9789171499981

Andra b¢cker av His Divine Grace A. C. Bhaktivedanta Swami Prabhupƒda

p svenska Bhagavad-gŒtƒ som den ¡r !rŒmad-Bhƒgavatam (12 vol.)

K‚‰†a, all gl¡djes k¡lla (3 vol.) !rŒ Caitanya-caritƒm‚ta (4 vol.)

Herren Caitanyas undervisning H¡ngivenhetens nektar Nektarlika instruktioner !rŒ œ"opani‰ad Perfekta fr gor, perfekta svar Bortom f¢delse och d¢d

p engelska Easy Journey to Other Planets K‚‰†a Consciousness: The Matchless Gift K‚‰†a Consciousness: The Topmost Yoga System Light of the Bhƒgavata On the Way to K‚‰†a Rƒja-vidyƒ: The King of Knowledge Teachings of Lord Kapila, the Son of Devah$ti Teachings of Queen KuntŒ The Path of Perfection The Perfection of Yoga

Den som ¡r intresserad av ¡mnet i den h¡r boken inbjudes korrespondera med sekreteraren f¢r K‚‰†ar¢relsen (ISKCON), via e-post: hkse@pamho.net, eller genom att direkt kontakta ett av r¢relsens tempel i Sverige. Adresser finns l¡ngst bak i boken.

Det engelska originalet The Science of Self-Realization gavs ut i Los Angeles 1977. Den svenska upplagan gavs ut 1981 under titeln En m¡stares ledning, men saknade avsnittet Kan vi r¡dda samh¡llet fr n att degraderas? Denna andra upplaga ¡r d¡remot fullst¡ndig. ²vers¡ttning: Eva Karlg rd (KƒlindŒ DevŒ DƒsŒ) Avsnittet Kan vi r¡dda samh¡llet fr n att degraderas? ¢versattes av Ingemar °hlund (œ#vara PurŒ Dƒsa).

Atma Ä kunskapen om sj¡lvet best r av artiklar som publicerats i tidskriften Back to Godhead mellan 1958 och 1977.

Undantagen ¡r: "The Scriptural Basis of K‚‰†a Consciousness" publicerades 1970 som ett separat h¡fte.

"Det h¢gre medvetandet" ¡r h¡mtad fr n $rŒla Prabhupƒdas inneb¢rdsf¢rklaring till "rŒmad-Bhƒgavatam 3.15.45.

"Gudsk¡rlekens inkarnation" ¡r en redigerad lektion som $rŒla Prabhupƒda gav om Caitanya-caritƒm‚ta (Madhya-lŒlƒ 20.330.35) i december 1966.

"Att sjunga Hare K‚‰†a mahƒ-mantrat" publicerades som ett separat h¡fte 1967. "$rŒla Prabhupƒda anl¡nder till Amerika" ¡r en ¢vers¡ttning av en bengalisk dikt $rŒla Prabhupƒda skrev i september 1965 med titeln Mƒrkine Bhƒgavata-dharma.

Artiklarna redigerades av Rƒyarƒma Dƒsa, HayagrŒva Dƒsa, Jayƒdvaita Swami och Draviˆa Dƒsa. Jayƒdvaita Swami sammanst¡llde artiklarna, och Mukunda Goswami och Drutakarmƒ Dƒsa skrev bokens och kapitlens inledande texter.

Copyright Ç1981, 2018 The Bhaktivedanta Book Trust International, Inc. Fotona p sjungande gudsh¡ngivna i Stockholm copyright Ç 2018 Uffe ²berg The Science of Self-Realization (Swedish) bbt.se bbt.org bbtmedia.com krishna.com ISBN 978-91-7149-998-1

TryckŒr: 2018 Denna titel finns tillg¡nglig gratis i alla e-bokformat p bbtmedia.com Kod: EB16SV74538P

Inneh ll

F¢rord Inledning

ix xvii

1 Vetenskapen om sj¡len Att urskilja m¡nniskolivets m l

3

Ditt ursprungliga medvetande ¡r K‚‰†amedvetande

12

Verkliga framsteg inneb¡r att man l¡r k¡nna Gud

22

Reinkarnation

31

Sanning och sk¢nhet

44

Relevanta fr gor

48

Sj¡lsforskning

58

2 Att v¡lja en andlig m¡stare Vad ¡r en guru?

65

Att skilja helgonen fr n bedragarna

74

Med all ¢dmjukhet jag besitter

85

3 En titt p den kulturella bakgrunden Indiens st¢rsta opersonlighetsfilosof mediterade p Herren K‚‰†a och Bhagavad-gŒtƒ

99

R¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande ¡r den ¡kta vediska v¡gen

109

K‚‰†amedvetande: Hindukult eller gudomlig kultur?

126

4 Att f¢rst K‚‰†a och Kristus K‚‰†a eller Kristus Ä namnet ¡r detsamma

135

Kristus, kristna och K‚‰†a

144

"Du skall inte d¢da"

147

5 Att praktisera yoga i miss¡mjans tids lder Det h¢gre medvetandet

155

Gudsk¡rlekens inkarnation

161

Att sjunga Hare K‚‰†a mahƒ-mantrat

177

K‚‰†amedvetande Ä yogametoden f¢r den nuvarande tids ldern

181

Meditation och v rt inre jag

192

6 Botemedlet mot dagens sociala missf¢rh llanden Brottsligheten Ä vad kan man g¢ra t den?

203

Kan vi r¡dda samh¡llet fr n att degraderas?

211

Det b¡sta v¡lf¡rdsarbetet

222

Vi erk¡nner v rt beroende av Gud

226

Fredsformeln

235

Andlig kommunism

237

Den moderna vetenskapens tr ngsynthet

259

7 Tillbaka till den eviga religionen "rŒla Prabhupƒda anl¡nder till Amerika

283

Nationer ska byggas p andlig grund

287

En h¡ngiven k¡nner alltid medlidande f¢r andra

298

Det ¡r aldrig ett misstag att ge allt till K‚‰†a

311

En medvetenhet om vad som ¡r b¡st och vackrast

318

8 Att n livets full¡ndning Den m¡nskliga livsformen ¡r avsedd f¢r gudsf¢rverkligande

333

Den h¢gsta k¡rleken

344

Att n¡rma sig K‚‰†a med k¡rlek

360

Om f¢rfattaren

377

Ordf¢rklaringar

381

Uttal av sanskritord

395

F¢rord

Fr n f¢rsta b¢rjan visste jag att His Divine Grace A. C. Bhaktivedanta Swami Prabhupƒda var den m¡rkv¡rdigaste person jag n gonsin hade tr¡ffat. V rt f¢rsta m¢te ¡gde rum sommaren 1966 i New York. En v¡n hade bjudit in mig att lyssna till ett f¢redrag av "en gammal indisk swami" p nedre Manhattan, i stadsdelen Bowery. Detta gjorde mig v¡ldigt nyfiken: en swami som ger f¢redrag i slumkvarteren? Jag begav mig dit och trevade mig uppf¢r en trappa d¡r det inte fanns n got ljus. Ett klocklikt, rytmiskt ljud blev h¢gre och klarare allteftersom jag kom h¢gre och h¢gre upp.

Slutligen n dde jag fj¡rde v ningen och ¢ppnade d¢rren, och d¡r var han.

Omkring femton meter fr n den plats d¡r jag stod, p andra sidan av ett m¢rkt, avl ngt rum vars enda ljus kom fr n en liten lampa i taket, satt han p ett litet podium. Hans ansikte och saffransf¡rgade kl¡der riktigt lyste i dunklet. Han var ganska gammal, kanske sextio eller s , trodde jag, och han satt med korslagda ben i en uppr¡tt, v¡rdig st¡llning. Hans huvud var rakat, och hans kraftfulla ansikte och r¢df¡rgade hornb gade glas¢gon gav honom utseendet hos en munk som suttit f¢rsjunken i studier under st¢rre delen av sitt liv. Hans ¢gon var slutna medan han sakta sj¢ng en enkel b¢n p sanskrit och spelade p en liten handtrumma. Den f taliga publiken sj¢ng med i intervaller, p s s¡tt att de upprepade vad swamin sj¢ng. N gra spelade handcymbaix

F² RO R D

ler, vilket f¢rklarade det klocklika ljudet jag hade h¢rt. Fascinerad satte jag mig tyst ned l¡ngst bak, f¢rs¢kte delta i sjungandet och v¡ntade.

Efter en stund b¢rjade swamin f¢rel¡sa, synbarligen fr n en stor bok p sanskrit som l g ¢ppen framf¢r honom. Emellan t citerade han fr n boken, men oftare ur minnet. Spr ket l¡t vackert, och han f¢ljde upp varje passage med minuti¢st detaljerade f¢rklaringar.

Han verkade mycket l¡rd, eftersom hans ordf¢rr d var fyllt med filosofiska termer och fraser. Eleganta handgester och livliga ansiktsuttryck gav imponerande kraft t hans framst¡llning. ±mnet var det viktigaste jag n gonsin hade st¢tt p : "Jag ¡r inte den h¡r kroppen. Jag ¡r inte indier ï Ni ¡r inte amerikaner ï Vi ¡r alla andesj¡lar ï" Efter f¢redraget gav n gon mig en broschyr tryckt i Indien.

Ett foto visade hur swamin r¡ckte ¢ver tre av sina b¢cker till den indiske premi¡rministern Lal Bahadur Shastri. ²verskriften var ett citat av herr Shastri, som sade att alla indiska kommunala bibliotek borde best¡lla b¢ckerna. "His Divine Grace A. C. Bhaktivedanta Swami Prabhupƒda utf¢r ett viktigt arbete," sade premi¡rministern i en annan liten broschyr, "och hans b¢cker utg¢r ett betydelsefullt bidrag till m¡nsklighetens r¡ddning." Jag k¢pte en upps¡ttning av b¢ckerna, vilka swamin hade tagit med sig fr n Indien. Efter att ha l¡st bokomslagen, den lilla broschyren och en del annan litteratur, b¢rjade jag inse att jag just hade tr¡ffat en av Indiens mest respekterade andliga ledare.

Men jag kunde inte f¢rst varf¢r en s dan ansedd gentleman vistades och gav f¢redrag i Bowery av alla st¡llen. Han var uppenbarligen v¡lutbildad och, av allt att d¢ma, f¢dd i en aristokratisk indisk familj. Varf¢r levde han i s dan fattigdom? Vad i all v¡rlden hade f¢rt honom hit? En eftermiddag n gra dagar senare gick jag dit f¢r att bes¢ka honom och ta reda p det.

Till min f¢rv ning var #rŒla Prabhupƒda (som jag senare kom att kalla honom) inte f¢r upptagen f¢r att prata med mig. Tv¡rtom verkade det som han var beredd att prata hela dagen. Han x

F² RO R D

var ¢ppen och v¡nlig och f¢rklarade att han hade antagit f¢rsakelsens livsordning i Indien 1959, och att han inte fick tj¡na pengar f¢r sina personliga behov. Han hade avslutat sina studier vid universitetet i Calcutta f¢r m nga r sedan och bildat familj, och han hade senare l tit den ¡ldste sonen ta ¢ver ansvaret f¢r familj och aff¡rer, s som traditionen ¡r i den ur ldriga vediska kulturen. Efter att ha ing tt i f¢rsakelsens levnadsstadium ordnade han, genom en gammal v¡n till familjen, en fri resa p en indisk lastb t ( ngb tskompaniet Scindias Jaladuta). I september 1965 reste han fr n Bombay till Boston, utrustad med rupier till ett v¡rde av sju dollar, en koffert med b¢cker och n gra f kl¡der. Hans andlige m¡stare, His Divine Grace Bhaktisiddhƒnta SarasvatŒ —hƒkura, hade anf¢rtrott t honom att ¢verl¡mna Indiens vediska l¡ra till den engelsktalande v¡rlden. Och det var d¡rf¢r han, vid sextionio rs lder, hade kommit till Amerika. Han talade om f¢r mig att han ville undervisa amerikaner i indisk musik, matlagning, spr k och andra konstarter. Jag var minst sagt f¢rv nad.

Jag s g att #rŒla Prabhupƒda sov p en liten madrass och att hans kl¡der h¡ngde p rad l¡ngst bort i rummet, d¡r de torkade i sommarens eftermiddagshetta. Han tv¡ttade dem sj¡lv och lagade sin egen mat i ett sinnrikt kokk¡rl som han egenh¡ndigt hade konstruerat i Indien. I denna slags kastrull med fyra p varandra stapelbara delar lagade han fyra r¡tter samtidigt. En till synes o¡ndlig m¡ngd manuskript l g uppstaplade ¢verallt runt omkring honom och hans b¡rbara skrivmaskin, som s g ur ldrig ut.

Han ¡gnade n¡stan hela sin vakna tid Ä omkring tjugo timmar per dygn Ä t att skriva ned forts¡ttningen till de tre b¢cker jag hade k¢pt. Det var ber¡knat att bli ett verk med sextio volymer kallat !rŒmad-Bhƒgavatam, som i realiteten var en encyklopedi ¢ver andligt liv. Jag ¢nskade honom lycka till med publicerandet, och han bj¢d in mig att komma tillbaka f¢r sanskritlektioner p l¢rdagar och till hans kv¡llsf¢redrag p m ndagar, onsdagar och fredagar. Jag lovade att komma, tackade och f¢rundrade mig ¢ver hans otroliga beslutsamhet.

Ett par veckor senare Ä det var i juli 1966 Ä fick jag den s¡rxi

F² RO R D

skilda f¢rm nen att hj¡lpa #rŒla Prabhupƒda att bos¡tta sig i ett n got mer respektabelt grannskap, p Second Avenue. Tillsammans med n gra v¡nner hj¡lpte jag honom att hyra en aff¡rslokal p gatuplanet, och en l¡genhet p andra v ningen med utsikt ¢ver g rden.

F¢redragen och mantra-sjungandet fortsatte. Inom tv veckor blev en snabbt v¡xande skara sysselsatt i l¡genheten och i den aff¡rslokal som nu hade blivit ett tempel. #rŒla Prabhupƒda bad oss nu att trycka och distribuera flygblad, och ¡garen till ett skivbolag bj¢d in honom att spela in en skiva d¡r han skulle sjunga Hare K‚‰†a-mantrat. Han gjorde det, och skivan blev en stor framg ng. I sina nya lokaler l¡rde han ut vedisk filosofi, matlagning, musik, konst och japa-meditation med radband. I b¢rjan lagade han maten sj¡lv Ä han undervisade alltid genom att vara ett f¢red¢me. (#rŒla Prabhupƒda till och med serverade allting sj¡lv!)

Resultaten var de mest underbara vegetariska m ltider jag n gonsin hade smakat. M ltiderna bestod vanligtvis av en risr¡tt, en gr¢nsaksr¡tt, capƒtŒer (tunna, mjuka br¢d bakade av grahamsmj¢l) och dƒl (en aptitligt kryddad soppa gjord p mungb¢nor). Kryddningen, ghin (sm¢roljan som maten lagades i) och den grundliga omsorg som lades ned p koktemperaturen och andra detaljer, allt detta tillsammans skapade smaker som var helt ok¡nda f¢r mig.

Andra inst¡mde med eftertryck i att maten, som kallades prasƒda ("Herrens barmh¡rtighet") var den b¡sta de hade smakat. En fredsk rsarbetare l¡rde av #rŒla Prabhupƒda hur man m lar i klassisk indisk stil. Jag blev ¢verraskad ¢ver den h¢ga kvaliteten p de f¢rsta tavlorna.

I filosofiska debatter och logiska resonemang var #rŒla Prabhupƒda o¢vervinnelig och outtr¢ttlig. Han avbr¢t sitt ¢vers¡ttningsarbete f¢r diskussioner som varade upp till tta timmar. Ibland kl¡mde sju eller tta personer in sig i det lilla, oklanderligt rena rummet d¡r han arbetade, t och sov. #rŒla Prabhupƒda betonade st¡ndigt och visade prov p vad han kallade "enkelt leverne och h¢gt t¡nkande". Han framh¢ll att andligt liv ¡r en vetenskap som kunde bel¡ggas genom f¢rnuft och logik Ä inte en fr ga om ren x ii

F² RO R D

k¡nslosamhet eller blind tro. Han startade en tidskrift som skulle komma ut en g ng i m naden, och p h¢sten 1966 publicerade New York Times en f¢rdelaktig illustrerad artikel om honom och hans anh¡ngare. Kort d¡refter kom n gra fr n TV och gjorde ett program. #rŒla Prabhupƒda var en sp¡nnande person att k¡nna. Jag visste att jag ville f¢lja allt han f¢retog sig, om det nu var p grund av min ¢nskan att f de personliga f¢rdelar som yoga och mantrasjungandet kunde ge eller bara p grund av ren h¡nf¢relse. Hans planer p att expandera var v gade och of¢ruts¡gbara Ä vi f¢rv nades ¢ver det faktum att de alltid lyckades med glans. Han var i sjuttio rs ldern och en fr¡mling i Amerika, och han hade anl¡nt dit med praktiskt taget ingenting. Trots det hade han, p bara ett par m nader, p egen hand startat en r¢relse! Det var makal¢st.

En augustimorgon i templet vid Second Avenue sade #rŒla Prabhupƒda: "Idag ¡r det Herren K‚‰†as uppenbarelsedag." Vi iakttog en tjugofyra timmar l ng fasta och h¢ll oss inne i templet.

Den kv¡llen kom n gra indiska bes¢kare. En av dem f¢ll n¡stan i gr t och ber¡ttade hur han ¢verv¡ldigats av gl¡dje ¢ver att ha funnit detta lilla stycke av ett autentiskt Indien p andra sidan jordklotet. Aldrig i sina vildaste dr¢mmar hade han kunnat f¢rest¡lla sig n got s dant. Han tackade och frambar v¡ltaliga lovord till #rŒla Prabhupƒda, l¡mnade en donation och kn¡b¢jde vid hans f¢tter. Alla blev mycket r¢rda. Senare konverserade #rŒla Prabhupƒda med mannen p hindi, och d det han sade var obegripligt f¢r mig, kunde jag ist¡llet iaktta hur varje uttryck och gest han gjorde talade till det innersta av m¡nniskosj¡len.

Senare det ret, medan jag var i San Francisco, s¡nde jag #rŒla Prabhupƒda hans f¢rsta flygbiljett, och han reste fr n New York.

Vi var en ganska stor grupp som m¢tte honom p flygplatsen med att sjunga Hare K‚‰†a-mantrat. Sedan k¢rde vi honom till det ¢stra h¢rnet av Golden Gate Park, till en v ning och en stor lokal p gatuplanet som vi nyligen hyrt Ä det liknade det tempel vi hade i New York. Vi hade grundlagt ett m¢nster. #rŒla Prabhupƒda var h¡nryckt. x iii

F² RO R D

N gra veckor senare anl¡nde den f¢rsta m‚da…gan (en avl ng lertrumma med trumskinn p var sida) till San Francisco fr n Indien. N¡r jag gick upp till #rŒla Prabhupƒdas v ning och informerade honom om det, sp¡rrade han upp ¢gonen och bad mig ivrigt att snabbt g ned och ¢ppna packl dan. Jag tog hissen, gick ut p bottenv ningen och gick mot ytterd¢rren, n¡r #rŒla Prabhupƒda d¢k upp. Han var s angel¡gen om att f se m‚da…gan att han hade tagit trapporna och hunnit f¢re hissen. Han bad oss ¢ppna l dan, rev av en bit av det tygstycke han bar p ¢verkroppen och lindade det runt trumman s att bara trumskinnen syntes. Sedan sade han, "Det h¡r f r ni aldrig ta av," och s b¢rjade han ge detaljerade anvisningar om hur vi skulle spela p och ta hand om instrumentet.

I San Francisco 1967 inf¢rde #rŒla Prabhupƒda Ratha-yƒtrƒ, vagnfestivalen, en av m nga festivaler som tack vare honom nu firas p m nga st¡llen i v¡rlden. Ratha-yƒtrƒ har firats rligen i Jagannƒtha PurŒ i Indien i tv tusen r. °r 1975 hade festivalen blivit s omtyckt av San Francisco-borna att borgm¡staren d¡r officiellt utropade "Ratha-yƒtrƒ-dagen i San Francisco".

I slutet av 1966 b¢rjade #rŒla Prabhupƒda anta l¡rjungar. Han gjorde snabbt klart f¢r alla att de inte skulle t¡nka p honom som Gud utan som Guds tj¡nare, och han kritiserade sj¡lvutn¡mnda guruer som l¡t sina l¡rjungar dyrka dem som om de vore Gud. "Dessa 'gudar' ¡r mycket billiga," brukade han s¡ga. En g ng d n gon fr gade, "±r du Gud?" svarade #rŒla Prabhupƒda, "Nej, jag ¡r inte Gud Ä jag ¡r Guds tj¡nare." Sedan t¡nkte han en stund och fortsatte: "I sj¡lva verket ¡r jag inte Guds tj¡nare. Jag f¢rs¢ker vara det. Att vara Guds tj¡nare ¡r ingen vanlig sak."

I mitten av sjuttiotalet intensifierades Prabhupƒdas ¢vers¡ttande och publicerande av hans b¢cker dramatiskt. L¡rda personer v¡rlden ¢ver ¢ver¢ste hans b¢cker med f¢rdelaktiga recensioner, och praktiskt taget alla universitet och h¢gskolor i USA accepterade dem som standardtexter. Sammanlagt producerade han ett femtiotal b¢cker, vilka hans l¡rjungar har ¢versatt till 90 olika spr k och distribuerat i inte mindre ¡n 500 miljoner exemplar. Han grunx iv

F² RO R D

dade etthundra tta tempel ¢ver hela v¡rlden, han har omkring tiotusen l¡rjungar och miljontals efterf¢ljare. #rŒla Prabhupƒda skrev och ¢versatte fram till de sista dagarna av sin ttioett riga vistelse p jorden. #rŒla Prabhupƒda var inte ¡nnu en i raden av orientaliska vism¡n, guruer, mystiker, yogal¡rare eller meditationsinstrukt¢rer.

Han f¢rkroppsligade sj¡lv en hel kultur, och han inf¢rde den kulturen i v¡stv¡rlden. F¢r mig och m nga andra var han den f¢rsta personen som verkligen brydde sig, som helt och h llet offrade sin egen bekv¡mlighet f¢r att arbeta f¢r andras v¡l. Han hade inget privatliv, han levde enbart f¢r andra. Han l¡rde ut andlig vetenskap, filosofi, sunt f¢rnuft, konst, spr k, det vediska levnadss¡ttet g¡llande hygien, n¡ringsl¡ra, medicin, etikett, familjeliv, jordbruk, samh¡llsorganisation, utbildning, ekonomi Ä och m nga andra saker Ä till m nga m¡nniskor. F¢r mig var han en m¡stare, en far och min b¡sta v¡n.

Jag st r i djup tacksamhetsskuld till #rŒla Prabhupƒda, och det ¡r en skuld jag aldrig kommer att kunna betala tillbaka. Men jag kan tminstone visa litet tacksamhet genom att f¢rena mig med hans andra efterf¢ljare och f¢rs¢ka uppfylla hans innersta ¢nskan Ä att publicera och distribuera hans b¢cker.

"Jag kommer aldrig att d¢," sade #rŒla Prabhupƒda en g ng.

"Jag kommer att leva f¢r evigt i mina b¢cker." Han gick bort fr n denna v¡rld den 14 november 1977, men han kommer utan tvekan att leva f¢r alltid.

Mukunda Goswami

xv

Inledning

"Vem ¡r !rŒla Prabhupƒda?" fr gar folk ofta. Det ¡r alltid en sv r fr ga att svara p , eftersom !rŒla Prabhupƒdas g¡rning aldrig kan inrymmas i generella beteckningar. Vid olika tillf¡llen har m¡nniskor kallat honom en l¡rd, en filosof, en kulturell ambassad¢r, en produktiv f¢rfattare, en religi¢s ledare, en andlig l¡rare, en samh¡llskritiker och en helig man. Sannerligen var han alla dessa saker och mer d¡rtill. Ingen kunde f¢rvisso n gonsin f¢rv¡xla honom med de moderna, f¢retagsamma "guruer" som kom till v¡sterlandet med elegant f¢rpackade, urvattnade versioner av ¢sterlandets andlighet (f¢r att tillfredsst¡lla v rt behov av omedelbart v¡lm ende och utnyttja v r v¡ldokumenterade andliga naivitet). !rŒla Prabhupƒda var ist¡llet en ¡kta helig man (sƒdhu) med djup intellektuell och andlig f¢rst else Ä han hade djup omtanke om och medlidande f¢r ett samh¡lle som i s h¢g grad saknar en verklig andlig dimension.

I syfte att upplysa m¡nniskosamh¡llet producerade !rŒla Prabhupƒda ett ttiotal volymer ¢vers¡ttningar och sammanfattande verk av Indiens stora andliga klassiker, och hans verk har tryckts p svenska och m nga andra spr k. °r 1944 startade !rŒla Prabhupƒda ocks p egen hand tidskriften Back to Godhead. N¡stan alla intervjuer, f¢redrag, ess¡er och brev som valts ut till Atma Ä kunskapen om sj¡lvet publicerades f¢rst i Back to Godhead. x v ii

INLEDNING

P dessa sidor presenterar !rŒla Prabhupƒda samma budskap som den framst ende vismannen Vyƒsadeva nedtecknade f¢r tusentals r sedan, budskapet fr n det gamla Indiens vediska litteratur. Som vi kommer att m¡rka citerar han ofta och ledigt fr n Bhagavad-gŒtƒ, !rŒmad-Bhƒgavatam och andra klassiska vediska skrifter. Han f¢rmedlar p modernt spr k samma tidl¢sa kunskap som andra m¡ktiga sj¡lvf¢rverkligade l¡rare har framf¢rt genom tiderna Ä kunskap som avsl¢jar hemligheterna om jaget inom oss, naturen och universum och det H¢gsta Sj¡lvet i och utanf¢r allt. !rŒla Prabhupƒda talar med en briljant klarhet och en slags ¢vertygande, enkel elegans och visar hur relevant vetenskapen om sj¡lvf¢rverkligande ¡r f¢r v r moderna v¡rld och v ra egna liv.

I de trettiosex utvalda styckena i denna speciella bok kan vi lyssna till !rŒla Prabhupƒdas r¢rande dikt i samband med hans ankomst till USA, hans ordv¡xling med en ansedd hj¡rtspecialist om "sj¡lsforskning", hans avsl¢janden f¢r London Broadcasting Company om reinkarnation, hans talande anm¡rkningar till londontidningen Times om ¡kta och falska guruer, hans dialog med en tysk benediktinermunk om K‚‰†a och Kristus, hans insikter om ¢vermedvetande och karmalagen, hans samtal med en ledande rysk forskare om andlig kommunism och hans f¢rtroliga samtal med sina l¡rjungar om den moderna vetenskapens bedr¡geri.

L¡s urvalet i ordning, om du s ¢nskar, eller b¢rja med de artiklar som f¢rst f ngar ditt intresse. (Ordf¢rklaringarna i slutet av boken f¢rklarar ok¡nda ord och namn.) Atma Ä kunskapen om sj¡lvet kommer att utmana dig och sk¡nka dig inspiration och upplysning.

Utgivarna

x v iii

Kapitel ett

Vetenskapen om sjยกlen

Att urskilja m¡nniskolivets m l

"Livets full¡ndning utg¢rs enligt den vediska civilisationen av att f¢rverkliga sitt f¢rh llande till K‚‰†a, det vill s¡ga Gud ï Alla levande varelser ¡r delar av Gud. Dessa delar ¡r ¡mnade att tj¡na helheten, p samma s¡tt som benen, h¡nderna, fingrarna och ¢ronen ¡r till f¢r att tj¡na hela kroppen. Vi levande varelser ¡r, s som varande delar av Gud, skyldiga att tj¡na Honom."

~ Denna mycket viktiga r¢relse f¢r K‚‰†amedvetande syftar till att r¡dda m¡nniskosamh¡llet fr n andlig d¢d. F¢r n¡rvarande blir m¡nniskosamh¡llet vilsef¢rt av ledare som ¡r blinda, d¡rf¢r att de inte k¡nner till m let och meningen med det m¡nskliga livet, vilket ¡r att f¢rverkliga sig sj¡lv och att teruppr¡tta det f¢rh llande till Gud som vi en g ng har brutit. Det ¡r n¡mligen det som saknas i v rt samh¡lle. R¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande f¢rs¢ker upplysa m¡nniskor i detta viktiga ¡mne.

Livets full¡ndning utg¢rs enligt den vediska civilisationen av att f¢rverkliga sitt f¢rh llande till K‚‰†a, det vill s¡ga Gud. I Bhagavad-gŒtƒ, som av alla sakkunniga i transcendental kunskap accepteras som grunden f¢r all vedisk kunskap, f¢rklaras att inte bara m¡nniskan utan alla levande varelser ¡r delar av Gud. Dessa delar ¡r ¡mnade att tj¡na helheten, p samma s¡tt som benen, h¡nderna, fingrarna och ¢ronen ¡r till f¢r att tj¡na hela kroppen.

3

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

Vi levande varelser ¡r, s som varande delar av Gud, skyldiga att tj¡na Honom.

V r st¡llning ¡r egentligen alltid s dan att vi utf¢r tj¡nst till n gon, antingen det ¡r v r familj, v rt land eller v rt samh¡lle.

Om vi inte har n gon att tj¡na, skaffar vi kanske en hund eller katt som vi tj¡nar. Dessa omst¡ndigheter bevisar att vi av naturen ¡r menade f¢r att utf¢ra tj¡nst, men trots att vi tj¡nar efter b¡sta f¢rm ga ¡r vi inte n¢jda. Inte heller ¡r den person vilken vi tj¡nar n¢jd. P materiell niv ¡r alla frustrerade. Orsaken till det ¡r att den tj¡nst som utf¢rs inte riktas mot r¡tt f¢rem l. Om vi till exempel vill sk¢ta om ett tr¡d, m ste vi vattna roten. Att h¡lla vatten p l¢ven, grenarna och kvistarna ¡r inte till n gon st¢rre nytta. Om vi tj¡nar Gudomens H¢gsta Personlighet kommer p motsvarande s¡tt Hans delar automatiskt att bli tillfredsst¡llda. F¢ljaktligen n r allt socialt arbete och arbete f¢r samh¡lle, familj och nation sin full¡ndning genom att man tj¡nar Gudomens H¢gsta Personlighet.

Det ¡r varje m¡nniskas skyldighet att f¢rs¢ka f¢rst sin verkliga st¡llning i f¢rh llande till Gud och att handla i enlighet d¡rmed. G¢r vi det kommer vi att bli framg ngsrika i livet. Ibland s¡ger vi kanske i en provocerande anda: "Det finns ingen Gud," eller "Jag ¡r Gud," eller till och med, "Jag struntar i Gud." Men s dana provokationer kan inte hj¡lpa oss. Gud finns och man kan se Honom i varje stund. Om vi v¡grar att se Gud i v rt liv, kommer Han att uppenbara Sig f¢r oss i form av den grymma d¢den.

Om vi v¡ljer att inte se Honom i en aspekt kommer vi att f m¢ta Honom i en annan. Gudomens H¢gsta Personlighet besitter olika aspekter d¡rf¢r att Han ¡r den ursprungliga roten till hela den kosmiska manifestationen. S p ett s¡tt ¡r det inte m¢jligt f¢r oss att undfly Honom.

R¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande f¢rkunnar inte n gon blind, religi¢s fanatism, inte heller ¡r den n gon nyvaknad revolt. Ist¡llet tillhandah ller den ett auktoriserat, rationellt s¡tt att n¡rma sig fr gan om v rt eviga och ofr nkomliga beroendef¢rh llande till Gud. K‚‰†amedvetande handlar helt enkelt om v rt eviga sl¡kt4

AT T U R S K I L J A M ± N N I S KO L I V E T S M ° L

skap med Honom och hur vi ska g tillv¡ga f¢r att fullg¢ra v ra plikter gentemot Honom. K‚‰†amedvetande g¢r det allts m¢jligt f¢r oss att n livets h¢gsta m¢jliga full¡ndning i v r nuvarande m¡nskliga existens.

Vi m ste alltid komma ih g att den m¡nskliga livsformen f¢rv¡rvas efter en utveckling som p g tt under m nga miljoner r, d andesj¡len vandrat genom terf¢delsens kretslopp. I den h¡r speciella livsformen ¡r ¢verlevnadsfr gan l¡ttare att l¢sa ¡n i de l¡gre existensformerna. Det finns svin, hundar, kameler, snor och s vidare, vars prim¡ra behov ¡r lika viktiga som v ra. Medan djuren l¢ser dessa problem under primitiva f¢rh llanden, ges m¡nniskan av naturens lagar m¢jlighet att p ett bekv¡mt s¡tt tillgodose samma behov.

Varf¢r har d m¡nniskan getts b¡ttre f¢ruts¡ttningar ¡n svin och andra djur? Varf¢r har en h¢gt uppsatt statstj¡nsteman st¢rre m¢jligheter att leva ett bekv¡mare liv ¡n en vanlig kanslist? Svaret ¡r mycket enkelt: Den h¢gre statstj¡nstemannen handl¡gger ¡renden av en mer ansvarsfull natur ¡n de som en vanlig kanslist sysslar med. P samma s¡tt m ste m¡nniskan uppfylla h¢gre plikter ¡n djuren, som alltid ¡r upptagna med att fylla sina hungriga magar. Men den nutida civilisationen, som befinner sig p djurens niv , har bara ¢kat problemen med att fylla magen. N¡r vi n¡rmar oss n gra av dessa belevade djur f¢r att tala om andligt liv, s¡ger de att de bara vill arbeta f¢r att tillfredsst¡lla sina magar och att det inte ¡r n¢dv¡ndigt att s¢ka kunskap om Gud. Men trots deras iver att arbeta h rt, finns alltid hotet om arbetsl¢shet och m nga andra sv righeter man av naturens lagar uts¡tts f¢r. Trots detta f¢rkastar de n¢dv¡ndigheten av att erk¡nna Gudomen.

Vi har tilldelats den h¡r m¡nskliga livsformen, inte f¢r att bara arbeta h rt som snor och hundar, utan f¢r att n livets h¢gsta full¡ndning. Om vi inte vill n denna full¡ndning kommer vi att n¢dgas arbeta mycket h rt, eftersom vi av naturens lagar blir tvingade till det. Under den sista delen av Kali-yuga (den innevarande tids ldern) kommer m¡nniskor att tvingas arbeta h rt som snor f¢r endast ett stycke br¢d. Denna utveckling har redan b¢rjat, och 5

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

f¢r varje r kommer man att tvingas arbeta allt h rdare f¢r allt l¡gre l¢ner.

M¡nniskor ¡r dock inte ¡mnade att arbeta h rt som djur, och om en person f¢rsummar att uppfylla sin m¡nskliga plikt tvingas han av naturens lagar att terf¢das i n gon l¡gre livsart. BhagavadgŒtƒ beskriver mycket levande hur en andesj¡l f¢ds och f r en l¡mplig kropp och sinnesorgan f¢r att kunna njuta i den materiella v¡rlden.

I Bhagavad-gŒtƒ f¢rklaras ocks att de som f¢rs¢ker men inte fullf¢ljer v¡gen att nalkas Gud Ä med andra ord de som har misslyckats att n fullst¡ndig framg ng i K‚‰†amedvetande Ä f r chansen att f¢das i andligt framskridna familjer eller i v¡lb¡rgade hem.

Om de andliga s¢kare som inte varit framg ngsrika erbjuds en s dan f¢rdelaktig familjesituation, vilka m¢jligheter f r d inte de som faktiskt har n tt ¢nskad framg ng? D¡rf¢r garanterar ett f¢rs¢k att terv¡nda till Gudomen, ¡ven om det bara n tt halvv¡gs, en god f¢delse i n¡sta liv. B de den andligt framskridna och den ekonomiskt v¡lb¡rgade familjen utg¢r gynnsamma f¢ruts¡ttningar f¢r andlig utveckling, d¡rf¢r att man har goda m¢jligheter att g¢ra ytterligare framsteg fr n den punkt d¡r man slutade i sitt tidigare liv. Den fina atmosf¡r som skapas i en god familj ¡r n¡mligen f¢rdelaktig f¢r utvecklandet av andlig kunskap. Bhagavad-gŒtƒ p minner s dana gynnade personer om att deras lyckliga ¢de har sin grund i deras tidigare h¡ngivna handlingar. Olyckligtvis h¡nder det ofta att barnen i dessa familjer inte s¢ker sig till den andliga kunskapen, eftersom de ¡r vilsef¢rda av mƒyƒ (illusionen).

Att f¢das i en v¡lb¡rgad familj l¢ser fr n livets f¢rsta b¢rjan problemen med att f¢rs¢ka skaffa tillr¡ckligt med mat, och man kan d leva ett f¢rh llandevis l¡tt och bekv¡mt liv. Under s dana f¢ruts¡ttningar har man goda m¢jligheter att g¢ra framsteg p v¡gen mot andligt f¢rverkligande, men p grund av inflytandet fr n den nuvarande tids ldern (som ¡r full av maskiner och "mekaniska" m¡nniskor) gl¢mmer barnen i v¡lb¡rgade familjer de goda chanser de har att f andlig upplysning och ¡gnar sig ist¡llet t sinnesnjutning. Naturen s¡tter d¡rf¢r genom sina lagar eld p dessa 6

AT T U R S K I L J A M ± N N I S KO L I V E T S M ° L

gyllene hem. Det var den gyllene staden Lanka, som styrdes av den demoniske Ravana, som br¡ndes till aska. S dan ¡r naturens lag.

Bhagavad-gŒtƒ utg¢r inledningen till den transcendentala kunskapen om K‚‰†amedvetande, och studiet av den ligger till grund f¢r ett gott samh¡lle. D¡rf¢r ¡r det alla ansvarsfulla stats¢verhuvudens plikt att i sina ekonomiska planl¡ggningar och andra program v¡nda sig till Bhagavad-gŒtƒ. Det ¡r inte meningen att vi ska l¢sa livets ekonomiska fr gor genom att balansera p en vacklande grund, utan vi ska snarare ¡gna oss t att l¢sa livets slutgiltiga problem. Civilisationen ¡r statisk s l¡nge det inte finns n gon andlig r¢relse. Sj¡len s¡tter kroppen i r¢relse, och den levande kroppen h ller ig ng v¡rlden. Vi ¡gnar kroppen stor uppm¡rksamhet, men vi har ingen kunskap om sj¡len som s¡tter den i r¢relse. Utan sj¡len ¡r kroppen or¢rlig, d¢d.

M¡nniskokroppen ¡r ett utm¡rkt medel f¢r att uppn evigt liv.

Den kan liknas vid en s¡llsynt och mycket viktig b t, med vilken vi kan f¡rdas ¢ver okunnighetens ocean, som utg¢rs av den materiella tillvaron. P b ten finns en skicklig rorsman, den andlige m¡staren. Av gudomlig n d seglar b ten i medvind. Vem skulle inte ta vara p tillf¡llet och fara ¢ver okunnighetens ocean under alla dessa gynnsamma omst¡ndigheter? Man b¢r veta att man genom att f¢rsumma denna fina chans f¢rspiller sitt liv.

Det ¡r onekligen mycket bekv¡mt att ka f¢rsta klass p t get, men om t get inte r¢r sig mot sin best¡mmelseort, ¡r det ju ingen mening med att sitta i en luftkonditionerad kup¦. Nuf¢rtiden ¡gnas alltf¢r stort intresse t att g¢ra det bekv¡mt f¢r den materiella kroppen. Ingen k¡nner till vad det verkliga m let med livet ¡r Ä att terv¡nda till Gudomen. Vi f r inte bara f¢rbli sittande i v r bekv¡ma kup¦; vi m ste se till att v rt fortskaffningsmedel r¢r sig mot sitt r¡tta m l. Man tj¡nar inte n got p att s¢rja f¢r kroppens v¡lbefinnande, om det sker p bekostnad av att man gl¢mmer livets ursprungliga mening, som ¡r att f¢rs¢ka tervinna sin f¢rlorade andliga identitet. Det m¡nskliga livet kan liknas vid en b t, och den m ste styras mot ett andligt m l. Olyckligtvis ¡r kroppen f¢rankrad i v¡rldsligt medvetande genom fem starka kedjor: 7

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

1) att vara f¡st vid den materiella kroppen, vilket beror p okunnighet om den andliga verkligheten, 2) att p grund av identifiering med kroppen vara bunden till familj och sl¡ktingar, 3) att vara f¡st vid fosterlandet och materiella ¡godelar s som hus, m¢bler, aff¡rshandlingar eller annan egendom, 4) att vara f¡st vid materiell vetenskap, som aldrig kan tillfredsst¡lla n gon, d¡rf¢r att den saknar andligt ljus och 5) att vara f¡st vid religi¢sa former och heliga ritualer utan att k¡nna Gudomens Personlighet eller Hans h¡ngivna, som g¢r dem heliga. Dessa b¢jelser, som f¢rankrar den m¡nskliga kroppens b t, f¢rklaras i detalj i Bhagavad-gŒtƒs femtonde kapitel. D¡r j¡mf¢rs de med ett djupt rotat banyantr¡d som hela tiden f¢rst¡rker sitt grepp i jorden. Det ¡r mycket sv rt att dra upp ett s starkt banyantr¡d med roten, men Herren rekommenderar f¢ljande metod: "Den verkliga formen hos detta tr¡d kan inte f¢rnimmas i denna v¡rld. Ingen vet var det b¢rjar, var det slutar eller var dess grund ¡r. Dock m ste man med beslutsamhet hugga ned detta tr¡d med ober¢rdhetens vapen. I det man g¢r s m ste man s¢ka upp den plats fr n vilken man aldrig terv¡nder, och d¡r m ste man ¢verl¡mna sig till Gudomens H¢gsta Personlighet, fr n vilken allting har sin b¢rjan och i vilken allting vilar sedan urminnes tider." [Bhagavad-gŒtƒ 15.3-4] Varken vetenskapsm¡n eller spekulerande filosofer har ¡nnu kommit fram till n gon slutsats ang ende v¡rldsalltets beskaffenhet. Allt de har gjort har varit att framl¡gga olika teorier om den. N gra s¡ger att den materiella v¡rlden ¡r verklig, andra s¡ger att den ¡r en dr¢m och ytterligare n gra andra p st r att den best r f¢r evigt. P s s¡tt framf¢r profana forskare sina olika uppfattningar, men faktum ¡r att ingen v¡rldslig vetenskapsman eller spekulerande filosof n gonsin har uppt¡ckt kosmos b¢rjan eller dess gr¡nser. Ingen kan s¡ga n¡r det hade sin begynnelse eller hur det ¡r bel¡get i rymden. De kommer fram till teoretiska lagar, som exempelvis gravitationslagen, men de kan faktiskt inte f¢rst vad som orsakar denna gravitation. Var och en ¡r angel¡gen om att framf¢ra sin egen teori f¢r att vinna en viss ryktbarhet, men det ¡r ett faktum att den h¡r materiella v¡rlden ¡r fylld av 8

AT T U R S K I L J A M ± N N I S KO L I V E T S M ° L

lidande och att ingen kan besegra detta lidande genom att framf¢ra n gra teorier i ¡mnet. Gudomens Personlighet, som ¡r i full vetskap om allting som sker i Hans skapelse, upplyser oss om att det ligger i v rt intresse att vi ¢nskar bli fria fr n den h¡r el¡ndiga tillvaron. Vi m ste frig¢ra oss fr n allt materiellt. F¢r att g¢ra det b¡sta av v r olyckliga situation m ste vi f¢randliga v r tillvaro till hundra procent. J¡rn ¡r inte eld, men det kan omvandlas till eld genom att oavbrutet h llas i elden. Bundenhet till materiellt handlande motverkas p liknande s¡tt genom andligt handlande, inte genom materiell overksamhet. S dan overksamhet utg¢r den negativa sidan av materiell aktivitet. Andlig aktivitet inneb¡r inte bara att upph¢ra med materiella handlingar, utan ocks att inleda v rt verkliga liv. Vi m ste bli angel¡gna om att s¢ka andligt liv, en andlig tillvaro i Brahman, det Absoluta. Brahmans eviga rike beskrivs i Bhagavad-gŒtƒ som det eviga rike varifr n ingen terv¡nder. Detta ¡r Guds rike.

Vi kan inte sp ra hur v r nuvarande materiella tillvaro inleddes, inte heller ¡r det n¢dv¡ndigt f¢r oss att veta hur vi blev underkastade den materiella tillvarons villkor. Vi f r n¢ja oss med att f¢rst att v r materiella existens av en eller annan anledning har p g tt sedan urminnes tider, och nu ¡r det v r skyldighet att ¢verl¡mna oss till den H¢gste Herren, som ¡r alla orsakers ursprungliga orsak. De f¢rsta kvalifikationerna f¢r att kunna terv¡nda till Gudomen beskrivs i Bhagavad-gŒtƒ [15.5]: "Den som ¡r fri fr n illusion, falsk prestige och felaktigt umg¡nge, som f¢rst r det eviga, som ¡r f¡rdig med materiell lusta och fri fr n tv faldens lycka och olycka, och som vet hur man ¢verl ter sig till den H¢gsta Personen Ä han n r detta eviga rike."

Den som ¡r ¢vertygad om sin andliga identitet och som ¡r fri fr n den materiella uppfattningen om tillvaron, som ¡r fri fr n illusion och som f¢rh ller sig transcendental till naturens tre kvaliteter, som ¡r st¡ndigt engagerad i att f¢rv¡rva andlig kunskap och som helt avst r fr n sinnesnjutning, kan terv¡nda till Gudomen. En s dan person kallas am"ˆha, till skillnad fr n m"ˆha, det vill s¡ga de d raktiga eller okunniga, eftersom han ¡r befriad fr n 9

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

tv faldens lycka och olycka. Och hur ¡r Guds rike beskaffat? Det beskrivs i Bhagavad-gŒtƒ [15.6] p f¢ljande s¡tt: "Denna Min hemvist ¡r varken upplyst av sol, m ne eller elektricitet. Den som n r dit terv¡nder aldrig till denna materiella v¡rld." ±ven om allt i skapelsen befinner sig inom Guds rike Ä eftersom Herren ¡r den h¢gste ¡garen till alla planeter Ä finns ¡nd Herrens personliga boning, vilken helt skiljer sig fr n det universum vi nu lever i. Denna boning kallas paramam, den h¢gsta boningen. Ocks p den h¡r planeten finns det l¡nder d¡r levnadsstandarden ¡r h¢g och l¡nder d¡r den ¡r l g. F¢rutom den h¡r planeten finns or¡kneliga planeter spridda i hela universum och n gra anses vara h¢gre, andra l¡gre. Under alla f¢rh llanden kr¡ver alla planeter inom den yttre energins sf¡r str larna fr n en sol eller eldens ljus f¢r sin existens, d¡rf¢r att m¢rker r der i det materiella universumet. Bortom det finns emellertid det andliga riket, som verkar under Guds h¢gre natur, och som beskrivs i Upani‰aderna p f¢ljande s¡tt: "Det finns inget behov av sol, m ne eller stj¡rnor, inte heller ¡r det upplyst av elektricitet eller n gon slags eld. Alla materiella universum ¡r upplysta av terskenet fr n det andliga ljuset, och eftersom denna h¢gre natur ¡r sj¡lvupplysande, kan vi f¢rnimma en antydan till ljus till och med i nattens t¡taste m¢rker." I Hari-va„#a f¢rklaras den andliga naturen av den H¢gste Herren Sj¡lv: "Den lysande str lglansen hos den opersonliga Brahman [det opersonliga Absoluta] lyser upp alla existenser, b de materiella och andliga. Men, o Bhƒrata, du m ste f¢rst att detta ljus ¡r str lglansen fr n Min kropp." Detta bekr¡ftas ocks i Brahma-sa„hitƒ. Vi ska inte tro att vi kan n denna boning med n gra materiella medel s som rymdfarkoster, men helt s¡kert ¡r, att den som kan n K‚‰†as andliga boning oupph¢rligt f r njuta evig andlig lycksalighet. I egenskap av levande varelser har vi att v¡lja mellan tv existensformer. Den ena ¡r den materiella tillvaron, som ¡r full av lidanden s som f¢delse, d¢d, lderdom och sjukdom.

Den andra ¡r det andliga livet som k¡nnetecknas av evighet, lycksalighet och kunskap. I materiellt liv styrs vi av den materiella uppfattningen om kroppen och det inre sinnet, men i andligt liv 10

AT T U R S K I L J A M ± N N I S KO L I V E T S M ° L

tnjuter vi alltid den lyckliga, transcendentala kontakten med Gudomens Personlighet. I andligt liv beh¢ver vi aldrig n gonsin sakna Herren.

R¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande f¢rs¢ker m¢jligg¢ra ett andligt levnadss¡tt f¢r m¡nskligheten i stort. I v rt nuvarande materiella medvetande ¡r vi bundna till den sinnliga, materiella livsuppfattningen. Denna uppfattning f¢rsvinner genast n¡r man b¢rjar utf¢ra h¡ngiven tj¡nst till K‚‰†a, och praktiserar K‚‰†amedvetande.

Om vi f¢ljer principerna f¢r h¡ngiven tj¡nst kan vi bli transcendentala till materiella livsuppfattningar. Vi styrs d inte l¡ngre av godhetens, lidelsens och okunnighetens kvaliteter, inte ens n¡r vi ¡r mitt uppe i olika materiella g¢rom l.

Alla som ¡r fullt engagerade i materiella sysslor kan dra st¢rsta nytta av att l¡sa tidskriften Back to Godhead och annan litteratur som K‚‰†ar¢relsen har givit ut. Denna litteratur hj¡lper alla m¡nniskor att hugga av r¢tterna till den materiella tillvarons outtr¢ttliga banyantr¡d, och den l¡r oss att f¢rsaka allt som ¡r f¢rknippat med en materiell livsuppfattning, s att vi kan njuta av den andliga nektarn i allting. Detta stadium ¡r m¢jligt att n endast genom h¡ngiven tj¡nst och inget annat. Genom att utf¢ra s dan tj¡nst kan man genast bli befriad (mukti) till och med i det nuvarande livet. De flesta andliga bem¢danden har en anstrykning av materialism, men ren h¡ngiven tj¡nst ¡r transcendental till all materiell besmutsning. De som ¢nskar terv¡nda till Gudomen beh¢ver endast anta K‚‰†ar¢relsens principer och rikta sitt medvetande mot den H¢gste Herrens lotusf¢tter, Gudomens Personlighet, K‚‰†a.

11

Ditt ursprungliga medvetande ¡r K‚‰†amedvetande

"Ditt ursprungliga medvetande ¡r K‚‰†amedvetande," s¡ger !rŒla Prabhupƒda till frilansjournalisten Sandy Nixon. "Ditt medvetande ¡r nu t¡ckt med s mycket smuts. Du m ste rena det. D kan K‚‰†amedvetandet komma fram. V rt medvetande ¡r som vatten. Vatten ¡r av naturen klart och genomskinligt men blir ibland grumligt. Filtrerar man vattnet terf r det sin ursprungliga genomskinliga beskaffenhet."

~ Sandy Nixon: Min f¢rsta fr ga ¡r mycket enkel. Vad ¡r K‚‰†amedvetande? !rŒla Prabhupƒda: "K‚‰†a" betyder Gud. Vi ¡r alla intimt f¢rbundna med Honom d¡rf¢r att Han ¡r v r ursprunglige fader.

Men vi har gl¢mt denna f¢rbindelse. N¡r vi intresserar oss f¢r att f veta, "Vad ¡r min relation till Gud? Vad ¡r meningen med livet?" d kallas det K‚‰†amedvetande.

Sandy Nixon: Hur utvecklas K‚‰†amedvetandet f¢r en som praktiserar det? !rŒla Prabhupƒda: K‚‰†amedvetandet finns redan innerst i allas 12

DITT URSP RUN G L IGA ME D V ETAND E ±R K’™ –AMED V ETA N D E

hj¡rtan, men p grund av att vi lever ett materiellt betingat liv, har vi gl¢mt det. Metoden att sjunga Hare K‚‰†a-mahƒmantrat Ä Hare K‚‰†a, Hare K‚‰†a, K‚‰†a K‚‰†a, Hare Hare/ Hare Rƒma, Hare Rƒma, Rƒma Rƒma, Hare Hare Ä terupplivar det K‚‰†amedvetande vi redan har. F¢r ett par m nader sedan k¡nde till exempel de h¡r amerikanska och europeiska ungdomarna inte till K‚‰†a, men ig r kunde vi se hur de sj¢ng och dansade i h¡nryckning under hela Ratha-yƒtrƒ-processionen [en rlig festival som K‚‰†ar¢relsen anordnar i st¡der ¢ver hela v¡rlden].

Tror du att det var konstlat? Nej. Ingen kan p ett konstlat s¡tt sjunga och dansa i timmar i str¡ck. De har faktiskt v¡ckt sitt K‚‰†amedvetande genom att f¢lja ett ¡kta tillv¡gag ngss¡tt. Detta f¢rklaras i Caitanya-caritƒm‚ta [Madhya 22.107]: nitya-siddha k‚‰†a-prema 'sƒdhya' kabhu naya #rava†ƒdi-#uddha-citte karaye udaya K‚‰†amedvetande finns slumrande i allas hj¡rtan, och det v¡cks n¡r man kommer i kontakt med h¡ngivna. K‚‰†amedvetande ¡r inte artificiellt. Om man lyssnar till ber¡ttelser om K‚‰†a i umg¡nge med h¡ngivna uppv¡cker man sitt slumrande K‚‰†amedvetande, p samma s¡tt som n¡r en ung pojkes naturliga dragning till en ung flicka v¡cks i umg¡nget med henne.

Sandy Nixon: Vad ¡r skillnaden mellan K‚‰†amedvetande och Kristusmedvetande? !rŒla Prabhupƒda: Kristusmedvetande ¡r ocks K‚‰†amedvetande, men eftersom folk numera inte f¢ljer kristendomens regler och f¢reskrifter Ä Jesus Kristus bud Ä n r de inte upp till gudsmedvetandets niv .

Sandy Nixon: Vad ¡r det som skiljer K‚‰†amedvetande fr n alla andra religioner? !rŒla Prabhupƒda: F¢rst och fr¡mst b¢r man ha klart f¢r sig att religion inneb¡r att k¡nna Gud och att ¡lska Honom. Detta ¡r religion. Nuf¢rtiden k¡nner ingen Gud, eftersom den n¢dv¡ndiga 13

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

tr¡ningen saknas, f¢r att d inte tala om att ¡lska Honom. Folk n¢jer sig med att g i kyrkan och be, "O Gud, ge oss v rt dagliga br¢d." I !rŒmad-Bhƒgavatam kallas detta f¢r bedr¡glig religion, eftersom m let inte ¡r att l¡ra k¡nna och ¡lska Gud, utan att uppn n gon personlig vinning. Med andra ord, om jag s¡ger mig f¢lja en religion men inte vet vem Gud ¡r, eller hur man l¡r sig ¡lska Honom, d ut¢var jag en bedr¡glig religion. N¡r det g¡ller den kristna religionen ges det gott om m¢jligheter till att f¢rst Gud, men ingen drar f¢rdel av det. Bibeln inneh ller till exempel budet "Du skall inte d¢da," men de kristna har byggt v¡rldens mest effektiva slakthus. Hur ska de kunna bli gudsmedvetna om de bryter mot herren Jesus Kristus bud? Och detta p g r inte bara inom kristendomen, utan inom alla religioner. "Hindu", "muslim" eller "kristen" ¡r inget annat ¡n beteckningar. Ingen av dem vet vem Gud ¡r eller hur man l¡r sig ¡lska Honom.

Sandy Nixon: Hur kan man skilja en ¡kta andlig m¡stare fr n en falsk? !rŒla Prabhupƒda: Vem som ¡n l¡r ut hur man l¡r k¡nna Gud och l¡r sig ¡lska Honom Ä han ¡r en andlig m¡stare. Ibland h¡nder det att falska skojare vilseleder m¡nniskor. "Jag ¡r Gud," p st r de och m¡nniskor som inte vet vad Gud ¡r tror dem. Man m ste vara en allvarlig sanningss¢kare f¢r att kunna f¢rst vem Gud ¡r och hur man kan ¡lska Honom. Annars sl¢sar man helt enkelt bort sin tid. S skillnaden mellan oss och andra ¡r att vi ¡r den enda r¢relse som faktiskt l¡r ut hur man kan l¡ra k¡nna Gud och hur man kan ¡lska Honom. Vi presenterar vetenskapen om hur man kan l¡ra k¡nna K‚‰†a, Gudomens H¢gsta Personlighet, genom att till¡mpa l¡rdomarna ur Bhagavad-gŒtƒ och !rŒmad-Bhƒgavatam. De l¡r oss att v r enda uppgift ¡r att ¡lska Gud. V r uppgift ¡r inte att be Gud om livets n¢dtorft. Gud ger det ¡nd till alla Ä ¡ven till dem som inte har n gon religion. Katter och hundar har till exempel ingen religion, ¡nd f¢rser K‚‰†a dem med livets n¢dtorft. S varf¢r besv¡ra K‚‰†a med att be om v rt dagliga br¢d? Han f¢rser oss redan med det. Verklig religion betyder att l¡ra sig att ¡lska Honom. I !rŒmad-Bhƒgavatam [1.2.6] st r det: 14

DITT URSP RUN G L IGA ME D V ETAND E ±R K’™ –AMED V ETA N D E

sa vai pu„sƒ„ paro dharmo yato bhaktir adhok‰aje ahaituky apratihatƒ yayƒtmƒ su-prasŒdati En f¢rsta klassens religion l¡r ut hur man kan ¡lska Gud utan n gra motiv. Om jag tj¡nar Gud f¢r att f n gra f¢rdelar s ¡r det aff¡rer, inte k¡rlek. ±kta k¡rlek till Gud ¡r ahaituky apratihatƒ: Den styrs inte av n gra materiella orsaker. Den ¡r obetingad. Om n gon verkligen vill ¡lska Gud, finns det inga hinder f¢r det. Man kan ¡lska Honom oberoende av om man ¡r fattig eller rik, ung eller gammal, svart eller vit.

Sandy Nixon: Leder alla v¡gar till samma m l? !rŒla Prabhupƒda: Nej. Det finns fyra klasser av m¡nniskor, karmŒer, jŠƒnŒer, yogŒer och bhaktas Ä och de n r alla olika m l. KarmŒer arbetar f¢r n gon materiell f¢rtj¡nst. I st¡derna arbetar m nga m¡nniskor h rt dag och natt och deras syfte ¡r att tj¡na pengar.

S ledes str¡var de efter arbetets frukter och kallas karmŒer. En jŠƒnŒ ¡r en person som t¡nker: "Varf¢r arbetar jag s h rt? F glarna, bina, elefanterna och andra djur har inga yrken, men de ¡ter ju ¡nd . S varf¢r skulle jag arbeta s h rt i on¢dan? L t mig hellre f¢rs¢ka l¢sa livets problem Ä f¢delse, d¢d, lderdom och sjukdom." JŠƒnŒer f¢rs¢ker bli od¢dliga. De tror att om de uppg r i Guds existens, kommer de att bli oemottagliga f¢r f¢delse, d¢d, lderdom och sjukdom. Yogier f¢rs¢ker f¢rv¡rva n gon slags mystisk kraft f¢r att kunna g¢ra en m¡rkv¡rdig uppvisning. En yogi kan till exempel bli mycket liten: Om man l ser in honom i ett rum, kan han ta sig ut genom vilket litet utrymme som helst.

Genom att visa upp s dan magi, accepteras yogin genast som mycket beundransv¡rd. Naturligtvis ¡r det som moderna yogier visar upp bara en slags gymnastik Ä de har ingen verklig kraft.

Men en ¡kta yogi har verkliga krafter som dock inte ¡r andliga utan materiella. S yogin vill ha mystisk kraft, jŠƒnŒn vill ha befrielse fr n livets el¡nde och karmŒn str¡var efter materiell vinst.

Men bhaktan Ä den h¡ngivne Ä ¢nskar ingenting f¢r egen del. Han 15

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

vill helt enkelt tj¡na Gud av k¡rlek, precis som mamman tj¡nar sitt barn. I mammans omv rdnad av sitt barn ¡r det inte fr ga om n got utnyttjande. Hon tar hand om det utav ren ¢mhet och k¡rlek.

N¡r man kommer till det stadiet att man ¡lskar Gud, har man n tt full¡ndning. Varken karmŒn, jŠƒnŒn eller yogin kan k¡nna Gud Ä endast bhaktan. K‚‰†a s¡ger i Bhagavad-gŒtƒ [18.55], bhaktyƒ mƒm abhijƒnƒti: "Endast genom bhakti-metoden kan man f¢rst Gud." K‚‰†a s¡ger aldrig att man kan f¢rst Honom via andra v¡gar. Nej, enbart genom bhakti. Om man ¡r intresserad av att k¡nna och ¡lska Gud, s m ste man godta h¡ngivenhetens metod. Inget annat tillv¡gag ngss¡tt kan hj¡lpa dig.

Sandy Nixon: Vilken f¢r¡ndring underg r man p v¡gen ï !rŒla Prabhupƒda: Ingen f¢r¡ndring Ä ditt ursprungliga medvetande ¡r K‚‰†amedvetande. Nu ¡r ditt medvetande t¡ckt av s mycket skr¡p. Du m ste rena det och d kan K‚‰†amedvetandet komma fram. V rt medvetande ¡r som vatten. Vatten ¡r av naturen klart och genomskinligt men blir ibland grumligt. Filtrerar man vattnet terf r det sin ursprungliga genomskinliga beskaffenhet.

Sandy Nixon: Fungerar man b¡ttre i samh¡llet genom att bli K‚‰†amedveten? !rŒla Prabhupƒda: Ja, ni kan se att mina l¡rjungar varken dricker eller ¡ter k¢tt, och ur fysiologisk synvinkel ¡r de mycket rena Ä de kommer aldrig att angripas av allvarliga sjukdomar. Att ge upp k¢tt¡tande ¡r faktiskt inte en fr ga om att vara K‚‰†amedveten eller inte, utan det ¡r fr ga om att leva ett civiliserat m¡nskligt liv. Gud har gett m¡nniskosamh¡llet s m nga saker att ¡ta Ä fina frukter, gr¢nsaker, s¡d och f¢rstklassig mj¢lk. Av mj¢lk kan man tillreda hundratals n¡rande r¡tter, men ingen k¡nner till den konsten. Ist¡llet driver m¡nniskor stora slakthus och ¡ter k¢tt. De ¡r inte ens civiliserade. N¡r m¡nniskan ¡r ociviliserad, d¢dar hon de stackars djuren och ¡ter dem.

Civiliserade m¡nniskor k¡nner till konsten att tillreda n¡rande r¡tter av mj¢lk. P v rt lantbruk New Vrindavan i West Virginia lagar vi till exempel hundratals f¢rstklassiga matr¡tter gjorda av mj¢lk. Bes¢kare f¢rv nas ¢ver att man kan laga s fina r¡tter av 16

DITT URSP RUN G L IGA ME D V ETAND E ±R K’™ –AMED V ETA N D E

mj¢lk. Kons blod ¡r mycket n¡ringsrikt, men civiliserade m¡nniskor anv¡nder det i form av mj¢lk. Mj¢lk ¡r inget annat ¡n kons omvandlade blod. Man kan g¢ra s mycket av mj¢lk Ä yoghurt, f¡rskost, ghi (renat sm¢r) och s vidare Ä och genom att kombinera de h¡r mj¢lkprodukterna med s¡d, frukter och gr¢nsaker kan man laga hundratals r¡tter. I ett civiliserat liv d¢dar man inte djur och ¡ter deras k¢tt. Den oskyldiga kon ¡ter bara det gr¡s Gud har gett henne och ger sedan mj¢lk, som man kan livn¡ra sig p . Tycker du att det ¡r civiliserat att sk¡ra halsen av kon och sedan ¡ta k¢ttet?

Sandy Nixon: Nej, jag h ller med er fullst¡ndigt ï En sak ¡r jag mycket nyfiken p : Kan Veda-skrifterna tolkas symboliskt s v¡l som bokstavligen? !rŒla Prabhupƒda: Nej, de m ste tas som de ¡r, inte symboliskt.

Det ¡r d¡rf¢r vi framl¡gger Bhagavad-gŒtƒ som den ¡r.

Sandy Nixon: F¢rs¢ker ni teruppliva det gamla indiska kastsystemet h¡r i v¡st? GŒtƒn n¡mner kastsystemet ï !rŒla Prabhupƒda: Var i Bhagavad-gŒtƒ n¡mns kastsystemet? K‚‰†a s¡ger, cƒtur-var†ya„ mayƒ s‚‰‡a„ gu†a-karma-vibhƒga#a‹: "Jag indelade m¡nniskor i fyra grupper efter deras l¡ggning och arbete" [Bhagavad-gŒtƒ 4.13]. Du vet till exempel att det finns ingenj¢rer s v¡l som l¡kare i samh¡llet. S¡ger du att de tillh¢r olika kaster Ä att de tillh¢r ingenj¢rskasten respektive l¡karkasten? Nej, om n gon har kvalificerat sig p en medicinsk h¢gskola, godtar du honom som l¡kare; och om n gon annan har en ingenj¢rsexamen, godtar du honom som ingenj¢r. P samma s¡tt avgr¡nsar Bhagavad-gŒtƒ fyra klasser av m¡nniskor i samh¡llet: En klass av mycket intelligenta m¡nniskor, en administrativ klass, en merkantil klass och en klass av vanliga arbetare. Den h¡r indelningen ¡r naturlig. En viss grupp m¡nniskor ¡r till exempel mycket intelligenta. Men f¢r att kunna uppfylla de kvalifikationer intelligenta m¡nniskor b¢r ha, som de beskrivs i Bhagavad-gŒtƒ, beh¢ver de skolning precis som en intelligent pojke beh¢ver utbildning f¢r att kunna bli en kvalificerad l¡kare. S i K‚‰†ar¢relsen l¡r vi de intelligenta hur de ska kunna beh¡rska sina tankar, hur de ska kunna beh¡rska sina 17

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

sinnen, hur man blir ¡rlig, hur man h ller sig ren inuti och utanp , hur man blir vis, hur man kan till¡mpa sin kunskap i det praktiska livet och hur man blir gudsmedveten. Alla de h¡r pojkarna [g¢r en gest mot de sittande l¡rjungarna] har f¢rstklassig intelligens och nu ¢vas de i att anv¡nda den r¡tt.

Vi inf¢r inte kastsystemet, i vilket vilken skojare som helst som f¢tts i en brƒhma†a-familj automatiskt blir en brƒhma†a. Han har kanske mycket d liga vanor men accepteras ¡nd som en brƒhma†a d¡rf¢r att han ¡r f¢dd i en brƒhma†a-familj. Vi accepterar inte det. Vi erk¡nner att en man tillh¢r den h¢gsta klassen n¡r han ¡r skolad till brƒhma†a. Det har ingen betydelse om han ¡r indier, europ¦ eller amerikan, av l g eller h¢g b¢rd Ä det spelar ingen roll. Vilken intelligent m¡nniska som helst kan ¢vas i att utveckla f¢rstklassiga vanor. Vi vill s¡tta stopp f¢r den helt felaktiga uppfattningen att vi tvingar p v ra l¡rjungar det indiska kastsystemet. Vi plockar helt enkelt ut de f¢rstklassigt intelligenta och l¡r dem hur de kan bli f¢rstklassiga i alla avseenden.

Sandy Nixon: Vad anser ni om kvinnans frig¢relse? !rŒla Prabhupƒda: S kallade lika r¡ttigheter betyder att m¡nnen bedrar kvinnorna. Anta att en kvinna och en man tr¡ffas, de f¢r¡lskar sig i varandra och har ett sexuellt f¢rh llande, varefter kvinnan blir med barn och mannen l¡mnar henne. Kvinnan m ste ta hand om barnet och ta emot hj¡lp fr n staten, eller ocks d¢dar hon barnet genom att g¢ra abort. Och detta ska vara kvinnans frihet. I Indien tar mannen sitt ansvar och tar hand om kvinnan, ¡ven om hon skulle vara fattig. N¡r hon blir med barn, ¡r hon inte tvingad att d¢da barnet eller att f¢rs¢rja det genom att tigga. S vad ¡r verkligt oberoende Ä att stanna under sin mans beskydd eller att bli utnyttjad av alla?

Sandy Nixon: Hur ¡r det i andligt liv Ä kan kvinnor ocks ha framg ng i K‚‰†amedvetande? !rŒla Prabhupƒda: Vi g¢r ingen skillnad p grund av k¢n. Vi ger m¡n och kvinnor lika stora chanser att utveckla K‚‰†amedvetande. Vi v¡lkomnar kvinnor, m¡n, fattiga, rika Ä alla. K‚‰†a s¡ger i Bhagavad-gŒtƒ [5.18]: 18

DITT URSP RUN G L IGA ME D V ETAND E ±R K’™ –AMED V ETA N D E

vidyƒ-vinaya-sampanne brƒhma†e gavi hastini #uni caiva #va-pƒke ca pa†ˆitƒ‹ sama-dar#ina‹ "Den ¢dmjuke vismannen betraktar, genom sin sanna kunskap, med samma blick en l¡rd och saktmodig brƒhma†a, en ko, en elefant, en hund och en hund¡tare."

Sandy Nixon: Kan ni f¢rklara betydelsen av Hare K‚‰†a-mantrat? !rŒla Prabhupƒda: Det ¡r mycket enkelt. Hare betyder "o Herrens energi" och K‚‰†a betyder "o Herren K‚‰†a". P samma s¡tt som det finns manligt och kvinnligt i den materiella v¡rlden ¡r Gud det ursprungligt manliga (puru‰a), och Hans energi (prak‚ti) ¡r det ursprungligt kvinnliga. S n¡r vi sjunger Hare K‚‰†a, s¡ger vi: "O Herren K‚‰†a, o Guds energi, engagera mig i Din tj¡nst."

Sandy Nixon: Vill ni vara s sn¡ll och ber¡tta litet om ert liv och om hur ni blev andlig m¡stare f¢r r¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande? !rŒla Prabhupƒda: Jag har levt ett enkelt liv. Jag levde familjeliv med fru och barn Ä nu har jag barnbarn Ä n¡r min andlige m¡stare gav mig i uppdrag att ka till v¡sterlandet och predika K‚‰†amedvetande. S jag l¡mnade allting p min andlige m¡stares uppmaning, och nu f¢rs¢ker jag utf¢ra hans och K‚‰†as order.

Sandy Nixon: Hur gammal var ni n¡r han uppmanade er att ka till v¡st? !rŒla Prabhupƒda: Vid v rt f¢rsta m¢te uppmanade han mig att predika K‚‰†amedvetande i v¡st. Jag var d tjugofem r gammal, gift och med tv barn. Jag gjorde mitt b¡sta f¢r att utf¢ra hans order och b¢rjade ge ut tidskriften Back to Godhead 1944, medan jag fortfarande hade familj. Jag b¢rjade skriva b¢cker 1959, efter att ha dragit mig tillbaka fr n familjelivet, och 1965 kom jag till F¢renta Staterna.

Sandy Nixon: Ni har sagt att ni inte ¡r Gud, men f¢r mig som utomst ende f¢refaller det ¡nd som om era h¡ngivna behandlar er som om ni vore Gud. !rŒla Prabhupƒda: Ja, det ¡r deras plikt. Eftersom den andlige 19

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

m¡staren utf¢r Guds order, ska han respekteras lika mycket som Gud, precis som en regeringsmedlem b¢r respekteras lika mycket som regeringen, eftersom han ¡r regeringens ombud. Du m ste respektera till och med en vanlig polisman, eftersom han ¡r anst¡lld av staten. Men det betyder inte att han ¡r staten. Sƒk‰ƒddharitvena samasta-#ƒstrair / uktas tathƒ bhƒvyata eva sadbhi‹: "Den andlige m¡staren b¢r ¡ras lika mycket som den H¢gste Herren d¡rf¢r att han ¡r Herrens mest f¢rtrolige tj¡nare. Detta erk¡nns i alla uppenbarade skrifter och f¢ljs av alla auktoriteter."

Sandy Nixon: Jag undrar ocks hur det ¡r med de m nga vackra saker som de h¡ngivna ger er. Ni l¡mnade till exempel flygplatsen i en stor, tjusig bil. Jag undrar detta d¡rf¢r ï !rŒla Prabhupƒda: Det l¡r l¡rjungen att betrakta den andlige m¡staren som likv¡rdig med Gud. Om du k¡nner lika mycket aktning f¢r en regeringsrepresentant som f¢r regeringen, s behandlar du honom gener¢st. Om du k¡nner lika stor aktning f¢r den andlige m¡staren som f¢r Gud s m ste du erbjuda samma g vor till honom som du skulle erbjuda till Gud. Gud f¡rdas i en gyllene vagn.

Om de h¡ngivna skulle erbjuda den andlige m¡staren en vanlig bil, s skulle det inte vara tillr¡ckligt, d¡rf¢r att den andlige m¡staren ska behandlas som Gud. Om Gud kommer hem till dig, skjutsar du Honom d i en vanlig bil Ä eller ordnar du en gyllene bil?

Sandy Nixon: En av de saker som ¡r sv rast f¢r en utomst ende att acceptera i K‚‰†amedvetande ¡r Gudsgestalten i templet Ä p vilket s¡tt den representerar K‚‰†a. Kan ni ber¡tta litet om det? !rŒla Prabhupƒda: Ja. Eftersom du inte har ¢vat upp f¢rm gan att se K‚‰†a, ¡r Han s v¡nlig att Han i denna stund uppenbarar Sig framf¢r dig s att du kan se Honom. Du kan se tr¡ och sten, men du kan inte se det som ¡r andligt. Anta att din far ligger p sjukhus och s d¢r han. Du sitter gr tande vid s¡ngkanten och s¡ger: "Nu ¡r min far borta!" Men varf¢r s¡ger du att han ¡r borta? Vad ¡r det f¢r n got som ¡r borta?

Sandy Nixon: Hans sj¡l ¡r borta. !rŒla Prabhupƒda: Och har du sett den sj¡len?

20

DITT URSP RUN G L IGA ME D V ETAND E ±R K’™ –AMED V ETA N D E

Sandy Nixon: Nej. !rŒla Prabhupƒda: S du kan inte se sj¡len, och Gud ¡r den H¢gsta Sj¡len. Han ¡r allting Ä sj¡l och materia Ä men du kan inte se Honom i Hans andliga gestalt. Han uppenbarar Sig v¡nligt nog f¢r dig av orsaksl¢s barmh¡rtighet i form av en Gudsgestalt i tr¡ eller sten.

Sandy Nixon: Tack s mycket. !rŒla Prabhupƒda: Hare K‚‰†a!

21

Verkliga framsteg inneb¡r att man l¡r k¡nna Gud

"Syftet med r¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande ¡r att sprida Guds namn, Guds h¡rlighet, Guds handlingar, Guds sk¢nhet och Guds k¡rlek ï R¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande ¡r till f¢r att ge m¡nniskosamh¡llet fullkomlig kunskap."

~ Mina damer och herrar, jag tackar er s mycket f¢r att ni tar del av den h¡r r¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande. N¡r denna r¢relse registrerades i New York 1966, f¢reslog en god v¡n att den skulle kallas S¡llskapet f¢r gudsmedvetande. Han tyckte att namnet K‚‰†a var f¢r sekteristiskt. Uppslagsboken s¡ger ocks att K‚‰†a ¡r namnet p en hinduisk gud. Men om n got namn kan tillskrivas Gud, s ¡r det "K‚‰†a".

I sj¡lva verket har Gud inget speciellt namn. P samma g ng kan man s¡ga att ingen vet hur m nga namn Han har. Eftersom Gud ¡r obegr¡nsad, m ste Hans namn ocks vara obegr¡nsade. Vi kan d¡rf¢r inte n¢ja oss med ett namn. Han kallas till exempel ibland f¢r Ya"odƒ-nandana, moder Ya"odƒs son; eller DevakŒ-nandana, DevakŒs son; eller Vasudeva-nandana, Vasudevas son; eller Nanda-nandana, Nandas son. Ibland kallas Han 22

V ERKL IGA FRAMS T E G I N N E B ±R AT T M AN L ±R K± N N A GUD

Pƒrtha-sƒrathi, vilket antyder att Han upptr¡dde som k¢rsven t Arjuna, som ibland kallas Pƒrtha, P‚thƒs son.

Gud har m nga olika f¢rh llanden till Sina m nga h¡ngivna och f r d¡rigenom vissa namn. Eftersom Han har ett or¡kneligt antal h¡ngivna och or¡kneliga f¢rh llanden till dem, s har Han ocks or¡kneliga namn. Vi kan inte v¡lja vilket namn som helst.

Men namnet K‚‰†a betyder "alltigenom tilldragande". Gud attraherar alla; det ¡r definitionen p Gud. Vi har sett m nga bilder p K‚‰†a, och vi kan se att Han attraherar korna, kalvarna, f glarna och andra djur, tr¡den, v¡xterna, till och med vattnet i V‚ndƒvana. Han attraherar koherdepojkarna, gopŒerna, Nanda Mahƒrƒja, Pƒ†ˆava-br¢derna Ä alla m¡nniskor. Ska d¡rf¢r n got s¡rskilt namn ges Gud, s ¡r det namnet "K‚‰†a".

Parƒ"ara Muni, en m¡ktig visman och far till Vyƒsadeva, som sammanst¡llde hela den vediska litteraturen, har gett f¢ljande definition av Gud: ai!varyasya samagrasya vŒryasya ya!asa‹ !riya‹ jŠƒna-vairƒgyayo! caiva ‰a††a„ bhaga itŒ…ganƒ [Vi‰†u Purƒ†a 6.5.47] H¡r definierar Parƒ"ara Muni Gudomens H¢gsta Personlighet, Bhagavƒn, som den som besitter de sex majest¡tiska attributen Ä rikedom, styrka, ryktbarhet, sk¢nhet, kunskap och ober¢rdhet.

Bhagavƒn, Gudomens H¢gsta Personlighet, ¡r ¡garen av alla rikedomar. Det finns m nga rika m¡n i v¡rlden, men ingen kan g¢ra anspr k p att ¡ga alla rikedomar. Inte heller kan n gon p st att ingen ¡r rikare ¡n han sj¡lv. I #rŒmad-Bhƒgavatam framg r det emellertid att K‚‰†a hade 16 108 hustrur n¡r Han uppenbarade Sig h¡r p jorden, och att varje hustru bodde i ett palats av marmor som var smyckat med juveler. Rummen var fyllda med m¢bler av elfenben och guld, och allting vittnade om stora rikedomar. Dessa beskrivningar terges p ett levande s¡tt i 23

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

#rŒmad-Bhƒgavatam. I m¡nniskosamh¡llets historia finner vi inte n gon som har haft sextontusen hustrur eller sextontusen palats.

Inte heller gick K‚‰†a till en hustru en dag och till en annan n¡sta dag. Nej, Han var personligen n¡rvarande samtidigt i varje palats.

Det betyder att Han utvidgade Sig till att omfatta 16 108 gestalter.

Detta ¡r om¢jligt f¢r en vanlig m¡nniska, men det ¡r inte s¡rskilt sv rt f¢r Gud. Om Gud ¡r obegr¡nsad m ste Han kunna utvidga Sig till att omfatta otaliga gestalter, annars har ordet obegr¡nsad ingen mening. Gud ¡r allsm¡ktig; Han kan ha inte bara sextontusen hustrur utan sexton miljoner utan sv righet; annars har ordet allsm¡ktig ingen mening.

Alla dessa k¡nnetecken ¡r attraktiva. I den h¡r materiella v¡rlden kan vi erfara att om n gon ¡r mycket rik, verkar han tilldragande p andra. I Amerika har till exempel Ford och Rockefeller stor attraktionskraft d¡rf¢r att de ¡r f¢rm¢gna. Det har de trots att de inte ¡ger alla rikedomar i v¡rlden. Hur mycket mer tilldragande m ste d inte Gud vara, som ¡r ¡gare av alla rikedomar?

P samma s¡tt har K‚‰†a obegr¡nsad styrka. Hans styrka fanns fr n f¢rsta stund vid Hans f¢delse. N¡r K‚‰†a bara var tre m nader gammal f¢rs¢kte demonen P#tanƒ d¢da Honom, men ist¡llet d¢dade Han henne. S dan ¡r Gud. Gud ¡r Gud fr n begynnelsen.

Han blir inte Gud genom att meditera eller genom n gon mystisk kraft. K‚‰†a ¡r inte den sortens Gud. K‚‰†a var Gud fr n Sin uppenbarelses f¢rsta stund.

K‚‰†a ¡ger ocks obegr¡nsad ryktbarhet. Vi ¡r K‚‰†as h¡ngivna; vi k¡nner naturligtvis till K‚‰†a och prisar Honom, men f¢rutom oss k¡nner miljontals m¡nniskor i v¡rlden till Bhagavad-gŒtƒ.

I alla l¡nder ¢ver hela v¡rlden l¡ses Bhagavad-gŒtƒ av filosofer, psykologer och religi¢sa. V r Bhagavad-gŒtƒ som den ¡r s¡ljer mycket bra, vilket beror p att den ¡r guld v¡rd. Det finns m nga utg vor av Bhagavad-gŒtƒ, men de ¡r inte ¡kta. V r upplaga s¡ljer mer d¡rf¢r att vi presenterar Bhagavad-gŒtƒ som den ¡r. Bhagavad-gŒtƒs ryktbarhet ¡r K‚‰†as ryktbarhet.

K‚‰†a ¡ger ett annat majest¡tiskt attribut, sk¢nhet, i obegr¡nsad m¡ngd. K‚‰†a Sj¡lv ¡r mycket vacker, liksom alla Hans v¡n24

V ERKL IGA FRAMS T E G I N N E B ±R AT T M AN L ±R K± N N A GUD

ner. De som har varit fromma i ett tidigare liv f r m¢jligheten att f¢das i goda familjer och i bra l¡nder. Amerikaner ¡r ofta mycket rika och vackra, och dessa f¢retr¡den ¡r ett resultat av fromma handlingar. ²ver hela v¡rlden attraheras folk till amerikanerna d¡rf¢r att de ¡r l ngt framskridna i vetenskap, v¡lst nd, sk¢nhet och s vidare. Den h¡r planeten ¡r en obetydlig planet i universum, ¡nd har ett land Ä Amerika Ä s m nga attraktiva egenskaper. Vi kan d f¢rst hur m nga tilldragande egenskaper Gud m ste besitta, som har skapat hela det manifesterade v¡rldsalltet. Hur vacker m ste inte Han vara Ä Han som skapade all sk¢nhet.

En person ¡r tilldragande inte bara p grund av sin sk¢nhet, utan ocks p grund av sin kunskap. En vetenskapsman eller filosof ¡r kanske attraktiv p grund av sin kunskap, men vilken kunskap ¡r mer upph¢jd ¡n den som K‚‰†a har gett i BhagavadgŒtƒ? Inget h¡r i v¡rlden kan j¡mf¢ras med s dan kunskap. P samma g ng besitter K‚‰†a full ober¢rdhet (vairƒgya). S m nga olika saker fungerar under K‚‰†as ledning i den materiella v¡rlden, ¡nd ¡r inte K‚‰†a n¡rvarande h¡r. En stor industri kan forts¡tta fungera ¡ven om ¡garen inte finns d¡r. P samma s¡tt verkar K‚‰†as krafter under Hans medhj¡lpares, halvgudarnas, ledning.

F¢ljaktligen ¡r K‚‰†a Sj¡lv skild fr n den materiella v¡rlden. Allt det h¡r ¡r beskrivet i de uppenbarade skrifterna.

Gud har s ledes m nga namn i ¢verensst¡mmelse med de olika aktiviteter Han utf¢r. Han kallas K‚‰†a, eftersom Han ¡ger s m nga tilldragande egenskaper och eftersom Han genom dem attraherar alla. Den vediska litteraturen f¢rklarar att Gud har m nga namn, men att K‚‰†a ¡r det fr¡msta.

Syftet med den h¡r r¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande ¡r att sprida Guds namn, Guds h¡rlighet, Guds aktiviteter, Guds sk¢nhet och Guds k¡rlek. Den materiella v¡rlden ¡r full av olika f¢reteelser, och alla dessa finns ocks i K‚‰†a. Den mest utm¡rkande f¢reteelsen i den materiella v¡rlden ¡r sex, och det finns ocks i K‚‰†a. Vi dyrkar Rƒdhƒ och K‚‰†a, och mellan Dem finns attraktion, men materiell och andlig attraktion ¡r inte samma sak. I K‚‰†a ¡r sex 25

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

verkligt, men h¡r i den materiella v¡rlden ¡r det overkligt. Allt vi har att g¢ra med h¡r finns ocks i den andliga v¡rlden, men h¡r har det inget verkligt v¡rde. Det ¡r bara en terspegling. I skyltf¢nstren ser vi m nga skyltdockor, men ingen tar n gon notis om dem, eftersom alla vet att de inte ¡r levande. En skyltdocka kanske ¡r mycket vacker, men den ¡r ¡nd inte verklig. N¡r folk ser en vacker kvinna d¡remot, attraheras de d¡rf¢r att de tror att hon ¡r verklig. De s kallade levande ¡r i sj¡lva verket ocks d¢da, eftersom kroppen bara ¡r en klump materia; s fort sj¡len l¡mnar kroppen bryr sig ingen om att titta p kvinnans s kallade vackra kropp. Den egentliga orsaken, den verkliga attraherande kraften, ¡r den andliga sj¡len.

I den materiella v¡rlden ¡r allt gjort av d¢d materia; d¡rf¢r ¡r den helt enkelt en imitation. Verkligheten terfinns i den andliga v¡rlden. De som har l¡st Bhagavad-gŒtƒ kan f¢rst hur den andliga v¡rlden ¡r beskaffad, f¢r d¡r beskrivs den: paras tasmƒt tu bhƒvo 'nyo 'vyakto 'vyaktƒt sanƒtana‹ ya‹ sa sarve‰u bh$te‰u na!yatsu na vina!yati "Dock finns det en annan natur, som ¡r evig och transcendental till manifesterad och omanifesterad materia. Denna natur ¡r suver¡n och kan aldrig f¢rintas. N¡r allt i v¡rlden f¢rg s, f¢rblir denna del of¢r¡ndrad." [Bhagavad-gŒtƒ 8.20] Vetenskapsm¡nnen f¢rs¢ker ber¡kna storleken p den h¡r materiella v¡rlden, men de vet inte var de ska b¢rja. Det skulle ta dem tusentals r att resa bara till den n¡rmaste stj¡rnan, f¢r att inte tala om den andliga v¡rlden. Vi kan inte till fullo l¡ra k¡nna den materiella v¡rlden, och hur kan vi d veta vad som finns bortom den?

Den kunskapen kan vi f¢rv¡rva enbart fr n auktoritativa k¡llor.

Den mest auktoritativa k¡llan ¡r K‚‰†a, eftersom Han besitter all kunskap. Ingen ¡r mer vis och kunnig ¡n K‚‰†a. K‚‰†a talar om f¢r oss att det bortom den materiella v¡rlden finns en andlig v¡rld, som ¡r fylld av otaliga planeter. Den v¡rlden ¡r l ngt st¢rre ¡n den 26

V ERKL IGA FRAMS T E G I N N E B ±R AT T M AN L ±R K± N N A GUD

materiella rymden, vilken utg¢r bara en fj¡rdedel av hela skapelsen. P samma s¡tt utg¢r de levande varelserna i den materiella v¡rlden bara en liten del av alla levande varelser. Den h¡r materiella v¡rlden j¡mf¢rs med ett f¡ngelse, och precis som f ngarna bara representerar en liten del av hela befolkningen, s utg¢r de levande varelserna i den materiella v¡rlden en fragmentarisk del av alla levande varelser.

De som har revolterat mot Gud Ä som ¡r kriminella Ä ¡r placerade i den materiella v¡rlden. Ibland s¡ger kriminella att de inte bryr sig om myndigheterna, ¡nd blir de arresterade och straffade.

P liknande s¡tt placeras levande varelser som trotsar Gud i den materiella v¡rlden.

Ursprungligen ¡r alla levande varelser delar av Gud, och de ¡r besl¡ktade med Honom p samma s¡tt som s¢ner ¡r besl¡ktade med sin far. De kristna betraktar ocks Gud som den h¢gste fadern. Kristna g r till kyrkan och ber, "Fader v r som ¡r i himmelen." F¢rest¡llningen om Gud som fader finns ocks i Bhagavad-gŒtƒ [14.4]: sarva-yoni‰u kaunteya m$rtaya‹ sambhavanti yƒ‹ tƒsƒ„ brahma mahad yonir aha„ bŒja-prada‹ pitƒ "O KuntŒs son, man m ste f¢rst att alla livsarter m¢jligg¢rs genom f¢dsel i denna materiella natur, och att Jag ¡r den fr¢givande fadern."

Det finns 8 400 000 livsarter Ä som innefattar vattendjur, v¡xter, insekter, f glar, d¡ggdjur och m¡nniskor. Av de m¡nskliga arterna ¡r de flesta ociviliserade, och av de f civiliserade arterna ¡gnar sig bara n gra f m¡nniskor t religi¢st liv. Av m nga s kallade religi¢sa identifierar sig de flesta med beteckningar som g¢r g¡llande, "Jag ¡r hindu," "Jag ¡r muslim," "Jag ¡r kristen" och s vidare. En del engagerar sig i humanit¡rt arbete, ger till de fattiga och ¢ppnar skolor och sjukhus. S dant oegennyttigt handlande kallas karma-kƒ†ˆa. Av m nga miljoner karma-kƒ†ˆŒer finns 27

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

det kanske en jŠƒnŒ ("en som vet"). Av miljoner jŠƒnŒer ¡r kanske en befriad, och av m nga miljoner befriade sj¡lar kanske en f¢rst r K‚‰†a. S dan ¡r allts K‚‰†as position. K‚‰†a s¡ger Sj¡lv i Bhagavad-gŒtƒ [7.3]: manu‰yƒ†ƒ„ sahasre‰u ka!cid yatati siddhaye yatatƒm api siddhƒnƒ„ ka!cin mƒ„ vetti tattvata‹ "Av tusentals m¡nniskor kanske en str¡var efter fullkomlighet, och bland dem som uppn tt fullkomlighet, k¡nner knappast n gon Mig i sanning."

Det ¡r allts mycket sv rt att f¢rst K‚‰†a. Gud beskriver emellertid Sig Sj¡lv i Bhagavad-gŒtƒ. Han talar d¡r om hur Han ¡r, hur den materiella och den andliga naturen fungerar, och hur det f¢rh ller sig med de levande varelserna och ²versj¡len. S ledes finns allting fullst¡ndigt beskrivet i Bhagavad-gŒtƒ. Det ¡r sv rt att f¢rst Gud, men n¡r Gud Sj¡lv delger oss Sin egen kunskap blir det l¡ttare. Det ¡r faktiskt det enda s¡tt p vilket vi kan f¢rst Gud. Att f¢rst Gud genom eget spekulerande ¡r inte m¢jligt, eftersom Gud ¡r obegr¡nsad och vi ¡r begr¡nsade. V r kunskap och uppfattningsf¢rm ga ¡r b da mycket begr¡nsade, s hur kan vi f¢rst det obegr¡nsade? Om vi bara accepterar Guds framst¡llning av det obegr¡nsade, kommer vi att kunna f¢rst Honom, och d har vi n tt v r full¡ndning.

Spekulativ kunskap om Gud leder ingenvart. Om en pojke vill veta vem hans far ¡r, ¡r b¡sta s¡ttet f¢r att f reda p det att han fr gar sin mor. Hon kommer d att s¡ga, "Han ¡r din far." P s s¡tt uppn r man full¡ndad kunskap. Naturligtvis kan man grubbla ¢ver vem som ¡r ens far och undra om det ¡r den eller den mannen, och man kan g runt hela staden och fr ga alla m¡n man m¢ter: "±r du min far? ±r du min far?" Den kunskap man f r h¡rigenom kommer emellertid alltid att vara ofullkomlig. Man kan inte hitta sin far p det s¡ttet. Det enklaste ¡r att ta reda p det genom att v¡nda sig till en auktoritativ k¡lla, i det h¡r fallet modern.

28

V ERKL IGA FRAMS T E G I N N E B ±R AT T M AN L ±R K± N N A GUD

Hon s¡ger helt enkelt, "Min k¡re pojke, han ¡r din far." P det s¡ttet f r vi perfekt kunskap. Det f¢rh ller sig p samma s¡tt med transcendental kunskap. Jag talade nyss om en andlig v¡rld. Denna andliga v¡rld g r inte att l¡ra k¡nna genom att spekulera. Gud s¡ger, "Det finns en andlig v¡rld, och den ¡r Min hemvist." P s s¡tt kan vi erh lla kunskap fr n K‚‰†a, den mest auktoritativa k¡llan. Vi ¡r kanske inte fullkomliga, men v r kunskap ¡r fullkomlig eftersom vi har f tt den fr n den fullkomliga k¡llan.

R¢relsen f¢r K‚‰†amedvetande ¡r till f¢r att ge m¡nniskosamh¡llet fullkomlig kunskap. Genom s dan kunskap kan man f¢rst vem man ¡r, vem Gud ¡r, vad den materiella v¡rlden ¡r, varf¢r vi har kommit hit, varf¢r vi m ste genomg s m nga sv righeter och lidanden, och varf¢r vi m ste d¢. Naturligtvis vill ingen d¢, ¡nd kommer d¢den. Ingen vill bli gammal, ¡nd kommer lderdomen. Ingen vill lida av n gon sjukdom, ¡nd drabbas vi med all s¡kerhet av sjukdomar. Dessa ¡r det m¡nskliga livets verkliga problem och de terst r att l¢sa. Man f¢rs¢ker f¢rb¡ttra sitt ¡tande, sovande, parande och sitt f¢rsvar, men dessa ¡r inte de verkliga problemen. En m¡nniska sover, och det g¢r hunden ocks . En m¡nniska har inte n tt l¡ngre bara d¡rf¢r att hon har en trevlig l¡genhet. I b da fallen ¡r aktiviteten densamma Ä att sova. M¡nniskan har uppfunnit atomvapen f¢r att f¢rsvara sig, och hunden har t¡nder och klor och kan ocks f¢rsvara sig. I b da fallen ¡r det fr ga om f¢rsvar, men med olika medel. M¡nniskan kan inte s¡ga att hon kan er¢vra hela v¡rlden eller hela universum d¡rf¢r att hon har atombomben. Det ¡r inte m¢jligt. M¡nniskan ¡ger kanske raffinerade metoder f¢r att f¢rsvara sig, och fantastiska metoder f¢r att ¡ta, sova och para sig, men det ¡r inte det som avg¢r om hon st r h¢gre ¡n djuren. Vi kan kalla hennes framsteg f¢r polerad djuriskhet, och inget annat.

Verkliga framsteg inneb¡r att man l¡r k¡nna Gud. Om vi saknar kunskap om Gud har vi i sj¡lva verket inte n tt s l ngt.

M nga f¢rnekar Guds existens, d¡rf¢r att om det inte finns n gon Gud s kan de forts¡tta att handla syndfullt. Det kanske ¡r bekv¡mt f¢r dem att t¡nka att det inte finns n gon Gud, men Gud 29

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

kommer inte att d¢ bara f¢r att vi f¢rnekar Honom. Gud finns, och det g¢r ocks Hans administration. P Hans befallning stiger solen och m nen, vattnet str¢mmar och tidvattnet kommer och g r.

Allting fungerar p Hans order, och eftersom allt i naturen fungerar mycket bra ¡r det inte realistiskt att t¡nka sig att Gud ¡r d¢d.

Om f¢rvaltningen sk¢ts d ligt tror man kanske att det inte finns n gon styrande, men n¡r allt ¡r bra sk¢tt, hur kan man d tro att det inte finns n gon som styr? De k¡nner inte till Gud, och d¡rf¢r s¡ger de att Gud ¡r d¢d, att det inte finns n gon Gud eller att Gud inte har n gon gestalt. Men vi ¡r fast ¢vertygade om att Gud finns och att K‚‰†a ¡r Gud. D¡rf¢r dyrkar vi Honom. Detta ¡r K‚‰†amedvetandets metod. G¢r ert b¡sta f¢r att f¢rst den. Tack s mycket.

30

Reinkarnation

Mike Robinson, en reporter vid London Broadcasting Company, st¡ller fr gor om vetenskapen om sj¡len: Har vi varit h¡r f¢rut? Kommer vi tillbaka igen, ellerï? "rŒla Prabhupƒda h¡nvisar till den ur ldriga Vedalitteraturen i n gra sl ende svar.

~ Mike Robinson: Kan ni tala om vad ni tror p Ä vad ¡r K‚‰†ar¢relsens filosofi? !rŒla Prabhupƒda: Ja. K‚‰†amedvetande ¡r inte en tro; det ¡r en vetenskap. Det f¢rsta steget ¡r att k¡nna till skillnaden mellan en levande och en d¢d kropp. N¡r n gon d¢r, l¡mnar andesj¡len, det vill s¡ga livskraften, kroppen. Och d¡rf¢r kallas kroppen "d¢d".

Man m ste allts skilja p kroppen och livskraften i kroppen.

Vetenskapen om K‚‰†amedvetande, som ¡r andlig, talar om livskraften i kroppen, i motsats till vad man g¢r i vanlig materiell vetenskap. Det ¡r i b¢rjan mycket sv rt f¢r en vanlig m¡nniska att uppskatta v r r¢relse. Man m ste f¢rst inse att man ¡r en sj¡l, eller i alla fall n got skilt fr n den h¡r kroppen.

Mike Robinson: Och n¡r kommer vi att inse det? !rŒla Prabhupƒda: Du kan inse det n¡r som helst, men det kr¡ver litet intelligens. En m¡nniskas kropp omdanas hela tiden, fr n babykropp till barnkropp, till ton ring, vuxen och slutligen till 31

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

en ldrings kropp. Trots att m¡nniskans kropp f¢r¡ndras fr n ett barns till en ldrings kropp, k¡nner hon sig hela tiden som samma person, med samma identitet. Kroppen ¡ndras, men innev naren i kroppen, sj¡len, f¢rblir densamma. Vi borde helt logiskt dra slutsatsen att vi, n¡r v r nuvarande kropp d¢r, f r en annan kropp.

Det kallas sj¡lavandring.

Mike Robinson: S n¡r m¡nniskor d¢r s ¡r det bara den fysiska kroppen som d¢r? !rŒla Prabhupƒda: Ja. Det f¢rklaras mycket utf¢rligt i BhagavadgŒtƒ [2.20]: na jƒyate mriyate vƒ kadƒcin ï na hanyate hanyamƒne #arŒre.

Mike Robinson: Citerar ni ofta skrifter? !rŒla Prabhupƒda: Ja, det g¢r vi. K‚‰†amedvetande ¡r en seri¢s utbildning, inte en vanlig religion. [Till en l¡rjunge:] Leta upp den versen i Bhagavad-gŒtƒ.

L¡rjunge: na jƒyate mriyate vƒ kadƒcin nƒya„ bh$tvƒ bhavitƒ vƒ na bh$ya‹ ajo nitya‹ #ƒ#vato 'ya„ purƒ†o na hanyate hanyamƒne #arŒre [Bhagavad-gŒtƒ 2.20] "F¢r sj¡len finns varken f¢delse eller d¢d. Ej heller upph¢r den n gonsin att existera om den en g ng funnits. Den ¡r of¢dd, evig, od¢dlig och ursprunglig. Den d¢r ej n¡r kroppen d¢das."

Mike Robinson: Tack f¢r att du l¡ste upp det d¡r. Kan ni f¢rklara det h¡r litet mer f¢r mig? Om sj¡len nu ¡r od¢dlig, kommer varelsers sj¡lar att f vara tillsammans med Gud n¡r de d¢r? !rŒla Prabhupƒda: Inte n¢dv¡ndigtvis. Om man ¡r kvalificerad Ä om n gon kvalificerar sig att i det h¡r livet terv¡nda hem, tillbaka till Gudomen Ä d kan han f det. Om han inte kvalificerar sig tilldelas han en ny materiell kropp. Och det finns 8 400 000 olika slag av kroppar. Han ges en l¡mplig kropp av naturens lagar, i 32

R E I N K AR N AT ION

enlighet med hans ¢nskningar och karma. Det ¡r precis som n¡r en m¡nniska har smittats av en sjukdom och sedan f r den sjukdomen. ±r det sv rt att f¢rst ?

Mike Robinson: Allt det h¡r ¡r mycket sv rt att f¢rst . !rŒla Prabhupƒda: Anta att n gon har f tt smittkoppor. Efter sju dagar utvecklar han symptomen. Vad kallas den perioden?

Mike Robinson: Inkubationstid? !rŒla Prabhupƒda: Inkubationstid. Om du har smittats av n gon sjukdom kommer den att uppst , det ¡r naturens lag. P samma s¡tt st r du i det h¡r livet under inflytande av den materiella naturens olika kvaliteter, och det best¡mmer vilken slags kropp du kommer att f i n¡sta liv. Det sker helt enligt naturens lagar. Alla varelser styrs av naturens lagar Ä de ¡r helt och h llet beroende av dem Ä men i sin okunnighet tror m¡nniskor att de ¡r fria.

De ¡r inte fria; de inbillar sig att de ¡r fria, men de st r helt under naturens lagar. S ditt n¡sta liv best¡ms av dina handlingar, syndfulla eller fromma, vilket det nu varit.

Mike Robinson: Vill ni utveckla det vidare? Ni s¡ger att ingen ¡r fri. Menar ni att om vi lever ett fromt liv, s skapar vi p n got s¡tt en bra framtid f¢r oss sj¡lva? !rŒla Prabhupƒda: Ja. Mike Robinson: S vi har frihet att v¡lja vad vi tror ¡r viktigt?

Religion ¡r viktigt, d¡rf¢r att om vi tror p Gud och lever ett fromt liv ï !rŒla Prabhupƒda: Det ¡r inte en fr ga om tro. G¢r det inte till en fr ga om tro. Det ¡r lag. Det finns till exempel en regering.

Vare sig du tror det eller inte, s kommer du att bli straffad om du bryter mot regeringens lagar. P samma s¡tt finns det en Gud, vare sig du tror det eller inte. Om du inte tror p Gud och handlar godtyckligt, s kommer du att bli straffad av naturens lagar.

Mike Robinson: Jag f¢rst r. Spelar det n gon roll vilken religion man tror p ? Skulle det spela n gon roll om man var en K‚‰†ah¡ngiven? !rŒla Prabhupƒda: Det ¡r inte en fr ga om religion. Det ¡r en fr ga om vetenskap. Du ¡r en andlig varelse, men eftersom du ¡r 33

VE T E N S KAP E N OM S J±L E N

materiellt betingad beh¡rskas du av den materiella naturen. S du tror kanske p den kristna religionen och jag p den hinduiska religionen, men det betyder inte att du kommer att bli gammal men inte jag. °ldrandet ¡r en naturlig f¢reteelse. Det ¡r inte s att du blir gammal d¡rf¢r att du ¡r kristen eller att jag inte ldras d¡rf¢r att jag ¡r hindu. Alla ldras, utan undantag. Naturlagarna ¡r till¡mpbara p alla, vare sig man tror p den ena eller den andra religionen.

Mike Robinson: S ni menar att det bara finns en Gud som h¡rskar ¢ver oss alla? !rŒla Prabhupƒda: Det finns en Gud, och en naturens lag och vi st r alla under den naturens lag. Vi ¡r beh¡rskade av den H¢gste.

Det ¡r d raktigt att tro att vi ¡r fria eller att vi har frihet att g¢ra vad som helst.

Mike Robinson: Jag f¢rst r. Kan ni f¢rklara vad det g¢r f¢r skillnad att vara medlem i K‚‰†ar¢relsen? !rŒla Prabhupƒda: K‚‰†ar¢relsen ¡r avsedd f¢r dem som p allvar f¢rs¢ker f¢rst den h¡r vetenskapen. Det ¡r helt fel att tro att vi ¡r n gon sekterisk grupp. Vem som helst kan bli medlem, en student, en kristen, en hindu eller muslim. Det har ingen betydelse vilken bakgrund man har, vi tar emot var och en som vill f¢rs¢ka f¢rst vetenskapen om Gud. Mike Robinson: Och vilken skillnad skulle det g¢ra f¢r n gon, att l¡ra sig bli en Hare K‚‰†a-person? !rŒla Prabhupƒda: Den personens verkliga utbildning skulle inledas. Det f¢rsta steget ¡r att f¢rst att du ¡r en andesj¡l. Och eftersom du ¡r en andesj¡l byter du kropp. Det ¡r den andliga f¢rst elsens ABC. S n¡r din kropp ¡r slut, f¢rintad, ¡r du inte slut. Du f r en annan kropp, p samma s¡tt som du kan byta kavaj och skjorta. Om du kommer hit f¢r att tr¡ffa mig imorgon och har en annan skjorta p dig, betyder det att du ¡r en annan person?

Nej. P samma s¡tt byter du kropp varje g ng du d¢r, men du, andesj¡len i kroppen, f¢rblir densamma. Den h¡r detaljen m ste man f¢rst ; d kan man g¢ra ytterligare framsteg i vetenskapen om K‚‰†amedvetande.

34