9789152639221 by Smakprov Media AB

Medverk ande:

• EN FESTSK R IFT T I L L Ä R K E BISKOP A N T J E J AC K E L É N

Svante Axelsson, Heinrich Bedford-Strohm, Sofia Camnerin, Mina Dennert, Stefan Eklund, Ingrid Inga, Werner G. Jeanrond, Martin Junge, Caroline Krook, Elin Anna Labba, Frida Mannerfelt, Mattias Martinson, Torsten Moritz, Pär Mårtensson, Barbara R. Rossing, Ulrich Schmiedel, Lena Sjöstrand, Jayne Svenungsson, Susanne Wigorts Yngvesson, Jakob Wirén

F ÖR VÄ R L DE NS SK U L L

För världens skull reflekterar 20 forskare och författare över tro och teologi, gudstjänstglädje och pandemi, ledarskap och näthat, migration och religionsmöten. I dialog med Antje Jackeléns ärkebiskopsgärning utforskar de ämnen av avgörande betydelse för samhället och beskriver kyrkans uppdrag i en värld i behov av försoning. Boken inleds med en skildring av Antje Jackeléns år som ärkebiskop. Bidragen är därefter grupperade efter områden som präglat hennes arbete: Kyrkans offentlighet, Teologins offentlighet, Att reparera och bygga broar, När grundläggande värden sätts på prov och För Svenska kyrkan i tiden. Tillsammans tecknar bokens författare en bild av stora utmaningar, påtagliga möjligheter och ett trotsigt hopp. Boken är Kyrkostyrelsens gåva till ärkebiskop Antje när hon avslutar sin tjänst. Det här är samtidigt en angelägen bok för alla som är engagerade i tro, kyrka och samhälle.

FÖR VÄ R LDENS SK U L L • EN FESTSK R IFT TILL Ä R K E BI S KOP A N T J E J AC K E L É N

ISBN 978-91-526-3922-1 ISBN 978-91-526-3922-1

cristina grenholm, k arin sarja, jakob wirén [red.]

För världens skull_ORIGINAL.indd 1-3

9 789152

639221

9 789152

639221

2022-09-05 15:57

För världens skull.indd 2

2022-09-05 17:18

För världens skull En festskrift till ärkebiskop Antje Jackelén

Cristina Grenholm Karin Sarja Jakob Wirén (Red.)

För världens skull.indd 3

2022-09-05 17:18

© 2022 Verbum och författarna genom Svenska kyrkan © Paulus Utsi: Stina Huuva, sid 144 Omslag: Anna Larsson Sättning: Aina Larsson/Sättaren Redaktionell och språklig bearbetning: Lina Mattebo Tryck: Dimograf, Polen 2022 ISBN: 978-91-526-3922-1 Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

För världens skull.indd 4

2022-09-05 17:18

Innehåll Förord Antje Jackeléns tid som ärkebiskop

9 11

Jakob Wirén

DEL I. Kyrkans offentlighet

En kyrka i ständig rörelse

Stefan Eklund

På spaning efter en teknoteologi: AI och utmaningen för kyrkan

Susanne Wigorts Yngvesson

Hopp som motstånd mot näthat

Mina Dennert

DEL II. Teologins offentlighet

Det tålmodiga hoppet: Religion, bildning och värnandet om det mänskliga

Jayne Svenungsson

Tro i och utanför kyrkan

Werner G. Jeanrond

För världens skull.indd 5

2022-09-05 17:18

För en ny teologisk religionskritik

115

Mattias Martinson

DEL III. Att reparera och bygga broar

131

Försoningsprocessen mellan samiska folket och Svenska kyrkan

133

Ingrid Inga

Sápmis tystade ljud

147

Elin Anna Labba

Övervinna konflikter för världens skull: Gemensamt lutherskt-katolskt högtidlighållande av reformationsminnet

159

Martin Junge

Ekumenikens mellanrum för världens skull

175

Sofia Camnerin

Om gåshud: Hopp om en värld av grannar

187

Ulrich Schmiedel

DEL IV. När grundläggande värden sätts på prov

205

”Flyktingkrisen” och de europeiska kyrkornas svar

207

Torsten Moritz

”Jag var hemlös …” Den offentliga teologins perspektiv på migration och asyl

221

Heinrich Bedford-Strohm

”Får prästen fly pesten?” Luthersk teologi före, under och efter pandemin

237

Frida Mannerfelt

Hopp: Ett opium för folket i klimatkrisen?

253

Svante Axelsson

För världens skull.indd 6

2022-09-05 17:18

Urskilja Kristi ekologiska kropp

265

Barbara R. Rossing

DEL V. För Svenska kyrkan i tiden

279

Kvinnor som präster och biskopar i Svenska kyrkan

281

Caroline Krook

Att leda förnyelse i en gammal organisation

297

Pär Mårtensson

Gudstjänstglädje

311

Lena Sjöstrand

Ärkebiskop Antje Jackeléns publikationslista

För världens skull.indd 7

325

2022-09-05 17:18

För världens skull.indd 8

2022-09-05 17:18

Förord Titeln på denna bok är förankrad i den välkända versen i Johannes evangeliet 3:16 som berättar att Gud sände sin son för världens skull. Därmed sägs också något om kyrkans uppdrag. Kyrkan finns inte till för sin egen skull, utan för världens. Detta perspektiv har präglat ärkebiskop Antje Jackeléns arbete i uppdraget som Svenska kyrkans högsta företrädare. Outtröttligt har hon uppmanat var och en att se kyrkans kallelse i världen genom att höja blicken, att se längre, att tänka större. Ingen viktig fråga är främmande för kyrkan. Kyrkan är en plats där allt kan rymmas – för att begrundas och bearbetas, för att utmana och uppmuntra. Boken är kyrkostyrelsens gåva till ärkebiskop Antje när hon nu avslutar sin tjänst efter drygt åtta år. Den är avsedd att bära hennes arv vidare genom att fortsatt utveckla och inspirera till engagemang i centrala frågor som hon arbetat med. På så sätt är den också en gåva till hela kyrkan. Författarna till de olika texterna representerar kyrkoliv, ekumenik, interreligiös dialog, media, kultur och vetenskap, ofta i förening. De har mött ärkebiskop Antje i hennes olika roller och med glädje bidragit till att boken fått bredd och djup i ett format som är tillgängligt för många. Boken återspeglar mycket i hennes gärning, men inte allt. För de läsare som söker ytterligare fördjupning i ärkebiskop Antje Jackeléns författarskap avslutas boken med en publikationsförteckning 9

För världens skull.indd 9

2022-09-05 17:18

över hennes teologiska författarskap inom kyrka, akademi, kultur och samhälle. Boken inleds med en teckning av Antje Jackeléns år som ärkebiskop. Bidragen är därefter grupperade efter de områden vi särskilt velat lyfta fram: Kyrkans offentlighet, Teologins offentlighet, Att reparera och bygga broar, När grundläggande värden sätts på prov och För Svenska kyrkan i tiden. När vi samlat alla texter är det ett tema som lyser fram, ett tema som vi inte frågat efter och som därför i sig blir ett vittnesbörd om vad ärkebiskop Antje betytt. Temat är hopp – det otåliga och det långtidsverkande, det uppmuntrande och det utmanande. I glädje och tacksamhet överlämnas nu denna bok till dig, ärke biskop Antje, och till den stora skara av hoppfulla människor som du inspirerat. Uppsala i sensommartid 2022 Cristina Grenholm Karin Sarja redaktörer

Jakob Wirén

För världens skull.indd 10

2022-09-05 17:18

Antje Jackeléns tid som ärkebiskop Jakob Wirén Teologisk sekreterare till ärkebiskop Antje Jackelén och adjungerad professor i religionsteologi vid Lunds universitet.

Introduktion Ett ärkebiskopsval i Svenska kyrkan engagerar. Hösten 2013 var inget undantag. Kyrkliga debattsidor och den kristna bloggosfären upplevde en sällan skådad högkonjunktur. Stundtals var tonläget högt och mycket kretsade runt den förhandstippade kandidaten Antje Jackelén. Efter hearingen i Gottsunda kyrka den 1 oktober diskuterades det så att det stod härliga till: jungfrufödsel, mirakler och huruvida Jesus är enda vägen till Gud. Det här var egentligen inte frågor där de fyra kandidaterna skilde sig åt, men ämnena väckte engagemang och samtalslust hos delar av svensk kristenhet.1 Baserat på den omfattande debatten spådde flera kyrkliga skribenter att det nu skulle krävas en andra valomgång för att skilja kandidaterna åt. Men när valansvariga vid Uppsala stift två veckor senare ringde till Lund och meddelade resultatet hade Antje Jackelén fått 56 procent

Kandidaterna var förutom Antje Jackelén, Ragnar Persenius, Cristina Grenholm och Johan Dalman. Utöver dessa fyra var även Per Eckerdal kandidat, men han deltog inte i hearingen.

För världens skull.indd 11

2022-09-05 17:18

av rösterna. Kyrkans Tidning konstaterade att ”Antje Jackelén blev dubbelt historisk”, dels genom att vara den första kvinnliga ärkebiskopen, dels genom att vara den första som vunnit ärkebiskopsvalet i första omgången.2 Tillsammans med maken Heinz, även han historisk som den första biskopsmannen i Sverige, började så förberedelserna för flytt till Uppsala. Syftet med den här texten är inte att sammanfatta tiden som följde. Antje Jackeléns ärkebiskopsgärning är en forskningsuppgift som förtjänar mer utrymme än ett enskilt bokkapitel och fordrar mer distans än en nära medarbetare – jag har tillhört ärkebiskopens stab under Antje Jackeléns år som ärkebiskop – kan uppbåda i direkt anslutning till hennes stavnedläggning. Jag är inte historiker, utan systematisk teolog. I egenskap av det senare väljer jag att utforma den här teckningen tematiskt snarare än kronologiskt. Närmare bestämt ska jag utgå från några av de teman som strukturerar den här boken som helhet och som jag ser som viktiga aspekter av hennes ärkebiskopsgärning. När valresultatet tillkännagivits var det massmediala intresset stort. Ett glastak hade spräckts. Den tidigare statskyrkan kom före staten. Svenska kyrkan hade valt en kvinna som högsta företrädare innan Sverige fått en kvinnlig statsminister. Och nog verkade hon ganska intressant, den twittrande lundabiskopen? Det närmsta året skulle innebära ett stort antal intervjuer och personporträtt. Innan hon hunnit arbeta en första månad som ärkebiskop hade Antje Jackelén sommarpratat i P1 och under ett politikertätt valår blivit utsedd till Hetast i Almedalen.3 Trots det betydande intresset för den nya ärkebiskopen – eller kanske på grund av detta – var steget från stiftsbiskop till ärkebiskop stort. Förväntningarna och förfrågningarna som riktas till en ärkebiskop är omfattande, samtidigt som de på förhand givna uppdragen i form av företrädarskap, styrelser och kommittéer är många. För Antje Jackelén uppstod en spänning mellan det hon ville åstadkomma och 2 3

Kyrkans Tidning 2013-10-16. Se till exempel Uppsala Nya Tidning 2014-07-04.

För världens skull.indd 12

2022-09-05 17:18

de fast reglerade uppgifterna som hon i vissa stunder ville slita sig fri från. Stora offentliga seminarier och internationella konferenser tävlade om kalendertid med mindre lockande uppgifter som att läsa handlingar, leda årsmöten och utskott. Även om Jackelén fortsatt skulle känna större lust inför det offentliga teologiska meningsutbytet än styrelserummens beslutsförhandling blev hon med tiden alltmer medveten om det senares betydelse för förändring. Det var inte möjligt att värja sig från rollens begränsningar, men hon lärde sig att verka i och genom det bundna. Till massmediernas återkommande frågor det första året hörde: Vad ser du som Svenska kyrkans största utmaningar? Svaret kunde låta ungefär som i Aftonbladets söndagsintervju: ”Det viktigaste är att vi är kyrka på det sättet man ska vara kyrka: gudstjänstglädje, en stark diakoni, dela tro och liv, vara i dialog.”4 Eller något mer utförligt, som i Dagens industri: Jag brukar betona att Svenska kyrkan inte finns till för sin egen skull. Därför är kyrkans utmaningar i första hand desamma som vårt samhälles: att ge näring åt människors livsmod och skapa förutsättningar för framtidstro bland unga, att verka för ett öppet och jämställt samhälle, att arbeta för en mer rättvis och hållbar fördelning av världens resurser, att bidra till fred och försoning mellan människor och stater.5

Med lite olika ordalydelse återkom budskapet om att vara kyrka för världens skull och om att prioritera gudstjänstglädje, en stark diakoni, undervisning och religionsdialog. Den som är förtrogen med Svenska kyrkan känner igen det som kyrkoordningen benämner församlingens grundläggande uppgift. Den nyvalda ärkebiskopens prioriterade områden låg väl i linje med det som är Svenska kyrkans uppdrag sedan lång tid: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.6 Hur stod sig de där prioriteringarna över tid? Vad tillkom och vad 4 5 6

Aftonbladet 2014-01-12. Dagens industri 2014-07-11. Kyrkoordningen. Andra avdelningens inledning.

För världens skull.indd 13

2022-09-05 17:18

hamnade möjligen i skymundan? Vad kan beskrivas som avgörande händelser och utmaningar under dessa år? Hur kan Antje Jackelén beskrivas som teolog? Det är frågor som jag ska belysa i det följande.

Kyrkans offentlighet Antje Jackelén betonar att ”I kyrkan … har alla viktiga frågor en hemvist”.7 Med den övertygelsen är det naturligt att de prioriterade områdena förändras utifrån rörelser i samtiden. Att företräda och leda en kyrka som samlar mer än hälften av landets befolkning innebär med nödvändighet att uppdraget formas av vad som sker i samhället. Det här, att som kyrka påverkas av och ta del i det pågående samhällssamtalet, har beskrivits som att kyrkan är politisk. En del menar att kyrkan blivit mer politisk under ärkebiskop Antje Jackelén. Det tror jag är en missuppfattning som hör samman med två faktorer, dels en reaktion på hennes synlighet och genomslagskraft som ärkebiskop, dels ett politiskt landskap där några allmänpolitiska frågor som klimat (ansvar för skapelsen) och migration (ansvar för medmänniskan) i ökad utsträckning kommit att förknippas med vänsterpolitik. Är då kyrkan politisk? Ja, i någon mening är nog de flesta av världens kyrkor politiska. De nöjer sig inte med den andliga friden utan söker också den världsliga freden. I ett pluralistiskt samhälle där kunskapen om kyrka och kristen tro sjunker är det allt viktigare att vara tvåspråkig, att tala ett allmänt språk och kyrkans språk. Samtidigt kan det vara utmanande att förklara det som för kristna företrädare är självklart: att kyrkans engagemang för mänskliga rättigheter och ekologiska fotavtryck vilar på teologisk grund. Ärkebiskopen beskriver själv dilemmat i en debattartikel: Å ena sidan sägs det med viss rätt: ”Prata inte kyrkiska! Folk förstår inte, använd vanligt språk.” Å andra sidan hörs kritiken:

Jackelén 2011, 144.

För världens skull.indd 14

2022-09-05 17:18

”Ni vågar ju inte tala om Jesus, ni är otydliga i er tro.” Ibland är det omöjligt att göra rättvisa åt båda perspektiven.8

Den här utmaningen är inte Svenska kyrkan ensam om, utan den delas av många kyrkor världen över. Med medlemskyrkor på i stort sett alla kontinenter reflekterar Lutherska världsförbundet över detta i dokumentet Kyrkan i det offentliga rummet och betonar kallelsen att som lutherska kyrkor i ord och handling verka i världen.9 Det betyder att frågor som klimatkris, digitalisering, coronapandemi, migration och urfolksrättigheter har växt fram som viktiga frågor utan att vare sig ärkebiskop eller kyrka egentligen valt dem. I offentligheten har Antje Jackelén väckt både beundran och irritation. Hon är en språkmänniska, som har lätt att hitta orden och uppskattar att förbättra text och slipa på formuleringar. Den kraft och retoriska skicklighet med vilken hon deltagit i samtal har inte passerat obemärkt. När Svenska Akademien i ett remissvar lyfte fram fel och brister med det pågående kyrkohandboksarbetet fick det naturligtvis uppmärksamhet. I efterhand kan det konstateras att akademien inte hade gjort ett tillräckligt grundligt arbete då deras synpunkter till stor del berörde ord och meningar som redan var etablerade i Bibel 2000 och tidigare handböcker. Ändå var det många i kyrkan som drog öronen åt sig när en så tung instans vädrade kritik. En möjlighet i den uppkomna situationen vore att ta emot remissvaret och låta saken bero. Det krävde varken återkoppling eller åtgärd. Ärkebiskopen valde i stället att i ett öppet brev till Svenska Akademien gå igenom remisskritiken punkt efter punkt och sedan konstatera: Sammantaget krymper relevansen av Akademiens yttrande därmed till ett par korrektur- och kommateringsfel. Dessa rättelser tar vi givetvis tacksamt emot.10

8 Jackelén, Dagen 2022-03-07. 9 Lutherska världsförbundet, 2016. 10 Jackelén 2016-05-16.

För världens skull.indd 15

2022-09-05 17:18

Kritiska röster uppfattade detta som arrogant och som en oförmåga att ta kritik, medan många andra, inklusive Akademiens ständiga sekreterare insåg att Akademien missat målet och tog till sig av avslutningen på ärkebiskopens brev: Vad Akademiens yttrande visar är att en kyrkohandboks språkliga kvalitet inte bara är en fråga om stil och syntax. I själva verket är kvalitetsarbetet en komplex process som också kräver kunskap på en rad expertområden såsom teologi och liturgihistoria. Jag tror att Akademien skulle kunna ha betydligt mer att bidra med än det aktuella yttrandet ger vid handen, om våra respektive kunskapsområden tilläts att samverka. Därför välkomnar jag ett fortsatt samtal om hur vi kan möjliggöra en sådan samverkan.11

Det tydliga svaret stärkte kontakten med Akademien och uppmärksammade behovet av teologisk kompetens. Exemplet säger något om ärkebiskopen som ledare och om hennes syn på kyrkan i offentligheten: ett starkt rättspatos både vad gäller sig själv som person och kyrkan och dess angelägenheter. Som när hon på Twitter 2021 invände mot utrikesminister Ann Lindes minnesord över Desmond Tutu. Linde beskrev Tutu som en ”pragmatisk ledare med en nyckelroll för fred och stabilitet och en mästare i arbetet för mänskliga rättigheter”. Jackelén svarade: ”En ’pragmatisk’ ledare i det officiella Sverige. En andlig ledare i resten av världen.” 12 Ärkebiskop Antje har ofta talat om vikten av en ”sund stridskultur”, vilket innebär att varken kyrka eller samhälle ska vara alltför snabba att söka konsensus.13 Tvärtom mår vi bra av en strid om de bästa idéerna. För att det ska vara möjligt krävs en respekt för grundläggande fakta. Orättvisa och ofördelaktiga utsagor ska inte stå oemotsagda. Kyrkan ska inte på grund av konflikträdsla eller snällism finna sig i allehanda beskyllningar. Ibland kan en sådan inställning cementera olikheter och gräva skyttegraven djupare, men ofta väcker den sortens integritet 11 Ibid. 12 Jackelén, Twitter 2021-12-26. 13 Se till exempel Jackelén, Kyrkans Tidning 2021-04-29.

För världens skull.indd 16

2022-09-05 17:18

och tydlighet respekt. Många skulle nog hålla med om språkforskaren Alva Dahls karaktäristik: ”Jag imponeras ofta av ärkebiskopens egen kommunikationsstil: vederhäftig, humoristisk och skarp.” 14 Just kommunikation får nog sägas prägla Jackeléns ledarskap; kommunikation är en förutsättning för relation – och relation är vad kyrkan handlar om, har hon betonat. Tid och engagemang har ägnats sociala medier, inte minst Twitter, även om hon med åren kommit att ifrågasätta möjligheten till meningsfull kommunikation på den plattformen. I förhållande till medier har hon strävat efter att vara tillgänglig. Den interna mediestatistiken vittnar om 1 175 gjorda intervjuer under åren 2014–2021.15 Det är i genomsnitt 147 intervjuer per år eller närmare tre intervjuer i veckan, året runt. Det är inte många svenska ledare inom vare sig kyrka, politik eller näringsliv som kan matcha så höga siffror under så lång tid.

Teologins offentlighet I en artikel med anledning av 100-årsminnet av att Nathan Söderblom blev ärkebiskop reflekterar Antje Jackelén över sin företrädares gärning. Hon uppehåller sig bland annat vid ett anförande Söderblom höll för teologistuderande vid Uppsala universitet vid 1900-talets början. Enligt det rådande samhällsklimatet var religion något förlegat som i rationalitetens och framstegens spår skulle växa bort av sig själv. Söderblom inleder: Jag måste lyckönska er. Man beklagar er därför att ni tjänar en förment utlevad sak, kristendomen, eller … för att ni tjänar en utlevad kyrka … [Men] Ni har en bundsförvant hos varje människa, ni äger en hemlig förtrogen i varje människohjärta.16

14 Dahl, Dagen 2022-03-16. 15 Mediesammanställning av ärkebiskopens pressekreterare 2014–2021. Finns hos författaren. 16 Söderbloms tal i Uppsala universitets aula den 25 september 1901 citeras i Jackelén, 2014.

För världens skull.indd 17

2022-09-05 17:18

På flera sätt fångar citatet även Jackeléns syn på teologi: det är en vetenskap med betydelse för hela samhället. Den kristna tron och den teologiska reflektionen över densamma är inte något som angår endast ett fåtal specialister eller en grupp regelbundna gudstjänstfirare. Tvärtom, det är något som angår varje människa. Och när tilltalet är det rätta blir det tydligt att predikanten och teologen har en bundsförvant hos varje människa, en förtrogen i varje människo hjärta. Jackelén lyfter gärna fram att teologins specialister, präster och forskare, har en kompetens som är eller borde vara relevant för alla stora samhällsfrågor. I herdabrevet till Lunds stift Gud är större beskriver hon denna bredare kompetens: Jag ser teologins kunskap om tolkningens villkor, risker och möjligheter som en viktig källa att ösa ur. Teologer har i regel stor erfarenhet av hermeneutik – tolkningens teori och praxis. Hermeneutiken tar på allvar det faktum att riktigt nakna fakta är mer sällsynta än vi är benägna att tro. Och även om det händer någon gång att vi möter nakna fakta så klär vi dem omedelbart i vårt eget språk, våra föreställningar, vår kultur etc.17

Det är inte bara världen som behöver teologi. För att få syre och näring behöver teologi och kyrka utsättas för det offentliga samtalets och den tvärvetenskapliga diskursens vinddrag. Det är i öppna rum som teologins kritiska och självkritiska kraft blir tydlig, för att låna begrepp från Jackeléns Doktorvater Werner G Jeanrond.18 Under mina första samtal med Antje Jackelén 2011 slogs jag av att den lutherska identiteten var självklar och tydlig på ett sätt som jag ditintills bara mött i gammalkyrkliga västkustmiljöer. I andra svenskkyrkliga sammanhang hade jag upplevt att Martin Luther och den lutherska identiteten var en historisk omständighet som inte var lika närvarande. Eller åtminstone, att man var relativt omedveten om vad som var lutherskt i den egna traditionen. Hos Antje Jackelén

17 Jackelén 2016b, 67f. 18 Jeanrond 1998, 92.

För världens skull.indd 18

2022-09-05 17:18

var det lutherska tydligt och viktigt, men det hade en ekumenisk och internationell prägel som jag inte kände igen från Göteborg och Bohuslän. Hos Jackelén var den präglad av möten med lutherska kyrkor i olika delar av världen och inte minst hennes erfarenheter från USA och Tyskland. Jag tror att luthersk, ekumenisk och dialogisk kan beskriva Antje Jackelén som teolog. Centrala föreställningar i den lutherska traditionen, som synen på den kristna människans frihet, bildningens betydelse, den förekommande nåden, det allmänna prästadömet, det dialektiska förhållningssättet till tillvaron, är utgångspunkter i hennes teologi. Där finns en stolthet över den lutherska traditionens distinkta bidrag till något som samtidigt är större, nämligen den världsvida kristenheten. Det ekumeniska förhållningssättet handlar inte så mycket om att kyrkorna ska komma samman i organisatorisk bemärkelse eller komma överens i enskilda lärofrågor. Snarare handlar det om en tillhörighet till den allmänkristna gemenskapen och en övertygelse om att världen behöver den polyfona orkester som den ekumeniska rörelsen i all sin olikhet utgör. Till det dialogiska hör redan nämnda föreställning att teologin har ett bidrag på många arenor, inte i form av ett ointagligt och oföränderligt elfenbenstorn utan som en disciplin som förändrar och förändras. Den kristna teologin lever i och präglas av dialogen med naturvetenskap, med det omgivande samhället, med andra religiösa traditioner. Till det dialogiska hör också ett hermeneutiskt förhållningssätt som är medvetet om att den som vill säga samma sak i en ny kontext inte utan vidare kan upprepa samma ord; som är medveten om att vi behöver använda alla till buds stående medel för att så initierat som möjligt kunna förstå den kristna traditionen och vår plats i den. Ärkebiskopen är ordförande i kyrkostyrelsen, en instans som fattar beslut, avger remissyttranden och uttalanden på en mängd olika områden. Många av kyrkokansliets tjänstepersoner kan vittna om ordförandens noggranna läsning och kritiska rödpenna. Synpunkterna har inte sällan handlat om vad som är kyrkans speciella röst och bidrag. I en artikel från åren som lundabiskop reflekterar Antje 19

För världens skull.indd 19

2022-09-05 17:18

Jackelén över risken att kyrkan låter som vilken organisation som helst. I vision och målformulering blir det för tunt och för allmänt: Jag ber ofta människor att byta ut ”Svenska kyrkan” mot valfri annan organisation. Först då börjar de undra om det är tillräckligt att ha en vision som låter som vilken annan organisation som helst.19

Jackelén jämför en då aktuell målformulering från Svenska kyrkans nationella nivå med motsvarande från den lutherska kyrkan i USA (ELCA). Den svenskkyrkliga löd: ”Svenska kyrkan ska vara en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra.” Medan ELCA uttryckte sin vision på följande sätt: ”För alltid märkta av Kristi kors är vi tagna i anspråk, samlade och sända för världens skull.”20 Inte utan kritisk udd mot det egna sammanhanget konstaterar hon att den förra präglas av ett olyckligt konsumentorienterat språk medan den senare grundar sig på dopet.21 Det är en sak att vara övertygad om att kyrkan inte ska låta som vilken organisation som helst, att den teologiska grunden ska vara tydligt framskriven, en annan att i varje givet tillfälle åstadkomma det. Ibland blir det en utmanande balansakt när det publika formatet och kyrkans budskap ska vägas samman. För en del är det svårt att höra kyrkans budskap när det talas med annan dialekt eller på en oväntad arena. För många andra är förmågan att växla mellan olika dialekter och arenor kännetecken på en kommunikativt begåvad teolog som förmår hitta rätt tilltal i vitt skilda sammanhang. Klart är att Antje Jackelén har efterfrågats som teolog och företrädare på långt fler områden än vad som vore väntat. Hon har sporrats av utmaningen att hitta sätt att förkunna evangelium där det annars inte hade förkunnats. På Stockholms vattenfestival har hon talat om dopet och om rättvis fördelning av färskt vatten, på akademiska konferenser 19 Jackelén. ”People of Faith”, 113. 20 Kommunikationsstrategi Dnr Ks 2007:95. 21 Jackelén. ”People of Faith”, 113.

För världens skull.indd 20

2022-09-05 17:18

om artificiell intelligens har hon talat om betydelsen av omvändelse snarare än optimering, på Idrottsgalan har hon betonat vikten av ett värderingsstyrt och hållbart ledarskap, inför EU-kommissionen har hon redogjort för religiösa traditioners betydelse för demokrati och sammanhållning. Ett mer omfattande exempel på hur teologiska perspektiv vävs samman med världens frågor är hennes podd Prata till punkt med ärkebiskopen, som tar sin utgångspunkt i respektive poddgästs kompetens. Den där balansakten, förresten. Jag tror att den kännetecknar Antje Jackelén som teolog på mer än ett sätt. Den återkommer i den ömsesidiga dialogen, mellan naturvetenskap och kristen tro, mellan kyrka och samhälle, mellan olika religiösa traditioner. Till dialogens natur hör att ingen av parterna helt förfogar över resultatet. Att ta dialogen på allvar är nog att då och då utsätta sig för risk; att förflytta tyngdpunkten utan att släppa målet med blicken.

Att reparera och bygga broar Till Svenska kyrkans självbild hör att vara en brobyggarkyrka som tar internationellt och ekumeniskt ansvar. En stolt 1900-talshistoria förpliktar: det ekumeniska mötet i Stockholm 1925, Lutherska världsförbundets bildande i Lund 1947, Kyrkornas världsråds möte i Uppsala 1968. När en internationellt, ekumeniskt och dialogiskt sinnad teolog blir ärkebiskop precis 100 år efter Nathan Söderblom är det inte konstigt att det väcks förhoppningar om fortsatt brobygge. Det här är förhoppningar som Antje Jackelén velat infria. Ansvaret har vilat särskilt tungt på henne som den första kvinnliga ärkebiskopen. När olyckskorpar har kraxat om att valet av en kvinna som högsta företrädare skulle resultera i ekumenisk isolering blev det angeläget att visa att de inte fick rätt. Någon isolering i förhållande till en manligt dominerad värld av religiösa ledare har det inte blivit. Jackeléns internationella erfarenhet, intellektuella skärpa och retoriska finess har gjort henne uppskattad och eftersökt i många ekumeniska sammanhang. Bland en del kon21

För världens skull.indd 21

2022-09-05 17:18

servativa kyrkoledare har det rentav kunnat anas en önskan att visa upp sig tillsammans med den kvinnliga ärkebiskopen och på så sätt visa världen att man inte har några problem med kvinnor i ledande ställning (så länge det inte rör sig om den egna kyrkan). Jackelén har värdesatt de internationella ekumeniska sammanhangen och inte skytt omkullkastad kalenderplanering eller minimal återhämtningsoch förberedelsetid för att kunna delta. Till de stora ekumeniska och interreligiösa sammanhangen under åren som ärkebiskop hör naturligtvis det ekumeniska mötet i Lund och Malmö 2016 som Martin Junge beskriver mer utförligt i ett kommande kapitel. Hit hör också arbetet med det europeiska interreligiösa nätverket En värld av grannar som Jackelén tog initiativ till och som skildras i kapitlet av Ulrich Schmiedel. Därutöver har arbetet inom Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och Religions for Peace varit sammanhang där kyrkor och andra trossamfund över hela världen samverkat med världen för ögonen. Att vara ärkebiskop är att vara en länk i en lång kedja. Det betyder att det finns frågor och prioriteringar som man får ärva från sina företrädare, och andra frågor som man lämnar vidare till nästa. Till de frågor som Antje Jackelén både ärvt och lämnar vidare hör försoningsprocessen med samerna. Den fanns inte som någon framträdande prioritering för henne när hon tillträdde, men den kom att bli ett av de stora och betydelsefulla områden där hon fick påverka – och som påverkade henne. I takt med att det över 2 000 sidor långa vitboksprojektet som inleddes 2012 kom i mål stod det klart att Svenska kyrkans historiska skuld var omfattande, men också att tiden för bot och bättring var inne. I en debattartikel i Dagens Nyheter i början av 2015 skriver Antje Jackelén om urfolkspolitik och om att ta ansvar för Sveriges koloniala förflutna: I vår tid tycks allt fler vilja berätta om det en gång homogena landet Sverige. Ända fram till den första vågen av arbetskraftsinvandring på 1950-talet var vi ett och samma folk, lyder berättelsen. Det är fel

För världens skull.indd 22

2022-09-05 17:18

och varje gång det upprepas osynliggörs också urfolket samerna, som funnits här långt innan Sverige blev Sverige.22

I Uppsala domkyrka 2021 var det en märkbart berörd ärkebiskop som gick ner på knä och bad det samiska folket om ursäkt: Idag står jag som ärkebiskop i Svenska kyrkan inför er, det samiska folket, och bekänner att vi INTE har mött er i ögonhöjd. Vi har varit inkrökta i oss själva, inte stått rakryggade emot rasism och maktmissbruk. Våra ryggar är krökta av den skuld som vi bär. Vi har lagt orättfärdiga bördor på er. Vi har tyngt ner era förfäder och förmödrar med skam och smärta som ärvts av nya generationer … Detta erkänner vi idag och för detta ber jag å Svenska kyrkans vägnar om ursäkt.23

Processen började innan Antje Jackelén blev ärkebiskop och de åtta åtaganden som kyrkostyrelsen och samtliga tretton stift beslutat om löper åtminstone tio år framåt i tiden. Det är med andra ord ett brobygge som fortsätter efter Jackelén och som sannolikt kommer engagera flera av hennes efterträdare.

När grundläggande värden sätts på prov Till de stora samhällsfrågorna under perioden 2014–2022 hör flyktingsituationen. Miljoner människor sökte sig till Europa från Syrien, Afghanistan och Irak under första delen av denna period. I skrivande stund räknas flyktingtalen från krigets Ukraina också i miljontal. Däremellan ett politiskt klimat där man talade om Fort Europa, om dödens hav och om flyktingströmmar som ett växande hot. Det här var inte en förutsedd fråga, utan något som inträffade och krävde ett svar. För Svenska kyrkan var det tydligt vad svaret måste vara: ”Vi får inte och kan inte blunda för människor i nöd”, som 22 Jackelén, Dagens Nyheter 2015-01-25. 23 Jackelén, 2021-11-24.

För världens skull.indd 23

2022-09-05 17:18

ärkebiskopen skrev i Sydsvenskan i september 2015 tillsammans med sin tyska kollega Heinrich Bedford-Strohm24. Lite tidigare samma månad, den 2 september, publicerades bilden på den treårige Alan Kurdi som gjorde den mänskliga tragedin tydlig för Europas befolkning. Vid biskopsvigningen av Mikael Mogren och Johan Dalman i Uppsala domkyrka fyra dagar senare sa ärkebiskopen: En enda bild har på några dagar förändrat samtalet i Europa. Fotot av ett drunknat barns döda kropp, taget på Bodrums strand i sydvästra Turkiet. Treårige Alans utsläckta liv har blivit berättelsen som inte kan ignoreras. Genom hans död har flyktingkrisen fått dimensioner som saknats i många sammanhang. Det handlar om medmänniskor, inte om volymer. Det handlar om hjälp både här och där, inte antingen där eller här.25

Nog var samtalet förändrat. Det ordnades insamlingsgalor och upprop. Tillströmningen av frivilliga till civilsamhällsorganisationer nådde rekordnivåer och nyhetsrapporteringen gav flyktingen ett mänskligt ansikte. Som vi vet skulle samtalet komma att förändras fler gånger. I efterhand har Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romsons tårar vid presskonferensen den 24 november fått symbolisera vändpunkten i såväl den politiska som allmänna opinionen. Inte så att motståndet mot ett generöst flyktingmottagande inte fanns före november, inte heller så att det saknades röster för en mer välkomnande praxis därefter, men efter november 2015 förändrades både samtalsklimatet och nyhetsrapporteringen. För Svenska kyrkans del innebar det att det arbete och de åsikter som under hösten 2015 var lätta att försvara och tacksamma att utföra med tiden blev mer kontroversiella och ifrågasatta. Vänsterpartiets tidigare ledare Jonas Sjöstedt skriver i sina memoarer att Svenska kyrkan är en av få aktörer som inte förflyttades eller rentav helt bytte fot under åren som följde.26 Det ligger något i denna 24 Jackelén, Sydsvenskan 2015-09-21. 25 Jackelén 2016a, 32. 26 Sjöstedt 2021, 205.

För världens skull.indd 24

2022-09-05 17:18

beskrivning, även om den osynliggör flera hjälporganisationers idoghet, liksom att svensk kristenhet var samstämmig i sitt engagemang. Inom Sveriges kristna råd skrev man debattartiklar, ordnade ekumeniska förbönsgudstjänster och uppvaktade partiledare. Samtidigt illustrerar Sjöstedts kommentar det faktum att Svenska kyrkan med sin ärkebiskop var den i särklass största och mest namnkunniga aktören. Med andra ord, uppmärksamheten och i synnerhet kritiken koncentrerades på Svenska kyrkans främsta företrädare. För ärkebiskopen var det här en fråga där hon mötte mycket motstånd och förakt. Twitter var under flera år en sorts termometer där en allt febrigare stämning kunde avläsas. Det här var dock ett område där Svenska kyrkan stod stadig. Arbetet med flyktingmottagande och integration är ett exempel på när Svenska kyrkan agerade samordnat i församling och stift, i biskopsmöte och kyrkostyrelse, i teologisk reflektion och diakonal praktik. Inte minst den diakonala praktiken har gett ärkebiskopen insikt och ett moraliskt mandat att höja rösten till förmån för människor på flykt. Och omvänt, många församlingsmedarbetare kom att vittna om hur ärkebiskopens tydliga stöd i frågan gav dem råg i ryggen i arbetet. Ärkebiskopen gör under den här tiden flera resor där möten med flyktingar och diakonala samordnare gör starkt intryck, där kyrkans lokala praktik väcker stolthet och glädje. I maj 2016 besöker ärkebiskopen Järvsö i Uppsala stift, där församlingen driver två asylboenden, arbetar med språkcafé och samverkar med företag, politik och föreningsliv i lokalsamhället. Tillsammans med Lamia Elamri från den muslimska biståndsorganisationen Islamic Relief får hon höra om flyktingmottagandet i den lilla kommunen som välkomnat hundratals flyktingar. Tillsammans inviger ärkebiskopen och Elamri ett meditationsrum i Dag Hammarskjölds anda, där både kristna och muslimer kan dra sig undan för att be. En fjortonårig pojke från Syrien läser en dikt som inte lämnar någon oberörd. Den börjar: Det dundrar fortfarande i mina öron, jag hör ljudet av bomberna, ljudet av flygplanen, vapen, kulor. Jag glömmer aldrig det som

För världens skull.indd 25

2022-09-05 17:18

hänt. Jag försöker att lämna bakom mig vad som hänt men det går bara inte.27

Tillsammans firar man gudstjänst i Järvsö kyrka och besöker språkcaféet i S:t Persgården där 140 personer samlas varje vecka för att lära sig svenska och umgås. Ärkebiskop Antje Jackelén summerar dagen i en intervju för Kyrkans Tidning: Vi har hört både svåra och hoppfulla berättelser. Mitt bestående intryck är att människor med initiativkraft, fantasi och uthållighet hjälper nya medmänniskor, men också sin egen bygd. Det finns ingen motsättning mellan hjälp till nyanlända och bygdens bästa.28

När Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet något år senare studerar hur församlingarna svarat an på flyktingsituationen 2015–2016 står det klart att 82 procent av församlingarna, från norr till söder, har varit aktiva i arbetet med integration, språkträning och social samvaro med människor på flykt.29 Den kristna kyrkan är en världsvid rörelse och Svenska kyrkans engagemang i flyktingsituationen sträcker sig långt utanför landets gränser. När IS ryckte fram i Syrien och Irak förvärrades situationen kraftigt för religiösa minoriteter. Det ledde till ytterligare flyktingvågor, men också till ökad spänning mellan olika grupper. I Sverige växte en opinion som ansåg att Svenska kyrkan skulle engagera sig särskilt för kristna flyktingar, till exempel genom att ta emot just kristna flyktingar eller starta asylboenden för kristna. I Sveriges kristna råd och i Svenska kyrkans internationella arbete var religionsfrihet och situationen för religiösa minoriteter viktiga frågor, men man ville inte basera engagemanget på religiös tillhörighet. I Dagens Nyheter skriver etikern och debattören Ann Heberlein om att kristna är hotade

27 Kyrkans Tidning, 2016-05-02. 28 Ibid. 29 Hellqvist och Sandberg 2017.

För världens skull.indd 26

2022-09-05 17:18

också i Sverige: ”Vem ska värna de kristna flyktingarnas rätt att utöva sin tro i Sverige om inte Svenska kyrkan bryr sig om att göra det?”30 Politiker och ledarskribenter anslöt sig till uppfattningen att Svenska kyrkan borde engagera sig mer för förföljda kristna. I det klimatet tycktes det inte tillräckligt att bry sig om alla flyktingar. Linjen som ärkebiskopen upprepar i debattartiklar, nyhetsinslag och i Ekots lördagsintervju är att Svenska kyrkan månar kristna flyktingars rätt genom att måna alla flyktingars rätt till trygghet och religionsfrihet. ”Vi hjälper inte för att de är kristna utan för att vi är det”, löd hennes pregnanta formulering på Twitter 2016, som kom att bli flitigt citerad.31 Genom ACT-alliansen och andra ekumeniska nätverk pågår arbetet med människor på flykt på många håll i världen. Detta har också varit ett viktigt tema i flera av de längre resor som ärkebiskopen valt att göra, till Jordanien, Egypten och Pakistan. Tillsammans med en delegation från Kyrkornas världsråd reste hon i januari 2017 till Irak. IS hade fortfarande kontroll över Mosul och vittnesbörden från kristna, muslimska och ezidiska internflyktingar var färska och smärtsamma. Hemkommen från resan kontaktade hon utrikesministern för att berätta om sina intryck och skrev på DN Debatt om att de kristna och andra minoriteters existens i Irak måste säkras.32 Som vi sett i tidigare kapitel är flyktingkrisen inte det enda tillfället under vilket grundläggande värden satts på prov under dessa år. Ett ytterligare område är klimatkrisen. Med sin forskningsbakgrund inom dialogen mellan naturvetenskap och teologi fick Jackelén en viktig roll i författandet av Ett biskopsbrev om klimatet (2014). Den lite drygt hundrasidiga skriften kom före påvens klimatencyklika Laudato si’ och har blivit vida spridd. Då talades ännu om klimatfrågan. När brevet kom i en reviderad utgåva (2019) benämndes den som klimatkris och i sitt uttalande inför COP26 i Glasgow talade biskopsmötet samfällt 30 Heberlein, Dagens Nyheter 2016-02-09. 31 Jackelén, Twitter 2016-08-16. 32 Jackelén, Dagens Nyheter 2017-03-04. Se även Sæverås, 2016.

För världens skull.indd 27

2022-09-05 17:18

om klimatnödläge (2021). Biskopsbrevet har utgjort en viktig teologisk grund för Svenska kyrkans engagemang. Ärkebiskopen har deltagit i ekumeniska konferenser, akademiska workshops och politiska möten. Hon har talat om att inte lämna en springnota till barn och barnbarn, att se klimatkrisen som en rättvisefråga i förhållande till hela skapelsen och om att vara goda förvaltare. Att det finns existentiella dimensioner av klimatkrisen är ett budskap som blivit alltmer uppenbart, i takt med att oron ökar och världssamfundets kraftfulla svar uteblir. I en sådan situation blir det allt svårare och allt viktigare att tala om ett hopp som befriar till handlingskraft. Till kriserna hör naturligtvis också covidpandemin som förändrade samhället och kyrkans förutsättningar i grunden. Delar av detta beskriver Frida Mannerfelt i sitt bidrag till denna bok. Utöver krishantering och intensiva myndighetskontakter riktade sig ärkebiskopen direkt till kyrkans förkunnare och själavårdare i en bok om teologiska frågor i pandemins skugga. Otålig i hoppet kom från tryckeriet i början av juni 2020, mindre än tre månader efter att Världshälsoorganisationen förklarat att utbrottet av covid-19 utgjorde en pandemi.33 Förutom författarens och förlagets anmärkningsvärda effektivitet visar det hur ärkebiskopen såg att situationen väckte existentiella och teologiska frågor som kyrkan behöver vara rustad att svara på.

För Svenska kyrkan i tiden Jag skrev i inledningen om den nyvalda ärkebiskopens syn på Svenska kyrkans viktigaste frågor. I backspegeln kan det konstateras att prioriteringarnas fokus skiftade och framför allt att de fick sällskap av fler. Allt blev förstås inte verklighet under dessa år. En uttalad målsättning var att stärka Sveriges interreligiösa råd till att bli en etablerad och välkänd interreligiös instans i samhället. Rådet lever vidare och spelar

33 Jackelén 2020.

För världens skull.indd 28

2022-09-05 17:18

en betydande roll, men någon tydlig uppväxling har ännu inte skett och ärkebiskopen har överlämnat uppdraget till en biskopskollega. Talet om gudstjänstglädje har främst handlat om att benämna betydelsen av det regelbundna gudstjänstfirandet och det reguljära utvecklingsarbetet med kyrkohandbok, psalmbok och församlingens arbete. Under covidpandemin har frågan om gudstjänstens betydelse och grundlagsstadgade skydd varit en viktig fråga där ärkebiskopen tillsammans med Sveriges kristna råd varit mycket kritisk till regeringens bristande engagemang och förståelse. Satsningen på undervisning och lärande har tagit tid att hitta sin form. Övertygelsen att Svenska kyrkans undervisning inte kan fortsätta i samma hjulspår delas av många. Men även när uppslutningen bakom en idé är stark kan kyrkans olika delar ha svårt att gå i takt. Vid det här laget har dock betydande steg tagits. Det tematiska kyrkomötet och dess appell till hela Svenska kyrkan gav en förankring som fick ytterligare kraft genom biskopsbrevet om undervisning och lärande. Nu samlas en digital infrastruktur av texter och pedagogiskt material som kommer hela kyrkan till del. Antje Jackeléns tid som ärkebiskop har haft sin beskärda del av kriser. Jag har redan nämnt några av samhällskriserna, men det har också varit kriser där Svenska kyrkan stått i centrum. Tillfällen då det massmediala pådraget varit stort och ärkebiskopen avkrävts svar. Till dessa hör när Svenska kyrkans ansvarsnämnd 2022 beslutade att obehörigförklara biskopen i Visby stift. Det fick mycket stor uppmärksamhet, och det var en svår händelse som berörde hela biskopsmötet på ett särskilt sätt eftersom det var en personlig tragedi för en vän och nära kollega. Ett annat exempel är Aftonbladets och Ekots granskningar under våren 2016 om Svenska kyrkan i utlandet respektive enskilda församlingars resor. Reportagen väckte stor ilska och beräknas ha lett till att omkring 13 000 personer lämnade kyrkan.34 Ärkebiskopen fick förklara och förtydliga: ”Det är bra att media granskar oss. Bara när 34 Uppgifter från Svenska kyrkans analysenhet förmedlade till [Aftonbladet 2016-0811].

För världens skull.indd 29

2022-09-05 17:18

vi har våra medlemmars förtroende har vi de medel vi behöver för att göra det stora arbete vi gör … Omdömeslöshet ska fördömas, dock med urskiljning”, betonar hon i ett uttalande.35 I och genom kriser kan många vittna om hur ärkebiskop Antje Jackelén visar prov på ett rakryggat och eftertänksamt ledarskap och hur hon står stadigt, även när det blåser upp till storm. För Svenska kyrkans del har de här åren präglats av välfungerande styrelser och organ på nationell nivå. Det är naturligtvis inte en persons förtjänst, utan resultatet av många krafter i samverkan. Det är inte heller något som började med Antje Jackelén som ärkebiskop. Icke desto mindre är det något som hon satt sin prägel på – och som i sin tur satt sin prägel på hennes ärkebiskopstid. Kyrkostyrelsen har med Antje Jackelén som ordförande haft flera sammansättningar, men för dem alla kan nog sägas att de visat sig starka och kapabla att hantera komplexa frågor och resonera sig fram till beslut med stor enighet. Biskopsmötet har genomgått en generationsväxling där ärkebiskop Antje har vigt alla utom två av de nuvarande biskoparna. Tillsammans utgör de ett stödjande och bedjande kollegium med stort förtroendekapital i kyrkan som helhet. Den svenska ekumeniska samverkan i Sveriges kristna råd har visat sig handlingskraftig på ett sätt som möjliggjort nära samverkan i frågor om bland annat den kristna trons betydelse, religionsfrihet och barns rätt till andlig utveckling. Inget av detta handlar om att idealisera eller förneka att det också varit svårigheter och slitningar, men det är lätt att inse att det kunde ha varit annorlunda, att det har funnits tider och sammanhang med annan dynamik, där interna motsättningar och långdragna konflikter slukat energi och skymt sikten. Sammantaget har det goda klimatet i styrande organ bidragit till brobyggen i många av de riktningar som den här boken visar prov på. Det har också gett Svenska kyrkan förutsättningar att vara en kyrka i tiden med starkt förtroende i samhället. I Förtroendebarometern 2022 ligger Svenska kyrkan på en tiondeplats bland samhällsinstitu35 Jackelén, 2016-05-31.

För världens skull.indd 30

2022-09-05 17:18

tioner, strax efter regering och kungahus och strax före facket och EU-kommissionen.36 Den kyrka som passerat tröskeln till 2020-talet har stora utmaningar framför sig, men den står också stark och väl rustad att vara just kyrka, för världens skull. På Antje Jackeléns skrivbord ligger en vitlökspress, en gåva hon fick i samband med att hon blev ärkebiskop. Den är ett minne från hearingen i ärkebiskopsvalet där hon av Svenska kyrkans unga fick frågan om vilket köksredskap hon ville vara. Svaret kom spontant: en vitlökspress, för stingets och smakens skull! Sedan någon månad tillbaka har vitlökspressen fått sällskap av ett par boxningshandskar. Det är en gåva efter en filminspelning som gjordes på ett kampsportcenter i en källarlokal i centrala Uppsala. Handskarna har blivit liggande på tjänsterummet, kanske för att hon inte har någon uppenbar användning för dem hemma. På något sätt skildrar de två gåvorna ett ledarskap, från den tidiga ambitionen att göra skillnad genom att bidra med sting och smak, till en luttrad ärkebiskops erfarenhet av kamp och strid. Det är inte någon resa från en ytterlighet till en annan. Det handlar inte om antingen eller, utan om en ökad beredskap till bådadera; Ad utrumque paratus, som det heter i sigillet till Antje Jackeléns alma mater, Lunds universitet. Om vitlökspressen används för att ge smak och energi åt helheten är handskarna en med möda förvärvad erfarenhet av att vare sig försvaret av den kristna tron eller uppdraget som ärkebiskop är någon fridfull kallelse. Men den här texten ska inte sluta med vitlökspress eller boxningshandskar, utan inför det kors som också finns på ärkebiskopens arbetsrum. Kyrkans kallelse i världen börjar inte med vad vi presterar utan med vad vi i nåd får ta emot. Den börjar med korset i alltets mitt.37 Det påminner oss om att vi får bottna i nåden för att skapa i världen.38

36 Kyrkans Tidning 2022-03-22. 37 Jackelén 2020, 116. 38 Jackelén 2011, 163.

För världens skull.indd 31

2022-09-05 17:18

Tryckta källor Aftonbladet. ”Medlemsflykt från Svenska kyrkan.” 2016-08-11. Se: www. aftonbladet.se/nyheter/a/J134eR/medlemsflykt-fran-svenska-kyrkan. Aftonbladet. Söndagsintervju. 2014-01-12. Dagens industri. ”Lille Skutt imponerar på ärkebiskopen.” 2014-07-11. Se: www.di.se/di/artiklar/2014/7/11/21-snabba-lille-skutt-imponerar-pa-arkebiskopen. Dahl, Alva. ”Vad ska vi med Bibeln till om samhällets juridiska texter funkar lika bra?” I Dagen 2022-03-16. Se: www.dagen.se/debatt/2022/03/16/ vad-ska-vi-med-bibeln-till-om-samhallets-juridiska-texter-funkar-lika-bra Heberlein, Ann. ”Svenska kyrkan måste värna om kristna flyktingar.” I Dagens nyheter 2016-02-09. Se: www.dn.se/arkiv/kultur/svenska-kyrkan-maste-varna-om-kristna-flyktingar. Hellqvist, Kristina och Sandberg, Andreas. En tid av möten. Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar 2015–2016. Uppsala: Svenska kyrkan 2017. Jackelén, Antje. ”People of Faith: A Different Kind of Body Economy?” I Jonas Ideström (red.), For the Sake of the World. Swedish Ecclesiology in Dialogue with William T. Cavanaugh. Eugene: Pickwick Publications 2010. Jackelén, Antje. Gud är större. Ett herdabrev för vår tid. Lund: Arcus 2011. Jackelén, Antje. ”Nathan Söderblom – ärkebiskopen som kommer ut i värmen.” I Svensk Kyrkotidning, nr 12 2014. Jackelén, Antje. ”Samernas urfolksrättigheter måste tas på större allvar.” I Dagens Nyheter 2015-01-25. Se: www.dn.se/debatt/samernas-urfolksrattigheter-maste-tas-pa-storre-allvar. Jackelén, Antje. Samlas kring hoppet. Stockholm: Verbum 2016a. Jackelén, Antje. Gud är större. 2:a uppl. Lund: Arcus 2016b. Jackelén, Antje. ”De kristna minoriteternas existens i Irak måste säkras.” I Dagens Nyheter 2017-03-04. Se: www.dn.se/debatt/de-kristna-minoriteternas-existens-i-irak-maste-sakras. Jackelén, Antje. Otålig i hoppet. Teologiska frågor i pandemins skugga. Stockholm: Verbum 2020. Jackelén, Antje. ”Näthatet påminner oss alla om ordens makt.” I Kyrkans Tidning 2021-04-29. Se: www.kyrkanstidning.se/kultur/kronika-nathatetpaminner-om-allas-ansvar-att-tanka-pa-ordens-makt. Jackelén, Antje. ”Vifta inte bort kyrkans insatser som ’bara politiska’.” I Dagen

För världens skull.indd 32

2022-09-05 17:18

2022-03-07. Se: www.dagen.se/debatt/2022/03/08/arkebiskopen-vifta-inte-bort-kyrkans-insatser-som-bara-politiska. Jackelén, Antje och Bedford-Strohm, Heinrich. ”Vi får inte och kan inte blunda för människors nöd.” I Sydsvenskan 2015-09-21. Jeanrond, Werner G. Guds närvaro. Teologiska reflektioner I. Lund: Arcus 1998. Kyrkans Tidning. ”Antje Jackelén blev dubbelt historisk.” 2013-10-16. Se: www. kyrkanstidning.se/inrikes/antje-jackelen-blev-dubbelt-historisk Kyrkans Tidning. ”Kyrkan en stark aktör i Järvsös flyktingarbete.” 2016-0520. Se: www.kyrkanstidning.se/nyhet/kyrkan-en-stark-aktor-i-jarvsosflyktingarbete. Kyrkans Tidning. ”Fortsatt högt förtroende för Svenska kyrkan i årets mätning.” 2022-03-22. Se: www.kyrkanstidning.se/nyhet/fortsatt-hogt-fortroende-svenska-kyrkan. Lutherska världsförbundet. Kyrkan i det offentliga rummet. Genève: Lutheran World Federation 2016. Medieakademin. ”Förtroendebarometern 2022.” Se: https://medieakademin. se/wp-content/uploads/2022/03/Presentation_fortroendebarometern_2022. pdf. Sjöstedt, Jonas. Allt kommer att bli bra: Memoarer. Stockholm: Albert Bonniers förlag 2021. Svenska kyrkan. Kyrkoordningen. Uppsala: Svenska kyrkan 2022. Sæverås, Arne (red.). The Protection Needs of Minorities from Syria and Iraq. Report from World Council of Churches and Norwegian Church Aid. 2016. Se: https://www.svenskakyrkan.se/filer/2016%20minority%20report.pdf Uppsala Nya Tidning. ”Jackelén hetast i Almedalen.” 2014-07-04. Se: https:// unt.se/nyheter/uppsala/artikel/jackelen-hetast-i-almedalen/r36244kr.

Övriga källor Jackelén, Antje. ”Fel måste rättas till – ärkebiskop Antje om att kyrkan granskas.” 2016-05-31. Se: www.svenskakyrkan.se/nyheter/fel-maste-rattas-till-arkebiskop-antje-om-att-kyrkan-granskas. Jackelén, Antje. ”Öppet brev till Svenska Akademien.” 2016-05-16. Se: www. svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1463442. Jackelén, Antje. Twitter, 2016-08-16. Se: www.twitter.com/BiskopAntje/status/765604133139255297

För världens skull.indd 33

2022-09-05 17:18

Jackelén, Antje. ”Ursäktstal till det samiska folket.” 2021-11-24. Se: www. svenskakyrkan.se/samiska/vi-ber-om-ursakt. Jackelén, Antje. Twitter, 2021-12-26. Se: www.twitter.com/biskopantje/status/1475074322674982914. ”Kommunikationsstrategi med ansvarsfördelning för Svenska kyrkan.” Dnr Ks 2007:95. 2011-10-24. Finns hos författaren. Mediesammanställning av ärkebiskopens pressekreterare 2014–2021. Finns hos författaren.

För världens skull.indd 34

2022-09-05 17:18

KYRKANS OFFENTLIGHET

För världens skull.indd 35

2022-09-05 17:18

För världens skull.indd 36

2022-09-05 17:18

En kyrka i ständig rörelse Stefan Eklund Chefredaktör på Borås Tidning sedan 2011, tidigare kulturchef på Svenska Dagbladet och Borås Tidning.

Tomas Tranströmers dikt ”Gator i Shanghai”, från samlingen För levande och döda (1989), är på ytan en berättelse om en promenad i den kinesiska mångmiljonstaden, men en promenad med starka existentiella förtecken. Diktjaget är frågande och meningssökande, i en park ser han en kålfjäril som blir ”ett fladdrande hörn av sanningen själv!”. Sedan stannar han vid en damm där några karpar simmar omkring: ”Karparna i dammen rör sig ständigt, de simmar medan de sover, de är föredömen för den troende: alltid i rörelse.” Det är en bild av kyrkans roll i samhället som jag sympatiserar med. En kyrka i ständig rörelse, speglande sin samtid, i dialog med sin samtid, i dialog med andra trosinriktningar och religioner, alltid inkluderande men också ifrågasättande, både av sig själv och av samhället hon verkar i. Det är ett perspektiv. Men det finns ett annat perspektiv som är lika viktigt: kyrkan som en plats där man verkar i en tusenårig tradition, där trons riter värnas och där nattvarden, detta märkliga möte med det osägbara, står i centrum. En plats för frågor och tröst, en långsam plats. Ett alternativ till all den snabbhet och alla de svar som ständigt omger oss i det vardagliga och digitala livet. 37

För världens skull.indd 37

2022-09-05 17:18

Det kan synas vara ett val mellan två oförenliga roller; en modern och talför kyrka som utan att blygas tar ställning i samtidens stora frågor eller en kyrka som på stadig biblisk grund, om än i ständig förändring, bjuder in till ett mysterium med lång tradition, bortom samtidens oavbrutna flimmer. Men vi stryker ”eller”. Det är just i paradoxen kyrkan lever. Att vara både och. Det går, det har varit tydligt under Antje Jackeléns åtta år som ärkebiskop i Sverige. Det är åtta år som har präglats av en tilltagande digitalisering av våra liv och vår mellanmänskliga kommunikation med en ökande grad av individualism som följd, ett hårdnande politiskt klimat där hat och lögner har fått en allt större plats, och en växande medvetenhet om den klimatkris världen befinner sig i. Allt detta kräver ett svar från kyrkan, eller ja, egentligen flera svar. Och frågor. Antje Jackelén har, grundad i de två ovan nämnda perspektiven – dialogen och traditionen – både gett svar och ställt kritiska frågor. Hon har talat om den giftiga cocktail som består av fem p-ord och som kännetecknar vår samtid: polarisering, populism, protektionism, patriarkat och post-sanning. Motgiftet på den cocktailen? En sund stridskultur, menar ärkebiskopen. Mer om detta längre fram.

Tro och politik Det fanns såklart många olika slags förhoppningar på Antje Jackelén inför hennes tillträde som ärkebiskop 2014. Mitt eget hopp formulerade jag dagen då Antje Jackelén tillträdde – den 15 juni 2014 – i en längre text i Göteborgs-Posten med rubriken ”Jackelén vill ställa kyrkan mitt i byn”. Jag citerade ur hennes då aktuella kapitel ”Religionsfobins fara” i antologin Tro – en politisk kraft (2014). Där skriver hon bland annat att religionens uppgift inte är ”att erbjuda exklusiva identiteter, utan att bidra till gestaltningen av bra former för mänsklig gemenskap”.1 Hon markerar också mot den förhärskande individualismen: ”Min

Jackelén 2014, 53.

För världens skull.indd 38

2022-09-05 17:18

tro är primärt inte ett program för att öka min eller samhällets känsla av välbefinnande. Tro är kärlek till Gud. Och Gud ska inte älskas för att jag ska må bra – även om det mycket väl kan vara följden – utan Gud ska älskas för Guds egen skull, eftersom Gud ensam är värd vårt yttersta förtroende, vår yttersta tillit.”2 Individualismen är ett av vår tids stora gissel och kyrkan har en viktig uppgift att våga stå emot den. Antje Jackelén har varit tydlig på den punkten. Våren 2022 skrev hon en understreckare i Svenska Dagbladet med rubriken ”Varför har jaget blivit viktigast av allt?” som visar hur det moderna västerlandet har vänt på den bibliska ordningen – först Gud, sedan skapelsen, medmänniskan och jaget. Att vi lever i en tid som sätter jaget först har fått förödande konsekvenser, bland annat för miljö- och klimatpolitiken och för att faktiskt ha möjliggjort den aggressiva och intoleranta nationalism – en jagcentrering upphöjd till massnivå – som har försvagat den västerländska demokratin avsevärt. Den ovan nämnda antologin har en med svenska mått mätt provokativ titel: Tro – en politisk kraft. Kyrkan får ofta utstå hård kritik från samhälleliga och politiska krafter när den tar tydlig ställning i dagsaktuella frågor. Kyrkan ska inte vara politisk, heter det då. Men kyrkan måste våga vara politisk, om den inte bara ska vara en gammal fin möbel som man tar fram och putsar på när högtider ska firas. I ett samhälle som blint rusar mot en framtid präglad av en paradoxal kombination av individualism och kollektiv rädsla för det främmande kan tron bredda och fördjupa de nödvändiga samtalen om människans bräcklighet och människovärdets okränkbarhet. Det är en uppgift som behöver fyllas i en fungerande demokrati och kyrkan är en given samtalspartner i de samtalen. Antje Jackelén skrev redan som biskop i Lund, i sitt herdabrev Gud är större (2011), att teologins offentliga roll är ”en nödvändighet för ett fungerande demokratiskt samhälle”.3 Men det ska bygga på den kristna tron. Inte övertygelsen. Ja, distinktionen mellan tro och 2 3

Ibid, 57. Jackelén 2011, 38.

För världens skull.indd 39

2022-09-05 17:18

Medverk ande:

• EN FESTSK R IFT T I L L Ä R K E BISKOP A N T J E J AC K E L É N

F ÖR VÄ R L DE NS SK U L L

FÖR VÄ R LDENS SK U L L • EN FESTSK R IFT TILL Ä R K E BI S KOP A N T J E J AC K E L É N

ISBN 978-91-526-3922-1 ISBN 978-91-526-3922-1

cristina grenholm, k arin sarja, jakob wirén [red.]

För världens skull_ORIGINAL.indd 1-3

9 789152

639221

9 789152

639221

2022-09-05 15:57