som taktlös av sin omgivning. Han har svårt att uppfatta nyanser i samtal, fastnar ofta i ett tankespår och har svårt att växla till ett annat. Han hamnar ofta i konflikt med sin omgivning när det krävs att han snabbt, smidigt och flexibelt ska ställa om sig och exempelvis följa med på en utflykt utan förberedelser. Viktor är i stort behov av lång startsträcka och mycket förberedelse och om ställningstid. För honom tar det lång tid att växla från ett tankespår till ett nytt. Han har svårt att hantera många sinnesintryck och blir snabbt uttröttad i miljöer med mycket syn- och hörselintryck. Han har svårt att använda sina sinneskanaler samtidigt, att exempelvis kunna lyssna på någon samtidigt som han ser personen i ögonen. De flesta aktiviteter kräver mer tankekraft av honom än av andra. Viktor har svårt att automatisera olika aktiviteter, vilket innebär att han hela tiden måste tänka på det han gör samtidigt som han gör det. Han har svårt med känslan för tid, saknar ”inre klocka”. Att känna hur lång tid en kvart är, är för honom omöjligt. Han har svårt att anpassa sin tid till andras och fastnar ofta i olika moment. Han har av flera anledningar svårt att bli klar med något. I skolan har Viktor ofta svårt att uppfatta instruktioner och att bli färdig med uppgifter. Han vill att bokstäverna ska se perfekta ut och kan sudda om och om igen om de till exempel inte får plats på samma rad. Han har svårt att avsluta en uppgift och har svårt att förstå vad han ska göra. Rasterna är svåra situationer för Viktor, både vad det gäller att hänga med i det sociala samspelet och att kunna beräkna tidsåtgång. Vad hinner man göra på rasten?
19
J EN N Y S G RU N D OCH A NK A R E
Kommunikation/information
Planering/organisation
Svårt att plocka ut det väsentligaste i en text och bortse från det som är oväsentligt.
Svårt att planera och handla målinriktat, kunna följa och uppnå ett mål.
Svårt att uttrycka vad hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp.
Svårt att skapa struktur på egen hand.
Svårt att ställa frågor för att få information och kunna lösa problem. Svårt att sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur hon upplever något. Svårt att avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem och när det kan vara lämpligt. Svårt att delta i samtal med flera personer, har svårt att klara turtagning under ett samtal. Svårt att hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta. Svårt att hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter.
Svårt att förutse ett resultat eller konsekvenser, t.ex. om jag gör så här blir det så här … Svårt att reflektera bakåt i tiden, se vad hon har åstadkommit. Svårt att lära av erfarenhet, t.ex. förra gången jag gjorde så här blev det så här … Svårt att komma i gång med en uppgift. Svårt att hålla flera saker i minnet samtidigt. Svårt att hålla reda på sina saker, tappar bort saker, glömmer att ta med.
Ankare
Ankare
Ambitiös
Kreativ
Energisk
Konstnärlig
Pratglad
Rolig
Social
Nyfiken
Spontan
20
Svårt att prioritera vad som är viktigast att göra.
Sinnesintryck/motorik Svårt att höra vad någon säger om det finns bakgrundsljud. Svårt att hantera vissa specifika ljud, t.ex. surrande fläktar. Svårt att vistas i miljöer med mycket synintryck. Svårt att hantera vissa specifika synintryck, t.ex. starkt solljus. Svårt att bedöma avstånd. Svårt att hantera vissa specifika känselintryck. Svårt att hantera vissa lukter. Svårt att avgöra hur mycket styrka hon behöver använda till en uppgift. Svårt att hålla kroppen i upprätt position längre stunder, säckar ihop över skolbänken.
Uppmärksamhet
Impulsivitet/aktivitet
Svårt att rikta sin uppmärksamhet mot det som är väsentligt, verkar inte lyssna, gör ofta slarvfel. Svårt att dela sin uppmärksamhet på flera saker samtidigt.
Tidsuppfattning
Svårt att tänka innan hon agerar, är extremt handlingsbenägen och otålig.
Svårt att känna av tid och förstå hur lång tid som passerat, saknar ”inre klocka”.
Svårt att hålla tillbaka impulser att göra något olämpligt.
Svårt att beräkna tidsåtgång för olika uppgifter/aktiviteter, t.ex. veta hur lång tid det tar att göra en uppgift.
Svårt att hålla tillbaka impulser att säga något olämpligt.
Svårt att filtrera bort oväsentliga intryck, störs av yttre stimuli, avleds och är lättdistraherad.
Svårt att styra sina känslor, reagerar på allt, stort som smått.
Svårt att behålla uppmärksamheten över längre tid, blir inte klar, tröttnar eller undviker uppgifter.
Svårt att fördela tid mellan olika aktiviteter, t.ex. först ska jag göra det här, sedan ska jag …
Svårt att vänta, vill att allt ska ske nu.
Svårt att passa tider, kommer ofta för sent.
Svårt att vara ”lagom”, går på högvarv, är alltid ”på”.
Svårt att uppfatta det som sägs under ett samtal, missar delar av samtalet.
Svårt att anpassa sin tid efter andra.
Svårt att hålla sig stilla, är rastlös.
Svårt att hålla den röda tråden i det hon tänker/ säger eller någon annan säger.
Svårt att skynda sig.
Svårt att lyssna in andra, pratar oavbrutet, svarar innan frågan är avslutad.
Svårt att fokusera, kommer hela tiden på sidospår, fastnar och börjar göra något annat.
Flexibilitet Svårt att hantera övergångar mellan aktiviteter, växla från en uppgift till en annan, att gå från A till B. Svårt att hantera oförutsägbarhet och ovisshet, t.ex. när en rutin ändras och hon inte ges möjlighet att förbereda sig. Svårt att hantera förändringar, som när någon flyttar på något eller möblerar om. Svårt att fylla ut egen tid, komma på vad hon kan göra. Svårt att kompromissa, anpassa sig efter andras idéer.
Svårt att hushålla med sin energi, kan vara i gång för länge och blir till slut utmattad.
Svårt att uppfatta och följa instruktioner.
Svårt att slappna av, varva ner.
Svårt att skifta uppmärksamhet, att gå från en uppgift till en annan. Svårt att återvända till en uppgift, vet inte var hon var.
Ankare
Snabb
Ankare
Förmåga att tänka utanför ramarna
Kvicktänkt
Vågar vara sig själv
Aktiv
Gott visuellt minne
Bra på att skriva
Beslutsam
21
Lotsens navigeringshjälp – att göra en kartläggning För att kunna kravanpassa och kompensera för de svårigheter eleven har, behöver du först förstå vilka grund eleven dagligen stöter på. Då olika situationer ställer krav på olika förmågor är det viktigt att du/ni kryssar för alla svårigheter ni känner igen hos eleven för att senare göra en situationsanalys, se Sjökorten på sidan 95. Denna kartläggning kan du ha god användning av om du ska . . göra extra anpassningar, ge särskilt stöd och/eller upprätta ett åtgärdsprogram. .. Grund som – nedsatta Gå igenom grunden finns i det funktionsförmågor här kapitlet. Vi har gjort förslag på olika nedsatta funktionsförmågor inom områden som kommunikation/information, planering/organisa tion, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibi Kommunikation/information litet. Det handlar om sådant vi inte ser men som finns under ytan. Vid varje grund du och gå förstå igenom område 1, 2, 32och 4 och kryssa för de påståenden du Förmåga att kommunicera 1 Förmåga att ska bearbeta 1 2 egna behov tycker stämmer in på eleven. Du kan kryssa för flera alternativ. 4 Förmåga att delta i samtal 3 Förmåga att förstå andras 3 4
+
behov och perspektiv
Har eleven svårt att …
1 2
3
4
P P P P P P P P P P P P P P P
förstå underförstådda budskap, sarkasm och ironi och uttryck som att ”kasta ett öga på” plocka ut det väsentligaste i ett samtal och/eller ur en text och bortse från det som är oväsentligt beskriva något han/hon varit med om, sett eller läst, svårt att förklara ”varför” och ”hur” uttrycka vad han/hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp ställa frågor för att få information och kunna lösa problem, svårt att dra egna slutsatser sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur han/hon upplever något läsa av och tolka sociala signaler, uppfattar inte nyanser i ett samtal, missförstår ofta sätta sig in i och förstå andras sätt att tänka, förstå andras avsikter, veta vad man förväntas säga/ göra föreställa sig och förstå hur han/hon uppfattas av andra i det han/hon säger och gör avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem samt när det kan vara lämpligt inleda och avsluta ett samtal delta i samtal med flera personer, svårt att klara turtagning under ett samtal byta samtalsämne, svårt att anpassa samtalsämne utifrån sammanhanget, kan hålla långa monologer hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter
. gjort . När du har+ det kryssar du för varje område i den färgade rutan. Det räcker med att du . Grund – nedsatta funktionsförmågor P. för har kryssat ett påstående inom ett område. Övriga svårigheter med kommunikation/information
P Kommunikation/information P 1 Förmåga att bearbeta och förstå P 1 2 P 3 Förmåga att förstå andras 3 4 behov och perspektiv P
2 Förmåga att kommunicera egna behov
4 Förmåga att delta i samtal
Har barnet svårt att …
1 2
28 3
26
4
P P P P P P P P P P P P P P P
förstå underförstådda budskap, sarkasm och ironi och uttryck som att ”kasta ett öga på” plocka ut det väsentligaste i ett samtal och eller ur en text och bortse från det som är oväsentligt beskriva något han/hon varit med om, sett eller läst, svårt att förklara ”varför och ”hur” uttrycka vad han/hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp ställa frågor för att få information och kunna lösa problem, svårt att dra egna slutsatser sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur han/hon upplever något läsa av och tolka sociala signaler, uppfattar inte nyanser i ett samtal, missförstår ofta sätta sig in i och förstå andras sätt att tänka, förstå andras avsikter, veta vad man förväntas säga/ göra föreställa sig och förstå hur han/hon uppfattas av andra i det han/hon säger och gör avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem samt när det kan vara lämpligt inleda och avsluta ett samtal delta i samtal med flera personer, svårt att klara turtagning under ett samtal byta samtalsämne, svårt att anpassa samtalsämne utifrån sammanhanget, kan hålla långa monologer hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter
Till din hjälp får du också på motstående sida exempel på vilken riktning, kurs, du kan ta när du ska kravanpassa och kompensera utifrån just det grund du kartlägger. Gå igenom alla grund. När du är klar vet du som lots vad du bör kravanpassa och kompen sera. Kryssa sedan för vilka grund som eleven har svårigheter inom, vilket kommer att under lätta när du fortsätter med din kartläggning.
Kartläggningsmaterialet utgår från ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Författarna har för att göra materialet pedagogiskt och användarvänligt omformulerat vissa delar och formuleringar som används i ICF.
27
+ .. ..
Grund – nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information
1 Förmåga att bearbeta och förstå 3 Förmåga att förstå andras behov och perspektiv
1
2
2 Förmåga att kommunicera
3
4
4 Förmåga att delta i samtal
egna behov
Har eleven svårt att …
1 2
3
4
PP förstå underförstådda budskap, sarkasm och ironi och uttryck som att ”kasta ett öga på” PP plocka ut det väsentligaste i ett samtal och/eller ur en text och bortse från det som är oväsentligt PP beskriva något han/hon varit med om, sett eller läst, svårt att förklara ”varför” och ”hur” PP uttrycka vad han/hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp PP ställa frågor för att få information och kunna lösa problem, svårt att dra egna slutsatser PP sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur han/hon upplever något PP läsa av och tolka sociala signaler, uppfattar inte nyanser i ett samtal, missförstår ofta PP sätta sig in i och förstå andras sätt att tänka, förstå andras avsikter, veta vad man förväntas säga/ göra PP föreställa sig och förstå hur han/hon uppfattas av andra i det han/hon säger och gör PP avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem samt när det kan vara lämpligt PP inleda och avsluta ett samtal PP delta i samtal med flera personer, svårt att klara turtagning under ett samtal PP byta samtalsämne, svårt att anpassa samtalsämne utifrån sammanhanget, kan hålla långa monologer PP hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta PP hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter
Övriga svårigheter med kommunikation/information
PP PP PP PP PP PP
28
Att kravanpassa och kompensera vid svårigheter med kommunikation/information Hur känna igen?
1 Förmåga att bearbeta och förstå 2 Förmåga att förstå andras behov och perspektiv
1
2
3
4
1
2
3
4
2 Förmåga att kommunicera egna behov 4 Förmåga att delta i samtal
Om eleven har svårigheter inom område 1 är det viktigt att kravanpassa din kommunikation. Var rak och tydlig. Säg vad du menar och mena vad du säger. Linda inte in budskap, undvik ironi och att använda uttryck som kan tolkas bokstavligt. Ha förståelse för att eleven trots att han/hon är verbal utåt ändå har svårt med språkförståelsen. Det tar längre tid att bearbeta det som sägs. Ju fler som deltar i ett samtal, desto svårare blir det att bearbeta och sortera all information. Ha förståelse för elevens svå righeter och anpassa dina krav efter vad du kan förvänta dig att eleven ska hinna bearbeta och förstå. Kompensera genom att anpassa din kommunikation. Använd färre ord, begränsa meningslängden och ge gärna skriftliga instruktioner i förväg, så att eleven hinner bearbeta informationen och få den tid att svara som han/hon behöver. Summera alltid vad du sagt i slutet av lektionen. Om eleven har svårigheter inom område 2 och har svårt att ställa frågor för att få mer information, kan du kravanpassa genom att alltid ge eleven den information han/hon skulle ha frågat efter om han/ hon hade kunnat. Vad ska hända? När? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan? Vad kan jag göra om jag behöver hjälp? Tänk också på att det är bättre att säga ”Är det något jag varit otydlig med?” än ”Har du/ni förstått? Om eleven har svårt att återge något, dra egna slutsatser, förklara varför och hur, kan du kravan passa genom att fungera som en ”samtalslots”. Ställ tydliga frågor, sammanfatta, stäm av och fråga om du uppfattat eleven rätt. Var den som inleder, håller samtalstråden och avrundar, sammanfattar och hjälper eleven. Det finns en mängd olika tekniker och hjälpmedel som kan kompensera för svårighe ter med kommunikation. Exempel på sådana hittar du i kapitlet Tryggsäcken. Om eleven har svårt att sätta ord på tankar och känslor kan du kravanpassa genom att fråga eleven hur starkt han/hon upplever något och använda en skala (0−5 eller 0−10) eller känslotermometern i kapitlet Tryggsäcken. Du kan också använda dig av andra visuella samtalstekniker, till exempel serie samtal. Då ritar du upp rutor med streckgubbar som symboliserar eleven och tankebubblor där man skriver vad eleven självt tänkt i en situation. Du kan använda ett hjärta som symboliserar vad eleven känt i en situation. Exempel på det hittar du också i Tryggsäcken. Att ritprata/använda seriesamtal är ett bra sätt att få omgivningen att förstå hur eleven kan ha tänkt och känt i en situation. Det finns ett material som är ett bra hjälpmedel för barn och unga som har svårt att sätta ord på tankar och känslor: KAT-kittet. (För mer info besök www.cat-kit.com.) Om eleven har svårigheter inom område 3 kan du kravanpassa genom att vara en sammanhangsför klarare. Förklara för eleven hur andra kan tänka och känna och vad som kan vara lämpligt att säga till vem och när det kan vara lämpligt att göra det. För elever som har svårt att tolka sociala signaler och har svårt att förstå hur omgivningen kan ha uppfattat något han/hon har gjort är det till stor nytta att ritprata/använda seriesamtal. Lägg då till streckgubbar som symboliserar personerna i elevens omgiv ning. Förklara med tankebubblor och hjärtan vad de kan ha tänkt och känt. För eleven kan det också vara en trygghet att ha ”sociala manus”, det vill säga skriftliga instruktioner, som eleven kan ha på en lapp i plånboken eller i mobilen, med instruktioner om vad som kan vara lämpligt att säga eller göra i en viss situation. (Se Tryggsäcken.) Om eleven har svårigheter inom område 4 kan du kravanpassa genom att vara samtalslots, det vill säga hjälpa eleven att både inleda och avsluta samtal. Att träna på vad som kan vara ett bra sätt att inleda och avsluta samtal kan man göra genom att rollspela. Tänk på att en elev som avbryter kan ha nedsatt arbetsminne. Då kan det vara bra att påminna om att han/hon kan rita eller skriva ner sina tankar innan de försvinner ur minnet medan han/hon väntar på sin tur.
29
DRE EVE MAN
GU NIL L A GER L AN D
I varje klass finns elever med ojämna förmågor. Den pedagogiska utredningen ska ligga till grund för att vi ska kunna kompensera för detta. En kartläggning gör att vi förstår de bakomliggande orsakerna till svårigheterna hos elever med ojämna förmågor, och utifrån den kan vi kravanpassa olika situationer, kompensera för de färdighetsbrister eleven har och hjälpa eleven att träna och utvecklas. I Skolkompassen finns alla de verktyg som behövs för att göra en pedagogisk utredning beskrivna som ett sjökort som ska stödja och lotsa den enskilda eleven. Skolkompassen kan användas från grundskola till högre studier och vänder sig till lärare och övriga yrkesgrupper inom skolans värld som möter elever med ojämna förmågor.
SKOLKOMPASSEN
Författare är Anna Sjölund är beteendevetare, handledare och grundutbildad psykoterapeut i KBT med fördjupning i neuropsykiatri. Anna har arbetat med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor i 25 år. Anna har fått Autism- och Aspergerförbundets utmärkelse ”Årets pusselbit 2014” för sitt arbete med metodutveckling inom området.
”En mycket klok och praktiskt användbar bok ! Som pedagog får du vet a både varför och hur du kan stödja dina elever i hel a skolsituationen.”
ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON
och ”Ett gott edskap r e d n a ck heltä barn a lp för att hjä gsn li ck e tv med u eter, g ri e svå h relaterad r a h e d vare sig te.” in r e ll e s diagno
Lena W Henrikson arbetar som redaktör för tillgänglig kommunikation/ information, är certifierad i den amerikanska barnpsykologen Ross Greenes metod Collaborative & Proactive Solutions (CPS), utbildad i Studio III (lågaffektivt bemötande) samt har arbetat i olika verksamheter med barn, unga och vuxna med ojämna förmågor.
! ”Äntligen aserat sb n o ti a tu Ett si rial som te a sm ing kartläggn agogiska d e ar den p underlätt nskilda en inför e utredning ilt stöd k rs gar, sä .” anpassnin sprogram och åtgärd T E R H O L M
ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON
SKOLKOMPASSEN Ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter elever som har svårt att navigera i skolan
LENA HENRIKSON & ANNA SJÖLUND
ISBN 978-91-7205-978-8
ES L O TT A W N) A H A M SS O (F.D. A B R
72059788.1.8_Omslag.indd 1
9
789172 059788
2021-09-14 09:02