9789152639313

KYRKOORDNING 2023 med angränsande

lagstiftning

för Svenska kyrkan

KYRKOORDNING 2023

© 2022 Verbum AB

Omslag: Anders Stjärna

Sättning: Aina Larsson/Sättaren

Tryck: ScandBook, Falun 2023

ISBN 978-91-526-3931-3

Verbum AB, Box 22543, 104 22 Stockholm, 08-743 65 00

verbum.se

Innehållsförteckning

Förord

Denna upplaga av kyrkoordningen och viss lagreglering för Svenska kyrkan innehåller kyrkoordningen i gällande lydelse från den 1 januari 2023. Beslut om nya och ändrade bestämmelser från detta datum har fattats av kyrkomötet under hösten 2022.

Det samlade inomkyrkliga regelsystemet innefattar inte bara kyrkoordningen utan även andra bestämmelser som har beslutats av kyrkomötet och bestämmelser beslutade av kyrkostyrelsen på delegation från kyrkomötet.

Det finns i denna bok en sammanställning av alla gällande kyrkliga bestämmelser per den 1 januari 2023. De bestämmelser som kyrkomötet har beslutat vid sidan av kyrkoordningen reglerar primärt förhållanden på nationell nivå och finns därför inte med i boken annat än i sammanställningen. Kyrkostyrelsens bestämmelser reglerar i stor utsträckning viss verksamhet hos församlingar och pastorat. Därför återges en stor del av kyrkostyrelsens bestämmelser. Det gäller sådana bestämmelser som har en generell betydelse. Samtliga bestämmelser kommer att finnas tillgängliga på Svenska kyrkans webbplats – ”www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen” och på det nya intranätet Kornet som är tillgängligt för anställda i Svenska kyrkan och förtroendevalda som erhållit access.

Till denna utgåva med kyrkoordningen och andra inomkyrkliga bestämmelser har också fogats ett antal lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Urvalet är gjort utifrån att det ska vara fråga om sådant som specifikt rör Svenska kyrkan, dess stift, församlingar och pastorat. Det finns därtill en stor mängd allmän lagstiftning av betydelse för den kyrkliga verksamheten som inte har tagits med i detta sammanhang. Även vad gäller det som kommer från det statliga regelsystemet är utgångspunkten vad som gäller den 1 januari 2023. När det gäller lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter finns dessa tillgängliga på ”www.lagrummet.se” som tillhandahålles av Domstolsverket.

I anslutning till några paragrafer i kyrkoordningen redovisas kortfattat beslut av Svenska kyrkans överklagandenämnd som kan ge vägledning för tolkning av bestämmelserna. Vilka beslut det gäller anges genom att det först står årtalet som beslutet har fattas och efter snedstrecket beslutets nummer det året. Vid beslut om ändringar i kyrkoordningen har vid ett par tillfällen hela kapitel upphävts och ersatts av ett nytt kapitel där ett

antal bestämmelser är likalydande med dem som fanns i det upphävda kapitlet. När det är fråga om likalydande bestämmelser får Överklagandenämndens beslut beträffande en formellt sett upphävd bestämmelse anses ha kvar sin betydelse för tolkningen av den ”nya” bestämmelsen. Detta har markerats genom att det anges vilken paragraf i det upphävda kapitlet som Överklagandenämndens beslut avsåg. Överklagandenämndens beslut finns i sin helhet på ”www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden”.

Ändringar i kyrkoordningen m.m.

Sedan några år har genom Överklagandenämndens praxis gällt att en församling eller pastorat inte får bedriva begravningsbyrå. Kyrkomötet 2022 beslutade dock att öppna för begravningsbyåer i församlingars eller pastorats regi. Genom en ändring i kyrkoordningen uttalas nu att församlingen/ pastoratet får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift. I kyrkoordningen uttalas nu att med naturligt anknuten verksamhet avses inte bara näringsverksamhet som är ett utflöde av församlingens grundläggande uppgift utan även verksamhet som bidrar till församlingens förutsättningar att utföra denna uppgift, exempelvis begravningsbyråverksamhet. Kyrkostyrelsen får mandat att utfärda närmare bestämmelser om hur näringsverksamhet får bedrivas.

På senare år har initiativ tagits för att öka samverkan på det administrativa området genom gemensamma administrativa system. Målet är att möjliggöra för den lokala nivån att frigöra resurser till den grundläggande uppgiften. Svenska kyrkans löneservice har startat och planerna är att också bredda servicen när det gäller ekonomiadministration. För att tydliggöra den nationella nivåns kompetens att gemensam samverkan är en uppgift klargörs nu i kyrkoordningen att kyrkostyrelsen på uppdrag av en församling, ett pastorat, en kyrklig samfällighet för särskilda uppgifter eller ett stift får tillhandahålla administrativa tjänster till en sådan enhet.

I december 2022

Per Westberg

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN

Inledning till kyrkoordningen

Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna och deras bekännelse till Kristus. Svenska kyrkans trosarv är den apostoliska tron.

Alltsedan kristendomen kom till Sverige har människor samlats i församlingarna till gudstjänst, rådslag och beslut om gemensamma angelägenheter. I stiften har biskoparna vigt präster till församlingarnas tjänst och haft uppsikt över församlingar och präster. Gudstjänstlivet har gestaltats på olika sätt; organisatoriska och ekonomiska förhållanden har kontinuerligt förändrats liksom relationerna mellan kyrka och stat.

Svenska kyrkans identitet som ett trossamfund med evangelisk-luthersk bekännelse kan härledas till reformationen av den svenska kyrkoprovinsen. Den bekännelsen antogs slutligt vid Uppsala möte 1593 i ett beslut som innefattade 1571 års kyrkoordning. Kontinuiteten tillbaka framgår av att den evangelisk-lutherska bekännelsen är grundad i Guds ord samt innehåller de ekumeniska trosbekännelserna från fornkyrkan och den augsburgska bekännelsen som skrevs inom den odelade västkyrkans ram.

Syftet med kyrkoordningen

En huvuduppgift för kyrkoordningen är att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. Härtill kommer uppgiften att bevara och stärka enheten och gemenskapen bland dem som tillhör Svenska kyrkan, mellan församlingar och stift och med hela den världsvida kyrkan. Kyrkoordningen behöver kontinuerligt ses över och anpassas till nya förutsättningar för att kunna fullfölja sin uppgift.

Kyrkoordningen med dess bestämmelser och inledningar ger en begränsad bild av Svenska kyrkans tro och liv. Regelsystemet behandlar främst kyrkans institutionella sida. Inledningarna begränsas till de ämnen som kyrkoordningen reglerar. Andra viktiga teman i kyrkans och enskilda kristnas tro, bekännelse och lära behandlas inte här.

Ett evangelisk-lutherskt kyrkosamfund har stor frihet att utforma sin organisation utifrån vad som i varje tid bedöms som mest ändamålsenligt.

Kyrkoordningen innehåller mycket som inte är nödvändigt för kyrkans

sanna enhet, men när Svenska kyrkan har fastställt bestämmelser av olika slag måste de följas för att splittring ska motverkas även i fråga om det som kan utformas på olika sätt.

Kyrkoordningen är beroende av det historiska arv som Svenska kyrkan bär med sig och den kulturella och sociala roll kyrkan har. Kyrkans organisation och uttrycksformer knyter an till det samhälle kyrkan är satt att verka i. Samtidigt måste kyrkoordningens bestämmelser stå i samklang med vad kyrkan tror, bekänner och lär.

Förhållandet mellan teologi och juridik

I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman. Det som Svenska kyrkan tror, bekänner och lär ger en utgångspunkt för kyrkoordningens innehåll och kriterier, mot vilket innehållet i kyrkoordningen ska prövas. Genom korta inledningar till kyrkoordningens avdelningar eller kapitel anges i koncentrerad form bakgrunden och sammanhanget för de bestämmelser som finns i de följande paragraferna. Inledningarna innehåller långt ifrån allt vad Svenska kyrkan har att säga om de ämnen som behandlas i kyrkoordningen. Syftet är att lyfta fram några väsentliga aspekter på det som behandlas i de följande avdelningarna eller kapitlen, inte att motivera varje bestämmelse.

Vid tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt. Inledningarna innehåller inte några bestämmelser. Dessa återfinns endast i de efterföljande paragraferna. När bestämmelserna tillämpas ska inledningarna fungera som teologiska motiveringar till bestämmelserna och kan därmed bli av betydelse för tolkningen. Det är dock inte möjligt att enbart på grundval av vad som står i en inledningstext avgöra vad som gäller rättsligt eller pröva om någon har brutit mot kyrkans ordning. Den gällande ordningen finns i bestämmelserna.

Kyrkoordning 2023 är ett arbetsredskap för förtroendevalda, anställda och andra som behöver känna till och kunna tillämpa de bestämmelser, lagar och förordningar som särskilt avser Svenska kyrkan.

Boken är uppdaterad med de ändringar i regelsystemet som träder i kraft den 1 januari 2023. Det gäller både de inomkyrkliga och de statliga bestämmelserna.

I anslutning till vissa bestämmelser i kyrkoordningen finns hänvisningar till beslut fattade av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Kyrkoordning 2023 innehåller ett urval av de bestämmelser som har beslutats av kyrkostyrelsen och som ingår i samlingen Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB). Urvalet är gjort med sikte på verksamheten i församlingar, pastorat och stift.

I den del av boken som innehåller angränsande lagstiftning finns bl.a. begravningslagen, kulturmiljölagens föreskrifter om kyrkliga kulturminnen samt de förordningar som utfärdats i anslutning till dessa båda lagar. Där finns också utdrag ur äktenskapsbalken samt lagen om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund. Vidare återfinns lagen om Svenska kyrkan och övriga lagar som tillkom i samband med ändringen av relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Riksarkivets föreskrifter om hantering av handlingar som avser begravningsverksamheten och den kyrkoantikvariska ersättningen finns också med liksom Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen.