9789162269111 by Smakprov Media AB

SamSpråk 1

Samspråk 1 är första delen av basläromedlet i svenska som andraspråk och avsett för vuxna inlärare som läser B-C-kursen inom sfi. Det passar även inom motsvarande utbildningar för både ungdomar och vuxna.

SamSpråk 1 OM LIVET I SVERIGE

Textboken bygger på elevsamarbete i par eller grupp, men omfattar även uppgifter för enskilt arbete. Eleverna får många tillfällen att uttrycka sig genom att tala om känslor, förklara och berätta om egna erfarenheter, reflektera och göra kulturella jämförelser. Elevernas egna tankar och erfarenheter utgör stommen i den språksyn som Samspråk vill förmedla.

Tarras Stiernstedt

Boken är tematiskt upplagd. Varje tema innehåller både abstrakta och konkreta ämnen. I slutet av varje kapitel finns även en svårare text som handlar om personer som påverkat det moderna samhället. Varje kapitel avslutas med en självbedömning. Mångfalden av texter i Samspråk ger möjlighet till individanpassad undervisning. På mp3 filerna på hemsidan finns de 28 huvudtexterna, nyckelorden, alfabetet, dagar, månader, årstider, räkneord och ordningstal inlästa.

Louise Tarras Metta Stiernstedt

Samspråk består dessutom av: • Övningsbok • Lärarpärm inkl. kopieringsunderlag • Lärar-cd • Facit

ISBN 978-91-622-6911-1

(523-4180-3)

Omslag TB 1.indd 1

2016-07-18 10:09

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02

Redaktör: Susanne Risberg Grafisk form: Helen Miller-Crafoord, Cosmos Art Foton: Helena Åkesson-Bratt, Zobra Illustrationer: Gunnel Ginsburg

Första upplagan Sjätte tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbild ningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016

Samspråk s 1-7.indd 2

2016-07-18 09:59

Till läraren Samspråk är ett basläromedel i svenska som andraspråk i första hand avsett för vuxna inlärare som läser B-C-kursen inom sfi, men passar även inom motsvarande utbildningar för både ungdomar och vuxna. Samspråk är tematiskt upplagd och spänner över allmänmänskliga ämnen såsom familj, barn, boende, ekonomi, arbete, kroppen samt tro. Varje kapitel omfattar fem texter. Dessa behandlar kapitlets tema utifrån konkreta såväl som abstrakta infallsvinklar. Tillhörande övningsuppgifter, bilder, sånger, ordspråk, citat och statistik kompletterar texterna och stimulerar till reflektion och samtal. Samspråk ger eleven många tillfällen att uttrycka känslor och diskutera attityder, förklara och berätta om egna erfarenheter, beskriva händelseförlopp, reflektera och göra kulturella jämförelser. Återkommande självbedömningar och enklare tester förstärker också inlärningen och tydliggör inlärarens språkutveckling. Samspråk tränar de språkliga färdigheterna – läsa, skriva, tala och höra. Stor vikt läggs vid att låta inläraren bekanta sig med grundläggande kunskaper om det svenska samhället och för vardagen nödvändig kunskap om basal lagstiftning. Samhällsorientering, som den uttrycks i kursplanerna för Sfi, kombineras i Samspråk med den grundläggande språkinlärningen. Samspråk är ett elevaktivt läromedel som bygger på elevsamarbete i par eller grupp, men omfattar även uppgifter för enskilt arbete. Det tematiska upplägget och mångfalden av texter underlättar för individanpassad undervisning. Varje kapitel avslutas med en text där en betydelsefull person och gärning inom det aktuella ämnet presenteras. Dessa texter har en högre språklig nivå – anpassade för elever som vill pröva på texter med ett mera krävande innehåll.

Samspra k s 1-7.indd 3

10-03-29 15.59.19

Samspråk består av textbok inkl. mp3-filer på hemsidan och övningsbok. Till Samspråk hör också en lärarhandledning samt lärar-cd. Tester med självrättande övningar finns på www.ovningsmastaren.se Vår förhoppning är att de närliggande och erfarenhetsbaserade frågeställningarna som förekommer i Samspråk stimulerar till språkutvecklande kommunikation med frågor som berör och engagerar de studerande. Författarna Louise Tarras och Metta Stiernstedt

Samspråk s 1-7.indd 4

2016-07-18 12:23

Innehåll

K a p itel 1 – FA M I L J

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Då och nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Ensamliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Lag om namn, äktenskap och familj

...............

Mamma är lik sin mamma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 SJÄLVBEDÖMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Nyckelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

K a p itel 2 – B A R N

Från liten till stor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Peka, lyssna, lära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Könsroller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Barnens bästa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Lag om barns rättigheter och föräldrars skyldigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Skå-Gustav Jonsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 ................................... SJÄLVBEDÖMNING 44 .............................................. Nyckelord 45

Samspra k s 1-7.indd 5

10-03-29 15.59.22

Kapitel 3 – BOENDE

Smak på export . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Goda grannar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Hemlös . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Lag om att hyra bostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Slit och släng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 SJÄLVBEDÖMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Nyckelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

K a p i t e l 4 – E KO N O M I

Fattiga och rika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Skatt för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Lag om skatt

........................................

Banker på gott och ont . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Liten skuld växer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

x e

Lag om ränta

.......................................

Familjen Wallenberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 SJÄLVBEDÖMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Nyckelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

K a p i t e l 5 – A R B ETE O C H U T V E C K LI N G

Gamla och nya yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön och lön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Man lär så länge man lever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbete åt alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

101 104 111 116 119

Samspra k s 1-7.indd 6

10-04-06 15.25.50

Lag om arbete

.....................................

122

Två blev hundratusentals . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 SJÄLVBEDÖMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Nyckelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

K a p itel 6 – K R O PP O C H K L Ä D E R

Lika och olika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Friskvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett nytt hjärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lag om organdonation

x e

...........................

127 132 133 139 140

Medicin på gott och ont . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Århundradets upptäckt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 SJÄLVBEDÖMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Nyckelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

K a p itel 7 – VÅ R J O R D O C H VÅ R T R O

Jorden – vår planet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hela världen i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Livets högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Religionsfrihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lag om religion

....................................

151 157 163 168 170

Hörövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Nathan Söderblom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 SJÄLVBEDÖMNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Nyckelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

GRAMMATIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Samspra k s 1-7.indd 7

10-03-29 15.59.28

KAPITEL 5 â&#x20AC;&#x201C; ARBETE OCH UTVECKLING 100

Samspra k s 8-192.indd 100

10-03-29 16.42.27

Gamla och nya yrken Vi har alltid arbetat för att överleva. I skogar och på savanner jagar man. Vid havet fiskar man. På en plats odlar man kaffe. På en annan plats odlar man ris. Guld, olja och skog ger arbete. Platsen där vi bor bestämmer ofta vårt arbete. Men vi har också flyttat för att få arbete. Ny teknik och modern industri ger oss nya arbetsplatser och yrken. I framtiden kanske vi inte behöver flytta så ofta. Vi arbetar vid datorn och flyttar arbetet till den plats där vi bor. Vi kan snabbt få information och ha kontakter i hela världen. Gamla yrken försvinner och nya yrken kommer.

101

Samspra k s 8-192.indd 101

10-03-29 16.42.34

Natur och kultur Naturen ger oss olika arbeten. Sverige har mycket skog och järnmalm. Av trä som kommer från skogen tillverkar vi möbler och papper. Av järn och stål som kommer från järnmalmen tillverkar vi maskiner och verktyg. 1 Sitt i grupper och berätta för varandra. Ger naturen människor arbete i ditt hemland? Vad exporterar man?

Svenska företag 2 Känner du till några stora svenska företag? Vad heter de?

Vad producerar de?

_____________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________

Kultur Många länder exporterar också kultur. Det kan till exempel vara litteratur, musik och film. Sverige exporterar mycket musik och litteratur. 3 Sitt i grupper och berätta för varandra. 1 Kan du namnen på några svenska musiker eller författare som är populära i andra länder? 2 Kan du ge exempel på andra länder som exporterar kultur?

102

Samspra k s 8-192.indd 102

10-03-29 16.42.35

Vad gör våra barn och barnbarn om 50 år? För hundra år sedan bodde många i Sverige på landet och arbetade med jordbruk. För femtio år sedan arbetade många inom industrin. Idag arbetar många med data. 4 Sitt i grupper och diskutera. 1 Vad tror du att våra barn och barnbarn har för yrken om 50 år? 2 Vilka av de här yrkena tror du inte finns om 50 år? polis lärare skomakare tv-reparatör

guldsmed städare sömmerska snickare

brandman tågförare musiker bilmekaniker

3 Finns det yrken som alltid behövs? Vilka yrken är det?

103

Samspra k s 8-192.indd 103

10-03-29 16.42.40

Kön och lön Det finns yrken för kvinnor. Och yrken för män. Många kvinnor arbetar inom vården. De tar hand om barn, gamla och sjuka. Många män har hantverksyrken. De är bilmekaniker och snickare. Men det finns kvinnor som är snickare. Och det finns män som arbetar på dagis. De har samma arbeten, men de har inte alltid samma lön. Kvinnor som är snickare har lägre lön än männen. Män som jobbar på dagis har samma lön som kvinnorna. Varför är det så? 104

Samspra k s 8-192.indd 104

10-03-29 16.42.42

Kön och yrke 5 Sitt i grupper och berätta hur det är i andra länder. 1 Finns det yrken som bara kvinnor har? Finns det yrken som bara män har? Vilka yrken är det? Varför är det så? 2 Får män och kvinnor samma lön för samma arbete?

Statistik Män och kvinnors lön i nio vanliga yrken i Sverige

Ekonomer Ingenjörer Mäklare

Män Kvinnor

Grundskollärare

Källa: SCB, 2006

Kontorspersonal Bussförare Försäljare Vårdbiträden Snickare 0

5 000

10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 kronor

6 Läs diagrammet och svara på frågorna. 1 Hur mycket tjänar en man som är ekonom?

_____________________

2 Hur mycket tjänar en kvinna som är ekonom? _____________________ 3 Hur stor skillnad är det mellan deras löner?

_____________________

4 Vilket yrke har den lägsta lönen?

_____________________

5 Vilket yrke har den högsta lönen?

_____________________

6 I vilket yrke finns den största löneskillnaden mellan män och kvinnor? _____________________ 105

Samspra k s 8-192.indd 105

10-03-29 16.42.42

Gissa lönen 7 Sitt i grupper och berätta för varandra. Vad tjänar en bilmekaniker, tror du? Mer eller mindre än 20 000 kronor? Ta hjälp av uttrycken i rutan. Säg så här: – Jag tror att en … tjänar mer än 20 000 kronor. – Jag tror att en … tjänar mycket mer än 20 000 kronor. – Jag tror att en … tjänar mindre än 20 000 kronor. – Jag tror att en … tjänar mycket mindre än 20 000 kronor. en tandläkare en bilmekaniker en lokalvårdare

en läkare ett vårdbiträde en polis

en kock en frisör en förskollärare

106

Samspra k s 8-192.indd 106

10-03-29 16.42.57

Gissa yrket 8 Läs om de olika yrkena och gissa vilka de är. Välj bland yrkena i rutan. undersköterska, bilmekaniker, kock, förskollärare, frisör, taxiförare

1 Ditt arbete påverkar framtiden. Du arbetar med barn. Du är utomhus flera timmar varje dag. Du har ofta kontakt med föräldrar. Vad är det för yrke? _________________________________________ 2 Du tycker om att prata med människor. Du måste kunna namnen på alla gator. Det är viktigt att du kör lugnt och bra. Du ansvarar för de kunder som åker med dig. Vad är det för yrke? _________________________________________ 3 Det är viktigt att du arbetar snabbt. Du står upp hela tiden. Du använder knivar och kastruller. Det är viktigt att du tvättar dina händer ofta och du måste ha något på huvudet. Vad är det för yrke? _________________________________________ 4 Dina kunder är barn eller vuxna, män eller kvinnor. När människor vill bli fina kommer de till dig. Du kan allt om hår. Vad är det för yrke? _________________________________________ 5 Du letar efter fel och du reparerar det som är trasigt. Ibland ligger du på rygg när du arbetar. Du får mycket smuts och olja på dina händer när du arbetar. Vad är det för yrke? _________________________________________ 6 Du arbetar med människor som behöver din hjälp. Du tvättar händerna ofta för annars kan du sprida smitta. Vad är det för yrke? _________________________________________

107

Samspra k s 8-192.indd 107

10-03-29 16.42.58

En bra frisör 9 Hur ska en bra frisör vara? Hur ska en bra bilmekaniker vara? Vilka egenskaper ska man ha för de olika yrkena? Kombinera yrke och egenskaper (A–K). Du kan välja flera alternativ. Egenskaper Yrken

A … ska vara intresserad av andra människor.

1 En bilmekaniker ____________

B … ska tycka om att arbeta med händerna.

2 En frisör ____________ 3 En kock ____________

C … ska vara glad och positiv. D … ska ha känsla för service. E … ska vara en god bilförare.

4 En målare ____________

F … ska vara noggrann.

5 En förskollärare ____________

G … ska vara intresserad av matlagning.

6 En taxiförare ____________ 7 En undersköterska ____________

H … ska tycka om barn. I … ska ha kunskaper i data och teknik. J … ska tycka om mode och frisyrer. K … ska klara av stress.

108

Samspra k s 8-192.indd 108

10-03-29 16.42.59

Så här är jag 10 När man söker jobb berättar man lite om sig själv. Man beskriver vem man är och vilka egenskaper man har. 1 Vilka uttryck beskriver dig? Sätt kryss. ® Jag är punktlig. ® Jag har självförtroende. ® Jag är kritisk. ® Jag tycker om att samarbeta. ® Jag tycker om att prata. ® Jag är ansvarsfull. ® Jag lyssnar på andra. ® Jag har erfarenhet av flera kulturer. ® Jag är nyfiken. ® Jag är ordningsam. ® Jag tycker om att arbeta ensam. ® Jag är social. ® Jag tycker om att bestämma. ® Jag är flerspråkig. 2 Beskriv en person som du känner. Använd de uttryck som passar på henne eller honom.

Att skriva en intresseanmälan När man skriver och skickar in en intresseanmälan söker man inte ett arbete. Man visar bara att man är intresserad av att arbeta på den arbetsplatsen. Det blir kanske ett arbete ledigt senare. Efter några dagar kan man ringa och fråga om arbetsgivaren har fått brevet. Det är ett bra sätt att få kontakt med en arbetsgivare.

109

Samspra k s 8-192.indd 109

10-03-29 16.43.00

26 Diskutera i grupp. Är det viktigt för alla att ha ett arbete? Är arbete en rättighet?

Åsikter om arbete 27 1 Läs de här olika åsikterna och kryssa för om Jag håller Jag håller du håller med eller inte. med inte med 1 Ingen vill vara arbetslös. ® ® ® ® 2 Kvinnor som har barn ska stanna hemma. ® 3 Det är bra för en människas utveckling att arbeta. ® ® 4 Utbildning är viktigt om man vill ha ett bra jobb. ® ® ® 5 Det är jobbigt att byta arbetsplats och yrke. ® ® 6 Fyrtio timmars arbetsvecka är för mycket. 2 Sitt i grupper och berätta för varandra vad ni tycker. Exempel: Jag håller med om att … Exempel: Jag håller inte med om att … 3 Skriv om det som du har berättat.

Bråttom, bråttom 28 1 Läs dialogen i par. Hej, det var ett tag sedan. Hur är det? Peter: Jo, tack. Det är väl ganska bra, men lite stressigt med både jobb, barn och allt annat. Åsa: Samma här. Peter: Ja, ibland undrar man varför man arbetar så mycket. Åsa: Ja, just det. Man vill ju ha mer tid för barnen. Peter: Om jag vann en miljon skulle jag sluta arbeta. Direkt! Åsa: Det skulle inte jag. Vill du verkligen vara hemma hela dagarna? Peter: Man behöver inte vara hemma. Det finns en massa roliga saker att göra. Åsa:

120

Samspra k s 8-192.indd 120

10-03-29 16.43.49

Jag har en kompis som är arbetslös. Han har inte roligt. Han söker jobb hela tiden. Peter: Ja, man kanske ska vara glad att man har ett arbete. Åsa: Kan vi inte träffas någon gång? Peter: Ja, gärna, men jag har mycket på jobbet i flera veckor nu. Jag ringer när jag har tid. Åsa: Vad är klockan? Peter: Halv sex. Åsa: Oj, nu måste jag springa till dagis. De stänger snart. Peter: Hej då! Åsa: Hej, vi hörs! Åsa:

2 Berätta för varandra vad Åsa och Peter pratar om. 3 Skriv en text om mötet mellan Åsa och Peter. Använd orden i rutan. Börja till exempel så här: Åsa och Peter träffas på gatan.

för mycket arbete mer tid miljon sluta arbeta kompis

Peter och hans son i sandlådan.

arbetslös glad träffas bråttom dagis stänger

121

Samspra k s 8-192.indd 121

10-03-29 16.43.58

Lag om arbete

Ibland måste arbetsgivaren säga upp personal. Då måste de personer som arbetat kortast tid på arbetsplatsen sluta först. Ur Lagen om anställningsskydd

Fler lagar om arbete 2 Det finns många lagar om arbete. Läs texterna ur de olika lagarna. Namnet på lagen står i rutan. Kombinera texterna med rätt lag (A–F). A semesterlagen B studieledighetslagen C arbetsmiljölagen

D arbetstidslagen E medbestämmandelagen F jämställdhetslagen

1 _____ Heltid är 40 timmar per vecka. Ibland måste man arbeta mer än 40 timmar. Då får man ledigt lika många timmar någon annan gång. 2 _____ Den som arbetar heltid har rätt till minst fem veckors semester under ett år. Man har rätt att ha semester en hel månad mellan juni och augusti. 3 _____ Man har rätt att vara ledig utan lön om man vill studera. 4 _____ Kvinnor och män ska behandlas lika. Många arbetsplatser har en plan för jämställdhet mellan kvinnor och män. 5 _____ Alla har rätt att vara med i en fackförening. Arbetsgivaren måste diskutera och bestämma viktiga saker tillsammans med fackföreningarna. 6 _____ En arbetsplats får inte vara farlig för dem som arbetar där. Det ska inte hända några olyckor.

122

Samspra k s 8-192.indd 122

10-03-29 16.43.59

Två blev hundratusentals

Det började i en mycket liten mekanisk verkstad i Stockholm. Den startades 1876 av två män. En av männen hette Lars Magnus Ericsson. Verkstaden döptes till LM Ericsson & Co. Samma år uppfanns telefonen i Amerika. Lars Magnus Ericsson förstod tidigt att telefonen kunde bli mycket viktig i framtiden. Han bestämde sig för att utveckla och tillverka den fantastiska apparaten. Efter ett år hade han uppfunnit en maskin som kunde tillverka telefoner. Den lilla verkstaden blev en telefonfabrik. År 1884 tillverkades den första telefonen. Den blev en succé. Ett år senare hade Stockholm flest telefoner i världen. Andra länder började intressera sig för LM Ericssons telefoner. På 1890-talet hade företaget 500 anställda och kunder i hela världen. Hundra år efter de första telefonerna i hemmet var det dags för telefoner i fickan. Tillverkningen av mobiltelefoner startade på 1980-talet. Det började med två personer. Under drygt hundra år har Ericsson gett arbete åt hundratusentals människor över hela världen. Idag finns Ericsson i 140 länder.

LM Ericsson med sin fru.

123

Samspra k s 8-192.indd 123

10-03-29 16.44.03

SamSpråk 1

SamSpråk 1 OM LIVET I SVERIGE

Tarras Stiernstedt

Louise Tarras Metta Stiernstedt

Samspråk består dessutom av: • Övningsbok • Lärarpärm inkl. kopieringsunderlag • Lärar-cd • Facit

ISBN 978-91-622-6911-1

(523-4180-3)

Omslag TB 1.indd 1

2016-07-18 10:09