9789152638927

ISBN 978-91-526-3892-7

9 789152

Du a�r vald!_omslag.indd 1-3

638927

Du är vald!

Stort grattis! Du är vald. Du har blivit vald med förtroende och har nu en möjlighet att bidra till en utveckling av Svenska kyrkan och dig själv.

Som förtroendevald kommer du att uppleva att medarbetare och församlingsbor ställer nya krav på dig men också att nya relationer skapas. Du, precis som varje församling eller pastorat, är unik, vilket betyder att förutsättningarna för att lyckas är olika beroende på hur organisationen ser ut just hos dig.

Tanken med denna bok är att på olika sätt rusta dig som förtroendevald och i förlängningen bidra till positiva utvecklingsspiraler för Svenska kyrkan.

Därför rör bokens kapitel olika delar; alltifrån reflektioner kring rollen som förtroendevald till styrning och ledning av kyrkan.

Du är vald! ger dig de baskunskaper du behöver i uppdraget som förtroendevald och är en perfekt start på ditt nya uppdrag.

Du är vald!

Lars Björksell Ing-Marie Rundwall Erik Sjöberg-Sund

2021-10-13 09:41

Du är vald!

En liten bok för förtroendevalda i Svenska kyrkan

Ing-Marie Rundwall Lars Björksell Erik Sjöberg-Sund

Innehåll Förord 11 Kap 1

12

Kap 2

22

Kap 3

30

Kap 4

42

Kap 5

66

Kap 6

80

Kap 7

90

Kap 8

102

Att läsa mer

108

Bilagor – stöd till ordförande

110

Om författarna

126

ATT VARA VALD ATT SITTA PÅ MÖTEN ATT MÖTA UTMANINGAR ATT STYRA OCH LEDA I SVENSKA KYRKAN

© 2021 Författarna och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Omslagsfoto: Magnus Aronsson Formgivning och sättning: Anna Björnström foto inlaga och baksida: Anna Björnström Tryck: ADverts, Lettland 2021 ISBN: 978-91-526-3892-7

Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm.

08-743 65 00 verbum.se

ATT LEVA I EN VÄRDEBASERAD ORGANISATION ATT HANTERA KONFLIKTER ATT ARBETA MED EKONOMI ATT HA KÄNNEDOM OM JURIDIKEN

Innehåll Förord 11 Kap 1

12

Kap 2

22

Kap 3

30

Kap 4

42

Kap 5

66

Kap 6

80

Kap 7

90

Kap 8

102

Att läsa mer

108

Bilagor – stöd till ordförande

110

Om författarna

126

ATT VARA VALD ATT SITTA PÅ MÖTEN ATT MÖTA UTMANINGAR ATT STYRA OCH LEDA I SVENSKA KYRKAN

© 2021 Författarna och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Omslagsfoto: Magnus Aronsson Formgivning och sättning: Anna Björnström foto inlaga och baksida: Anna Björnström Tryck: ADverts, Lettland 2021 ISBN: 978-91-526-3892-7

Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm.

08-743 65 00 verbum.se

ATT LEVA I EN VÄRDEBASERAD ORGANISATION ATT HANTERA KONFLIKTER ATT ARBETA MED EKONOMI ATT HA KÄNNEDOM OM JURIDIKEN

En förtroendevalds bön Tack för förtroendet som jag har fått.

Tack för ansvaret det innebär att vara förtroendevald.

Hjälp mig att förvalta det med de gåvor som Du har gett mig.

Hjälp mig att tänka klart och vara öppen för Din vilja, att både kunna lyssna på andra och vara tydlig min egen uppfattning.

Jag ber för de uppgifter som väntar, hjälp mig att vara med och fatta kloka beslut som långsiktigt tjänar Dig, Din kyrka och de människor som berörs av besluten.

Jag ställer mig till förfogande och ber om frimodighet, mod och ödmjukhet i Jesu namn.

Amen.

8

9

En förtroendevalds bön Tack för förtroendet som jag har fått.

Tack för ansvaret det innebär att vara förtroendevald.

Hjälp mig att förvalta det med de gåvor som Du har gett mig.

Hjälp mig att tänka klart och vara öppen för Din vilja, att både kunna lyssna på andra och vara tydlig min egen uppfattning.

Jag ber för de uppgifter som väntar, hjälp mig att vara med och fatta kloka beslut som långsiktigt tjänar Dig, Din kyrka och de människor som berörs av besluten.

Jag ställer mig till förfogande och ber om frimodighet, mod och ödmjukhet i Jesu namn.

Amen.

8

9

Förord Uppdraget som förtroendevald kommer att ge dig många möjligheter att utveckla och utvecklas. Du kommer att få uppleva att andra ställer helt nya krav på dig och du kommer att uppleva relationer med församlingsbor och medarbetare på nya sätt. Förutsättningarna för att lyckas som förtroendevald ser olika ut beroende på hur församling och pastorat är organiserade just hos dig.

Vår ambition med den här boken är att bidra till positiva utvecklingsspiraler för Svenska kyrkan. Bokens kapitel kommer att vidröra olika delar: alltifrån reflektioner kring rollen som förtroendevald till styrning och ledning av kyrkan. Tankar om snällhetskultur, beslutskompetens och hur man skapar goda möten hoppas vi uppmuntrar till samtal med andra förtroendevalda. Boken innehåller också en snabb genomgång av olika begrepp inom ekonomi och juridik.

Du är vald ger baskunskaper i uppdraget som förtroendevald och kan läsas antingen från pärm till pärm eller varje avsnitt för sig. Den lämpar sig också som gemensam kompetensutveckling för församlingsråd, kyrkoråd eller kyrkofullmäktige.

11

⊛

KAP 1

ATT VARA VALD ⊛ Du är vald! Grattis! Du är vald med förtroende.

Någon har gett dig sitt förtroende. Någon litar på att du ska kunna bidra till en utveckling av Svenska kyrkan just där du bor!

⊛

KAP 1

ATT VARA VALD ⊛ Du är vald! Grattis! Du är vald med förtroende.

Någon har gett dig sitt förtroende. Någon litar på att du ska kunna bidra till en utveckling av Svenska kyrkan just där du bor!

Förtroendevalda har olika bakgrund och tillsammans är ni viktiga för att forma Svenska kyrkan framåt. Du är vald vänder sig till just dig och därför känner du säkert igen dig i någon av följande målgrupper: ⊛ Du har erfarenhet av att vara förtroendevald i Svenska kyrkan sedan många år tillbaka. − Många förtroendevalda återkommer mandatperiod efter mandatperiod, vilket innebär att uppdraget är givande och ger energi och lust till fortsatt engagemang. ⊛ Du har erfarenhet av att vara styrelseledamot i annan, kanske också värdestyrd, organisation och har nu tagit steget att vara förtroendevald i kyrkan i din närhet. ⊛ Du har erfarenhet av att vara politiker på kommunal eller regional nivå och kommer under en tid framåt inse att mycket är sig likt men också olikt när det gäller Svenska kyrkans styrningsmodell. ⊛ Du har ett stort engagemang och vill bidra med din tid och dina gåvor men har ingen erfarenhet av arbete som förtroendevald.

14

Utveckling pågår ständigt ”Jaså, du är engagerad i Svenska kyrkan. Lever den fortfarande?”

Detta är en frågeställning med olika djup men också med en nyfikenhet. För många är Svenska kyrkan i högsta grad både levande och angelägen. En del räknar ut Svenska kyrkan och anser att dess budskap och organisation är lite väl förlegad, men Svenska kyrkan har förändrats en hel del under det gångna seklet. En stor mängd anställda medarbetare har tillkommit med olika sorters tjänster i församlingsliv, begravningsverksamhet och stödjande administration. En hel del kyrkor har byggts och dessutom har det byggts mängder av församlingshem för den kyrkliga verksamheten som inte fanns tidigare. Framtiden kommer också att medföra förändringar exempelvis gällande utformningen av mötesplatser, verksamheter och antalet anställda.

Men Svenska kyrkan behöver verkligen inte ses som uträknad. Den kristna kyrkan har funnits i 2000 år och har ständigt förändrats genom seklerna, men det kristna budskapet med Jesus Kristus i centrum har hela tiden varit grunden. Det svenska samhället har också förändrats en hel del under de dryga 1000 år som den kristna kyrkan har funnits i vårt land. Utveckling, förändring och framtidshopp går hand i hand.

15

Förtroendevalda har olika bakgrund och tillsammans är ni viktiga för att forma Svenska kyrkan framåt. Du är vald vänder sig till just dig och därför känner du säkert igen dig i någon av följande målgrupper: ⊛ Du har erfarenhet av att vara förtroendevald i Svenska kyrkan sedan många år tillbaka. − Många förtroendevalda återkommer mandatperiod efter mandatperiod, vilket innebär att uppdraget är givande och ger energi och lust till fortsatt engagemang. ⊛ Du har erfarenhet av att vara styrelseledamot i annan, kanske också värdestyrd, organisation och har nu tagit steget att vara förtroendevald i kyrkan i din närhet. ⊛ Du har erfarenhet av att vara politiker på kommunal eller regional nivå och kommer under en tid framåt inse att mycket är sig likt men också olikt när det gäller Svenska kyrkans styrningsmodell. ⊛ Du har ett stort engagemang och vill bidra med din tid och dina gåvor men har ingen erfarenhet av arbete som förtroendevald.

14

Utveckling pågår ständigt ”Jaså, du är engagerad i Svenska kyrkan. Lever den fortfarande?”

Detta är en frågeställning med olika djup men också med en nyfikenhet. För många är Svenska kyrkan i högsta grad både levande och angelägen. En del räknar ut Svenska kyrkan och anser att dess budskap och organisation är lite väl förlegad, men Svenska kyrkan har förändrats en hel del under det gångna seklet. En stor mängd anställda medarbetare har tillkommit med olika sorters tjänster i församlingsliv, begravningsverksamhet och stödjande administration. En hel del kyrkor har byggts och dessutom har det byggts mängder av församlingshem för den kyrkliga verksamheten som inte fanns tidigare. Framtiden kommer också att medföra förändringar exempelvis gällande utformningen av mötesplatser, verksamheter och antalet anställda.

Men Svenska kyrkan behöver verkligen inte ses som uträknad. Den kristna kyrkan har funnits i 2000 år och har ständigt förändrats genom seklerna, men det kristna budskapet med Jesus Kristus i centrum har hela tiden varit grunden. Det svenska samhället har också förändrats en hel del under de dryga 1000 år som den kristna kyrkan har funnits i vårt land. Utveckling, förändring och framtidshopp går hand i hand.

15

Större enheter och nya förutsättningar att vara kyrka Svenska kyrkan är inne i en mycket omvälvande strukturell utveckling som påverkar alla nivåer i organisationen på olika sätt.

Församlingar har alltsedan medeltiden varit de minsta beståndsdelarna i Svenska kyrkan, men under det senaste seklet har de flesta församlingar varit beroende av ett allt närmare samarbete med närliggande församlingar. Inte minst 1900-talets urbanisering samt allt större krav på administration och arbetsledning har lett till att många församlingar har ansetts vara för små som självständiga enheter. Under många år på 1900-talet och en bit in på 2000-talet var kyrkliga samfälligheter en vanlig samarbetsform mellan församlingar och pastorat.

Samfälligheterna svarade för ekonomisk utjämning och resursfördelning. Men sedan 2014 finns inte längre några kyrkliga samfälligheter, främst för att både styrning och ledning av dessa ofta blev otydliga och gav upphov till oklara roller gällande beslut. Följden har blivit att många församlingar lagts samman och samfälligheter har ombildats till pastorat.

De allt större kyrkliga enheterna leder även till förändringar för rollen som förtroendevald i de tre forumen som återfinns i kyrkoordningen: kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd. Större enheter ger andra förutsättningar att kunna styra och leda, och andra råd kan inrättas, ex-

16

empelvis distriktsråd och verksamhetsråd. Historiskt sett har Svenska kyrkan inte någon vana av att ha stora organisatoriska enheter. Samtidigt ställer den pågående utvecklingen med försämrade ekonomiska villkor för församlingarna allt högre krav på prioriteringar och målinriktat arbete. Allt detta påverkar dig som förtroendevald.

Olika roller som behöver samarbeta och ta gemensamt ansvar En församling i hela den världsvida kyrkan är en gemenskap där det i alla tider har varit viktigt att människor engagerat sig och bidragit med sin tid, sina gåvor och sina intressen. I det lilla sammanhanget finns mötesplatsen för att dela tro och liv. Församlingsbor/de kyrkotillhöriga utgör tillsammans just en församling. För att en församling ska fungera är det en förutsättning att ett antal personer tar ansvar för olika delar. Ett ansvar är att ta det demokratiska ansvaret att tillsammans med kyrkoherden leda församlingen i rollen som förtroendevald. Det är ett otroligt viktigt och ärofyllt uppdrag att vara med och forma både nutidens kyrka med riktning och mål samtidigt som framtiden utstakas genom olika större beslut i råden.

Många församlingsbor väljer att ideellt, dvs. utan ekonomisk ersättning, ta ansvar, till exempel genom att ordna praktiska saker, be för kyrkan/bygden eller vara delansvariga för någon verksamhet. Rollen som ideell medarbetare är

17

Större enheter och nya förutsättningar att vara kyrka Svenska kyrkan är inne i en mycket omvälvande strukturell utveckling som påverkar alla nivåer i organisationen på olika sätt.

Församlingar har alltsedan medeltiden varit de minsta beståndsdelarna i Svenska kyrkan, men under det senaste seklet har de flesta församlingar varit beroende av ett allt närmare samarbete med närliggande församlingar. Inte minst 1900-talets urbanisering samt allt större krav på administration och arbetsledning har lett till att många församlingar har ansetts vara för små som självständiga enheter. Under många år på 1900-talet och en bit in på 2000-talet var kyrkliga samfälligheter en vanlig samarbetsform mellan församlingar och pastorat.

Samfälligheterna svarade för ekonomisk utjämning och resursfördelning. Men sedan 2014 finns inte längre några kyrkliga samfälligheter, främst för att både styrning och ledning av dessa ofta blev otydliga och gav upphov till oklara roller gällande beslut. Följden har blivit att många församlingar lagts samman och samfälligheter har ombildats till pastorat.

De allt större kyrkliga enheterna leder även till förändringar för rollen som förtroendevald i de tre forumen som återfinns i kyrkoordningen: kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd. Större enheter ger andra förutsättningar att kunna styra och leda, och andra råd kan inrättas, ex-

16

empelvis distriktsråd och verksamhetsråd. Historiskt sett har Svenska kyrkan inte någon vana av att ha stora organisatoriska enheter. Samtidigt ställer den pågående utvecklingen med försämrade ekonomiska villkor för församlingarna allt högre krav på prioriteringar och målinriktat arbete. Allt detta påverkar dig som förtroendevald.

Olika roller som behöver samarbeta och ta gemensamt ansvar En församling i hela den världsvida kyrkan är en gemenskap där det i alla tider har varit viktigt att människor engagerat sig och bidragit med sin tid, sina gåvor och sina intressen. I det lilla sammanhanget finns mötesplatsen för att dela tro och liv. Församlingsbor/de kyrkotillhöriga utgör tillsammans just en församling. För att en församling ska fungera är det en förutsättning att ett antal personer tar ansvar för olika delar. Ett ansvar är att ta det demokratiska ansvaret att tillsammans med kyrkoherden leda församlingen i rollen som förtroendevald. Det är ett otroligt viktigt och ärofyllt uppdrag att vara med och forma både nutidens kyrka med riktning och mål samtidigt som framtiden utstakas genom olika större beslut i råden.

Många församlingsbor väljer att ideellt, dvs. utan ekonomisk ersättning, ta ansvar, till exempel genom att ordna praktiska saker, be för kyrkan/bygden eller vara delansvariga för någon verksamhet. Rollen som ideell medarbetare är

17

⊛

KAP 4 42

ATT STYRA OCH LEDA I SVENSKA KYRKAN ⊛

⊛

KAP 4 42

ATT STYRA OCH LEDA I SVENSKA KYRKAN ⊛

Redan under tidig medeltid fanns det i varje kyrka en rejäl kista som ofta stod i sakristian. I kistan förvarades församlingens silver, textilier, böcker och nattvardsvin. Kistan hade som regel tre rejäla lås, de tre personer som ansvarade för nycklarna var alla tvungna att närvara då kistan gemensamt skulle öppnas. En nyckel skulle prästen ha, en skulle kyrkvärden ha och den tredje kunde klockaren (vaktmästaren och senare läraren), en ytterligare kyrkvärd eller en sexman (ett slags ordningsman i socknen) ha. Det växlar lite i historieskrivningen vem som sägs ha haft ansvaret för den tredje nyckeln.

Redan då var det alltså utmärkande för kyrkan i Sverige att det fanns ett gemensamt ansvar för gudstjänstliv, kyrkobyggnad och inventarier. Det kan förefalla självklart, men i en jämförelse med andra länder så är detta något som utmärker den tidiga kyrkan i Sverige. I andra länder byggdes oftast kyrkorna av en förmögen storman. I Sverige byggdes kyrkorna i allmänhet av församlingen själv, varvid socknens folk fick vara med och bidra med både material och arbetskraft.

En förklaring till det här kan vara vår tradition av att vara fria hemmansägare; bonden ägde själv sin mark och arbetade på sin egen gård i största delen av de landskap som utgör dagens Sverige.

Svenska kyrkans historia är komplex och delvis svårförklarad, men det går att se en linje då detta medeltida delande av ansvar mellan präst och förtroendevalda i socknen har va-

44

rit grunden ända in i vår tid. Det handlar om ett gemensamt ansvar när det gäller ledning och styrning av församlingen som genom seklerna delats mellan ämbets- och förtroendelinjen. Formerna har förändrats, men i grunden finns det en bärande princip om ansvarsfördelning.

Visst finns det enklare sätt att utforma en organisation och förtydliga ansvar mellan förtroendevalda och anställda eller ämbetsbärare, men med sitt sätt respekterar Svenska kyrkan sin egen historia, och det fungerar mycket bra på de flesta platser. Det regelverk som sätter ramarna för Svenska kyrkan och dess verksamhet är kyrkoordningen.

Vad är kyrkoordningen?

Innan relationsändringen den 1 januari 2000 mellan Svenska kyrkan och staten reglerades Svenska kyrkan av kyrkolagen. När så Svenska kyrkan skulle få en friare ställning behövdes en egen samling av regler, föreskrifter och ramar – den samlingen kom att bli kyrkoordningen, KO. Huvudsyftet vid utformandet av KO var att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. KO är därför tydlig kring Svenska kyrkans arv, som det är viktigt att hon är fortsatt stabilt grundad i. ⊛ Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.

45

Redan under tidig medeltid fanns det i varje kyrka en rejäl kista som ofta stod i sakristian. I kistan förvarades församlingens silver, textilier, böcker och nattvardsvin. Kistan hade som regel tre rejäla lås, de tre personer som ansvarade för nycklarna var alla tvungna att närvara då kistan gemensamt skulle öppnas. En nyckel skulle prästen ha, en skulle kyrkvärden ha och den tredje kunde klockaren (vaktmästaren och senare läraren), en ytterligare kyrkvärd eller en sexman (ett slags ordningsman i socknen) ha. Det växlar lite i historieskrivningen vem som sägs ha haft ansvaret för den tredje nyckeln.

Redan då var det alltså utmärkande för kyrkan i Sverige att det fanns ett gemensamt ansvar för gudstjänstliv, kyrkobyggnad och inventarier. Det kan förefalla självklart, men i en jämförelse med andra länder så är detta något som utmärker den tidiga kyrkan i Sverige. I andra länder byggdes oftast kyrkorna av en förmögen storman. I Sverige byggdes kyrkorna i allmänhet av församlingen själv, varvid socknens folk fick vara med och bidra med både material och arbetskraft.

En förklaring till det här kan vara vår tradition av att vara fria hemmansägare; bonden ägde själv sin mark och arbetade på sin egen gård i största delen av de landskap som utgör dagens Sverige.

Svenska kyrkans historia är komplex och delvis svårförklarad, men det går att se en linje då detta medeltida delande av ansvar mellan präst och förtroendevalda i socknen har va-

44

rit grunden ända in i vår tid. Det handlar om ett gemensamt ansvar när det gäller ledning och styrning av församlingen som genom seklerna delats mellan ämbets- och förtroendelinjen. Formerna har förändrats, men i grunden finns det en bärande princip om ansvarsfördelning.

Visst finns det enklare sätt att utforma en organisation och förtydliga ansvar mellan förtroendevalda och anställda eller ämbetsbärare, men med sitt sätt respekterar Svenska kyrkan sin egen historia, och det fungerar mycket bra på de flesta platser. Det regelverk som sätter ramarna för Svenska kyrkan och dess verksamhet är kyrkoordningen.

Vad är kyrkoordningen?

Innan relationsändringen den 1 januari 2000 mellan Svenska kyrkan och staten reglerades Svenska kyrkan av kyrkolagen. När så Svenska kyrkan skulle få en friare ställning behövdes en egen samling av regler, föreskrifter och ramar – den samlingen kom att bli kyrkoordningen, KO. Huvudsyftet vid utformandet av KO var att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. KO är därför tydlig kring Svenska kyrkans arv, som det är viktigt att hon är fortsatt stabilt grundad i. ⊛ Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.

45

⊛ Svenska kyrkan är en öppen och demokratisk folkkyrka med rikstäckande organisation och verksamhet. ⊛ Svenska kyrkans organisation har tre nivåer: församlingar, stift (med biskop) och en nationell nivå. ⊛ Alla församlingar har samma grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. ⊛ Församlingarna har stort mått av självstyre trots att varje stift leds av en biskop. ⊛ Svenska kyrkan är en del av Kristi världsvida kyrka.

Kyrkoordningen uppdateras varje år för att anpassas efter de beslut som fattas i det högsta beslutande organet – kyrkomötet. Årligen ges därför ut en ny, blåfärgad, bok av KO, till vilken man bifogar bestämmelser utfärdade av Svenska kyrkans styrelse, kyrkostyrelsen, samt också vissa lagar och författningar, som till exempel lagen om Svenska kyrkan, kulturmiljölagen och begravningslagen. Ungefär vart fjärde år utges det en rödfärgad version av KO. Den innehåller, utöver KO, mängder av bakgrundsförklaringar, exempel och jämförelser.

Som förtroendevald behöver du inte en egen tryckt KO. Om det är något du själv vill läsa om eller fördjupa dig i så finns hela texten på Svenska kyrkans hemsida. svenskakyrkan.se/kyrkoordningen

46

Så styrs Svenska kyrkan Styrningen av Svenska kyrkan har likheter med andra delar av det svenska samhället, men samtidigt finns det flera karaktärsdrag som är Svenska kyrkans egna.

Alltsedan ursprunget på medeltiden är församlingen den grundläggande nivån i Svenska kyrkan. Församlingsbegreppet har flera sidor. Det är en territoriell indelning, men det betecknar även en gemenskap av människor. I det här kapitlet står ordet församling enbart för den territoriella, organisatoriska enheten.

En församling kan vara självständig eller samverka med andra församlingar i ett pastorat, det högsta beslutande organet är i båda fallen kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige väljs vart fjärde år i kyrkovalet av alla kyrkotillhöriga som är 16 år eller äldre.

FÖRSAMLING

PASTORAT

Kyrkofullmäktige

Kyrkofullmäktige

(flera församlingar)

Kyrkoråd

Kyrkoråd

47

Församlingsråd

Församlingsråd

⊛ Svenska kyrkan är en öppen och demokratisk folkkyrka med rikstäckande organisation och verksamhet. ⊛ Svenska kyrkans organisation har tre nivåer: församlingar, stift (med biskop) och en nationell nivå. ⊛ Alla församlingar har samma grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. ⊛ Församlingarna har stort mått av självstyre trots att varje stift leds av en biskop. ⊛ Svenska kyrkan är en del av Kristi världsvida kyrka.

Kyrkoordningen uppdateras varje år för att anpassas efter de beslut som fattas i det högsta beslutande organet – kyrkomötet. Årligen ges därför ut en ny, blåfärgad, bok av KO, till vilken man bifogar bestämmelser utfärdade av Svenska kyrkans styrelse, kyrkostyrelsen, samt också vissa lagar och författningar, som till exempel lagen om Svenska kyrkan, kulturmiljölagen och begravningslagen. Ungefär vart fjärde år utges det en rödfärgad version av KO. Den innehåller, utöver KO, mängder av bakgrundsförklaringar, exempel och jämförelser.

Som förtroendevald behöver du inte en egen tryckt KO. Om det är något du själv vill läsa om eller fördjupa dig i så finns hela texten på Svenska kyrkans hemsida. svenskakyrkan.se/kyrkoordningen

46

Så styrs Svenska kyrkan Styrningen av Svenska kyrkan har likheter med andra delar av det svenska samhället, men samtidigt finns det flera karaktärsdrag som är Svenska kyrkans egna.

Alltsedan ursprunget på medeltiden är församlingen den grundläggande nivån i Svenska kyrkan. Församlingsbegreppet har flera sidor. Det är en territoriell indelning, men det betecknar även en gemenskap av människor. I det här kapitlet står ordet församling enbart för den territoriella, organisatoriska enheten.

En församling kan vara självständig eller samverka med andra församlingar i ett pastorat, det högsta beslutande organet är i båda fallen kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige väljs vart fjärde år i kyrkovalet av alla kyrkotillhöriga som är 16 år eller äldre.

FÖRSAMLING

PASTORAT

Kyrkofullmäktige

Kyrkofullmäktige

(flera församlingar)

Kyrkoråd

Kyrkoråd

47

Församlingsråd

Församlingsråd

BILAGA 1

BILAGA 2

Stöd till ordförande/vice ordförande

Stöd till ordförande/vice ordförande

Om det händer kyrkoherden något

Svårigheter i kyrkorådsarbetet

En kyrkoherde kan plötsligt bli arbetsoförmögen av olika anledningar. Det bör då finnas en god beredskap för sådana situationer genom att kyrkoherden utsett någon av de övriga prästerna till ersättare. För att dessutom försäkra sig om att verksamheten upprätthålls bör kyrkorådet tillsammans med kyrkoherden förebyggande behandlat viktiga åtgärder.

När ansvaret mellan kyrkoråd och kyrkoherde att tillsammans styra och leda inte fungerar är det av största vikt att stanna upp och i kyrkorådet undersöka vad som behöver utvecklas.

Exempel på åtgärder som måste göras , Rutiner för överföring av kyrkoherdens ledning. , Rutiner för kyrkoherdens muntliga och skriftliga överenskommelser till ledningen.

Exempel på svårigheter som kan uppstå i kyrkorådsarbetet , Kyrkoherden som chef nyttjar inte kyrkorådet. , Kyrkorådet är rädd för konflikter och obehagliga diskussioner.

, Kyrkorådsledamöterna förlitar sig på andra.

, Kännedom om administrativa rutiner och var försam-

, Kyrkorådet ställs inför beslut som redan fattats av

, Kyrkorådets arbetsordning och handlingsplan.

, Kyrkorådet agerar mer på detaljnivå än övergripande

lingens viktigaste handlingar finns.

, Handlings- och kommunikationsplan vid akut uppkomna situationer.

, Beslut om vem som ska leda församlingen under kyrkoherdens frånvaro.

ledningen.

och långsiktigt.

, Kyrkorådet får otillräckliga underlag eller underlag

alldeles för sent för att hinna sätta sig in i ärendena för sammanträdet.

, Kyrkorådet har inte förtroende för kyrkoherden , Ordföranden är inte tillräckligt initierad eller aktiv. , För få strategidiskussioner.

110

111

BILAGA 1

BILAGA 2

Stöd till ordförande/vice ordförande

Stöd till ordförande/vice ordförande

Om det händer kyrkoherden något

Svårigheter i kyrkorådsarbetet

En kyrkoherde kan plötsligt bli arbetsoförmögen av olika anledningar. Det bör då finnas en god beredskap för sådana situationer genom att kyrkoherden utsett någon av de övriga prästerna till ersättare. För att dessutom försäkra sig om att verksamheten upprätthålls bör kyrkorådet tillsammans med kyrkoherden förebyggande behandlat viktiga åtgärder.

När ansvaret mellan kyrkoråd och kyrkoherde att tillsammans styra och leda inte fungerar är det av största vikt att stanna upp och i kyrkorådet undersöka vad som behöver utvecklas.

Exempel på åtgärder som måste göras , Rutiner för överföring av kyrkoherdens ledning. , Rutiner för kyrkoherdens muntliga och skriftliga överenskommelser till ledningen.

Exempel på svårigheter som kan uppstå i kyrkorådsarbetet , Kyrkoherden som chef nyttjar inte kyrkorådet. , Kyrkorådet är rädd för konflikter och obehagliga diskussioner.

, Kyrkorådsledamöterna förlitar sig på andra.

, Kännedom om administrativa rutiner och var försam-

, Kyrkorådet ställs inför beslut som redan fattats av

, Kyrkorådets arbetsordning och handlingsplan.

, Kyrkorådet agerar mer på detaljnivå än övergripande

lingens viktigaste handlingar finns.

, Handlings- och kommunikationsplan vid akut uppkomna situationer.

, Beslut om vem som ska leda församlingen under kyrkoherdens frånvaro.

ledningen.

och långsiktigt.

, Kyrkorådet får otillräckliga underlag eller underlag

alldeles för sent för att hinna sätta sig in i ärendena för sammanträdet.

, Kyrkorådet har inte förtroende för kyrkoherden , Ordföranden är inte tillräckligt initierad eller aktiv. , För få strategidiskussioner.

110

111

ISBN 978-91-526-3892-7

9 789152

Du a�r vald!_omslag.indd 1-3

638927

Du är vald!

Stort grattis! Du är vald. Du har blivit vald med förtroende och har nu en möjlighet att bidra till en utveckling av Svenska kyrkan och dig själv.

Som förtroendevald kommer du att uppleva att medarbetare och församlingsbor ställer nya krav på dig men också att nya relationer skapas. Du, precis som varje församling eller pastorat, är unik, vilket betyder att förutsättningarna för att lyckas är olika beroende på hur organisationen ser ut just hos dig.

Tanken med denna bok är att på olika sätt rusta dig som förtroendevald och i förlängningen bidra till positiva utvecklingsspiraler för Svenska kyrkan.

Därför rör bokens kapitel olika delar; alltifrån reflektioner kring rollen som förtroendevald till styrning och ledning av kyrkan.

Du är vald! ger dig de baskunskaper du behöver i uppdraget som förtroendevald och är en perfekt start på ditt nya uppdrag.

Du är vald!

Lars Björksell Ing-Marie Rundwall Erik Sjöberg-Sund

2021-10-13 09:41