9789152639375

TILLSAMMANS ÄR VI SVENSKA KYRKAN

Lars Björksell, Maria Jälmsjö

och Ulrika Widepalm

TILLSAMMANS ÄR VI SVENSKA KYRKAN

Lars Björksell, Maria Jälmsjö

och Ulrika Widepalm

Copyright © Lars Björksell, Maria Jälmsjö, Ulrika Widepalm och Verbum AB 2023

Formgivning: Helena Wikström, HewiDesign

Tryck: ADverts (Lettland)

ISBN: 978-91-52639375

Verbum AB

Box 22543, 104 22 Stockholm

Tel 08-743 65 00

www.verbum.se

Introduktion

Vad gör dig stolt över att vara engagerad i Svenska kyrkan?

Det kan låta som en klämkäck fråga i något företag som försöker vaska fram månadens medarbetare, men det nns en poäng i att ställa sig den frågan. Varför är Svenska kyrkan viktig för mig? Varför lägger jag ner så mycket tid och engagemang i den uppgi jag har?

Alla organisationer är beroende av goda ambassadörer, att anställda och ideella medarbetare känner en stolthet och lojalitet. När vi får frågan vad vi jobbar med – eller varför vi är engagerade i kyrkan – blir vi omedelbart en representant för kyrkan.

Att vara en god ambassadör för Svenska kyrkan innebär inte att ha svar på alla frågor eller att försvara allt som händer eller har hänt, det kan ingen. Däremot kan vi alla säga eller tänka: ”För mig är det här viktigt”; ”Det här gör mig stolt”; ”Det här kan jag ge och få som medarbetare i Svenska kyrkan”.

Goda ambassadörer ger automatiskt ett gott värdskap, som handlar om era saker. Dels om att välkomna de människor som besöker kyrkan och dess verksamheter, dels om att vi medarbetare ska välkomna varandra och ge varandra utrymme. Det är lika viktigt hur vi bemöter varandra i lunchrummet eller vid mötesbordet som hur vi relaterar till varandra i en gudstjänst. Slutligen handlar ett gott värdskap om att vara en god värd för dig själv och ge dig själv möjlighet till fördjupning och förankring.

Denna bok handlar om Svenska kyrkan men också om den stora, världsvida kyrkan där Svenska kyrkan utgör en liten del. Oavsett lokalt eller globalt perspektiv, är Svenska kyrkan en organisation bestående av medlemmar som betalar avgi . Men den är också en trosgemenskap. Människor som på olika

sätt arbetar för Svenska kyrkan har alla möjliga bakgrunder och politiska inriktningar. Det som förenar oss är att vi alla är en del av Svenska kyrkan. I slutet av boken hittar du en ordlista med så kallade ”kyrkiska” begrepp som dyker upp i texten. Ordlistan är tänkt att ge dig som läsare möjlighet till ökad kunskap och känsla av inkludering.

Olikheterna kompletterar varandra

Alla människor är olika och det har alltid varit både en gåva och utmaning i den kristna kyrkan. I de första församlingarna fanns, precis som nu, grupper med olika uppfattningar, och för att kunna formera de första kristna församlingarna var det viktigt att de skulle präglas så lite som möjligt av hierarkier och status. Alla behövdes och alla hade olika uppgi er. Det uttrycks på olika sätt i Nya Testamentets brev till de första kristna – att vi är olika byggstenar i ett och samma bygge. Vi har olika uppgi er men kompletterar varandra, vi är kroppsdelar i en och samma kropp. Det är just genom människors unika mångfald och olika perspektiv som också en framtida kyrka formas.

Alla roller behövs

Svenska kyrkan har många olika mötesplatser och dess verksamheter bygger på medarbetare som tar ansvar, planerar och genomför. En del har uppdrag som ideella, några som anställda och ytterligare några som förtroendevalda. Oavsett roller, behövs alla i Svenska kyrkans nutid och framtid.

Medarbetare i Svenska kyrkan har ett gemensamt uppdrag att tjäna människor, förmedla hopp och dela berättelsen om vad kyrkan är och gör. Sy et med den här boken är att ge dig som medarbetare större trygghet i ditt uppdrag och din möjlighet att bli en god ambassadör för Svenska kyrkan.

Tillsammans är vi Svenska kyrkan!

SVENSKA KYRKANS TRO OCH GRUND

Anställd, ideell eller

förtroendevald medarbetare

I Svenska kyrkan nns anställda, ideella och förtroendevalda medarbetare, alla med olika uppdrag.

Ordet medarbetare är ibland lätt att koppla till att främst gälla anställda, men det är viktigt att se alla tre grupperna som medarbetare. Idealitet och delaktighet har att göra med kyrkans identitet. Ideellas engagemang och delaktighet är grundläggande för församlingens utveckling och framtid. Grunden till Svenska kyrkans system med förtroendevalda har sin grund i att församlingarna redan på tidig medeltid förutsattes ha personer som inte var präster men som tog ett stort ansvar för församlingen. Det gör att också förtroendevalda bör ses som medarbetare.

Svenska kyrkan är den kyrka i världen som har est anställda i relation till antalet medlemmar och frågan är om – och i så fall hur – det påverkar Svenska kyrkans identitet och synen på medarbetarskap. Historiskt har kyrkan tenderat att anställa bort det ideella engagemanget. Med sjunkande medlemssi ror behöver kyrkan både re ektera över synen på ideellt medarbetarskap och organisera sin verksamhet så att er ideella medarbetare kan få bidra med sina erfarenheter och kompetenser. Människor har olika gåvor och det ska nnas uppgi er för dem som vill engagera sig och vara delaktiga i kyrkans liv och arbete, oavsett förkunskaper och tid. Ett meningsfullt socialt sammanhang och viljan att få hjälpa andra är viktiga motiv för ideellt engagemang. Anställda och förtroendevalda ska möjliggöra ideellt engagemang i kyrkans vardagsarbete och gudstjänster.

Församlingen behöver ha gemensamma rutiner och ett gemensamt

förhållningssätt för hur församlingen arbetar med att rekrytera, handleda, rusta, utbilda och uppmuntra medarbetare, även ideella och förtroendevalda medarbetare. Det är viktigt att också som ideell eller förtroendevald få känna att ens gåvor och kunskap tas i anspråk, och den matchningen behövs för att människor ska få möjlighet att växa i sitt engagemang och känna delaktighet.

FRÅGESTÄLLNINGAR

■ Varför är Svenska kyrkan viktig för just dig?

■ Svenska kyrkan är den kyrka i världen som har est anställda i relation till antalet medlemmar. Hur tror du att det påverkar Svenska kyrkans identitet och synen på medarbetarskap?

■ Vad räknas som ideellt medarbetarskap?

■ Hur kan jag bidra till att en annan medarbetare, ideell eller anställd, kan känna sig välkommen?

Detta är Svenska kyrkan

Denna bild är ett försök att sammanfatta Svenska kyrkan.

Kyrkan:

■ är Episkopal

■ är Evangelisk-luthersk

■ är en Öppen folkkyrka

■ är Demokratisk

■ har ett Gemensamt uppdrag med delat ansvar

■ har Kongregationalistiska drag

■ är Rikstäckande

■ är Världsvid

Syftet med kyrkan:

■ Människor ska komma till tro på Kristus ...

■ ... och leva i tro

■ En kristen gemenskap skapas ...

■ ... och fördjupas

■ Guds rike utbredas

■ Skapelsen upprättas

Kristusmonogrammet Överst i den gulröda bilden nns ett kristusmonogram, den symbol som o a åter nns på exempelvis andaktsljus och dopljus. Kristusmonogrammet består av de grekiska bokstäverna K och R och är inledningen av ordet/namnet Kristus. I bilden är kristusmonogrammet placerat högst upp för att symbolisera att hela Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan.

Församlingen, biskopen och stiftet

Den grundläggande enheten i Svenska kyrkan är församlingen, och församlingarna hör samman med varandra. Det symboliseras av era F i bilden. I mitten av bilden nns en biskopshatt, en mitra. Det är ett sätt att uttrycka att varje sti alltsedan begynnelsen har en mycket viktig funktion. I Svenska kyrkan nns tretton sti och därför har mitran era lager. Det nns en biskop i varje sti och i Uppsala sti nns ytterligare en biskop – Sveriges ärkebiskop. Ärkebiskopens uppgi är att hålla samman och vara främsta företrädare för hela Svenska kyrkan medan de andra biskoparnas uppgi är att göra just detsamma, men i det egna sti et. Biskopen nns i mitten av bilden, men biskopen är inte ensam. I varje sti nns ett antal medarbetare och en organisation som gör det möjligt för sti et och biskopen att fullgöra sina uppgi er – att främja församlingarnas liv och ha tillsyn över dem.

Bokstäverna GUDM

Under mitran nns fyra bokstäver – GUDM. De är en förkortning för varje församlings grundläggande uppgi : gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Du kan läsa mer om detta i avsnittet Den grundläggande uppgi en.

Kyrkan är episkopal

Sti en styrs inte av en biskop utan de leds av biskopen. Därför är Svenska kyrkan episkopal. Biskopens uppgi är att leda och främja arbetet i sti ets församlingar och även att ha tillsyn och visa omsorg om dem.

Kyrkan är evangelisk-luthersk

Under de cirka första 500 åren hörde kyrkan i Sverige till den stora romersk-katolska kyrkan. I och med reformationen på 1500-talet blev vi

en del av den så kallade evangelisk-lutherska grenen av den världsvida kyrkan. Martin Luthers och de andra reformatorernas tolkningar och verksamheter har lagt en viktig grund för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Termen evangelisk-luthersk kom till i en tid av kyrkosplittring och kon ikt men numera är relationen mellan kyrkorna tack och lov helt annorlunda.

Kyrkan är en öppen folkkyrka

Kristendomen har funnits i Sverige i mer än 1 000 år och Svenska kyrkan formerades för cirka 500 år sedan. Numera används o a termen folkkyrka om Svenska kyrkan, men den termen är bara runt 100 år gammal. Folkkyrka är inte detsamma som att en majoritet av svenskarna skulle tillhöra kyrkan, utan beskriver en närhet mellan svenska folket och Svenska kyrkan. Under senare decennier har ordet öppen lagts till för att ytterligare understryka kyrkans öppna karaktär. I vissa andra samfund behöver medlemmarna avge en o entlig bekännelse av vad hen tror på. Men i Svenska kyrkan behövs bara två saker för att en person ska kunna bli medlem: att hen är döpt och att hen har viljan. Dessutom går det att vara medlem i väntan på dop.

Kyrkan är demokratisk

En demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Oavsett om du deltar i en veckovis gruppverksamhet, medverkar i en lokal ungdomsorganisation eller har ett uppdrag som förtroendevald är du djupast med och bygger ett demokratiskt samhälle. När den kristna kyrkan etablerades i Sverige såg samhället helt annorlunda ut och det tog många sekler innan tanken på demokrati helt hade fått fäste i samhällsbygget. Men värt att veta är att kyrkan i Sverige faktiskt alltid har ha en demokratisk grund, e ersom våra församlingar

alltsedan starten har styrts och letts genom ett samarbete mellan präster och församlingsbor med särskilt förtroende bland de andra boende i församlingarna. Att vara förtroendevald är alltså i Svenska kyrkan någonting mycket ursprungligt, även om forna tiders kyrkoval såg helt annorlunda ut och det ursprungligen bara var män som valdes.

Dagens kyrkoval sker vart ärde år och alla medlemmar som är minst fyllda 16 år får demokratiskt rösta fram de som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan. Valet består av tre delar, det nationella kyrkomötet, sti snivå och församlingsnivå. Dagens kyrkoval har kritiserats för att vara kostsamma och omständliga, och formerna för valen kommer troligtvis att förändras med tiden. Men att ha demokratiska val för att utse kyrkans förtroendevalda företrädare är en del av kyrkans historia och grundläggande karaktärsdrag.

Du kan läsa mer om sti ets och församlingens funktion och demokratiska förtroendemannaorganisation i kapitlet Svenska kyrkans organisation och styrning.

Kyrkan har ett gemensamt uppdrag

Det gemensamma uppdraget för församlingen har liksom den demokratiska traditionen sina rötter från tiden när kyrkan först etablerades i Sverige. Den handlar om att förtroendevalda och präster (ytterst kyrkoherden) har ett gemensamt uppdrag med delat ansvar för församlingens grundläggande uppgi och all stödjande verksamhet. Det nns ett missförstånd om att de förtroendevalda har ansvar för fastigheter och pengar medan kyrkoherden har ansvar för församlingsverksamhet och gudstjänster. Det är helt fel. Omsorgen om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission är ett gemensamt ansvar liksom förvaltning, begravningsverksamhet och fastigheter. I kapitlet om Svenska kyrkans organisation beskrivs det gemensamma uppdraget med delat ansvar mer utförligt.

Kyrkan har kongregationalistiska drag

Begreppet kongregationalistisk används sällan i dagligt tal, men bör ly as fram i en sådan här bok. Ordet kongregation betyder församling och i en helt kongregationalistisk kyrka bestämmer varje församling helt och hållet över sig själv. Motsatsen, en helt och hållet episkopal kyrka, är en kyrka där biskopen styr över varje församling. Svenska kyrkan har delar av de båda – den är episkopal genom att biskopen leder sti et och har tillsynsansvar samtidigt som den enskilda församlingen har ett stort mått av självbestämmande över sin egen verksamhet.

Kyrkan är rikstäckande

I lagen om Svenska kyrkan från 1998 slås det fast att den ska vara rikstäckande. Hela Sverige, allt från varenda kobbe i landets skärgårdar till varje ällbäck, hör till en församling som i sin tur hör till ett stift. Verksamheten skiftar förstås beroende på befolkningstäthet och traditioner, men överallt ska det finnas en plan för en genomtänkt kyrklig närvaro och verksamhet. Det finns inget annat samfund i Sverige som har krav på sig att vara rikstäckande.

Kyrkan är världsvid

Slutligen är det angeläget att understryka att Svenska kyrkan är en liten del av kyrkan i världen. Den världsvida kyrkan är oerhört mångfacetterad med stor variation av samfund, traditioner och tolkningar. Den sträcker sig över alla sociala barriärer och nationsgränser. Den består av människor som hör till alla möjliga slags kristna kyrkor: ortodoxa, katolska, reformerta, evangelisk-lutherska, baptistkyrkor, pingstkyrkor och så vidare.

När någon döps och blir medlem i Svenska kyrkan blir hen medlem i en lokal församling och välkomnas till den. Det är viktigt att också ha med perspektivet att personen samtidigt blir del i en världsvid gemenskap. Ett

perspektiv med stor betydelse i en tid med ett hårdnande samhällsklimat, internationella kon ikter, ökande spänningar och ett enormt behov av internationella överenskommelser och försoning.

Syftet med kyrkan

Kyrkoordningen beskriver kyrkans sy e såhär: Sy et är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är ett stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgi .

”Allt annat” är till exempel fastighetsförvaltning, förskoleverksamhet, administration, skötsel av kyrkogårdar och lokalvård. Att Svenska kyrkan har tagit på sig ansvaret för begravningsverksamheten beror på att den ses som ett stöd för och en konsekvens av församlingens grundläggande uppgi . Kyrkoordningen sammanfattar tydligt vad sy et är med alla församlingars verksamhet och därför är det viktigt att du som medarbetare har en grundläggande förståelse av sy et som beskrivs ovan.

Människor ska komma till tro på Kristus

Personen Jesus har funnits, det är ett historiskt faktum. Både judiska och romerska historiker berättar om Jesus från Nasaret och att han dödades på ett kors e ersom han ansågs vara en upprorsman. Hela Nya testamentet berättar ytterligare om honom och om följderna av hans verksamhet under de kommande decennierna. Frågan är däremot vem han var och vilken betydelse som han har för oss som lever 2 000 år senare. Sy et med att vi har församlingar är att människor ska komma till tro på att den historiske personen Jesus från Nasaret också är Kristus: Jesus Kristus, Guds son, som vill och kan påverka våra liv.

… och leva i tro

Att leva i tro handlar både om att fördjupas i sin tro och att låta tron få konsekvenser för det egna livet. Den första benämningen på kristna i Nya testamentet är ”de som hörde till Vägen”. Det är vad de kristna kallades av sina förföljare. Att vara kristen var något som förknippades med att följa Jesus, att vara på väg, att vara i ständig utveckling. Kristen tro är inte något slags åsiktspaket som en ansluter sig till, utan ska ses som en livslång väg att gå.

En kristen gemenskap skapas

Gemenskap mellan människor har alltid stått i centrum för den kristna tron. Under de första århundradena var det o a uppseendeväckande att de kristna församlingarna bestod av människor från alla slags sociala grupper, e ersom samhället i övrigt var mycket tydligt segregerat. Detta har påverkat hela vårt samhälle så till den grad att det latinska ordet för nattvarden – kommunionen – har fått ge namn åt Sveriges indelning i kommuner. Utan gemenskap mellan människor skulle vi inte ha någon kristen kyrka.

… och fördjupas

Vad innebär att en gemenskap fördjupas? Jo, dels att de som är med i gemenskapen lär känna varandra allt bättre, dels att de som är med i gemenskapen också är med och påverkar den. Uttrycket att gemenskapen ska fördjupas är alltså ett sätt att markera mot den producent- och konsumentrelation som det nns så mycket av i samhället: att en del producerar varor och tjänster som den andra delen konsumerar. En församling är en gemenskap. Gemenskapen fördjupas genom mångas medverkan.

Guds rike utbredas

Jesus talade o a om Guds rike eller himmelriket. Det fanns inledningsvis

stora förväntningar på att Jesus skulle återupprätta ett världsligt kungarike, och han ck därför markera mot dessa förväntningar på olika sätt. Han talade istället om Guds rike eller himmelriket som något som redan nns inom och mellan människorna, samtidigt som det riket en gång ska förverkligas. Riket kännetecknas av fred, rättvisa och sanning. Där freden, rättvisan och sanningen blir starkare och syns i samhället, visar sig glimtar av Guds rike redan här och nu.

Skapelsen återupprättas

Skapelsen är den fantastiska livsväven, den natur som vi människor är del av, men som vi utnyttjar och fördärvar. Det är förstås inte bara Svenska kyrkans ansvar att återupprätta skapelsen och att se till att naturen kan återställas till ett stabilt och långsiktigt hållbart tillstånd för allt levande. Det är ett ansvar som delas med myndigheter, företag, miljöorganisationer, politiska partier och så vidare. Men det är en viktig del av Svenska kyrkans ansvar och församlingarnas sy e.

FRÅGESTÄLLNINGAR

■ Varför tror du att människor vill vara medlemmar i Svenska kyrkan?

■ På vilket sätt kan du bidra till Svenska kyrkans syfte?

■ Vad tänker du menas med att tron på Jesus Kristus innebär att vara på väg?

■ Vad kan din församling göra för att skapa en långsiktig hållbarhet i ditt lokala sammanhang?

TILLSAMMANS ÄR VI SVENSKA KYRKAN

Alla medarbetare behövs i Svenska kyrkan: ideella, anställda och förtroendevalda. Vi förenas i det gemensamma uppdraget att på olika sätt tjäna människor, förmedla hopp och dela berättelsen om vad kyrkan är och gör. Liksom alla organisationer behöver Svenska kyrkan medarbetare som är goda ambassadörer. Det uppnås genom stolthet och lojalitet, som i sin tur byggs av kunskap och delaktighet.

Tillsammans är vi Svenska kyrkan vänder sig till alla kyrkans medarbetare – oavsett bakgrund, roll eller utbildningsnivå. Den berättar lättillgängligt om Svenska kyrkans tro och grundläggande uppgift, men också om kyrkans historia och organisation, Bibelns och psalmbokens betydelse, kulturarv och traditioner.

Boken är skriven av Lars Björksell, kyrkoherde, Maria Jälmsjö, diakon och Ulrika Widepalm, pedagog och verksamhetsutvecklare.

ISBN 978-91-526-3937-5

9789152639375