9789152639054

Page 1

Gud är ljus, s 190 Gud bor i människans hjärta, s 104 Gud liknar mer ett duggregn än en jordbävning, s 54 Gud vet vad ångest är, s 178 Guds namn är själva livsenergin, s 101 Gud är som en mor som lyfter ett barn till kinden, s 80 Gud är som ett frö som växer till ett stort träd, s 166 Gud är som en stad med portar i alla väderstreck, s 228 Gud är som en festmåltid med feta rätter,

s 82 Gud lär sig av sina misstag, s 58 Gud vredgas och vänder bort blicken, s 78 Gud avskyr orättvisa och falskhet, s 75

Öppna Bibeln vill hjälpa dig att se de gamla bibeltexterna inte i första hand som historiska dokument utan som berättelser som också handlar om ditt liv idag. Kanske misslyckas du som David och Petrus? I de frågor som avslutar varje avsnitt inbjuds du att upptäcka ditt liv i texternas berättelser. Då blir texterna relevanta. Öppna Bibeln introducerar det judiska tänkandet för en kristen läsare. Rabbinerna har genom seklerna betonat att Gud vill att människan ska tänka själv och våga ifrågasätta allt, även Gud. I ljuset av det judiska tänkandet får också Jesus sätt att agera och tala ny innebörd. Öppna Bibeln riktar sig till den som läst Bibeln mycket eller lite. Boken avslutas med handledningsfrågor så att den också kan användas i studiecirklar.

Gud syr kläder till Eva och Adam, s 51 Gud agerar i modiga människor, s 56 Gud slungar vår synd bortom horisonten, s 119

Ulf Lindgren är präst i Svenska kyrkan och har tidigare på Verbum gett ut boken Värd i Guds tjänst.

a n p p Ö

n l e b i B Upptäck ditt liv i den Stora berättelsen

ULF LINDGREN

s 139 Gud är som en krukmakare som misslyckas,

B

Öppna Bibeln

Bibelns bilder av Gud

ibeln innehåller många berättelser, men bakom dem anar vi den Stora berättelsen. Den om hur människan mognar och utvecklas, lär sig att tänka själv och agera moraliskt. Den om hur Gud förändras i relationen med män­ niskan. Den Stora berättelsen handlar om människor som är ömsom heliga och ömsom hopplösa men som oavsett söker och finner Gud.

Hagar ger Gud ett namn, s 43 Abraham kritiserar Gud, s 33 Jeremia vägrar att bli profet, s 73 Jakob brottas med sin bror, s 34 Mose talar inte med klippan utan slår på den, s 26 Israeliterna ersätter Mose med en guldkalv, s 49 Rut förför bygdens rike man med sin dygd, s 39 Batseba lär kung David något om Gud, s 40 Profeten Elia faller ner i självömkan, s 54 Kvinnan med blödningar vågar röra vid Jesus, s 135 Sackaios slutar att suga ut de fattiga, s 138 Marta både arbetar och anar det heliga, s 162 Rövaren litar på att Jesus kan öppna himmel­rikets Alla kvinnor kan bli Jesu moder, s 163 Lärjungarna upptäcker det heliga i det vardagliga, s 189 Petrus får kristendomens viktigaste fråga,

en strand, s 169

s 169

Gud fikar med oss om vi öppnar dörren, ISBN 978-91-526-3905-4

9 789152

Öppna Bibeln_Omslag_Original.indd 1

Noa förhalar sitt båtbyggande, s 53

portar, s 185

Gud möter oss med nygräddat bröd vid

s 222

Bibliska gestalter överraskar

ULF LINDGREN

För Paulus lever alla människor inuti Gud, s 224

639054

2022-07-21 11:48


a n

p p Ö n l e b i B Upptäck ditt liv i den Stora berättelsen

ULF LINDGREN

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 1

2022-07-15 13:18


Verbum AB Box 225 43, 104 22 Stockholm 08-743 65 00 verbum.se Utgiven med stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo som förvaltare av kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse © 2022 Ulf Lindgren och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Formgivning: Anna Larsson Design Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2022 ISBN 978-91-526-3905-4

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 2

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Riv av pärmen/ omslaget och släng i brännbart. Resten lägger du i pappersinsamlingen, så blir det till nya pappersprodukter. Ett alternativ är att ge boken vidare till någon som vill läsa den.

2022-07-15 13:18


Innehåll 7 Förord 9 Bibeln är ett samtal dit vi är inbjudna 12 Bibeln i korthet

Kapitel 1 Den Stora berättelsen i Hebreiska bibeln 17 Den första viktiga pusselbiten 21 När och varför skrevs de historiska berättelserna? 24 Vilka djupare sanningar döljer sig bland ord och bokstäver? Två röda trådar 29 Människan lär känna sig själv 42 Människan lär känna Gud 60 En återblick

Kapitel 2 Profeterna kritiserar och tröstar 61 Profeternas uppdrag

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 3

2022-07-15 13:18


63 66 67 70

Profeter – fyra stora, tolv små och ganska många till När skrevs böckerna – och vilka var profeterna? Profeterna talar om nuet – och om framtiden Varför ska vi läsa profeternas texter idag?

Viktiga samtal mellan människa och Gud 72 Går det att säga nej när Gud kallar? 74 Gud klagar på folket 77 Profeten klagar på Gud 79 Hur är Gud? 83 Gud tröstar 86 Något nytt och oväntat ska komma 94 En återblick

Kapitel 3 Psaltaren – människor som söker och finner Gud 95 96 97 99

En av Bibelns mest omtyckta böcker Vad är Psaltaren och varför ska vi läsa den idag? När skrevs Psaltaren – och av vem? Några ord bär på en hel värld av mening

Att läsa och beröras av Psaltaren 108 Vem är människan, vem är Gud och vad händer när de möts? 112 Att upptäcka Gud i skapelsen 115 Förtvivlan och ilska, känslor som svämmar över 118 Synd, förlåtelse och tacksamhet 122 Att finna trygghet i Gud 126 En återblick

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 4

2022-07-15 13:18


Kapitel 4 Den Stora berättelsen fortsätter och Gud visar ett nytt ansikte 127 Juden Jesus och hans samtid 129 Evangelisternas fyra olika röster Jesus enligt evangelierna 131 Vad gör Jesus? 148 Vad säger Jesus? 176 Vem är Jesus? 191 En återblick

Kapitel 5 Kyrkan växer fram och kristna tankar sprids över världen 193 Apostlagärningarna och Uppenbarelseboken 194 De tjugoen breven 196 Paulus världsmedborgaren Vad är det nya med kristendomen? 206 Vem är kristen? 212 Vem är vår medmänniska? 222 Vem är Gud och när möter vi Gud? 229 En återblick

231 Läsa Bibeln tillsammans

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 5

2022-07-15 13:18


Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 6

2022-07-15 13:18


Förord Du som håller den här boken i din hand har kanske läst Bibeln hela livet, eller knappt bläddrat i den. Det viktiga är inte hur hemtam du känner dig med de gamla texterna, utan att du har en längtan efter att låta berättelserna beröra dig. Vilken av Bibelns många gestalter kan du lära dig något av? Vilka av Bibelns många olika sätt att beskriva Gud talar till just dig? Boken vill visa hur Bibelns texter kan fungera som speglar i vilka du och jag kan upptäcka oss själva. Då förändras vi och växer som människor. Ibland är spegelbilden upplyftande, ibland störande, ibland rent av chockerande. Jag hoppas därför att du när du läst boken ska se på dig själv, livet och Gud med delvis nya ögon. För mer än tio år sedan sökte jag mig till den judiska folkhögskolan Paideia i Stockholm för att lära mig mer om hur den judiska traditionen läser Bibeln. Jag vill ju känna Jesus på djupet, och efter­ som Jesus och hans lärjungar alla var judar och tänkte judiskt ville jag veta mer om detta. Här kommer jag därför ofta hänvisa också till hur gamla rabbiner läst och förklarat Bibeln – ett mångtusenårigt samtal där tolkningar ständigt avlöser varandra. Till detta samtal är du och jag också inbjudna. För enligt den judiska traditionen är Bibeln inte färdig än. Den skrivna texten utgör bara första kapitlet. Det är upp till oss läsare att med våra liv som klangbotten bygga på text­ erna så att de ständigt är levande. förord

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 7

7

2022-07-15 13:18


När vi nu tillsammans läser några av Bibelns texter med ömsom judiska och ömsom kristna ögon blir det tydligt hur många olika betydelser samma berättelse kan få. Och du som läsare får fundera över vilken tolkning som känns viktig för dig, och varför. Öppna Bibeln – upptäck ditt liv i den Stora berättelsen är tänkt att kunna användas både för självstudier och för läsning eller samtal i grupp. I varje kapitel finns därför ett antal frågor där jag med en reflektionspaus inbjuder dig att fundera en stund över hur du reagerar på de texter du nyss läst. Vill du läsa boken tillsammans med andra finns längst bak ett antal sidor med frågor som passar att diskutera i grupp. Där finns också handledningsråd till samtalsledare. Ulf Lindgren, Stockholm juni 2022

8

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 8

förord

2022-07-15 13:18


Bibeln är ett samtal dit vi är inbjudna Genom att läsa Bibeln regelbundet har jag upptäckt att nya perspektiv öppnats i min vardag. För mig är Bibelns djupaste syfte också att förändra oss läsare, få oss att börja tänka, längta och höja blicken. Bibeln är relevant – inte en dekoration för soffbordet, utan en provokation som vill väcka oss. Jag har aldrig känt igen mig i bibelläsningar som försöker hitta ett enda budskap eller en enda röd tråd. Om Bibelns budskap är att säga att Adam förstörde relationen till Gud då han åt äpplet i Edens lustgård, och att Jesus lagade detta genom sin död på korset, blir jag ju bara en passiv åskådare till ett drama i det förflutna. Så har heller inte majoriteten av judar och kristna läst Bibeln genom århundradena. Såväl judisk som kristen tradition återkommer ständigt till tanken att Bibeln inte i första hand är en bok om märkliga händelser i det förgångna, utan en bok som utspelas nu: bibelberättelserna handlar om dig och mig, idag. Det är du och jag som är Jakob som lurar sin bror och Petrus som förnekar. Likt psalmisten gråter du och jag oss till sömns och chockas av världens orättvisor. Bibeln, som inte är en berättelse, utan en bok med många berättelser, innehåller heller inte i huvudsak olika enkla svar, snarare ställs här frågor som det är upp till läsaren att besvara. Frågor som fungerar som en inbjudan till dig och mig att fundera över våra liv. Varken den judiska eller den kristna traditionen säger att vi ska bibeln är ett samtal

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 9

9

2022-07-15 13:18


tro på Bibeln, men vi ska bli inspirerade av människor i Bibeln som tror. Bibeln är inte sann i den mening att den exakt beskriver sak­ er som ägt rum såsom ett fotografi eller en historisk dokumentär, men just för att den är en litterär konstruktion hjälper den oss att upptäcka det heliga mitt i vårt vardagsliv. När vi i kyrkan kallar Bibeln ”Guds ord” handlar det inte om att lyfta fram Gud som författare, utan att peka på något betydligt större. Det är ett uttryck som på biblisk hebreiska syftar på den energi med vilken Gud skapar. Gud skapar ju världen genom ord, genom att säga ”bli till”. Begreppet syftar därför inte på Bibelns bokstäver och trycksvärta, utan på den energi som har skapat, nu skapar och fortsätter att skapa världen. ”Guds ord” i form av skapelseenergi finns i texten, men drabbar också mig som läsare. Guds ord förmedlas av texten och skapar sedan liv i mig. Därför är Bibeln en bok som har effekt på sin läsare. Det finns olika sätt att läsa Bibeln. Ett kallas Lectio divina, ”gudomlig läsning”. Då läser du en kortare del av en text, gärna flera gånger, för att sedan lyssna inåt och uppmärksamma om ett eller flera ord väcker tankar och känslor som känns viktiga just nu. Texten blir ett tilltal direkt in i din livssituation och hjälper dig att få syn på något i din vardag. Du kan också välja att läsa en hel bibelbok från början till slut som en berättelse, eller jämföra bibeltexterna med den historiska och religiösa utvecklingen i Mellan­östern under årtusendet före vår tideräkning och århundradet därefter. Ett annat sätt att läsa Bibeln, som vi kommer att ägna oss åt i den här boken, sätter fokus på förändring. Att i dessa gamla text­ er lyssna till den dialog som där ständigt pågår mellan människa och Gud, och upptäcka hur relationen dem emellan förändrar dem båda. Eftersom människan enligt Bibeln begåvats med två unika egenskaper – hon är en andlig varelse som kan uppfatta det heliga och hon har resurser att axla ansvar för andra människor och för skapelsen – behöver vi läsa Bibeln för att utvecklas och mogna. 10

bibeln är ett samtal

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 10

2022-07-15 13:18


Hela denna process kan sammanfattas i de två frågor som finns i Bibelns inledande kapitel respektive avslutningen på de fyra evangelierna: ♦ Har jag ansvar för min bror? ♦ Älskar du mig?

Den första frågan ställs av Kain när han slagit ihjäl sin bror Abel och Gud frågar honom var hans bror är (1 Mos 4:9). Den andra ställs av den uppståndne Kristus till Petrus vid Gennesarets sjö (Joh 21:15). Petrus får inte frågan om han ångrar att han förnekade Jesus eller om han nu är redo att bygga den kristna kyrkan. Den enda fråga han får handlar om relationen mellan honom och Kristus. En relation som bygger på en sak: kärlek. De två frågor du och jag därför behöver ställa oss är: ♦ Hur ser min relation till andra människor ut, vilket ansvar har jag för dem? ♦ Hur ser min relation till Gud ut, längtar jag efter Gud lika mycket som Gud längtar efter mig?

Bibeln handlar inte om hjältar och helgon, men dess berättelser visar att det är möjligt att vara nära Gud även om vi människor är fulla av brister. Det är just för att vi är ofullkomliga, men lär oss av livet och våra misstag, som Gud vill vara med oss. Därför behöver vi läsa Bibeln. För att bli alltmer sanna mot oss själva. För att upptäcka den Gud som längtar efter att vara med oss, i oss och dela våra liv med oss. Bokens syfte är att ge nya perspektiv, ge dig kunskap och väcka ditt intresse så att du går tillbaka och läser Bibeln med nya ögon. Förhoppningsvis kommer du då att lättare hitta olika svar på de två grundläggande frågor som Bibeln hela tiden återkommer till: Vem är jag och vem är Gud – och vad händer när vi möts? bibeln är ett samtal

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 11

11

2022-07-15 13:18



Bibeln i korthet Bibeln är en samling böcker som tillkommit under mer än 800 år. De äldre skrifterna, skrivna på hebreiska, är det judiska folkets heliga skrift. Denna grupp av texter har vi kristna tidigare kallat Gamla testamentet. Numera föreslår många att vi hellre bör använda begreppet Hebreiska bibeln, eftersom ordet ”gamla” gjort att många sett den som något förlegat och sämre, som ersatts av något nytt och bättre. Så är det inte. Vi kristna behöver läsa också den första delen av Bibeln för att kunna förstå det som kommer senare. Alla Bibelns böcker hänger samman med varandra. De yngre skrifterna är skrivna på grekiska och berättar om Jesu liv, hans lärjungar och den unga kristna kyrkans framväxt. Denna samling böcker kallas Nya testamentet. Bibelns grundstruktur

12

Hebreiska bibeln

Nya testamentet

Fem Moseböcker

Fyra evangelier

Tolv historiska böcker

Apostlagärningarna

Sexton profetiska böcker

Tjugoen brev till kristna församlingar

Sex poetiska böcker

Johannes uppenbarelse

bibeln i korthet

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 12

2022-07-15 13:18


Bibeln berättar hur människans syn på sig själv, samhället och Gud förändrats genom seklernas gång. I de äldsta bibeltexterna ses Gud som en lokal stamgud som lovat att skydda dem som bodde kring Jerusalem – andra platser hade egna gudar. Efter att främmande makter först hotat och sedan krossat det gamla Israel, övergavs före­ställningen om stamguden. Istället växte bilden fram av en enda Gud som skapat allt levande. Huvuddelen av Hebreiska bibelns texter tros ha nedtecknats om­kring 500-talet f.Kr., efter att babylonierna förstört Jerusalem och dess tempel. De ställer frågor om vilket ansvar människan har för att skapa ett rättvist samhälle, om människan kan ångra sig och lära av sina misstag och om Gud påverkar dessa processer eller själv blir påverkad av dem. Efterhand som det judiska folket spreds ut över Medelhavsområdet under den grekiska och romerska antiken, beslöts det att sätta samman de olika skrifterna till det som idag kallas Hebreiska bibeln. Den översattes till grekiska, Septuaginta, före år 0 och blev snart känd runt om i den antika världen. I Nya testamentet, som skrevs under det första århundradet efter år 0, beskrivs hur Gud väljer att födas, leva och dö som människa i Jesus från Nasaret. Kärlek människor emellan och mellan Gud och människa, lyfts fram som ett ideal värt att sträva efter, även om priset ibland kan bli högt. Här återkommer kravet på individ­ en att ta ansvar för medmänniskan och här upprepas Guds löfte att aldrig överge. De olika berättelserna om Jesus började nedtecknas några decennier efter hans död. Ungefär hundra år efter hans död sammanfördes de och bildade Nya testamentet. Bland alla texter som då skrivits om Jesus valdes de ut som betonade att han var både människa och Gud själv. Texter som inte fångade denna dubbelhet valdes bort och förstördes. Först idag har vi återfunnit många av dem i den egyptiska ökensanden. Bibelns böcker rör sig därmed från det lokala till det globala: bibeln i korthet

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 13

13

2022-07-15 13:18


från Gud som bor i Jerusalems tempel till Gud som finns överallt i sin skapelse och från konkurrens till samverkan mellan människor. Detta betyder inte att Bibeln skildrar en tydlig utveckling från dåligt till bra. Människan är både helig och hopplös, och Gud både nära och avlägsen, från Bibelns första till dess sista sida. Vill du läsa mer om Bibelns olika böcker, dåtidens tänkesätt eller det gamla Israels geografi finns utmärkta presentationer i Bibeln 2000.

Vad syftar ordet Gud på? Bibeln är full av ordet Gud. Också i denna bok återkommer ordet hela tiden. Vad syftar det på? Vad är Gud för något? Eftersom kristna kyrkor är fulla av konstverk som framställer Gud som en äldre man med skägg har den bilden etsats sig fast i mångas sinnen. Gud som gubbe. Den som letar efter honom i Bibeln kommer dock att bli besviken. Där finns han inte. Däremot refererar Bibeln ofta till mänskliga kroppsdelar när det talas om Gud, som om Gud har händer, armar, öron och ansikte. Allt detta är en del av det bibliska språkets sätt att tala om Gud så att en känsla av närhet och omsorg väcks. Judar har aldrig talat om Gud som en äldre man och många kristna undviker idag också att kalla Gud för han. Den som läser Bibeln lite djupare kommer istället att upptäcka att Gud snarare är ett verb än ett substantiv, mer en rörelse än en sak. Bibeln beskriver Gud som en livskraft som skapar, som är rörelse och blomstring. I vissa bibelpassager framstår Gud som väldigt avlägsen, i and­ ra sägs att Gud finns i människans hjärta. I framför allt de äldre skrifterna talar Gud mycket, i andra skrifter är det människan som talar om Gud. Bibelns sätt att skildra Gud är alltså inte enhetligt. Det finns väldigt många olika bilder av Gud i Bibeln, och i judisk tradition är detta väldigt centralt. Vi människor får aldrig

14

bibeln i korthet

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 14

2022-07-15 13:18


tro att vi förstår vad Gud är, tänka att vi kan greppa Gud. Då har vi gjort Gud till en sak. Kristna har valt att tala om Gud som treenig: Fader, Son och Ande. Fader syftar vanligtvis på Gud som skapare och Ande på Gud som verksam i varje människas inre. Sonen syftar på Gud som tar mänsklig gestalt i Jesus Kristus och ger oss ett ansikte på Gud, och ger också samtidigt Gud konkret erfarenhet av mänskligt liv. För vissa kristna är denna tredelning av Gud till stor hjälp, andra uppfattar den som förvirrande och använder därför bara ordet Gud eller Kristus. Oavsett hur vi beskriver Gud behöver vi vara medvetna om att det bara är bilder av det heliga. Gud förblir det outsägliga, det heliga och vår djupaste längtan. Vi kan aldrig fånga Gud, och ändå utmanas vi ständigt av detta vi kallar Gud. Även om ingen vet vad Gud är, kan det ordet få bära vår erfarenhet av tillvarons helhet. Då betecknar ordet Gud inte något främmande eller skrämmande, utan det som är mittpunkten och pulsen i våra liv. För det har vi alla en egen erfarenhet av.

bibeln i korthet

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 15

15

2022-07-15 13:18


Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 16

2022-07-15 13:18


Kapitel 1

Den Stora berättelsen i Hebreiska bibeln Den första viktiga pusselbiten

M

ånga är de som börjat läsa Bibeln och fastnat i Tredje Moseboken. Andra har bläddrat vidare och lyckats ta sig till Kungaböckerna och där sjunkit ner i intriger och krig – och kanske också funderat över om vi egentligen behöver läsa dessa gamla texter om familjefejder och kungar som mördar. Om nu Hebreiska bibeln skildrar Israels folks historia kan det förstås vara intressant för judar, men har den verkligen något att säga oss kristna idag? Visst finns det mycket att höja på ögonbrynen över i de böcker som inleder Bibeln. Mycket känns inte bara helt otidsenligt, utan ibland direkt stötande. Även den som läser med de bästa intentioner, och väljer att bortse från allt våld och nyckfulla hämndaktioner, blir efter ett tag alltmer irriterad över att berättelsen så ofta tappar fokus och fastnar i märkliga detaljer. Plötsligt bromsar berättelsen in och ägnar stort intresse åt vissa ögonblick, för att sedan lika snabbt återvända till berättelsen och då ha förflyttat sig flera år framåt i tiden. Som läsare får vi inte alltid veta varför saker sker eller vad som händer sedan Det gör att personer som Josef eller David, vars äventyrliga liv ägnas så många sidor, ändå inte blir helt tydliga för oss. Finns det någon underliggande historia som binder samman den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 17

17

2022-07-15 13:18


alla dessa berättelser och gör att vi idag trots allt bör lägga lite tid på att läsa Moseböckerna, Samuelsböckerna och Kungaböckerna? Frågar vi de judiska rabbinerna är svaret ja. Här finns, menar de, en viktig berättelse om hur människan mognar, börjar följa sin inre moraliska kompass och alltmer förmår samarbeta med and­ ra. Som en röd tråd i texterna ligger också beskrivningen av hur människan upptäcker och erfar Gud på olika sätt. Denna process av mognad och samverkan är däremot allt annat än kronologisk, och därför slungas vi som läsare ständigt mellan människor som är ömsom heliga och ömsom hopplösa. Värt att notera är också att det inte är själva händelserna som står i fokus för rabbinernas intresse. Det är sättet människorna agerar vid dessa tillfällen som är viktigast. Det är i ögonblicket då personer tvingas välja som texten avslöjar något om vem männi­ skan är – och om hon förändrats sedan tidigare val. Det är därför berättelsen tillåter sig att ägna mycket tid åt vissa händelser och ingen tid åt andra. Ibland låter den oss också få veta mer om Gud, men mer ofta vem människan tror att Gud är. Självfallet går det att göra en läsning av de första bibelböckerna på många olika sätt. Här har jag valt att följa två parallella trådar. Det finns andra sätt att följa dem och dessutom andra röda trådar. Tanken är att presentationen ska underlätta för dig som läsare att få en första grundstruktur. Sedan väljer du kanske att på egen hand följa andra trådar. Innan vi börjar fördjupa oss i berättelserna kan det vara till hjälp att veta något om när och varför dessa texter nedtecknats. Och de texter vi talar om är alltså alla de som skildrar historiska händelser: de fem Moseböckerna, Josua, Domarboken, Rut, Samuelsböckerna, Kungaböckerna och Krönikeböckerna. Vi kommer också att titta närmare på Jobs och Esters bok eftersom de innehåller så intressanta reflektioner kring relationen mellan Gud och människan.

18

den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 18

2022-07-15 13:18


I korthet kan man beskriva böckernas innehåll med följande exempel:

Första Moseboken De två skapelseberättelserna, ”syndafloden”, Gud sluter det första för­ bundet med Noa och lovar att bevara skapelsen. Patriarkerna Abraham, Isak och Jakob installerar sig i landet Kanaan, Gud sluter det andra för­ bundet med Abraham och lovar att bevara mänskligheten. Jakobs son Josef och hans bröder flyttar till Egypten.

Andra Moseboken Mose för folket ut ur Egypten och vid Sinai berg sluter Gud ett tredje förbund och lovar att bevara civilisationen, stentavlorna med buden överlämnas.

Tredje och fjärde Moseboken Här finns detaljerade beskrivningar av hur den religiösa kulten utformas med sina olika offer, egentligen en beskrivning av det framtida templet i Jerusalem.

Femte Moseboken Mose berättar om uttåget ur Egypten och den långa ökenvandringen.

Josua Efter 40 år i öknen når folket Kanaans land och erövrar det under våldsamma strider och mycken list. Jerikos murar faller dramatiskt.

Domarboken Under den första tiden styrs det nya landet av domare och en blodig konflikt med grannfolket filisteerna pågår. Här möter vi Simson med sitt långa hår och den vackra Delila.

den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 19

19

2022-07-15 13:18


Rut Perspektivet smalnar av och vi möter några kvinnor som försöker över­ leva både svältkatastrofer och skyddande familjestrukturer. Invandrar­ flickan Rut har framgång och från henne stammar kung David.

Samuelsböckerna Landet enas och kung Saul utses. Herdepojken Davids vänskap med kungens son Jonatan och dennes tragiska slut. David blir kung och gör Jerusalem till sin stad. Batseba blir hans fru.

Kungaböckerna Kung Salomo, Davids son, bygger templet. Landet splittras i två halvor. Folket frestas av främmande idéer och tankar, och utländska arméer hotar landet. Profeten Elia varnar kungen och folket för att överge Gud.

Krönikeböckerna Här återberättas samma historia som i Samuelsböckerna och Kunga­ böckerna, men med större fokus på David, som här idealiseras.

Ester När folket drabbas av en ny förföljelse under den persiska tiden, räddas det av drottning Ester.

Job Den fromme och rike Job blir offer för en himmelsk vadslagning: ska han förbli lika from om han drabbas av sjukdom och fattigdom? Job diskuterar människans livslott med sina vänner. Job kräver Gud på svar och slutligen svarar Gud honom.

20

den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 20

2022-07-15 13:18


När och varför skrevs de historiska berättelserna? När det gäller de historiska berättelsernas bakgrund behöver vi skilja på tidpunkten när texten skrevs ner och när själva berättelsen uppstod. Vi vet inte så mycket om det senare, men betydligt mer om det första. I Mellanöstern är det än idag vanligt att berättelser traderas muntligt i flera generationer, och säkert har åtskilliga av Hebreiska bibelns dramatiska episoder på samma sätt levt ett långt liv innan de nedtecknats. Det vi kan uttala oss om är därför enbart den skrivna texten. Genom att undersöka på vilket sätt olika texter använder det hebreiska språket, hur de psykologiskt skildrar människor och om andra texter refererar till dem går det att dra ett antal slutsatser om när de skrevs ner. Klart är att Bibeln inte alls skrevs ner i den ordning som böckerna presenteras för oss. Det mesta tyder på att Femte Moseboken är den äldsta av Moseböckerna och att den upptäcktes i templet redan före fångenskapen (2 Kung 22:8–11). Mycket av Hebreiska bibeln, och i synnerhet de historiska berättelserna, skrevs förmodligen sedan ner under 500-talet f.Kr. då babylonierna invaderat det som fanns kvar av det gamla Israel, förstört Jerusalem och dess tempel och tagit ledande personer som fångar till Babylon. Under den halvsekellånga fångenskapen började nu prästernas kunskaper dokumenteras för att inte falla i glömska. Och berättelser om tidigare befrielser från fångenskap skrivs ner till tröst och hopp. I Tredje och Fjärde Moseboken tecknar prästerna ner alla instruktioner från den tempelkult de praktiserat i Jerusalem och i Andra Moseboken berättas om fångenskapen i Egypten och uttåget därifrån. När det babyloniska riket slutligen krossas av perserna på 530talet f.Kr. friger perserkungen Cyrus alla fångna folk och uppges ha begärt att de ska skriva ner sitt folks historia fram till den den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 21

21

2022-07-15 13:18


befrielse han gett dem. Nu skrivs urhistorien i Första Moseboken för att berätta om hur allt en gång började, samt Domarboken, Samuelsböckerna och Kungaböckerna, som handlar om tiden före babyloniernas ankomst. Först senare läggs Krönikeböckerna till – de behandlar samma historia som de andra, men i en mer idealiserad form. In i denna helhet läggs också böckerna om Josua och Rut in, och det av två helt olika skäl som vi ska återkomma till senare.

Stämmer årtalen? I Egypten finns en gammal inskription där en farao på 1200-talet f.Kr. berömmer sig av att ha besegrat Israel. Vissa hävdar att vi här ser spår av uttåget ur Egypten. När de gamla egyptierna för­ lorade ett slag brukade de nämligen beskriva det som en seger! Om man antar att det är tiden för uttåget, bör Josef ha an­ kommit till Egypten 400 tidigare, vilket också är möjligt eftersom Egypten under den perioden styrdes av de så kallade hyksos, ett semitiskt folkslag som Josef var besläktat med. Det skulle förklara varför han så snabbt kunde göra karriär och varför folket sedan förslavades när hyksos förlorade makten. Denna datering skulle placera David och Salomo kring år 1000 f.Kr. Ännu har arkeologin inte kunnat bevisa detta, inte ens att det funnits ett enat och kulturellt homogent rike på den tiden.

22

den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 22

2022-07-15 13:18


Bibelns första böcker berättar alltså om en period på mer än tusen år, om vi börjar med Abraham, men nedtecknas förmodligen under kortare tid än 200 år. Berättelserna är tydligt redigerade av händer som vill driva ett antal teser: när människan gör fel straffas hon, straffet har ett slut, men bot och bättring fordras; människan har uppfattat Gud på olika sätt och ansett att Gud velat att de ska agera på ett visst sätt, men hon borde ha lyssnat mer till sitt samvete och blivit mästare över sina livsval.

Reflektionspaus ♦ Hur tänker du kring Bibeln som historiebok? Fascineras du av arkeologin som ibland bevisar att Bibeln har rätt och ibland fel? Eller tänker du att detta fokus på historia snarare stör Bibelns budskap? ♦ Hörde du talas om några av de bibliska gestalterna redan som barn? Vem fascinerades du av då, och vem fascineras du av idag? ♦ Har du funderat över vilka bibelberättelser som ofta återkommer i den kyrkliga konsten? Om du besöker några kyrkor, tittar på väggeller takmålningar, dekorationer på predikstolar och altare, kan du då se Adam, Abraham, Mose, David, Jesus, Petrus, Eva, Sara, Rut, Batseba eller Maria från Magdala blicka ner mot dig?

23

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 23

den stor a ber ättelsen

23

2022-07-15 13:18


Vilka djupare sanningar döljer sig bland ord och bokstäver? Under de två millennier som gått sedan Jerusalems tempel förstördes har rabbiner studerat Hebreiska bibeln, särskilt den Stora berättelsen. Bland annat har de uppmärksammat att det som på ytan ser ut som upprepning inte nödvändigtvis är det, och att sättet att använda vissa bokstäver kan peka mot djupare innebörder. De har också upptäckt att små ändringar ibland har gjorts i texterna under de första århundradena i vår tideräkning. Låt oss bekanta oss med några av rabbinernas iakttagelser.

Mose och de vise männen En intressant ändring som rabbinerna gjort finns i Andra Mosebokens inledning. Där berättas att farao, när hebreerna blev allt fler i det gamla Egypten, beslöt att låta döda alla deras gossebarn för att kunna kontrollera antalet hebreer. Är inte detta lite konstigt? Det är ju kvinnor som föder barn. Om befolkningen skulle minskas borde flickorna ha dödats. När 1900-talets rabbiner började leta i gamla skrifter och kommentarer upptäckte de att det kring 200 e.Kr. försvunnit en mening i början av texten där det berättades att den orolige farao sett en stjärna tändas på himlen och av sina vise män fått höra att det betydde att en ledare fötts bland hebreerna. Det var alltså därför pojkarna skulle dödas, inte för att kontrollera befolkningen utan för att döda den framtida ledaren Mose. När sedan Matteus i Nya testamentet låter sitt evangelium inledas med en liknande berättelse: en stjärna tänds, en furste blir orolig och dödar pojkar (Matt 2:1–18), tros några rabbiner ha gått in och strukit meningen i Andra Moseboken. Varför? Kanske för att förhindra att likheterna mellan de två berättelserna skulle få judiska läsare att tänka att också Mose – på samma sätt som det sas om Jesus – var gudomlig. 24

den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 24

24

2022-07-15 13:18


Även om Mose ansågs vara en stor ledare och andlig gestalt, ville rabbinerna till varje pris förhindra att någon skulle börja se Mose som en gudomlig gestalt. Kristna tankar skulle inte få sprida sig in i den judiska traditionen, och genom att ta bort den texten försvann likheten mellan Jesus och Mose.

Josuas begravning Rabbinerna har också noterat att bibeltexterna inte tycks vara överens om var den store hjälten Josua begravdes. Läs nu först Josua 24:30 och sedan Domarboken 2:8. Båda texterna anger att Herrens tjänare Josua dog 110 år gammal och begravdes i Efraims bergsbygd. Men titta nu på platsens namn. I Josuas bok kallas den Timnat-Serach och i Domarboken Timnat-Heres. Serach respektive Heres. De hebreiska bokstäverna är spegelvända i Domarboken. Varför har någon ändrat ordföljden i namnet Serach? Även den här gången pekar rabbinernas funderingar på att man velat förhindra alla tendenser till att upphöja människor till gudar. Byn Serach var känd som centrum för soldyrkan och i Josuas bok tycks hjälten ha förmåga att kontrollera solens rörelse. I Josua 10:13 läser vi om hur Josua befaller både solen och månen att stanna på himlavalvet. Hade månne Josua gudomlig makt? För att förhindra sådana tankar tros rabbinerna ha redigerat texten i Domarboken, som skrevs senare än Josuas bok. Genom att spegelvända bokstäverna i platsen för begravningen suddas kopplingen mellan Josua och solkulten bort. Vissa bibelforskare anser att något liknande skett i slutet av Femte Moseboken. Där finns tecken på att berättelsen om Mose död redigerats flera gånger. Eventuellt beskrev en version att han inte dog utan fördes rakt upp till himlen, likt Elia. I en annan version dog han och begravdes och platsen nämndes. Oron för att Mose skulle uppfattas alltför helig, och en kult uppstå vid hans grav, tros ha lett till att texten sedan ändrades till sitt nuvarande den stor a ber ättelsen

Ulf Lindgrens_Inlaga_Original.indd 25

25

2022-07-15 13:18


Gud är ljus, s 190 Gud bor i människans hjärta, s 104 Gud liknar mer ett duggregn än en jordbävning, s 54 Gud vet vad ångest är, s 178 Guds namn är själva livsenergin, s 101 Gud är som en mor som lyfter ett barn till kinden, s 80 Gud är som ett frö som växer till ett stort träd, s 166 Gud är som en stad med portar i alla väderstreck, s 228 Gud är som en festmåltid med feta rätter,

s 82 Gud lär sig av sina misstag, s 58 Gud vredgas och vänder bort blicken, s 78 Gud avskyr orättvisa och falskhet, s 75

Öppna Bibeln vill hjälpa dig att se de gamla bibeltexterna inte i första hand som historiska dokument utan som berättelser som också handlar om ditt liv idag. Kanske misslyckas du som David och Petrus? I de frågor som avslutar varje avsnitt inbjuds du att upptäcka ditt liv i texternas berättelser. Då blir texterna relevanta. Öppna Bibeln introducerar det judiska tänkandet för en kristen läsare. Rabbinerna har genom seklerna betonat att Gud vill att människan ska tänka själv och våga ifrågasätta allt, även Gud. I ljuset av det judiska tänkandet får också Jesus sätt att agera och tala ny innebörd. Öppna Bibeln riktar sig till den som läst Bibeln mycket eller lite. Boken avslutas med handledningsfrågor så att den också kan användas i studiecirklar.

Gud syr kläder till Eva och Adam, s 51 Gud agerar i modiga människor, s 56 Gud slungar vår synd bortom horisonten, s 119

Ulf Lindgren är präst i Svenska kyrkan och har tidigare på Verbum gett ut boken Värd i Guds tjänst.

a n p p Ö

n l e b i B Upptäck ditt liv i den Stora berättelsen

ULF LINDGREN

s 139 Gud är som en krukmakare som misslyckas,

B

Öppna Bibeln

Bibelns bilder av Gud

ibeln innehåller många berättelser, men bakom dem anar vi den Stora berättelsen. Den om hur människan mognar och utvecklas, lär sig att tänka själv och agera moraliskt. Den om hur Gud förändras i relationen med män­ niskan. Den Stora berättelsen handlar om människor som är ömsom heliga och ömsom hopplösa men som oavsett söker och finner Gud.

Hagar ger Gud ett namn, s 43 Abraham kritiserar Gud, s 33 Jeremia vägrar att bli profet, s 73 Jakob brottas med sin bror, s 34 Mose talar inte med klippan utan slår på den, s 26 Israeliterna ersätter Mose med en guldkalv, s 49 Rut förför bygdens rike man med sin dygd, s 39 Batseba lär kung David något om Gud, s 40 Profeten Elia faller ner i självömkan, s 54 Kvinnan med blödningar vågar röra vid Jesus, s 135 Sackaios slutar att suga ut de fattiga, s 138 Marta både arbetar och anar det heliga, s 162 Rövaren litar på att Jesus kan öppna himmel­rikets Alla kvinnor kan bli Jesu moder, s 163 Lärjungarna upptäcker det heliga i det vardagliga, s 189 Petrus får kristendomens viktigaste fråga,

en strand, s 169

s 169

Gud fikar med oss om vi öppnar dörren, ISBN 978-91-526-3905-4

9 789152

Öppna Bibeln_Omslag_Original.indd 1

Noa förhalar sitt båtbyggande, s 53

portar, s 185

Gud möter oss med nygräddat bröd vid

s 222

Bibliska gestalter överraskar

ULF LINDGREN

För Paulus lever alla människor inuti Gud, s 224

639054

2022-07-21 11:48