9789170188695

Förskolebibliotek i praktiken innehåller tips och idéer för arbete med förskolebibliotek, där läsglädjen står i fokus och förskolebibliotek betraktas som en verksamhet snarare än ett rum med böcker.

MALIN LUNDQVIST

FÖRSKOLEBIBLIOTEK I PRAKTIKEN

Anna Fogelqvist Ehinger och Malin Lundqvist är bibliotekarier och samordnare för förskolebiblioteksverksamheten i Lund. Med avstamp i samordnaruppdraget delar de i den här boken med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Både du som arbetar inom biblioteksvärlden och du som är verksam i förskolan får inspiration, vägledning och praktiska förslag.

ANNA FOGELQVIST EHINGER & MALIN LUNDQVIST

Det är viktigt att skapa läslust och bokglädje redan i förskoleåldern.

Många kommuner satsar därför på förskolebibliotek. Men hur kan arbetet ske rent praktiskt? Vilka vägval finns i verksamheten, lokalen och medierna? De bästa förskolebiblioteken skapas i samverkan mellan förskola och folkbibliotek – så hur kan detta samarbete se ut?

ANNA FOGELQVIST EHINGER

LÄSLUST OCH BOKGLÄDJE FÖR DE YNGSTA BTJ Förlag 9 789170 188695 >

Förskolebibliotek i praktiken3_rosa.indd 1

BTJ Förlag

ISBN 978-91-7018-869-5

BTJ Förlag

2022-10-25 11:04:01

Förskolebibliotek i praktiken Läslust och bokglädje för de yngsta

Anna Fogelqvist Ehinger & Malin Lundqvist

BTJ Förlag

Omslagsdesign: Nora Lindkvist Omslagsbild: Unsplash © Författarna och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2022 Tryck: ScandinavianBook, Århus Danmark 2022 ISBN 978-91-7018-869-5 www.btj.se/btj-forlag www.facebook.com/btjforlag www.twitter.com/btjforlag

Innehåll

Inledning

7

Förskolebibliotek eller förskolebiblioteksverksamhet?

15

Verksamhetens mål och målgrupper

23

Första steget – inventering och arbetsfördelning

33

Aktiviteter i förskolebiblioteket

43

Förskolebiblioteket – lokalen

55

Medierna

67

Kollegialt lärande och kompetensutveckling

83

Vårdnadshavarna, era viktigaste allierade

95

Att hålla lågan vid liv

103

Inledning

Vad roligt att just du plockat upp den här boken! Oavsett om du jobbar i förskolans värld eller i bibliotekssektorn, och oavsett om din verksamhet redan arbetar med förskolebibliotek eller om du mest är nyfiken på vad det är – och kan vara – så hoppas vi att du ska få tips och idéer om hur ett förskolebibliotek kan byggas upp och utvecklas så att det skapar läslust och bokglädje.

Vi som skriver det här heter Anna och Malin och är biblio­ tekarier inom Folkbiblioteken i Lund, där vi har uppdraget som samordnare för vår förskolebiblioteksverksamhet.

I Lund har vi på olika sätt, och i olika konstellationer, arbetat med förskolebibliotek sedan 2010. I den här boken har vi samlat många av de erfarenheter och lärdomar vi gjort genom åren, rörande både att starta upp förskolebibliotek och vad som behövs för att hålla dem levande och aktuella. Allt är kanske inte direkt tillämpbart på alla verksamheter, eller i alla kommuner, men vi hoppas att du som läser ska bli inspirerad att tänka vidare kring de olika teman som vi skriver om och översätta våra resonemang till något som passar på din förskola eller ditt bibliotek.

Bokens olika delar kan läsas fristående, men oavsett din tidigare erfarenhet av förskolebibliotek rekommenderar vi att du börjar med att läsa kapitlet ”Förskolebibliotek eller förskolebiblioteksverksamhet?” för att få en bakgrund till hur vi definierar begreppet ”förskolebibliotek” och hur denna grundsyn påverkar våra vägval.

Men först vill vi berätta mer om hur vår resa har sett ut, så här långt!

7

Förskolebibliotek i Lund I Sverige har vi sedan länge en tradition av god kontakt mellan förskola och folkbibliotek. Det handlar om allt från att förskolor besöker biblioteket för att låna böcker till att de deltar i sagostunder eller annan programverksamhet. Ibland finns det en tradition av att bjuda in en bibliotekarie till vissa föräldramöten för att ge boktips och prata om vikten av att läsa, och i vissa kommuner finns också rutiner kring att biblioteket bjuder in personal från förskolan och skolan till en presentation av läsårets nyutgivna barnböcker.

Inom Folkbiblioteken i Lund har vi sedan länge en adresslista med kontaktpersoner – så kallade läsombud – på de flesta av kommunens förskolor, både kommunala och fristående. Varje termin bjuder vi in läsombuden till föreläsningar om barn­littera­ tur, språkutveckling och andra närliggande ämnen. Detta var något vi arbetade med redan långt före förskolebibliotekens tillkomst och vi tror och hoppas att den här typen av samarbeten finns på många platser i landet.

Runt 2010 uppmärksammade dock vår dåvarande enhetschef att kommunens förskolor besökte biblioteken alltmer sällan. Kanske var det större barngrupper och lägre personaltäthet som låg bakom – man kom helt enkelt inte i väg med sin avdelning lika lätt – eller så var det en osäkerhet kring vad biblioteket egentligen kan erbjuda som gjorde att många pedagoger stod över besöken. Oavsett anledning ville vi säkerställa barnens tillgång till böcker, läsning och bibliotek, och vår enhetschef funderade på hur vi från bibliotekets håll på bästa sätt skulle kunna hjälpa till att ge barnen vad de behövde. Slutsatsen blev att om förskolan inte kan komma till biblioteket så får biblio­ teket komma till förskolan!

8

Den första projektfasen Idén att utveckla förskolebibliotek som ett samarbete mellan folkbiblioteket och de kommunala förskolorna förankrades hos både skolchefer och utvecklingsledare inom barn- och skolförvaltningen, samt inom kultur- och fritidsförvaltningen, och det hela formulerades i ett första steg som ett ettårigt pilotprojekt.

Pengar till biblio­tekariernas arbetstid samt till gåvoböcker till förskolorna söktes från Kulturrådet. Ansökan beviljades, och så satte arbetet i gång.

Idag framstår detta kanske inte som en lika revolutionerande idé som det var då – numera har bibliotekens rörliga verksamhet utvecklats något enormt, och att söka upp grupper och verksamheter som av något skäl har svårt att ta sig till biblioteket är ofta en stor och viktig del av hur folkbibliotek arbetar.

Genom åren har det lyfts farhågor kring förskolebiblio­teken, och till viss del även kring den uppsökande verksamheten i stort. Kommer det inte att innebära att färre kommer till de fysiska biblioteken, när de får allt serverat och levererat till dörren? Vi är glada att kunna säga att vår erfarenhet är den rakt motsatta: genom att synas och finnas i olika sammanhang och genom att ha nära kontakt med olika verksamheter på deras egen hemma­plan har vi ökat kännedomen om allt det som biblioteken och bibliotekarierna kan erbjuda. Vi har skapat mer­ smak, helt enkelt!

Men tillbaka till 2010, då vår ingång var att låta litteraturen och berättelserna komma närmare barnen – oavsett vad det skulle betyda för besökssiffror eller annan statistik. Med projektpengarna från Kulturrådet startades små bibliotek på fyra förskolor i kommunen. Förskolorna hade olika förutsättningar gällande exempelvis antal barn, geografiskt område och språklig mångfald. Fyra barnbibliotekarier från stadsdelsbibliotek fick tre timmars avsatt tid varje vecka då de skulle arbeta tillsammans med förskolans personal (med läsombudet i spetsen) för 9

att bygga upp ett bibliotek och skapa en verksamhet som skulle nå både pedagoger, barn och vårdnadshavare.

Bibliotekarierna hade själva fått komma med förslag på vilken förskola de ville jobba med, och arbetet fick till stor del läggas upp fritt. Några villkor fanns dock: det skulle skapas ett biblioteksrum på förskolan och förskolan skulle få gåvoböcker av biblioteken till ett värde av 5 000 kr. I konceptet ingick också bokpåsar med biblioteksböcker från folkbiblioteken som barnens familjer kunde låna hem direkt från förskolan. Bok­påsar var något som vi redan hade erbjudit flera förskolor under många år och som vi visste var uppskattat.

Entusiasmen var stor; i det här skedet närde vi alla en gemensam förhoppning om att satsningen skulle fortsätta även efter läsårets slut.

Projektet pågick i ett år och föll väl ut. I flera av utvärderingarna lyfte läsombuden fram att det kändes som en ren lyx att få ett eget bibliotek på förskolan och ha så nära kontakt med den lokala barnbibliotekarien! Inte minst bokpåsarna, som nu fick större uppmärksamhet, var en stor succé, och fler förskolor blev intresserade av att få sådana till sina verksamheter.

En del av ordinarie verksamhet Sporrade av utvärderingarna och positiva erfarenheter startade vi ytterligare några förskolebibliotek enligt liknande modell, och så rullade det på, i flera år. Pengarna som biblioteket lade på gåvoböckerna togs nu från det inköpsstöd som alla folkbibliotek årligen har möjlighet att söka från Kulturrådet. Men i och med att projektperioden och de sökta medlen var slut hade inte längre de involverade barnbibliotekarierna de tre timmar per vecka som tidigare varit öronmärkta till förskolebiblioteks­ arbete, utan de fick ta av sin ordinarie arbetstid.

En bibliotekarie inom folkbiblioteken utsågs så småningom till projektledare, även om arbetet inte var ett regelrätt projekt 10

utan en del av vår löpande verksamhet. Det behövdes någon som hade praktisk överblick och som kunde stötta enhetschefen i frågor av mer operativ karaktär.

Ju fler förskolebibliotek som startades, desto tydligare blev det att bibliotekariernas uppgift i samarbetet i första hand behövde vara att möta och stötta pedagogerna, snarare än att vara med i barngrupperna, vilket det funnits viss möjlighet till tidigare.

Efter hand insåg vi också att för att förskolebiblioteksverksamheten ska inlemmas på rätt sätt i det övriga arbetet och bli en etablerad del av barnens vardag – hela dagen, varje dag – bör det vara pedagogerna som håller i verksamheten. Pedagogerna har den förskolepedagogiska kompetensen och folkbibliotekarien kan vara ett tillfälligt inslag ibland, när tid och möjlighet ges, men hen kan inte bära hela verksamheten på sina axlar.

Läsombudsnätverk och styrgrupp Parallellt med att starta nya förskolebibliotek behövde vi hitta sätt att fortsätta mata våra läsombud med inspiration att hålla i gång arbetet och engagemanget även efter den ”nyförälskade” uppstartsfasen. När arbetet blir vardag och barnbibliotekarien inte pockar på uppmärksamhet lika mycket är det självklart lätt att tappa farten.

För att hålla verksamheten vid liv och ge läsombuden möjlighet att dela erfarenheter med varandra startade folkbiblioteken under våren 2016 ett nätverk som under årens lopp utvecklats till en grundpelare i vårt koncept – en arena för samtal, kollegialt lärande och kompetensutveckling över professionsgränserna.

Nätverksarbetet innebär ett antal gemensamma träffar per termin för läsombud och barnbibliotekarier.

Vid det här laget hade det också inrättats en styrgrupp bestående av rektorer, enhetschefer från biblioteket samt biblio­tekets projektansvariga bibliotekarier för att se till att vi alla hade samma bild av vad vi arbetade mot och för att ha 11

ett forum där vi kunde dryfta frågor kring förskolebiblioteken.

Det var också viktigt ur bibliotekets perspektiv att få bekräftat att våra insatser och idéer stämde överens med hur förskolorna arbetade, så att vi stöttade dem på bästa sätt.

Både styrgruppsarbetet och nätverksträffarna har varit av­ görande för vårt goda samarbete – med kunskap och förståelse för varandras förutsättningar och arbetssätt har vi kunnat utvecklas tillsammans, i en gemensam riktning.

Projektplan och avtal Ganska snart efter styrgruppens tillkomst gav gruppen sig själv i uppgift att formulera en tydlig projektplan. Det skulle tydliggöra att vi var överens om vad förskolebiblioteksverksamheten verkligen innebar och säkerställa likvärdigheten förskolorna emellan. I planen formulerades såväl verksamhetens mål och syfte som förskolans och folkbibliotekets olika roller: Vad kan man till exempel förvänta sig att den lokala barnbibliotekarien ställer upp med, och vad ingår i rollen som läsombud? Vilka är rektorns ansvarsområden och vilka är grundkomponenterna i arbetet? Och inte minst: Hur kan vi följa upp alla delar av arbetet?

För oss har det alltid varit självklart att varje enskild förskola ska ha stor frihet att utforma sitt förskolebibliotek, sin läsmiljö och sin biblioteksverksamhet, men för att samarbetet skulle bli så likvärdigt som möjligt över hela kommunen behövdes någon form av gemensamma ramar. Det kändes viktigt att alla förskolor hade samma utgångspunkt att förhålla sig till, även om den praktiska utformningen sedan kunde skilja sig åt.

När projektplanen var klar och både förskolan och folk­biblio­ teket var nöjda med resultatet fastställdes att planen också skulle användas som ett avtal. I samband med att nya för­skolebibliotek startades skulle avtalet undertecknas av förskolans rektor samt av bibliotekets enhetschef. Avtalet undertecknades även retroaktivt 12

av de rektorer vars förskolor redan var i gång med sina förskolebibliotek.

Det kan låta formellt (och kanske lite hårt) med ett skriftligt avtal, men vi framhåller ofta detta som en stor framgångsfaktor.

En undertecknad överenskommelse som lyfter fram alla involverade aktörer och deras ansvarsområden tydliggör förväntningar och ger konkreta punkter som kan följas upp och utvärderas – såväl av bibliotek och förskola tillsammans som av var och en på den egna kammaren. Det är också ett tydligt dokument att förhålla sig till när annat pockar på tid, pengar och uppmärksamhet.

Vid det här laget hade vi startat 20 förskolebibliotek runt om i kommunen. Det kan tyckas vara många, men med tanke på att det finns ungefär 70 kommunala förskolor i Lund hade arbetet bara börjat.

Kommunpolitiskt beslut: Alla ska med!

2017 blev ett omvälvande år på flera sätt. Kultur- och fritidsnämnden satte upp som mål för folkbiblioteken att antalet förskolebibliotek skulle öka med 30 procent under året. I november antog kommunfullmäktige en biblioteksplan som slog fast att alla förskolor på sikt skulle ha förskolebibliotek. Jätteroligt – och också en utmaning för oss.

Arbetet hade i mångt och mycket tuffat på i maklig takt under de senaste åren, och nu behövde det intensifieras. Vi såg över det något luddiga uppdraget som projektledare och samlade samtidigt de övergripande förskolebiblioteksrelaterade arbets­ uppgifterna i formellt utformade samordnartjänster. Vår huvuduppgift som samordnare var att sköta uppstartsarbetet på de återstående 50 förskolorna, och utöver det uppmanades vi att ta fram en hållbar modell för hur förskolebiblioteksverksamheten skulle leva vidare och utvecklas på längre sikt.

Samordnartjänsternas tillkomst blev en tydlig förändring för oss som tidigare skött detta arbete inom ramen för våra 13

ordinarie tjänster, parallellt med ansvaret som vi delade med alla barnbibliotekarier – att jobba med våra respektive förskolor. Nu öronmärktes ett antal timmar till samordnaruppdraget och andra arbetsuppgifter fördelades om. Förskolebiblioteks­ arbetet prioriterades.

Med avtalet och den nya biblioteksplanen i ryggen, och med det politiskt tagna beslutet att alla kommunala förskolor skulle in i förskolebibliotekssamarbetet, gick vårt arbete in i en intensiv fas. Under de cirka 1,5 åren som följde startade vi förskole­ bibliotek på löpande band, och vi utformade något som vi kal­ lade ”klustermetoden”: vi startade inte längre förskolebibliotek ett och ett, vilket tidigare fått ta en hel termin i anspråk, utan vi effektiviserade processen utifrån hur rektorsområdena var organiserade. Skulle en rektor skriva på avtal för ett förskolebibliotek kunde hen lika väl skriva på för alla sina enheter, och skulle vi ha uppstartsmöte med en rektor och hens läsombud på en förskola kunde vi lika väl samla alla enheternas läsombud och presentera verksamheten för alla inom rektorsområdet på en gång.

Löpandebandmetoden fun­gerade väl eftersom vi från bibliotekets håll var väl förtrogna med vårt uppdrag och med alla de frågor, funderingar och även vägbulor som kunde komma under resans gång. Vi kände oss trygga och väl förankrade i vår uppgift. År 2019 fick äntligen den sista kommunala förskolan inviga sitt bibliotek. ”Så skönt att ni äntligen är i mål!” var det många kollegor som utbrast. ”I mål?” sa vi. ”Det är ju nu arbetet börjar!”

14

Förskolebibliotek i praktiken innehåller tips och idéer för arbete med förskolebibliotek, där läsglädjen står i fokus och förskolebibliotek betraktas som en verksamhet snarare än ett rum med böcker.

MALIN LUNDQVIST

FÖRSKOLEBIBLIOTEK I PRAKTIKEN

Anna Fogelqvist Ehinger och Malin Lundqvist är bibliotekarier och samordnare för förskolebiblioteksverksamheten i Lund. Med avstamp i samordnaruppdraget delar de i den här boken med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Både du som arbetar inom biblioteksvärlden och du som är verksam i förskolan får inspiration, vägledning och praktiska förslag.

ANNA FOGELQVIST EHINGER & MALIN LUNDQVIST

Det är viktigt att skapa läslust och bokglädje redan i förskoleåldern.

Många kommuner satsar därför på förskolebibliotek. Men hur kan arbetet ske rent praktiskt? Vilka vägval finns i verksamheten, lokalen och medierna? De bästa förskolebiblioteken skapas i samverkan mellan förskola och folkbibliotek – så hur kan detta samarbete se ut?

ANNA FOGELQVIST EHINGER

LÄSLUST OCH BOKGLÄDJE FÖR DE YNGSTA BTJ Förlag 9 789170 188695 >

Förskolebibliotek i praktiken3_rosa.indd 1

BTJ Förlag

ISBN 978-91-7018-869-5

BTJ Förlag

2022-10-25 11:04:01