9789163860980

När vi var ensamma i världen Ulf Nilsson och Eva Eriksson

E

n dag på dagis lärde jag mig klockan. Klockan nio, klockan tio, klockan ett, klockan två.

Klockan tre brukade pappa hämta mig. Men han väntade inte utanför. Till sist gick jag ensam hem. Vi bor i samma kvarter. Men varför kom han inte? Vad hade hänt?

Dörren till vårt hus var låst. Jag ropade på mamma och pappa, men de var inte där. De var borta, och min lillebror också.

Jag räknade ut att de var döda. Något måste ha hänt, kanske en lastbil hade kört över dem.

Jag satte mig på trappan och grät. Det var mycket sorgligt. Jag hade inte ens fyllt sex år och var alldeles ensam i världen. Och huset där vi bott var låst. Ensam i världen.

Vad hade hänt med min lillebror?

Kanske var han kvar på dagis när mamma och pappa blev överkörda av lastbilen?

Jag sprang hela vägen dit. Det är inte så långt. Jag fick syn på honom där han stod i sandlådan och hällde sand över en liten flicka med napp i munnen.

Jag kramade honom och grät. Han såg förvånat på mig.

Jag måste genast sluta gråta. Jag fick inte visa för honom hur hemskt allting var. Då skulle han bli ledsen.

– Nu är det du och jag, sa jag, ensamma i världen. Men jag ska ta hand om dig, så fint, så fint. Allt ska vara som vanligt.