Förord
Att hävda att vår civilisation just nu tar kål på oss själva på grund av våra livsstilar och överkonsumtion är som att slå in en öppen dörr. Forskarsamhället är enigt om att allvarliga klimatförändringar inte bara kommer att ske i framtiden, de sker redan här och nu. Skapelsen, så som vi känner den, förändras i rask takt. Jorden själv kommer inte att gå under, men mänsklighetens livsmöjligheter att bebo den förändras drastiskt och kommer att leda till ökande antal klimatflyktningar, mer hungersnöd, extremväder, massutrotning av djur och natur, och ofattbart mänskligt lidande och död. Det är lätt att misströsta eller slå dövörat till.
Så, hur kan vi generera ett trotsigt hopp i en destruktiv tid? Under 2023 kallade biskop Andreas Holmberg alla Stockholms stifts präster till en fördjupningsdag om hans herdabrev Gud såg att det var gott: Att vara människa och kyrka i klimatnödens tid. Jag och en kollega fick i uppdrag av vår chef att närstudera herdabrevet och leda en workshop för prästkollegiet i Täby församling kring materialet, innan vi tillsammans deltog i fördjupningsdagen i Storkyrkan. När jag sedan planerade inför sommarens konfirmandundervisning insåg jag att både herdabrevet och det tillhörande samtalsmaterialet kunde komma till användning i arbetet med konfirmanderna. Jag
har sammanställt en metod för dig som leder en grupp som vill adressera frågan om klimatnöden med utgångpunkt i biskopens nycklar. Jag hoppas med detta material kunna inspirera dig att göra metoden till din egen och ha frimodighet att pröva något nytt, som passar din kyrka eller församlingshem!
Med denna metod vill jag bidra med kreativitet, lekfullhet och inspirera till hopp. Som ledare är det viktigt att inte glömma det perspektivet i mötet med gruppen. Dels för att skuldtyngda axlar inte ska bli ännu tyngre, dels för att klimatnöden är en oerhört komplex och politisk fråga. Som ledare får vi såklart inte missleda gruppen till att tro att vi äger alla svar och alla lösningar på egen hand. Här gäller devisen ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. Kyrkans uppdrag är att betona hoppet i Jesus Kristus och att vi som kristna följer i hans fotspår. Genom dopet i Jesu namn kallas vi som människor och kyrka till aktivt ansvar för skapelsen. Genom Guds kärlek till oss älskar vi vidare, vi älskar på. Ytterst vilar allt i Guds nåd och fördolda framtid.
Genom noggrann läsning av biskop Andreas herdabrev och tillhörande samtalsmaterial, finns det en mängd fördjupade och breddade perspektiv som du som ledare kan införliva i samtal med gruppens deltagare. De sju olika nycklarna har exempelvis tydliga kopplingar till gudstjänstens olika delar. Om du vill bredda anslaget kring metoden så innehåller samtalsmaterialet många övningar som passar utmärkt som kompletterande inslag. Jag vill avsluta detta förord med biskop Andreas överlåtelsebön:
Gud, vi ställer oss till ditt förfogande. Vår kunskap och erfarenhet.
Våra gåvor och styrkor. Vår tid och kraft. Våra brister och tillkortakommanden.
Ja, allt som vi är ställer vi till ditt förfogande. Använd oss.
Låt vårt arbete och våra ansträngningar bli till glädje och nytta för oss, våra medmänniskor och hela din skapelse.
I Jesu Kristi namn. Amen
Inledning
Som ledare behöver du skaffa dig en förtrogenhet med såväl herdabrevet som det tillhörande samtalsmaterialet för att på bästa sätt kunna leda gruppen. Metodens syfte är att ge ett handfast verktyg för ledare till grupper som vill adressera frågan om klimatnöd, hopp och hållbarhet genom att arbeta med herdabrevet. Målgruppen är bred och metoden kan tillämpas från konfirmandålder och uppåt i kyrkans olika verksamheter. Metoden används med fördel i grupper som träffas över tid, exempelvis konfirmander och i lägerverksamhet, men går även att applicera på andra sätt. Du anpassar hur:et efter dina förutsättningar.
Metoden är tänkt att tillgängliggöra herdabrevets innehåll genom en pedagogisk process. Det sker genom att ledaren gör korta muntliga sammanfattningar av herdabrevets olika kapitel för gruppen, benämnda som introduktioner, vilka utmynnar i en fråga (hämtade ur det samtalsmaterial som Stockholm stift tillsammans med Sensus har arbetat fram).
Introduktionerna som presenteras vid varje nyckel är mina egna sammanfattningar utifrån herdabrevet. Här kan du som ledare lägga till eller dra ifrån, allt efter hur du behöver anpassa metoden och vad som önskas betonas ur varje nyckelavsnitt. Även ur
samtalsmaterialet finns det stor möjlighet att själv välja fråga och anpassa utifrån gruppens behov. Samtalsmaterialet innehåller ett rikt utbud av frågor och reflektioner att använda sig av och går att ladda ner gratis från Stockholms stifts hemsida. Till varje nyckel har jag föreslagit ett urval av psalmer ur den Svenska Psalmboken och ett bibelord, vilket breddar möjligheten att låta herdabrevets innehåll prägla såväl andaktsliv som längre undervisningspass.
Hur?
För att gruppen ska hinna landa i varje nyckels innehåll och fundera kring sina svar på frågorna är ca 30 minuter per nyckel en bra utgångspunkt. En bra introduktion för gruppen är att titta på den korta filmen där biskopen själv presenterar sitt herdabrev, nyckel för nyckel. Det skapar ett gott sammanhang och förförståelse hos gruppen. Filmen där biskopen själv presenterar nycklarna i sitt herdabrev är ca 17 minuter lång.
Instruktioner
Metoden lämpar sig väl i både små och stora grupper. Gruppen besvarar den valda frågan tillsammans, enskilt eller i smågrupper, efter att ledaren har gjort en introduktion till nyckeln i storgrupp. Ett bra antal per liten grupp kan vara 4–5 personer. Varje grupps svar på frågorna centreras kring respektive nyckelbild som Lena Sjöberg illustrerat. Metodens resultat växer fram Metoden går att anpassa utifrån dina förutsättningar som ledare. Om det finns utrymme att arbeta över tid, låt en nyckel i taget växa fram.
Ett särskilt tack
Biskop Andreas – för din frimodighet och tillåtelse att utgå från herdabrevet i arbetet med metoden. För din kärlek och engagemang för vår kyrka som genomsyrar ditt andliga ledarskap, bidrar med hopp och inspirerar till handling i klimatnödens tid.
Boel Hössjer Sundman med flera på Stockholms stiftskansli – för uppmuntran, generositet och konstruktiva samtal.
Karin Öhagen – för att du är en möjliggörare av rang!
Lena Sjöberg – för dina vackra illustrationer som utgör en bärande del av det pedagogiska upplägget.
Lotta Crispin Back – för tillit och stöd.
Mikaela Lindgreen och konfirmanderna på Karlberg 5, 2023 i Täby församling – för modet att våga pröva och utforska tillsammans.
Johan Björling – för att du alltid tror på mig och min förmåga.
Psalmförteckning
Psalm 96: Öppna mig för din kärlek (text: A.H. Lindgren 1978 / musik: R. Forsberg 1978).
Psalm 202: Vila i din väntan, (text P. Harling 1980, efter J.F. Räder 1845 / musik: O. Olsson 1921).
Psalm 298: Gud ditt folk är vandringsfolket, (text: W. Williams 1745, A. Frostenson 1976 / musik: J. Hughes 1905).
Psalm 358: Han gick in i din kamp på jorden, (text A.H. Lindgren / musik: P. Harling 1979).
Psalm 522: I Guds tystnad får jag vara, (text: J. Jonson 1984, musik: Herrnhut efter 1735/Berlin 1789).
Psalm 602: Så länge solen värmer jorden, (text och musik: P. Harling 1980).
Psalm 646: Grip du mig, helig Ande, (text: P. Perkiö 1978, U-B Gustafsson-Pensar 1979, 1982 / musik: I. Kuusisto, 1978).
Psalm 776: Morgon och afton, (text och musik: P. Harling 1997).
Psalm 777: Tacka Herren, (text: Ps 118:1 / musik: J. Berthier, Taizé).
Psalm 782: Godhet har makt över ondskan, (text: D. Tutu (bön 1995), J.L. Bell 1996, L. Nahnfeldt 1998 / musik: J.L. Bell 1996).
Psalm 786: Jordens bön, (text: S. Murray 1993, P. Harling 1995 / musik: P. Harling 1994).
Psalm 787: Nära marken, (text: E. Nordlander 1981 / musik: J.I. Hall 1982).
Psalm 788: För livets skull, (text och musik: P. Harling 1991).
Psalm 790: Ge kyrkan kraft att höras, (text och musik: P. Harling 1991).
Psalm 793: Ett folk på väg, (text: P. Carlsson 1977, T. Hagenfors 1977 / musik: T. Hagenfors 1977).
VAD INNEBÄR DET att leva som kristen i en värld som lider av klimatförändringar och naturkatastrofer?
Och hur kan vi använda Bibelns texter och psalmbokens sånger för att reflektera över vår klimatångest? Detta metodmaterial utgår ifrån biskop Andreas Holmbergs bok Gud såg att det var gott: att vara människa och kyrka i klimatnödens tid. I boken presenterar han sju nycklar som kan användas för vägledning i en orolig värld. Med utgångspunkten »ingen kan göra allt men alla kan göra något« vill denna bok inspirera gruppdeltagarna till samtal utifrån nycklarna om personligt och kollektivt ansvar om klimatets framtid.
Materialet är formbart och går att anpassa till gruppens storlek och typ av deltagare, och bjuder in till breda samtal om klimatoro, tydligt förankrade i Guds ord och Jesus budskap.
Boken passar för:
• Konfirmander och unga ledare
• Ideella och anställda medarbetare i kyrkan
• Samtalsgrupper i församlingar med temat klimat och ekoteologi
Metodmaterial utifrån boken »Gud såg att det var gott« ger en bra grund för samtal kring klimatoro och möjligheter som finns att skapa en mer hoppfull framtid.