kalendernKyrkoVifirargudstjänst2022 2023 TEMA: Var och en hör sitt språk talas
Från missmod till hopp
Vi är alla passagerare på samma Livets farkost som sänder sitt S O S. De tre bokstäverna ropar; Jordens liv och människan själ är i stor fara. Själva kärleken, som gör att vi bryr oss, kallnar. S O S.
Kyrkan bör lyssna. Varje församlimg bör vara en krisgrupp. Denna Kyrkokalender kan vara ett av hjälpmedlen. De viktigaste böckerna är Skapelsens väldiga bok och Bibeln. Den viktigaste rösten är
Den kyrka som föddes vid påsk i Jerusalem var snart i allvarlig kris. Om den fortsatte hade det knap past ens funnits kyrkoruiner kvar för eftervärlden att syna. Den kyrka, som började byggas i nuvarade Sverige i vikingatid, är nu i kris. Om nedgången i medlem stal och kristen tro och sed fortsätter, vad händer då? Jag vågar inte tänka på det. Det är så sorgligt. Detta får inte ske, Gud sig förbarme. Något hände i Jerusalem, som gav kyrkan en överväldigande stor välsignad framtid. Och det började redan till pingst. Botemedlet? Jo, de troende samlades i templet till bön, och Anden gav dem förmåga att lyssna till och förstå även det främmande. Nu kunde de samtala med dem som ville lyssna.. Men det var en kamp som tog tid och möda, samt fordrade offer, ibland ända till martyrdöden. Tack förfä der och anmödrar. Tack och åter tack.
Något kan hända även i Sverige, som gör att kristen tro blir en stark helande kraft inför en svår fram tid. Detta sker om Guds Ande får öppna öron och ögon, vidga hjärtan och göra dem brinnande, värma händer och göra fötter villiga. Då kan vi komma till hjälp, och hjälpa oss själva.
kyrkokalendern
2
Vi har samma väg att gå. Vi har samma behov av ande och krisberedskap. Anden visar sig förvisso sällan i tungor såsom av eld. Den talar oftast i stillheten, den lyssnar även när bara två eller tre är församlade i bön i det heliga namnet. Den använder outsägliga ord därför att Gud är Mysteriernas mysterium. Anden kännetecknas alltså inte av att den håller ändlösa populära föredrag. Den förvandlar och skapar relation, tro, hopp och kärlek.
Vi läser ur den första kyrkohistorien: VAR OCH EN HÖR SITT EGET SPRÅK TALAS, Apg.2:6. Urkyrkans hemlighet är att Guds Ande, livets, trons och kärlekens, var med dem.
Förord 2022-2023
Var och en hör sitt språk talas
3 samvetet, den första kallelsen är att be och lyssna. Frågor som framför allt bör ställas gäller de tre nödropen. Vi är kallade till storverk. Och kom ihåg; Storverk är att göra “det lilla du kan”, som Lina Sandell med det varma hjärtat sjöng under den stora väckelsen i Sverige på 1800-talet. Vi kan återanvända den sången på 2000-talet. Med varma hälsningar och böner, er Martin Lönnebo
EVANGELIUM, MATTEUS 21:1-9
PSALTARPSALM 24
liturgisk färg Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18. altaret Sex (fyra) ljus och vita blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekom mendationer, alternativa val är möjliga. psalmförslag 103:1-3, 105 | 856, 39 | 104, 736 | 108:1, 2, 5, 109 söndagens namn och ämne Den här söndagen inleder julens förberedelsetid. Sedan 1000-talet omfattar den fyra söndagar. Ad vent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent: Jesu första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt, och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som är den första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesu tredje, sista advent är hans återkomst vid tidens slut. kör och solosångsförslag Bereden väg Ett litet barn av Davids hus Adventsljus övrigt En adventsljusstake med fyra ljus, varav ett som är tänt. För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettonde dagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
Ett nådens år
Textens sammanhang: Uppenbarelseboken är Bibelns sista bok med många olika och ibland motstri diga bilder av Gud. Här beskrivs Kristus som den som är värdig att bryta sigillen. När boken nu kan öppnas, frigörs Guds skapelsekraft och livet kan segra över mörker och ondska.
Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkade åren kring 520 f. Kr. Då hade den babyloniska fång enskapen visserligen tagit slut, men oron och misströstan var fortfarande stor. Profeten lovar att en ny ledare ska komma med ordning och frid. Till invånarna i Jerusalem ska en ny kung komma, ridande på en åsna, precis som kung David gjort 500 år tidigare.
Textens sammanhang: Psalm 24 säger att den Gud som skapat universum är samma Gud som vi möter i templet och i vårt eget hjärta. Varje gång vi följer vårt samvete och längtar efter det outsägliga, kom mer Gud till oss. Det är vårt hjärta som är det tempel vars portar behöver öppnas för att släppa ut Gud.
Söndag 27 november Första söndagen i advent
GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9-10
Textens sammanhang: Matteus vill hjälpa sina judiska läsare att förstå vem Jesus var. Därför jämförs Jesus i denna text både med kung David som red på en åsna och med glädjen under lövhyddohögti den. Då viftade nämligen pilgrimerna med palmblad medan prästerna i templet ropade Välsignad vare den som kommer i Herrens namn. Att möta Jesus är som att möta en kung eller ett levande tempel.
EPISTEL, UPPENBARELSEBOKEN 5:1-5
8NOVEMBER
Att skapa fler fredliga och inkluderande sam hällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt.
Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa. Att göra Lärjungarna la sina mantlar på åsnans rygg och sedan la många människor ut sina mant lar på vägen Jesus red på. Gör egna mantlar av tyg som kyrkan inte längre behöver eller är köpt på en secondhand affär. Kanske vill du dekorera din mantel med tygpennor eller knappar? Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färg läggning: kyrkokalendern/ladda-ned-illustrationhttps://www.verbum.se/ Fråga Varför tror du att Jesus ville rida på en åsna istället för att gå in i staden? Sångförslag Den svenska psalmboken: 736 Orden är bekanta sedan tidi gare – folket har lärt sig dem redan som barn. För de här orden ska ropas dagen då Mes sias kommer, och det är viktigt att alla kan vara med. Och nu ropar folket Hosianna! Välsignad är han som kommer och vittnar därmed: Det är nu det händer! Här kommer Messias! Den här söndagen har hosiannaropet en särskild plats, men orden i sången känner vi igen från varje högmässa. De avslutar sanctushymnen, då vi bereder väg för Kris tus som kommer till oss i nattvardens bröd och vin. Det är nu det händer! Guds tid är ett evigt nu. Därför säger vi att Kristus nu kommer till oss, även om han redan har kommit – och ännu en dag ska komma. I adventstid skärper vi vår blick för detta mysterium som utmanar våra föreställ ningar om tid och rum. Vi ber att den fräls ning vi redan tagit emot ska bli levande för oss och bära frukt i oss. När vi idag stämmer upp i sång inser vi att vi inte är passiva betraktare av det som sker. Då vi sjunger vårt Hosianna är Gud riktigt nära. Gud, du ärans och fredens konung som kommer till oss: Förnya våra hjärtan den na adventstid, så att vi är redo att ta emot din frälsning. Hosianna i höjden!
Barnen gudstjänstfirar Att läsa
Läs om när Jesus rider in i Jerusalem: Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. 116-117 De yngstas bibel sid. 427–432 Globalt mål – Nr 16
9
Emma Audas, präst
NOVEMBER
Textens sammanhang: Kungaböckerna berättar om hur profeterna i det gamla Israel ömsom respek terades och ömsom hånades. Ofta har Elisha motarbetats av sina egna, men denna gång lyssnar en mäktig man från främmande land på honom. När mannen lär sig skilja mellan magi och gudstro blir han frisk.
liturgisk färg Grönt altaret På altaret ställer vi vita och röda blommor och vi tänder två ljus. söndagens namn och ämne Jesu makt att skapa tro och öppna människors hjärtan för Guds verklighet står i centrum för denna söndags texter.
PSALTARPSALM, 36:6-10
Textens sammanhang: Johannesevangeliet förklarar vem Jesus är genom att lyfta fram sju tecken som visar hans förmåga att kanalisera det gudomliga in i det vardagliga. Här är det en rik man som kom mer till tro när hans son tillfrisknar. Därmed blir det tydligt att människor från alla samhällsgrupper påverkas av Jesus.
Textens sammanhang: Bibeln är skriven i ett hett land. Skugga, vatten och källor är livsviktiga och därför används orden även i andlig bemärkelse. Vi törstar efter det heliga. Liv och trygghet är bra, men än viktigare är gåvan att se på vardagen med Guds ögon.
psalmförslag 15:3-4, 40 | 90, 68 | 216, 231 | 333, 8 kör och solosångsförslag NärPåTrädgårdsmästarenjordensåsomihimlenvindarnadansar
GAMLA TESTAMENTET, ANDRA KUNGABOKEN 5:1-4, 9-15
EPISTEL, ANDRA KORINTHIERBREVET 1:3-7
EVANGELIUM, JOHANNES 4:46-54
Jesus skapar tro
Söndag 22 januari Tredje söndagen efter trettondedagen
Textens sammanhang: Paulus besökte flera gånger på 50-talet e. Kr. den grekiska storstaden Korinth. I brevet till dem skriver han att kristen tro handlar om relation. Den som blir tröstad ska sedan trösta andra. Det Gud gjort mot mig ska jag göra mot andra, för alla är vi beroende av varandra.
32 JANUARI
Att göra Skriv eller rita en bön på ett vackert papper och be den med andra eller tyst för dig själv.
Fråga Gud är alltid nära men vi kan inte se Gud. Är det svårt att tro på något som vi inte kan se?
Barnen gudstjänstfirar Att läsa
Håkan Cansund, diakon
33
Den svenska psalmboken: 769 Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.
Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: kyrkokalendern/ladda-ned-illustrationhttps://www.verbum.se/
JANUARI
Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus. (Ps 36:10) Vi låter Psaltarens ord får väg leda oss in på tanken hur Je sus skapar tro hos oss här idag. Är det genom under likt det vi läser om den döende pojken i evangelietexten? Ja kanske är det en stor omtumlande livshän delse som visar på Guds närvaro och hjäl per till att skapa tro, men jag tänker att det kan vara på många sätt. Som diakon har jag förmånen att få möta människor i alla möjliga situationer. Att då få möta den situationen med vetskapen om att Gud är med, ger en möjlighet att vara närvarande i stunden, att utifrån stundens möjligheter se på möjliga vägar framåt, att se ljuset i en annars kanske mörk tillvaro. Att få vara den som får möjlighet att vara en axel att gråta emot, att få vara den som sträcker ut en hand till den som behöver något fast att hålla i när det gungar eller att få vara den som sitter kvar och lyssnar när frustratio nen och förtvivlan tar över. Det tänker jag är stunder och ögonblick som skapar tro, och fördjupar vår tro. Att Gud använder oss var och en för att möta vår medmän niska, ger oss möjligheten att sprida Guds kärlek vidare.
Vi ber: Gud, tack för att Du är ljuset i våra liv. Att vi var och en får dela våra liv med dig och att vi aldrig behöver känna oss en samma på vår livsvandring. Amen.
Läs om Jesus som botar officerens tjänare: Bibel för barn sid. 159 De yngstas bibel sid. 324–327
Globalt mål – Nr 13 Bekämpa klimatförändringarna genom ut bildning och ökad medvetenhet. Tillsammans kan vi göra skillnad! Källsorterar ni skräp i din skola eller förskola? När du källsorterar kan skräpet återvinnas som är bättre för miljön.
Sångförslag
liturgisk färg Violett, alternativt blått/ rosa. altaret Fyra altarljus och rosa el ler guldgula blommor. söndagens namn och ämne Efter tre allvarliga söndagar om livets och fastetidens kamp och vånda kommer midfastosöndagen som en ljus och glädjefylld vilodag. I och med vår nya evangeliebok har midfastosöndagen blivit det officiella namnet på denna söndag. Det latinska tillnamnet Laetare betyder ”Gläds!” och inleder den la tinska texten i Jes 66:10. Ett annat namn för den här söndagen är ”brödsöndagen”, eftersom det är det himmelska brödet, Kristus, livets bröd, som är det bärande temat psalmförslag 397, 733 | 727, 598 | 74, 76:2-3 | 298, 308 övrigt Rosa är en ovanlig liturgisk färg, många kyrkor saknar rosa textilier.
Textens sammanhang: Våra kroppar behöver mat och dryck, inte bara andlig spis. När vi går vilse i livet krävs trygghet, en social gemenskap och näring för våra kroppar. Gud finns i allt det som räddar oss och bygger upp oss. Det andliga och det fysiska är sammanflätat.
kör och solosångsförslag Som hjorten trängtar Välsigna alla fåglar Jag är det levande brödet (ur Våga sjunga SAB)
54 MARS Söndag 19 mars
Midfastosöndagen
Textens sammanhang: Ordspråksboken sammanställdes på 500-talet f. Kr. Den innehåller etiska råd för vardagslivet. Här jämför texten visheten med ett palats dukat till fest. Att studera och bli mer för ståndig är som att äta och dricka gott. Längtar du och jag efter kunskap lika ofta som vi längtar efter ett mål mat? EPISTEL, FÖRSTA KORINTHIERBREVET 10:1-6
EVANGELIUM, JOHANNES 6:48-59
PSALTARPSALM, 107:1-9
Livets bröd
Textens sammanhang: Vi uppnår inte gemenskap med Gud genom att tänka. Våra kroppar behöver med alla sina sinnen fyllas av Gud. Genom att äta och dricka i Kristus blir vi alla ett i Kristus. Denna aspekt av kristen tro som en sinnlig erfarenhet glöms ofta bort.
Textens sammanhang: Paulus besökte på 50-talet e. Kr. flera gånger den grekiska storstaden Korinth. I sitt brev till dem beskriver han hur Israels folk fick både andlig och kroppslig spis av Moses när de vandrade i öknen. Ändå övergav de Gud. En påminnelse till oss att upptäcka det heliga också i det mycket konkreta.
GAMLA TESTAMENTET, ORDSPRÅKSBOKEN 9:1-6
MARS 55 gudstjänstfirar
Våga då tro att det du känner och längtar efter är Guds spår i dig, ja Guds rop och läng tan efter dig. Så lyssna till Guds hjärtas puls slag som slår för dig: ”Kristi kropp för dig ut given - Kristi blod för dig utgjutet”, öppna din själ och ta emot livets bröd. Jesus ger dig av sig själv för att mätta din hunger, förbli i dig och leva genom dig. Så är Jesus livets bröd för oss. Du behöver inte förstå, för det hänger inte på ditt förstånd. Du behöver inte känna på ett särskilt sätt, för det hänger inte på dig. Du behöver inte åstadkomma en stark tro, för det hänger inte på dina prestationer. Det hänger inte på dig, det hänger på Gud.
Sångförslag Den svenska psalmboken: 689 Denna söndags evangelietext finns inte i Bi bel för barn, så därför föreslår vi en annan. På vår resa genom livet ligger en grundlängtan i vårt inre. Vad vi än är med om gräver en fråga som en ständig hunger inom oss: Är jag värd att älskas? Om vi tror att det inte är en slump att vi kom till, om vi tror att vi är skapade, då måste den na hunger ha sitt ursprung i Gud. Och då är det bara Gud som kan mätta våra hungriga själar. Jesus säger: ”Jag är det levande brö det... Den som äter av det brödet skall leva i evighet.” Om dina djupa rötter känner: ja, det måste finnas en skapare! Om din grundläg gande längtan är att bli villkorslöst älskad.
Att göra Baka tillsammans ett enkelt gott bröd som kan användas under mässan eller på kyrkkaffet. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: kyrkokalendern/ladda-ned-illustrationhttps://www.verbum.se/
Fråga Har du någon gång träffat en ny vän som du inte riktigt förstått hur den tänker? Kan det vara spännande att umgås med nå gon som är annorlunda?
Att läsa
Läs om när Jesus skapar tro: Bibel för barn sid. 180 Globalt mål – Nr 2 Låt ingen människa svälta eller gå hungrig. Och låt speciellt inte barn behöva oroa sig över att inte få äta sig mätta. Prata tillsammans om vad man kan göra för att ingen ska behöva vara hungrig.
Vi ber: Gud, jag ger upp! Jag ger upp alla för sök att i egen kraft tro, förstå. Jag lägger nu mitt liv i din hand. Mätta min själ med Livets bröd. Amen. Eva Nordung Byström, biskop
Barnen
PSALTARPSALM, 118:15-24
Textens sammanhang: Denna del av psalm 118 skildrar hur pilgrimerna träder in i Jerusalems tem pel. Då händer något helt oväntat. Stenen som ingen brytt sig om blir plötsligt grunden till något nytt.
Söndag 9 april Påskdagen
• Johannesserien Kristus är uppstånden
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 13:32-37
I Guds ögon är varje varelse unik och kan på sitt sätt bidra till att laga världen.
Textens sammanhang: Som en sann judisk rabbin undervisar Paulus genom att ständigt hänvisa till olika bibelställen för att förklara en fråga. Hans svar försöker fånga konsekvenserna av att Jesus upp stått från de döda.
Textens sammanhang: Gud sänder profeten Jona till storstaden Nineve för att uppmana dem till bot och bättring. Profeten vill inte anta uppdraget, flyr med ett fartyg, hamnar i en storm, kastas överbord och slukas av en val. I tre dagar är Jona i valens buk, tre dagar av mognad. Då först spottar valen ut ho nom. Nu är han redo att anta uppdraget.
liturgisk färg Vitt (eller guld som kan ersätta andra färger vid högtider). altaret Sex ljus och påskliljor. söndagens namn och ämne På påskdagen firar vi Kristi uppståndelse. Det var på tredje dagen Kristus uppstod. Det var också den första veckodagen, motsvarigheten till vår söndag. Därför är varje söndag en påminnelse om Jesu uppståndelse. Ordet ”påsk” hänger språkligt samman med det hebreiska ordet för påsk, pesach, som via det grekiska ordet páscha har blivit påsk i vårt språk. Påskdagen infaller på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det är förklaringen till att påskdagen kan infalla från slutet av mars till sent i april. psalmförslag 146:1-2, 465 | 147, 464 | 153, 154 | 151, 313 kör och solosångsförslag En jubeldag En ängel välte stenen bort Morgon övrigt Om påsknattsmässa inte har firats kläds altaret inled ningsvis och påskljuset tänds. Påskseriens liturgiska musik används, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
APRIL
EVANGELIUM, JOHANNES 20:1-18
68
GAMLA TESTAMENTET, JONA 2:1-11
Textens sammanhang: På påskdagen läser vi slutet på Johannes beskrivning av Jesu uppståndelse. När Jesus visar sig för Maria känner hon först inte igen honom. När hon väl inser att det är han, vill hon röra vid honom, vilket inte Jesus tillåter. Känner vi igen det heliga när vi möter det? Vill vi också hålla kvar och kontrollera det heliga?
Globalt mål – Nr 3 Låt alla människor ha rätt till ett hälsosamt liv ge nom att bekämpa smittsamma sjukdomar, vacci nera alla barn och ha tillgång till sjukvård.
69 Barnen gudstjänstfirar Att läsa
Läs om den tomma graven: Bibel för barn sid. 219 Nära dig sid. 51-52 De yngstas bibel sid. 456-458
Prata om vad man kan äta från naturen och od la hemma. Odlar ni något hemma, i så fall vad? Att göra Så frön i en mjölkförpackning, gör hål under och fyll med jord. Följ utvecklingen från tillsy nes dött frö till liv genom träffarna. Flytta sen ut dem till pallkrage eller passande rabatt. Pumpa, solros, krasse, ringblomma och sockerärtor är bra för de otåliga. Vågar ni provsmaka på mid sommardagen? Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färg läggning: kyrkokalendern/ladda-ned-illustrationhttps://www.verbum.se/ Fråga Kvinnorna får veta att något omöjligt hade hänt – Jesus levde igen. Har du varit med om något som först verkat omöjligt? Förut var det omöjligt att ringa med en mobiltelefon, vad för omöjlig sak idag tror du är möjlig i framtiden?
Sångförslag Den svenska psalmboken: 612 APRIL Det är påskdag och jag tän ker tillbaka på en begrav ning jag hade en gång. Med värme minns jag samtalet med en änkeman och hans vuxna barn. Det var ett samtal blandat av tårar och skratt, väckta av det liv som delats. När vi kom till det moment i begravningen som handlade om musi ken, så hade änkemannen ett önskemål, att Mendelsohns brudmarsch skulle spelas som avslutning. Att önska en bröllopsmarsch i en begravning hörde inte till det jag kän de igen och jag undrade hur han ville att den skulle framföras. Jo, sa han, jag vill att musiken spelas med full kraft, som den en gång framfördes. Denna händelse blev för mig en stark påminnelse om att sorgen inte är sorglig utan är en frisk längtan efter liv.
I en värld där vi är vana vid att höra att det mesta är beroende av vad vi själva för mår så är det en konst att förhålla sig så lekfull och öppen för det oväntade. Men korset är verkligen upptaget. Det behövs inga offer. Livet ges oss. I kraft av sin kärlek, visade Jesus hur kär leken gör sina vägar i det till synes omöj liga. Det är en kärlek som ger inre frihet, som driver oss att söka andra händer fast vi kan vara märkta av händer som en gång drogsDärförtillbaka.behöver vi trotsigt fortsätta öpp na för och ropa påskdagens oväntade bud skap om Jesus uppståndelse: den grund som håller i livet och i döden. Han är uppstån den, han är sannerligen uppstånden!
Hanna Stark, präst
Textens sammanhang: Profeten Jeremia verkade under en turbulent tid på 590-talet f. Kr. när en inva sion från det babyloniska riket var nära förestående. Jeremia kräver att folket bättrar sig och värnar de mest utsatta grupperna: invandrare, änkor och barn. Först när individen agerar med empati blir hon medveten om Guds närvaro.
Söndag 30 juli Åttonde söndagen efter trefaldighet Andlig klarsyn
Textens sammanhang: I brevet till de kristna i Rom sammanfattar Paulus kärnan i sin förkunnelse. Vår relation till Gud liknar den mellan barn och förälder. Den kännetecknas av tillit, inte rädsla. När livet går sönder och vi lider är det inte ett tecken på att Gud straffar. Gud är med både i lidande och lycka.
GAMLA TESTAMENTET, JEREMIA 7:1-7
EPISTEL, ROMARBREVET 8:14-17
Textens sammanhang: I Bergspredikan sammanfattar Matteus mycket av Jesu förkunnelse. Att bli en moraliskt god människa är svårt, men varje människa har en möjlighet till förbättring. Att falla är lätt men att resa sig igen och försöka är viktigare. Jesus säger att vägen till livet är smal men inte omöjlig.
EVANGELIUM, MATTEUS 7:13-14
PSALTARPSALM, 119:30-35
Textens sammanhang: Psalmisten uttrycker en längtan efter att möta Gud på livets olika stigar. Psal mens alfabetiska struktur, som låter varje hebreisk bokstav inleda ett stycke vardera, understryker att Guds närvaro finns överallt.
liturgisk färg Grönt altaret Två ljus och blommor i blandade färger. söndagens namn och ämne Ämnet Andlig klarsyn infördes i Evangelieboken 1983. Att vilja och kunna skilja på rätt och orätt, sanning och lögn, gott och ont är viktiga och oumbärliga sidor av vårt kristna liv.
psalmförslag 326, 406 | 265, 825 | 367, 729 | 288, 293 kör och solosångsförslag Pärlor sjunger Jag välsignar (ur Romantisk kyrkomusik) Herre, du är bröd och vin (ur Romantisk kyrkomusik)
114 JULI
115 JULI
Bli fadder åt en flicka så att hon får gå i sko lan; 60% av världens analfabeter är kvinnor. Alla förtjänar att få utbilda sig.
Min första bil, en gammal Opel Rekord som någon handmålat klarröd med pen sel, hade inte många kvaliteter förutom att baksätet var i det närmaste i nyskick. Den var svårstar tad och bjöd till långsam körning. Över 80 kilometer i timmen var det rent otäckt. Bi len bjöd till slingriga omvägar för att und vika de högre hastigheterna, men på köpet blev de upptäcktsfärder. Ju mindre vägen är, desto fler är skyltarna och upplevelser na. Till och med små gårdar räknas och får en vägskylt, ofta hemmagjord. Någon har gjort en egen skylt, – självplock, rum ut hyres, honung. På europavägen missas allt detta.Såär det med livet också. Det finns mycket att missa på att ta den snabba bre da vägen, och olyckor blir allvarligare när det går fort. Jesus kommer inte med ett hot, utan en varning och en inbjudan till en an nan väg, en annan port, till livet. Ur Johan nesevangeliet vet vi vad det innebär. Jesus själv är vägen, grinden och livet. Gud. Jag förstår inte varför jag ofta vill att allt ska gå fort och rakt i livet. Jag vet att när jag har bråttom blir det ofta tokigt. Hjälp mig följa dina steg, led mig den väg jag behöver gå och för mig till sist in i din evighet. Amen. Olle Ohlsson, präst Att läsa Läs om Paulus brev: Bibel för barn sid. 252 Globalt mål – Nr 5 Låt hela världen uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, resurser och infly tande och är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling.
Barnen gudstjänstfirar
Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: kyrkokalendern/ladda-ned-illustrationhttps://www.verbum.se/ Fråga Vad tycker du om att göra? På vilket sätt be hövs du i familjen eller i skolan/förskolan? Sångförslag Den svenska psalmboken: 755
Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.
Att göra Gör dig själv som en pappersdocka. Använd lite hårdare papper och fem jungfruben.
När man hjälper någon kan man få en ny vän. Precis som kvinnan fick när hon hjälpte Jesus.
Man skulle kunna jämföra Bibeln med ett kalejdoskop. Man kan se helt olika saker när man vrider och vänder på berättelserna – Bibeln är en bok för hela livet.
166 det är torsdag förmiddag i Knivsta pas torats förskola Sankta Maria i Alsike två mil söder om Uppsala. Utanför kapellet är det nio barn som tar av sig sina ytterkläder och sätter dem i sina lådor. Barnen är mellan ett och två år och det är dags för veckans kapellsamling.Desättersig på sina platser. Ljuset tänds. Vi sjunger några sånger tillsammans. Och så är det dags för da gensJagbibelberättelse. försökerattanvända
Barnets möte med bibeltexten
kyrkoårets texter och helst rätt årgång och oftast går det och så även den här tors dagen. Det är texterna för den andra söndagen efter trettondedagen. Rubriken är Livets källa och evang elietexten är berättelsen om kvinnan vid Sykars brunn: JohVad4:5-26.ärdet
tematext
Så tar jag upp Jesus och han är så törstig. Han har gått länge och nu har han kommit till en brunn och han har inget att dra upp vattnet med. Så kommer kvinnan. Hon har en kruka på huvudet. Jesus frågar henne om hon kan ge honom vatten och det gör hon. De börjar prata med varandra.
jag väljer att lyfta fram i texten och vad väljer jag bort? Vad kan en ettåring och en tvååring ta till sig av texten? Att Jesus är ute och går och att det är så varmt så han blir törstig och att en kvinna ger honom vatten som han dricker. Det är nog det som barnet kan ta till sig. Så där börjar jag. Jag har med mig en brunn som är gjord av en blom kruka med en kryddburk fastknuten i ett snöre. Den kan man sätta ner i krukan som är fylld med vatten och dra upp vatten som Jesus får dricka. Med mig har jag också två dockor. En kvinna och Jesus. Barnen är med helt och hållet. Varje barn får själv dra upp vatten som vi häller i ett glas som Jesus får dricka av. Det är ett heligt allvar i barnet när hon släp per ner kryddburken, så drar hon upp vattnet, häller det i glaset och så får Jesus dricka. Att få ge Jesus vat ten såsom kvinnan vid Sykars brunn är det vi landar i. En halvtimme senare kommer 20 glada 3–4åringar. Vi börjar på samma vis med ljuständning och sång.Brunnen och dockorna är kvar. Jag börjar med att ta upp kvinnan och berättar att hon inte har några vänner.. Ingen vill vara med henne. Hon är på väg att hämta vatten och hon gör det när hon vet att ingen annan är där. Det är inte alltid så enkelt att vara män niska. Ibland är allt jobbigt.
av
Självklart vill även de här barnen dra upp vatten. Jag avslutar med att barnen får säga efter mig: : kajsa nordenstorm , diakon
SAMTALA OCH REFLEKTERA Barnets möte med bibeltexten En text av Kajsa Nordenstorm
HELIKOPTERPERSPEKTIV:
Detta kan jag som vuxen lära mig av barnets möte med bibeltexten…
När man hjälper någon kan man få en ny vän. För ett barn som är utanför kan det här vara ett evangelium. Att om jag hjälper någon kan jag få en ny vän. Något barnet kan pröva själv. Bibeln är en bok som handlar om hela livet. Livet med Gud och livet med varandra. Båda två är viktiga. Gudsrelationen och relationen med varandra.
I Jesus finns så mycket. Han är frälsaren, en del av Treenigheten, Guds son och så är han min vän, din vän och barnens vän.
Där slutar jag och femåringarna vill precis som alla de andra barnen dra upp vatten ur brunnen, hälla det i glaset och låta Jesus dricka. 24 barn, var och en i lugn och ro får göra det och det är alldeles tyst i barngrup pen. man skulle kunna jämföra Bibeln med ett kalej doskop. Man kan se helt olika saker när man vrider och vänder på berättelserna. När man läser Bibeln med barn väljer man bort vissa saker och betonar an dra. Bibeln är en bok för hela livet så det finns gott om tid att läsa berättelserna flera gånger och upptäcka det som vi inte fick höra som barn. Egentligen blir vi ald rig klara med Bibeln. Dess berättelser öppnar sig på nytt och vi upptäcker ständigt nya djup i texterna –även när vi är vuxna. l
• G enom att vara lite kreativ kan du hjälpa till att skapa nya djup i bibeltexter.
• Vilka erfarenheter har du av att få syn på en text på ett nytt sätt? Vad var det som hjälpte dig att se nya perspektiv? Dela med varan dra.
Så till slut kommer femåringarna. Det jag lägger till är att kvinnan tycker om att prata med Jesus. Hon känner sig trygg. Hans ögon är snäll la. Han lyssnar på vad hon säger. Det är hon inte van vid. Hon börjar fråga om saker hon undrat över. Vem Gud är och hur man ska be till honom och om man måste vara på en speciell plats när man ber. Jesus säger till henne att Gud vill vara med alla människor. Att vi kan be till Gud var som helst och att Gud är nära hela tiden.Allt det här gör kvinnan så glad. Hon har fått en ny vän som tar henne på allvar.
• Leta upp en bibelberättelse som du vill för medla till en specifik målgrupp; konfirman der, föräldrar, barnkören eller något annat sammanhang.
Vännen Jesus som är med oss när lyckan kommer och när lyckan går. Vännen Jesus som ser på oss med vänliga ögon.
167
• Fundera över vad i texten du väljer att lyfta fram och vad väljer du bort? Vad kan du an vända för språk, bilder, material?
den där första pingsten överraskade helig Ande människorna i Jerusalem på ett underbart sätt. Plötsligt kunde alla höra sitt språk talas! Evangeliet fann nya vägar att förmedlas på för att det skulle kun na nå till jordens yttersta gräns. Genom årtusendena har Anden fortsatt att överraska med ständigt nya sätt – nya medier – att förmedla glädjebudskapet om Jesus Kristus på. I vår tid finns fler än någonsin, inte minst tack vare alla de olika varianter av media som digitali seringenMellanmöjliggjort.ettbudskap
172 av : frida mannerfelt , präst och forskare i praktisk teologi
Ytterligare ett verktyg
och ett medium finns alltid ett spännande samband. Varje medium har sina möjlig heter och begränsningar som skapar olika förutsätt ningar. Som när den antika grekiskan i evangelierna ska översättas till modern svenska. I den nya språk dräkten får evangeliet nya nyanser, andra betoningar. På samma sätt med de digitala medierna. Beroende på vilken plattform man väljer att använda, skapas olika sorters möjligheter och utmaningar. Och som så ofta är det ett mynt med två sidor, där samma egenskap kan innebära både en välsignelse och en risk. digitala media kan vara många olika saker, och var je plattform kommer som sagt med sina egna speciella förutsättningar. Samtidigt finns det vissa gemensam ma drag. En sådan sak är att digitala media gör kyrkan ännu mer global, världsvid och gränsöverskridande. För den som befinner sig på sjukhuset med sitt sjuka barn blir det möjligt att vara med och fira gudstjänst och omslutas av församlingens omsorg och förböner. För den som tvingats på flykt från sitt hemland blir det möjligt att lyssna till predikan på sitt eget språk. För den som inte känner sig hemma i den lokala försam lingens teologi eller fromhetstradition finns möjlighet att finna en annan gemenskap som bär. Församlingar har större möjligheter att bjuda in andra predikanter från världens alla hörn utan att det kostar skjortan. det gränsöverskridande draget kan samtidigt sägas ha baksidor, inte minst att det gör det ännu enk lare att välja att bara lyssna till predikanter som man själv tycker om och håller med. För handen på hjär tat, vem av oss har inte kikat i predikoturerna och valt gudstjänsten med favoritpredikanten ibland? I en digi tal kultur blir det ännu lättare, och andra predikanters tolkningar av evangeliet får inte chansen att utmana och skava mot våra invanda föreställningar. Lika tveeggad är den ökade offentligheten som pre dikan får i digitala media. Predikan har förstås alltid varit ett offentligt tal som vem som helst kan lyssna på, men via digitala media kan verkligen vem som helst lyssna. Det innebär förstås en möjlighet eftersom fler människor kan nås av predikan. Samtidigt vittnar många predikanter som jag intervjuat om en känsla av Med digitala media har kyrkan fått ytterligare ett sätt att förmedla evangeliet på. Jag tror att det är viktigt att tänka på det just så: som ännu ett verktyg i verktygs lådan. Ett komplement för att evangeliet verkligen ska kunna nå alla.
tematext
HELIKOPTERPERSPEKTIV:
SAMTALA OCH REFLEKTERA Ytterligare ett verktyg En text av Frida Mannerfelt
• På vilket sätt kan det digitala rummet vara en tillgång i uppdraget att bedriva lärande och undervisning?
173
• Vilka fördelar och nackdelar ser du i att fira gudstjänst digitalt? Vad är dina egna erfa renheter?
• Vad är viktigt för församlingen att tänka på nu och framåt? Fortsätta med digitala mö tesplatser som ett komplement till att ses i det fysiska rummet?
Det bästa med digitala media är... osäkerhet och utsatthet när man inte vet om den som lyssnar till predikan kommer att göra det med välvilja eller är ute efter att kritisera och tolka det som sägs till det värsta. Inte heller om åhörarna är djupt krist na med stora förkunskaper eller sökare. Den kontroll som det innebär att se åhörarna framför sig i rummet, och kunna anpassa predikan efter deras reaktioner, saknas. det offentliga draget är dock inte bara en svå righet, utan också en möjlighet. Predikanter som jag har intervjuat i min forskning om predikan i en digital kultur ser det också som något positivt att de blivit ut manade att tänka till om hur evangeliet kan gestaltas. De berättade att de strävade efter att det skulle vara kort, kärnfullt och kristallklart. Som en av dem be skrev det: ”Jag måste gå direkt på evangeliet om Jesus Kristus utan omsvep.” Åhörarna verkade också upp skatta deras ansträngningar. I enkäter och intervjuer vittnar församlingsmedlemmar att man tyckte att pre dikningarna hade blivit bättre, tydligare och mer ge nomtänkta i det digitala formatet. Med digitala media har kyrkan fått ytterligare ett sätt att förmedla evangeliet på. Jag tror att det är viktigt att tänka på det just så: som ännu ett verktyg i verk tygslådan. Det är inget universalverktyg som ersät ter alla andra sätt att förmedla evangeliet på, utan ett komplement för att evangeliet verkligen ska kunna nå alla på det språk som de bäst kan förstå. Det behöver också användas precis som alla andra verktyg, med ur skiljning och precision, så att fördelarna överväger. l
• Digitala medier och plattformar har innebu rit både möjligheter och utmaningar, inte bara för kyrkan, gudstjänsten, predikan och sången/musiken utan även för alla förening ar och arbetsplatser och har påverkat vårt sätt att mötas.
tematext
efter att ha varit bortglömd i 500 år har pilgrimsrörelsen fått nytt liv i Norden. Idag är pil grimslivet en bred folkrörelse som når långt utanför kyrkväggarna. Åtskilliga svenskar och nordbor med skiftande relation till kyrka och tro tar idag på sig ett par kängor, packar ryggsäcken och fattar en vand ringsstav för att under en tid leva som pilgrim. Vad som driver människan av idag ut på pilgrims vandring kan se ganska olika ut, men ofta finns en önskan om att komma bort från en stressad livsstil i vårt ”bråttom-samhälle” för att finna ett annat alterna tivt och mer hållbart sätt att leva. Pilgrimen ger sig ut på vandring för att söka svar på livsfrågorna och lyssna efter svar och vägledning. För många blir den första pilgrimsvandringen i kyr kans regi ofta en aha-upplevelse. Att tillsammans med andra pilgrimer under flera dagar få vandra genom skiftande landskap och följa en regelbunden rytm av vandring, vila, bön, mässa och tystnad ger ofta en djup genklang i själen. Det blir inte sällan ett uppvaknade och en längtan efter mer. Den nye pilgrimen erövrar of ta både ett språk och en möjlig form för en levande tro. att lyssna i tystnad . Ett av pilgrimens sju nyck elord är ”tystnad” och är ofta ett återkommande in slag under arrangerade pilgrimsvandringar. Genom att vandra i tystnad avsätter vi tid för att lyssna - både utåt och inåt. Tystnadens symbol är ”kappan”. Kappan påminner mig om att tystnaden inte är en frånvaro – utan en närvaro. Jag uppfylls och omsluts av Guds goda tystnad. Genom att vandra i tystnad får jag som pilgrim hjälp att kunna lyssna. Och då kan det stora hända – att jag börjar höra Gud tala. när människan tystnar – då talar gud . I bibeln och i den kristna traditionen finns många berättelser om personer som kallats till vandring ut i avskildhet, i öknar, berg, skogar och ytterst i havet för att söka av skildhet och vägledning. Jesus själv kände behovet att under vissa tider dra sig undan för att lyssna på Fa dern. Jesus säger till sina lärjungar: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er” (Markus 6:31). Den kallelsen gäller även oss. I Vadstena finns en lång tradition av människor som på samma sätt hört Guds ord genom stillhet och tystnad. När den Heliga Birgitta mottar visionen om att skapa en ny klosterorden i Vadstena så är det ge nom ett tillstånd av stillhet och innerlig bön. Hon får då klart förnimma Guds vilja och ta emot visionen om den ”nya vingården”. För pilgrimen blir tystnaden en välkommen vän och vägvisare. Under vandring en blir den inre stillheten och den ordlösa bönen en naturlig och integrerad del av oss. Vi börjar att be med våra fötter – mer än med våra ord.
176 av : rickard borgenback , präst och föreståndare på pilgrimscentrum i vadstena
Tystnaden _ trons modersmål
HELIKOPTERPERSPEKTIV:
• Det är ofta som det talade ordet är det språk som vi använder oss av, ibland kanske ore flekterat över att det faktiskt finns andra språk. Allt fler upptäcker tystnaden som ett språk att använda och i texten finns många exempel på pilgrimens upptäckt av just tyst naden.
• Vad är det i pilgrimsrörelsen som lockar människor, förutom tystnaden?
• G år det att träna sig i tystnad? Hur kan det ske?
I tystnaden upplever jag...
På ett liknande sätt beskriver Paulina Mariadotter händelseförloppet när hon 1960 fick motta visionen om ännu ett ny klostergemenskap – Mariadöttrarna. Paulina Mariadotter återkom gärna till orden: När människan lyssnar talar Gud. När människan följer handlar Gud.
SAMTALA OCH REFLEKTERA Tystnaden – trons modersmål En text av Rickard Borgenback
• Vad betyder tystnad för dig? Något som är obehagligt och svårt att vara i eller något som skapar utrymme och ger nya perspektiv?
Att Gud fortsätter tala fick Kjell Karlsson, tidigare kyrkoherde i Vadstena, också erfara när han 1994 fick motta en vision om ett Pilgrimscentrum i Vadstena. Han var då inne i en tid av svaghet och kraftlöshet. Kjell har sagt: ”Jag var tyst – då fick Gud sin chans med mig”. herre , visa mig vägen . I vår kyrkotradition har det talade ordet och predikan haft en framträdande plats medan i andra kyrkotraditioner, som den ortodoxa, har stillheten och tystnaden betonats betydligt mer. Där talar man gärna om tystnaden som ”trons mo dersmål”– för ”i vår tystnad ljuder Guds ord”. För pilgrimen blir också tystnaden en välkommen vän och vägvisare. Under vandringen blir den inre stillheten och den ordlösa bönen en naturlig och in tegrerad del av oss. Vi börjar att be med våra fötter – mer än med våra ord. Och för varje steg fördjupas gemenskapen med Jesus Kristus. Vi lär oss att igen känna hans röst och vi gör oss mer öppna att lyssna på honom och följa hans vägar. Vi kan då få tala med Samuels ord i Gamla testamentet ”Tala herre, din tjä nare hör” och vi kan få be med Heliga Birgitta av Vad stena: ”Herre visa mig vägen och gör mig villig att vandra den”. l
177
ISBN 9789152638996978-91-526-3899-6
