9789171086020

INLEDNING 6 NYÅR OCH KALENDERÅR 9 Kalenderåret 10, Nyår i Romarriket 11, Det kristna nyåret 12

NYÅRETS HISTORIA I SVERIGE 15 Bondejul och borgerligt nyår 15, Spådomar, önskningar och besvärjelser 16, Skål! Gott nytt år! 19, Nyårsvaka 20 Sylvesterbal 22, Nyårsvisit 22, Nyårskort 24, Nyårsrevy 24 Firandet på Skansen 28, Nyår i media 31, Nyårslöften 32 Mat och dryck 33, Fyrverkerier, raketer och smällare 34

SEKLER OCH MILLENNIER 39 Sekelskiftet 1900 39, Millennieskiftet 2000 40 Domedagsprofetior 41, Millenniebuggen 44

NYÅREN I DAGENS SVERIGE 47 Chūnjié, seollal, tsagaan sar och têt 47, Tu bishvat 52, Losar 53 Chaharshanbe suri 54, Nouruz / newroz 57, Internationella newrozdagen 59, Kha b-Nisan / akitu 60, Songkran 62 Vaisakhi / baisakhi 64, Rosh hashana och jom kippur 66, Hijra 68 Samhain 69, Diwali / depavali 70, Nyårsafton och nyårsdagen 72

NYÅR I NORDEN AND BEYOND 77 Nordiska utblickar 77, Fader Frost 79, Nyårsdopp 80 Från gamla till nya världen 81

RENING, SAMVARO OCH KOMMERS 84 Efterord 86 Källor och litteratur 90

INLEDNING

Nyåret ger en chans att börja om och ge nästa år bättre förutsättningar. Nyårsafton, den 31 december, förknippas med löften inför det kommande och också med champagne, skaldjur och fest. Traditioner av den här typen antas ofta vara mer eller mindre uråldriga medan de i realiteten är unga. Den här boken beskriver nyårsfirandets historia.

När börjar ett nytt år? Den 1 januari, enligt den västerländska gregorianska kalendern, som används globalt. Men parallellt existerar också andra nyårshögtider vid olika tidpunkter på året. En del är knutna till religion, andra till länder och regioner, andra åter till årstider. Somliga bygger på mån- eller solkalendrar och är rörliga i almanackan medan andra är fasta. I Sverige firas nyår året runt, bland annat som följd av migration, vilket boken också handlar om.

Någon fullständig redovisning av årets alla nyårsfiranden ger den emellertid inte utan snarare ett urval från ett pågående arbete. Nordiska museet dokumenterar ­löpande seder och bruk i Sverige och kan observera att traditioner förändras när de migrerar från en hemort till en annan. Vissa får särskild betydelse genom att markera etnisk, kulturell, politisk, religiös sam­hörighet eller nationell tillhörighet. Vilket kan jämföras med till exempel utlandssvenskars luciafirande. Samtidigt påverkas traditionerna hela tiden av det samhälle där de prakti—6—

‫הבוט הנש‬ Nav varsh ki subhkamna

新年快 / 新年好 Happy New Year

С Новым Годом

Gott nytt år

seras. Det blir tydligt också när blicken vänds mot det mångfacetterade nyårsfirandet, som har stått i fokus för en riktad dokumentation under 2017 och 2018. ”Mångkulturella almanackan” från Mångkulturellt centrum i Botkyrka utanför Stockholm ger en fortlöpande aktuell förteckning över högtider och firanden. I den här boken används centrets rekommendationer för stavning och tidpunkter.

I ett efterord skriver Jonas Engman, chef för Nordiska museets arkiv, om nyåret i etnologisk forskning.

—7—

— 14 —

NYÅRETS HISTORIA I SVERIGE

Bondejul och borgerligt nyår I det förindustriella svenska samhället var nyårsaftonen den 31 december ingen särskilt framträdande festkväll. Julen hade större betydelse, vilket sammanhänger med att juldagen från början var årets första dag. När den kristna kalendern infördes i Norden hade julfirandet förlagts till ett bestämt datum, så även nyårsfirandet – den 25 december. Det var först på 1500-talet som den 1 januari blev officiell nyårsdag men det dröjde länge innan det datumet var fullt etablerat.

Mycket av folktron kring julen gick ännu i slutet av 1800-talet ut på att försöka spå och besvärja framtiden.

När det nya årets början väl förlagts till den 1 januari verkar firandet i sin tur ha legat på nyårsdagen och inte som i dag på nyårsaftonen. Den blivande amiralen Carl Tersmeden skriver i sina memoarer om nyåret i Stockholm 1731/32 och nämner ingenting om något firande på nyårsaftonen. Nyårsdagen inleddes däremot tidigt på morMinnestavla ”Till madame Christina Kummelander den 1 januari 1824”. I borgerlig miljö förekom denna form av nyårshälsningar innan seden med nyårskort blev vanlig vid 1800-talets slut. Akvarell (NM.0222996). Foto: Karolina Kristensson, © Nordiska museet.

— 15 —

gonen med visiter och gudstjänst för att på aftonen avslutas med bal och kortspel.

Inte heller Årstafrun, Märta Helena Reenstierna, nämner något nyårsaftonsfirande i sin dagbok för nyåret 1818/19. På årets sista dag ägnade hon sig i stället åt räkenskaper och brevskrivning. På nyårsdagen var det musik och sång i salen redan klockan sju på morgonen och därefter mottogs och lämnades presenter i form av godsaker och vin eller brännvin. Senare på dagen for hon in till staden för gudstjänst. Dit gick man för att höra alla kungörelser och få reda på vilka som hade fötts och dött under året som gått.

Nyårsaftonsfirandet i Sverige tog fart först under 1800-talets senare del i och med inflyttningen till städerna och införandet av en enhetlig klocktid på nyårsdagen 1879. Standardiseringen var en praktisk följd av att järnvägen byggdes ut och skapade i sin tur en fascination inför det speciella klockslaget. Firandet försköts successivt till kvällen och natten mellan nyårsafton och nyårsdagen. Det nya seklet vid nyåret 1899/1900 befäste tendensen slutgiltigt.

Spådomar, önskningar och besvärjelser Under 1800-talet, när större delen av Sveriges invånare fortfarande levde på landsbygden, var en av nyårets främsta funktioner att ge möjlighet att spå framtiden och på magisk väg försöka påverka den. Kommande händelser kunde man försöka få reda på genom att till exempel stöpa bly eller gå årsgång. En giftasvuxen flicka kunde niga för nymånen för att se vem som skulle bli ens tillkommande. Motsvarigheten i dag är närmast tidningarnas nyårshoroskop.

— 16 —

Blystöpning på nyårsafton 1909. Fotograf okänd, Nordiska museets arkiv (NMA.0093827).

Den som skulle gå årsgång vandrade tigande runt tre eller sju kyrkor efter att först ha förberett sig med fasta och vaka. Om man mötte ett brudfölje eller hörde bröllopsmusik tydde det på att det skulle bli bröllop under det kommande året. Såg man däremot ett liktåg eller hörde hammarslag var det ett tecken på att någon skulle dö. Musik av liar som slog emot stenar förebådade en dålig skörd men om redskapen i stället susade genom tjock säd förväntades resultatet bli det motsatta.

— 17 —

Etikettsregeln var att ju finare visit, desto tidigare på dagen skulle den äga rum. Redan klockan 6 på morgonen inleddes de kungligas audiens och mottagning av nyårsgratulationer med 64 kanonskott.

Nyårskort Nyårskorten har sina föregångare i de kort som överlämnades i samband med nyårsvisiterna. Världens första postsända nyårskort var ett kombinerat jul- och nyårskort som skickades i England 1843 efter att frimärket hade uppfunnits där år 1840 (se sid. 87). Det blev ingen större succé och det skulle dröja ända till 1800-talets slut innan juloch nyårsposten fick större volym. Olika lyckosymboler, som hästskor, fyrklövrar, nyckel­pigor, sotare, flugsvampar och grisar, är vanliga på det tidiga 1900-­talets nyårskort; många av dem har sitt ursprung i Tyskland. I Sverige har konstnärerna Jenny Nyström och Aina Stenberg-MasOlle illustrerat kort för både jul och nyår. I dag förekommer nästan uteslutande kort som kombinerar jul och nyår, i antingen tryckt eller digital form.

Nyårsrevy Häcklandet av överhet och politiker har gamla rötter i de antika romerska saturnaliefesterna. Nyårsrevyer med satiriska anspelningar på året som gått har förekommit i Sverige åtminstone sedan 1844– 1845, då författaren August Blanche sägs ha infört dem på Nya Teatern i Stockholm efter inspiration från Paris. På Hipp i Malmö spelades nyårsrevyer under 1920-, 30- och 40-talen med bland andra Edvard Persson och Karl Gerhard. I Karlstad satte stadens revykung Alvar Anil upp inte mindre än 43 nyårsrevyer mellan 1937 och 1980.

— 24 —

Grisen har förknippats med frosseri och i det sammanhanget passar den på nyårskorten för att frambesvärja riklig tillgång på mat under nästkommande år.

I Tyskland säljs marsipangrisar som lyckobringare till nyår och dessutom förekommer skära plyschgrisar med en lyckoklöver i munnen. Just dessa grisar bär på en hästsko – en tur- och skyddssymbol som förekommer på många håll. Nyårskort från 1912, tryckt i Tyskland. Ur Nordiska museets arkiv (NMA.0093826).

Nästa uppslag t.v.: Nyårskort från 1909. Sotaren var en ofta förekommande figur på ny­årskorten, vilket troligen beror på att korten importerades från Tyskland, där sotaren var en lyckosymbol. Fyrklövern sades vara magiskt skyddande och ­lyckobringande. Ur Nordiska museets arkiv (NMA.0093825).

Nästa uppslag t.h.: Affisch från 1934. Foto: Peter Segemark, © Nordiska museet (NMA.0093824).

— 25 —

— 36 —

— 37 —

— 46 —

NYÅREN I DAGENS SVERIGE

Chūnjié, seollal, tsagaan sar och têt KINESISK A , KOREANSK A , MONGOLISK A OCH VIETNAMESISK A NYÅRET

januari–februari Vid den andra nymånen efter vintersolståndet firas nyår i Kina, Korea, Mongoliet och Vietnam, vilket inträffar någon gång 21 januari–19 februari (enligt den gregorianska kalendern). Då gäller det att städa, reda ut konflikter och avsluta transaktioner och för att markera nyåret köper man gärna lite nya kläder. Enligt traditionen räknas årsskiftet även som allas födelsedag, vilket kan firas med att äta nudlar – en symbol för långt liv.

Nyåret räknas ut efter den gamla kinesiska kalendern, som till stor del bygger på månens faser. Den avskaffades officiellt i Kina 1929 men lever kvar just som högtidskalender. Uppdelningen av året efter olika djurtecken är också av central betydelse inom kinesisk astrolo-

Eldfesten i Kungsträdgården i Stockholm den 14 mars 2017. Eldarna tänds symboliskt med facklor. Foto: Peter Segemark, © Nordiska museet (NMA.0082603).

— 47 —

gi. Efter kalenderbytet kallas det kinesiska nyåret i Kina för vårfesten, för att skilja den från den gregorianska kalenderns nyår.

Enligt buddhismen tilldelade Buddha åren olika djursymboler. På sin dödsbädd kallade han till sig alla världens djur men bara tolv av dem kom, först råttan och därefter oxen, tigern, kaninen, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och till sist grisen. I den kinesiska zodiaken har dessa djur olika egenskaper och karaktärer som även tillskrivs de människor som är födda under respektive årscykel.

Varje år symboliseras dessutom av ett av de fem elementen: jord, vatten, eld, trä och metall/guld. Med kombinationen av djur och element sträcker sig den kinesiska årscykeln över sextio år. Startåret är råtta/ metall och slutåret gris/jord.

I Kina är det kinesiska nyåret en stor familjehögtid som brukar beskrivas som världens största hemvändarfest. Alla som kan försöker besöka släktingar på nyårsdagen – trafikläget beskrivs som kaotiskt.

Det förekommer att man dukar upp ett bord med godsaker till förfäderna. Det kinesiska nyåret avslutas med lyktfesten, som firas vid fullmånen.

Dumplingar (kokta degknyten) och fisk hör till de viktigaste rätterna på ett kinesiskt nyårsbord. I degknytena kan ett mynt gömmas för att ge lycka. Även fisken är en lyckobringare – tecknet för ”fisk” uttalas likadant som ordet för ”överflöd”. Hemmet pyntas bland annat med persiko- och körsbärsblommor, som symboliserar kärlek, och apelsiner och mandariner, som representerar rikedom eftersom de liknar guld.

I Sverige bor cirka 30 000 personer med ursprung i Kina och många firar kinesiskt nyår i hemmet. Familjen samlas till en gemensam måltid på nyårsaftonen och dagen avslutas med att tillsammans laga dumplingar, som symboliserar rikedom. Yi Zhang, född och upp— 48 —

Kinesiskt nyårsfirande på Östasiatiska museet i Stockholm den 10 februari 2018.

Nästa uppslag: Draken är det enda mytologiska djuret i kinesisk astrologi, vars olika djursymboler återkommer vart tolfte år, och förknippas med styrka, hälsa, harmoni och tur. Statistik visar att det föds flest barn under drakens år. Foto: Peter Segemark, © Nordiska museet (NMA.0091823).

vuxen i Kina men bosatt i Sverige sedan trettio år och en av informanterna i Nordiska museets dokumentation av nyårsfiranden, liknar det vid den svenska traditionen att baka pepparkakor tillsammans inför julen. I Sverige kan det kinesiska nyåret inträffa på en vardag mitt i veckan, men det är viktigt att firandet sker på rätt dag och rätt klockslag, samtidigt som i Kina. Besöken hos släktingar ersätts av telefonsamtal eller annan kommunikation.

— 49 —

månkalender och använder samma djurzodiak. Varje år namnges efter ett djur och något av de fem elementen: trä, eld, jord, järn och vatten.

I Tibet pågår firandet under femton dagar, varav de tre första är de viktigaste. Under månaden före losar ritar tibetanska hushåll lycko­ bringande symboler på väggarna med krita. Somliga mediterar och fastar under de första två veckorna på året eftersom dessa anses vara särskilt lämpliga för andlig rening.

Losar firas vid Etnografiska museet i Stockholm men även på andra ställen i Sverige, till exempel i Buddhistiska gemenskapen, Karme Tenpe Gyaltsen (KTG) i Hägersten. Firandet pågår i flera dagar och omfattar traditionell mat och dryck samt nyårsceremonier i form av sang-eldning, recitation, sång, upphängning av böneflaggor samt ­milarepa tsog (traditionell meditation). Sang är en speciell rökoffer­ ritual som blickar framåt genom att rena allt negativt man gjort under det gångna året. När nyåret börjar önskas ett gott nytt år genom att man kastar upp tsampa (ett rostat mjöl) i luften. Några ger bort en vit sjal som kallas khata, vilket ses som en lyckönskning.

Chaharshanbe suri ELDFESTEN, PERSISK NYÅRSTRADITION

mars Eldfesten firades redan i det gamla Persien och markerar vårens ­ankomst. Den sker alltid på tisdagen närmast före det iranska nyåret, nouruz – se nästa avsnitt – som i sin tur infaller på vårdagjämningen.

Det persiska nyåret inleds med eldfesten, som här i Kungsträdgården i Stockholm den 14 mars 2017. Foto: Peter Segemark, © Nordiska museet (NMA.0082603).

— 54 —

— 55 —

stabilitet och kulturell mångfald. Här finns sedan 2009 det nyår som firas som nouruz eller newroz över stora delar av Asien men även i andra världsdelar. FN:s internationella newrozdag infaller den 21 mars.

Kha b-Nisan / akitu ASSYRISK A NYÅRET

1 april Firandet av det assyriska nyåret, nisan, även kallat akitu efter det babyloniska nyåret, inleds den första dagen i den första vårmånaden, motsvarande den 1 april. Detta nyår är förknippat med den assyriska högkultur som en gång fanns i nuvarande norra Irak och tar avstamp i mesopotamisk mytologi, närmare bestämt i kärlekssagan om gudinnan Ishtar som begav sig ner i underjorden för att hämta hem sin döde make. Denna myt är starkt förknippad med vårens växtlighet och livsförnyelse.

Nisan/akitu har firats med stora fester och sammankomster ute i naturen under flera dagar. I Sverige har nyåret firats i både hem och lokalföreningar men har på senare tid kommit att kretsa alltmer kring Assyriska kulturhuset i Södertälje, där Assyriska föreningen samverkar med Assyriska riksförbundet, Assyriska kvinnoförbundet och Assyriska ungdomsförbundet. Om den 1 april är en vardag förläggs firandet till helgen. Populär mat är vitkåls- och vinbladsdolmar, risrätten biryani och olika mezerätter.

Södertälje har särskild betydelse i sammanhanget. År 1967 kom 200 assyrier/syrianer till Sverige från flyktinglägren i Libanon och att det blev just Södertälje berodde på att Scania behövde arbetskraft samtidigt som det fanns bostäder.

— 60 —

Assyriskt nyårsfirande i Assyriska kulturhuset i Södertälje den 2 april 2017.

Foto: Karolina Kristensson, © Nordiska museet (NMA.0082626).

I dag bor cirka 30 000 assyrier/syrianer i Södertälje och många av dem deltog när nyåret 6767 firades (det gregorianska nyåret) 2017 samt att det var femtio år sedan de första assyrierna/syrianerna kom till Sverige. Firandet började utomhus med ansiktsmålning och hoppborg för barnen samt uppträdande av S:t Jacobs scoutkår med trummor och blåsorkester. En kombinerad assyrisk-svensk flagga hissades. På scenen i den stora festsalen avlöste sedan rikskända politiker, dansare och folkkära sångare varandra. Några kvinnor bar traditionell assyrisk dräkt och många ungdomar bar t-shirts med den assyriska flaggan. En av deltagarna uttryckte: — 61 —