9789171265517

4

Förord UPPVAKNANDE: ATT FÖRSTÅ OCH VÄXA IN I MINA IDENTITETER

12

Kapitel 1. Vem är jag?

20

Kapitel 2. Vilka är mina sociala identiteter?

26

Kapitel 3. Vad är ras? Vad är etnicitet?

32

Kapitel 4. Vad är vardagsrasism?

38

Kapitel 5. Vad är institutionell rasism? ÖPPNA FÖNSTRET: ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN

50

Kapitel 6. Fördomar är personliga

58

Kapitel 7. Historien vi bär på

66

Kapitel 8. Att kunna vår historia

80

Kapitel 9. Vi är vår historia VÄLJA VÄG: ATT AGERA OCH GÖRA MOTSTÅND MOT RASISM

92

Kapitel 10. Stör!

100

Kapitel 11. Agera!

104

Kapitel 12. Avbryt!

112

Kapitel 13. Solidaritet

118

Kapitel 14. Ta snacket – öppet eller enskilt HÅLLA UPP DÖRREN: ATT ARBETA I SOLIDARITET MOT RASISM

126

Kapitel 15. Använda sina privilegier

132

Kapitel 16. Vara allierad

138

Kapitel 17. Bygga relationer

144

Kapitel 18. Älska dig själv

148

Kapitel 19. Hur vi växer

152

Kapitel 20. Vår frihet

163

Ordlista

166

Litteratur

175

Efterord

antirasist En ANTIRASIST är en person som är emot rasism.

Antirasism är att aktivt göra motstånd mot rasism.

Det är att ta ställning mot orättvisa lagar och rasistiska åsikter. Antirasism är sättet vi frigör oss från ett rasifierat samhälle som i flera hundra år har förtryckt oss och skilt oss åt.

8

9

I DET HÄR AVSNITTET:

• VEM ÄR JAG? • VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER? • VAD ÄR RAS? • VAD ÄR RASISM?

10

U P P V A K N A N D E ATT FÖRSTÅ OCH VÄXA IN I MINA IDENTITETER

11

UPPVAKNANDE

VEM ÄR JAG?

V

em är du?

Du är du.

Du är den enda du. Det finns så mycket som gör dig till den du är. Din identitet är det som gör dig till DIG: det är alla delar som gör dig unik.

Du formas av din familj, dina vänner, ditt bostadsområde, din skola, allt du ser på sociala medier och läser i böcker, det du lyssnar på, det du äter, det du har på dig, dina drömmar, sakerna som du bara måste berätta för någon och de som du vill behålla för dig själv och allt däremellan och runt omkring.

DU ÄR ALLT INOM DIG OCH ALLT RUNTOM DIG. Du är alla förfäder som levde före dig. Du är alla du aldrig har känt, aldrig har hört talas om, aldrig har sett – och alla du har gått förbi på gatan, suttit bredvid och krupit nära intill.

Du har säkert frågat ”VEM ÄR JAG?” och andra har säkert frågat ”VEM ÄR DU?”.

Hur svarar du på det? Hur mycket av dig själv vill du dela med andra – om något alls? Det här är jag när jag var fjorton …

12

JAG HETER TIFFANY.

JAG ÄR FJORTON ÅR. JAG BOR I ETT LITET HUS I EN STAD NORR OM NEW YORK MED MIN MAMMA OCH MIN TVILLINGSYSTER. JAG ÄR EN SVART, BIRACIAL CISKVINNA MED BRUNA ÖGON OCH EN MASSA FRÄKNAR. JAG HAR LOCKIGT HÅR SOM JAG MED TIDEN, SAKTA HAR BÖRJAT TYCKA OM. JAG GILLAR ATT LÄSA OCH BAKA. JAG ÄLSKAR ATT DANSA MED MINA KOMPISAR OCH JAG SKRIVER HEMSKA DIKTER SOM INGEN NÅGONSIN KOMMER FÅ LÄSA FÖRUTOM JAG SJÄLV. JAG ÄR ALLT DET HÄR …

OCH JAG ÄR SÅ MYCKET MER.

13

0 1 UPPVAKNANDE - VEM ÄR JAG?

DU bestämmer vilka identiteter du vill dela med dig av och hur du gör det. Du väljer själv hur du identifierar dig.

Din identitet växer och förändras precis som du. En del saker är statiska och kommer alltid att vara en del av dig.

Min hudfärg och mina fräknar har varit med mig så länge jag kan minnas och kommer vara med mig tills jag är 103+!

Andra delar av oss förändras (vissa dagligen). Jag kan ha håret uppsatt eller utsläppt, jag kan färga det och klippa det – det är upp till mig.

MÅNGA KOMMER FÖRSÖKA FÅ DIG ATT PASSA IN I EN PÅHITTAD RAM.

Den här ramen består av det vi kallar ”den dominerande kulturen”. Om du är en vit, välutbildad, vältränad cisman i övre medel­ klassen, neuro­ typisk och/eller utan funktionsvariationer, passar du in 14

i den ramen. (Vi kommer att gå igenom alla kategorierna i nästa kapitel.)

Om du inte passar in i ramen anses du vara en del av det som kallas den ”underordnade kulturen”. Till den ”under­ ord­ nade kulturen” hör bland annat svarta, bruna, urfolks­perso­ ner och icke-vita i den glob­ala majoritetsbefolk­­nin­g­en, queera, trans­­personer och icke­binära, ciskvinnor, ung­domar, muslimer, judar, buddhister, ateister och ickekristna, neuroavvikande, personer med funktionsvariationer, människor som lever i fattigdom och andra. Det finns många fler som lever utanför den påhittade ramen än som passar in i den.

Den dominerande kulturen är det som har betraktats som ”normalt”, och detta ”normala” skapas och upp­rätt­hålls av människor som passar in i ramen. Det är den versionen av det normala som har format vår syn på oss själva och världen runt omkring oss.

Vem är smart? Vacker?

Värdig? En ledare? Trubbel?

Många uttryck och beskrivningar har skapats för att det ska verka som om människor antingen passar perfekt in i ramen eller inte. Jag har egentligen aldrig gjort det. Och det behöver inte du heller göra.

Våra många identiteter gör oss till dem vi är. De hjälper andra att förstå vem du är och de hjälper dig att förstå andra människor i ditt liv och i världen. De enar och delar oss. Att förstå vem du är tillåter dig att växa och ta reda på mer om dig själv. Det kan ge dig riktning och en känsla av mening.

Andra kommer att försöka berätta för dig vem du är, men det är bara du som har rätt att bestämma det.

DU HAR RÄTT ATT BLI SEDD OCH FÖRSTÅDD UTAN ATT ÄNDRA DEN DU ÄR.

15

Aktivitet: 1. Ta fram en skrivbok. (Se till att det är en skrivbok som du gillar och som du lätt kan bära med dig.) Ägna nu fem minuter åt att skriva ner allt du kommer på som gör dig till den du är.

Du gör en

lista med dina identiteter.

Jag är …

kvinna, ciskvinna svart biracial med ljus hudton tvilling dotter första generationens amerikan brödbakare fräknig lång och smal syster lockhårig engelsk och amerikansk engelskspråkig sidsovare allergiker

16

läsare skapare glasögonbärare alltid klädd i sköna kläder chokladälskare envis motståndskraftig optimistisk extrovert men med behov av en del egentid ständigt frusen dramaälskare lite av en besserwisser förvirrande för andra

_____

2.

Gör en identitetskarta.

Ta fram ett olinjerat papper eller fortsätt i skrivboken.

Skriv ditt namn i mitten och alla dina identiteter runt omkring.

Illustrera om du har lust – det är trots allt din karta.

____

17

DEN DOMINERANDE KULTUREN

18

Kolla att du förstår det här begreppet innan vi fortsätter.

Den DOMINERANDE KULTUREN är den samhällsgrupp som har mest makt och som ofta (men inte alltid) är i majoritet. I USA och Storbritannien består den dominerande kulturen av människor som är vita, medelklass, kristna och cis. De bestämmer över institutioner och styr vilka beteenden, värden och traditioner som är godtagbara och norm i de här länderna.

19

UPPVAKNANDE

VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

DINA MÅNGA IDENTITETER ÄR DELAR AV HELA DIG. EN ENSKILD DEL DEFINIERAR INTE VEM DU ÄR.

V

issa delar skapar du själv, din familj eller de du bor med.

And­ ra delar har skap­ ats av SAMHÄLLET. Dessa ident­ itet­ er har skapats, namn­ getts, formats och definie­ rats av samhället under väldigt lång tid. Vi kallar dem ”SOCIALA IDENTITETER”. Din sociala i­ d­en­titet är den del av dig som relaterar till andra män­ niskor (till exempel i ditt bostad­ s­ område, din stad eller ditt land).

En stor del av vår kultur kommer från våra soc­iala id­en­t­iteter och grupperna vi tillhör.

KATEGORIER Våra sociala identiteter är indelade i grupper, eller kate­gorier, som vi buntas ihop i. Det är inte alltid vårt eget val. Andra kan20

ske placerar dig i kate­ gorier även om du själv inte identifierar dig på det sättet. Det är ett sätt att försöka förstå dig och andra som du. Det är så samhällen och länder har fungerat i hundratals år. Kategorierna kan hjälpa oss att se och förstå oss själva och människorna runt omkring oss, men de påverkar också hur andra behandlar oss. Vår uppgift är att lära oss och att agera.

Börja med att fråga: Vad är sociala identiteter och varför finns de? Analysera dem kritiskt och försök sen komma underfund med varför det ser ut som det gör.

I den här boken kommer vi i första hand att fokusera på

DU HAR FÖRMåGAN ATT SKAPA EN NY

HISTORIA

21

0 2 UPPVAKNANDE - VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

identitet kopplat till ras. Men det finns många kategorier som påverkar hur vi interagerar med samhället. Du kanske känner till de här:

RAS ETNICITET SOCIOEKONOMISK KLASS GENUS ÅLDER SPRÅK RELIGION SEXUELL LÄGGNING NATIONALITET FUNKTIONSVARIATIONER FAMILJESTRUKTUR

De delar av din identitet som du lägger märke till och är mest medveten om i vardagen beror på var du befinner dig, vem du är med och vad du är med om i livet. De identiteter som du inte tänker särskilt mycket på, också de du knappt lägger märke till, finns alltid med dig.

22

PRIVILEGIER En del sociala identiteter är knutna till makt och privilegier, andra inte. Även inom oss själva finns det vissa delar som bär på makt och andra delar som är förtryckta. Det är därför vi arbetar på att förstå våra identiteter i samhället – vi behöver alltid granska hela oss själva. De identiteter som passar in i ramen brukar vara de med mest makt och agens.

Ett exempel på ett område där jag har viss makt är språket jag talar. Jag bor i ett land där det vanligaste språket är engelska. Jag kan läsa och förstå skyltar och vägbeskrivningar. Jag kan gå in på en skola eller affär och troligtvis bli förstådd av dem som ska hjälpa mig. Jag behöver inte oroa mig. På samma sätt är det med svenska i Sverige.

Privilegier är de förmåner du har beroende på hur nära den dominerande kulturen du är. Till exempel: en vit cisman som är utan funktionsvariatio-

0 2 UPPVAKNANDE - VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

ner, heterosexuell, betraktas som snygg och pratar engels­ka har fler privilegier än en svart transkvinna. Personer med privilegier har makt över andra. Alla har inte privilegier.

Människor som inte gynnas av sina sociala identiteter, som hör till den underordnade kulturen, har få eller inga privilegier och lite makt.

Men eftersom jag är kvinna har jag inte samma privilegier som en cisman. Det är troligare att jag blir orättvist bedömd om jag söker en ledarposition och får lägre lön för lika arbete.

Medan många heterosexuella cismän kan gå hem själva på kvällen utan vidare, kan jag inte det utan att vara rädd för att utsättas för våld.

En del identiteter är knutna till privilegier och diskriminering på en och samma gång. Efter­ som jag är ciskvinna måste jag inte tänka på vilken toalett jag använder. Jag har agens.

Jag har alltså inte samma privil­egier som en vit cisman, men jag har privilegier som transpersoner och ickebinära inte har eftersom min cis­ identitet är närmare den dominerande kulturen.

INTERSEKTIONALITET Ett intersektionellt perspektiv gör att vi kan förstå hur våra sociala identiteter påverkar hela våra liv. Kimberlé Cren­ shaw, svart kvinnlig jurist, författare, forskare och män­ niskorättsaktivist, använde 1989 begreppet intersektionalitet för att hjälpa oss att förstå att du som kvinna OCH svart möter värre orättvisor än om du bara är kvinna.

23

0 2 UPPVAKNANDE - VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

En svart kvinna blir marginaliserad både för att hon är kvinna och för att hon är svart. Hennes erfarenheter överlappar varandra och orsakar stor skada. När du betraktar någon ur ett enda perspektiv kan du bara förstå en del av den personen och hens erfaren­heter.

NÄR VI SER ALLA DELAR AV EN PERSON OCH HUR PERSONEN FÖRTRYCKS ÄR DET LÄTTARE ATT FÖRSTÅ HUR DJUPT DISKRIMINERING GÅR. När vi vet vilka vi är, var vi har agens och hur våra identiteter skapas och bestämmer vår roll i samhället kan vi förstå oss själva.

Vi kan förstå hur vi kan ta ett system där vissa har privilegier och makt och andra är förtryckta och göra det till ett system där alla är fria. (Vi kommer att prata mer om privilegier i kapitel 15 och 17.)

24

Aktivitet: Ta fram din skrivbok.

Gör en lista över de sociala kategorier som vi har nämnt i det här kapitlet. Kommer du på fler? Skriv ner din identitet inom de socialt konstruerade

VAR K R STA NG U R P URS IER G E L I PRIV T K A M ING R E N IMI R K DIS

kategorierna.

Fundera:

Vad lägger du märke till? Finns det delar av dig som har makt och privilegier i samhället? Finns det delar av din identitet som existerar utanför den dominerande kulturen?

E SAMHÄLL SOCIALET T IDENTI

G? A J R VEM Ä

25

UPPVAKNANDE

VAD ÄR RAS? VAD ÄR ETNICITET?

N

är vi pratar om ras i den här boken menar vi hudfärg. I flera hundra år har människor delats in efter skillnader i hudton, hårtyp, ansiktsdrag och kulturarv.

BEGREPPET RAS BYGGER INTE PÅ VETENSKAP. DET ÄR SKAPAT AV SAMHÄLLET. Raskategorier har skapats under lång tid av människor i den dominerande kulturen. På mitten av 1700-talet började europeiska vetenskapsmän dela in människor på samma sätt som de kategoriserade växter och djur. Vi får fortfarande lära oss om vissa av dem i skolan, som Carl von Linné och Johann Friedrich Blumenbach.2 Denna ”vetenskap” skapade en hierarki av människor som placerade européer med ljusast hudton längst upp. Urfolk och människor med mörkare hudton värderades lägre.

Under 1700-talet bodde Carl von Linné i en liten by strax utanför Uppsala och spenderade en stor del av sin tid med att kate­ gorisera hela landets och världens växter. Han använde även sin systematik på djurriket och inkluderade då också människan. År 1735 släppte han Systema Naturae där människor delades in i fyra raser, som han kallade varieteter: americanus (röd), europeanus (vit), asiaticus (gul) och africanus (svart). Dessa var kopplade till geografiska områden och tillskrevs även egenskaper.

Till exempel beskrevs svarta som lata och barnsliga, medan vita var intelligenta och atletiska.3 26