S t u d s m at ta , s i ms ko l a
o c h e n b o rt ta p pad
ti ge rta s s
I NN E H A L L
En l ite n S a ga ......... s i d 8
Ka pite l 1 o m g la d h u s , o n s k nin g a r
o c h l u r v i g a h u s d j u r ......... s i d
11
Ka pite l 2 o m k i t t el i m a g en , pa p pa - t j a t
o c h a t t f ly g a s o m en f a g el ......... s i d
29
Ka pite l 3 o m en he m li g g en v a g , na k en f i s a r o c h li t e
” pan g
i p u l s en ” ......... s i d
41
Ka pite l 4 o m s k o g en s g u l d , g o d na t t g o d i s
o c h a t t s o v a i en s o f f a ......... s i d
57
Ka pite l 5 o m en lan g s a m f r u k o s t , s n o an g la r o c h f r u s na v in t e r t a r ......... s i d
77
en li t en s a g a
Sagas mamma och pappa längtade länge efter
att få barn. De ville så gärna ha en liten människa att sjunga vaggvisor för, byta blöja på och gå till lekparken med. Men Sagas mamma och pappa fick vänta. I flera år. De väntade och väntade. Så en dag började mammas mage äntligen att växa.Vid jul var magen så stor att mamma inte kunde ha byxor. Sedan växte den ännu mer, tills den blev stor som en badboll. Och samma dag som vårsolen värmde bort den sista snön föddes Saga Louisa Larsson. Hon hade luddigt huvud och en pyttemun som såg ut som en rosenknopp. Och hon var så liten att hon fick plats i pappas hand.
Mamma har berättat att hon och pappa grät lyckliga tårar när de höll Saga för första gången. Det var nästan overkligt. Som en saga. Det är förresten därför Saga heter just Saga. Men allt det där är länge sedan nu, varken Saga eller hennes föräldrar brukar tänka på hur svårt det var att bli till. Det finns så mycket annat att tänka på.
1 o m g la d h u s , Ăś o n s k nin g a r o c h l u rv i g a h u s d j u r
Saga Louisa Larsson bor i ett gladhus. Det är ett
litet stenhus med två våningar, balkong och garage. Alla hus i området står på rad. De är likadana, förutom att de är målade i olika färger. Ett gult, ett blått, ett skärt och ett grönt. Sagas hus är det gula, det som ligger närmast skogen och har många krukväxter i fönstren. Framför husen går Solrosvägen som en slingrig orm. Där får man inte leka eftersom vissa bilister kör som dårar, det säger pappa. På andra sidan husen är det betydligt lugnare. Där skiner solen nästan hela dagen och man slipper höra bilarnas morrande. Det bästa med husen på Solrosvägen är gräsmattorna. Några är kortklippta och platta. De är bra att springa på. Andra är vildvuxna med buskar och träd. Perfekta om man vill leka kurragömma. 12
Trädgårdarna har staket som man kan klättra eller hoppa över. I alla fall när man är så stor som Saga – fem och ett halvt år och med en lös framtand.