Ekonomi- och verksamhets styrning
i Svenska kyrkan
Pether Nordin
Ekonomi- och verksamhetsstyrning
i Svenska kyrkan
Pether Nordin
Verbum AB
Box 225 43, 104 22 Stockholm 08-743 65 00 verbum.se
© 2026 Pether Nordin och Verbum AB
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet
Redaktör: Ninnie Månsson
Omslag och inlaga: Helena Wikström, HeWi Design
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: Print Best, Estland 2026 ISBN 978-91-526-3877-4
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Verbum AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material, såsom texter, bilder, filmer och ljud.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg hela boken i pappersinsamlingen, så blir den till nya pappersprodukter. Ett alternativ är att ge boken vidare till någon annan som vill läsa den.
Innehåll
8. Ekonomistyrning –
8.1.2
8.1.3
8.1.4
8.1.5
8.2
9. Förvaltning av församlingens finansiella tillgångar .............
9.1 Syftet med det finansiella kapitalet .........................
9.2 Löpande likviditet .......................................
9.3 Tidsbestämda utbetalningar ..............................
9.4 Långsiktigt
9.5
10. Förvaltning av församlingens fastigheter ......................
Vård- och underhållsplan ................................
10.3
11. Kompletterande finansiering av församlingsverksamhet
Exempel på verksamheter som finansieras med offentliga bidrag ....................................
Näringsverksamhet .....................................
11.4 Exempel på näringsverksamhet ..........................
Förord
Hur hör tro, lära och liv ihop? Det är en fråga som kristna ständigt lever med. Både som enskilda och som gemenskap i våra församlingar.
Redan i de första kristna församlingarna var frågor om ekonomi aktuella. Vi kan se det i Apostlagärningarna, där principer som vi lever efter än idag utformades, till exempel att solidariskt bidra till församlingens ekonomi, baserat på ett system där rik och fattig bidrar olika utifrån förmåga men är likvärdiga medlemmar. Då liksom nu hade man en uttalad syn på hur medlen skulle användas, vilka som skulle få tillgång till nödhjälp och vad som utmärkte en hederlig förvaltning. Uppföljning i form av tillsyn från biskopen inrättades i ett tidigt skede i kyrkans liv. Kyrkans sätt att förvalta resurser har visat sig skapa en av världens mest uthålliga organisationer.
Ordet ekonomi är från början en teologisk term som beskriver hur Gud handlar i världen, så hur vi tänker om ekonomin reflekterar hur vi tänker om kyrkans uppdrag. En svag eller oklart skött ekonomi skapar betydande bekymmer.
Det finns en tydlig teologisk grund för vad ett kristet förvaltarskap innebär. Det handlar om att förvalta något som är givet av Gud, som tillhör Gud och som ska tjäna Guds vilja i världen. Perspektivet ska vara långsiktigt; det vi sår ska kommande generationer få skörda. Inom organisationsforskningen skulle man tala om stewardship framför management. Stewardship står för ett etiskt grundat förvaltarskap, som innefattar ansvarfull planering och hantering av resurser, vilket passar bättre för idéburna organisationer och samhällsfrågor som kräver stor generationslojalitet, som miljö och natur, hälsa och välfärd och kulturella resurser.
Management fokuserar mer på att maximera prestation och avkastning, ofta med ett mer hierarkiskt, pragmatiskt och resultatinriktat synsätt.
När jag besöker församlingar och pastorat uttrycks ibland oro över den framtida ekonomin. Man ser hur medlemstalen och den kyrkliga seden minskar, samtidigt som kostnaderna för att bevara det kyrkliga kulturarvet ökar. Det är en kalkyl som inte går ihop, och så börjar man lägga i ladorna. Klokt på många sätt, men inte om det innebär att livet i församlingarna dämpas och blir ängsligt.
Denna bok är tänkt att ge kunskap och frimodighet inför de strategiska förvaltningsfrågorna, så att vi klarsynt ser nuläget och de framtida riskerna, men också ser att framtiden inte är given. Vi har stora möjligheter att påverka den.
I Svenska kyrkan ska enligt kyrkoordningen resurserna förvaltas väl, så att syftet med församlingens verksamhet uppnås. Vi vet alltså inte om förvaltningen varit god förrän vi kan avläsa att människor kommer till tro på Kristus och lever i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbreds och skapelsen återupprättas.
Jag har arbetat i Svenska kyrkan och andra idéburna organisationer hela mitt yrkesverksamma liv. Jag har följt debatten om det omätbara i arbetet med människor: att onödig administration, statistikföring, verksamhetsplanering och uppföljning tar värdefull tid från det egentliga uppdraget –att möta människor. Samtidigt finns det problem med att endast använda siffror för att beskriva ekonomin men inte själva verksamheten, som till exempel antal deltagare eller andel nöjda.
För mig är siffror enbart ett annat alfabet. Varken bättre eller sämre än bokstäver. Båda alfabeten behövs. Jag tror att vi kan beskriva den pastorala verksamheten med större djärvhet också i siffror, för att öka vårt lärande. Att mäta resultat och diskutera dem hjälper oss att ta ansvar, att leda, utveckla och fatta beslut, att motivera anställda och ideella medarbetare, att beskriva vilka värden som skapas för människor, fördela resurser där de gör mest nytta och kvalitetssäkra med fokus på det som fungerar.
För att sätta mål i en idéburen organisation måste man som ledare alltid ha blick för vad som främjar engagemang. Att mäta resultat får aldrig leda till tappat fokus på de mjuka värdena. Om målen skapas i en anda av stewardship, där grundsynen är etisk/teologisk och man utgår ifrån att
styrning, ledning och medarbetare drivs av samma värderingar, ökar sannolikheten att målen är kända och accepterade i organisationen. Och att engagemanget för att nå dem stärks.
Utan överläggning går en plan om intet, med många rådgivare lyckas den.
Ordspråksboken 15:22
Den här boken ger en gedigen grund för att ta sig an uppgiften att styra och leda församlingens förvaltning, baserad på kyrkoordningens beskrivning av församlingens syfte och den grundläggande uppgiften. Jag ser framför mig att den ger inspiration till många samtal i kyrkoråd och ledningsgrupper.
Marika Markovits Biskop i Linköping stift
1. Inledning
Den här boken är skriven för dig som är ledamot i ett kyrkoråd, medlem i en ledningsgrupp eller medarbetare med budgetansvar i en av Svenska kyrkans församlingar eller pastorat. I den rollen har du en mängd frågor att hantera och ta ställning till. En del av ärendena ligger inom områden du har erfarenhet av och därför känner dig väl hemma i, men ibland är det frågeområden som du inte är lika bekant med.
Min erfarenhet är att ekonomi är ett sådant område för många i kyrkoråd och ledningsgrupper. I en styrande eller ledande roll ställs man relativt ofta inför frågor om ekonomiska konsekvenser och prioriteringar i verksamheten, även om man inte är ekonom utan sitter i kyrkorådet eller ledningen med helt andra kompetenser. De ekonomirelaterade frågorna kan handla om en genomgång av årsredovisningen i kyrkorådet, en diskussion om målkapitalets storlek med ekonomen, frågor om hur finansiella tillgångar ska placeras eller ett samtal i ledningsgruppen om konsekvenserna av framtida satsningar och besparingar i budgeten.
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och består av ordet oiʹkos, som betyder ’hus’, och efterledet -noʹmos, som betyder ’en som ordnar’, vilket kommer av neʹmō ’fördela’ eller ’tilldela’.1 Ekonomi är alltså läran om hushållande av begränsade resurser – att få ut så mycket man kan av de resurser man förfogar över. Enkelt uttryckt är ekonomins roll i en församling eller ett pastorat att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som står till
1 Nationalencyklopedin, uppslagsord ekonomi.
förfogande. Vad de sedan ska användas till är en fråga för ett konstruktivt och kreativt samtal bland medarbetare, ledning och förtroendevalda.
Det är naturligtvis alltid av stor vikt att ha god kännedom om de ekonomiska ramarna, men det blir än mer betydelsefullt när en organisation uppfattar sig ha ont om resurser och behöver prioritera mellan olika verksamheter. Då gäller det verkligen att kunna hushålla på ett klokt sätt.
I bokens titel finns två begrepp: ekonomistyrning och verksamhetsstyrning. En organisations ekonomi är ett systematiskt sätt att i siffror beskriva verksamheten – varifrån och hur organisationen får sina intäkter respektive hur resurserna tas i anspråk, vilka kostnaderna är. Ekonomistyrningen innebär att människor tar del av och värderar den ekonomiska informationen, för att därefter fatta beslut om åtgärder – allt för att organisationen ska nå sina ekonomiska och verksamhetsmässiga mål.
Verksamhetsstyrningens syfte är att skapa tydlighet i och fördela ansvaret för hur organisationens delar bör samordnas och samverka för att organisationen på ett effektivt sätt ska nå sina mål. Målen relateras till organisationens syfte och huvuduppgift och är inte begränsade till ekonomiska tal. Verksamhetsstyrningen innebär att människor tar del av och värderar information om verksamhetens planering och genomförande, för att därefter följa upp utfallet och fatta beslut om åtgärder för att organisationen ska öka sin förmåga att nå de verksamhetsmässiga målen – och därmed uppfylla organisationens syfte. I verksamhetsstyrningen är det alltså verksamhetens förmåga att åstadkomma effekter som står i fokus. Inom Svenska kyrkan skiljer man i många fall mellan styrning och ledning. Styrning är en aktivitet som tillskrivs förtroendevalda, och ledning tillkommer kyrkoherden (och i vissa fall även ledningsgruppen i övrigt). I denna bok ger jag begreppet styrning ett innehåll som innebär att det är något som inte enbart kyrkofullmäktige, kyrkorådet och de förtroendevalda ägnar sig åt. Kyrkoherden och ledningsgruppen är också mycket viktiga i styrningen av verksamheten och ekonomin. Med styrning avser jag den sammanhållna aktivitet som människor i en församling utför genom att planera, genomföra och följa upp verksamheten och ekonomin med syfte att nå de mål som församlingen satt upp.
Ekonomi är inte entydiga siffror. Siffrorna behöver förstås i ljuset av vilken organisation de beskriver och utifrån organisationens verksamhet och sammanhang. Man kan därför uttrycka det som att man behöver olika glasögon för att läsa och tolka olika organisationers ekonomirapporter. Min ambition är att bidra till att du som läser den här boken ska hitta –och använda – de glasögon som behövs för att läsa, tolka och förstå just en församlings eller ett pastorats ekonomi och resultat. Jag hoppas att du sedan kan bidra till att de ekonomiska resurserna används på ett klokt sätt och att du vågar påverka omfattningen och inriktningen på er verksamhet.
Jag använder generellt begreppet församling i boken. Ett mer korrekt uttryck skulle kunna vara ”ekonomisk enhet” alternativt ”församling eller, när flera församlingar samverkar, pastorat”. Det har jag dock bedömt bli otympligt i texten. I boken är det församlingen som har ansvaret för att den grundläggande uppgiften fullgörs, liksom det ekonomiska ansvaret för all verksamhet, som leds av kyrkoherden. Om ditt sammanhang är ett pastorat, får du själv anpassa läsningen efter det.2 I vissa fall går jag ifrån denna användning, till exempel när jag använder verkliga existerande pastorat och församlingar som exempel.
Boken är en grundbok om ekonomi- och verksamhetsstyrning i Svenska kyrkans församlingar.3 Boken behöver inte läsas från pärm till pärm. Det går att läsa valda delar, särskilt om du har en viss grundkunskap inom området sedan tidigare. Till viss del bygger dock kapitlen på varandra, så bokens senare delar blir lättare att förstå om du läst de tidigare. Jag kommer i boken att gå igenom ett stort antal begrepp i församlingens ekonomi och verksamhet och även beskriva hur kyrkoordningen och andra regelverk ser på relationen mellan planering, genomförande och uppföljning i en församling. Men innan jag gör det, vill jag fästa uppmärksamheten på den andra delen i de båda begreppen, nämligen styrning.
2 Ansvarsfördelningen i ett pastorat beskrivs i kyrkoordningen, Andra avdelningen.
3 Den här boken kommer att följas av en handbok i verksamhetsstyrning, en fördjupningsbok som bland annat tillhandahåller konkreta modeller för verksamhetsstyrning av församlingar i Svenska kyrkan.
2. Styrning
I Lewis Carrolls bok Alice i Underlandet finns en scen där Alice vandrar på en stig i en skog och möter Chesirekatten. Katten sitter uppkrupen på en gren i ett träd just där stigen delar sig. Alice blir osäker på vilken väg hon ska välja och vänder sig därför till katten, hälsar och frågar:
– Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska gå för att komma härifrån?
– Det beror till stor del på vart du vill gå, sa katten.
– Det betyder inte så mycket vart …, sa Alice.
– Då betyder det ingenting vilken väg du går, sa katten.4
I all sin enkelhet visar scenen på något grundläggande i styrning – nämligen att veta vart man vill eller vad man vill uppnå. När det handlar om ekonomi- och verksamhetsstyrning: att ha en tydlig bild av vilka effekter församlingen försöker åstadkomma genom den verksamhet den bedriver.
Styrning innebär att det finns ett mål för vandringen, ett önskvärt tillstånd för församlingen. Kyrkoordningens syftesparagraf utgör en sådan beskrivning av församlingens mål och de effekter som församlingen eftersträvar, något som åstadkoms genom att församlingen utför den grundläggande uppgiften:
4 Alice i Underlandet, Lewis Carroll, Natur och Kultur, 1946.
Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.5
Syftesparagrafen ger en tydlig riktning, men för att i praktiken bidra till styrningen av en församling måste orden om tro och liv, gemenskap, gudsrikets utbredande och skapelsens återupprättelse flyttas till församlingens sammanhang här och nu, med de tillgångar församlingen just nu förfogar över. Därför blir arbetet med församlingsinstruktionen viktigt. Församlingsinstruktionen ger en möjlighet att mejsla fram bilden av det önskvärda tillståndet – visionen eller bilden av de mål som församlingen önskar se förverkligade.
Likaså behöver den grundläggande uppgiften ges ett konkret innehåll. Diakonin är inte en gång för alla given – den behöver ta sig olika uttryck på olika platser i olika tider. Detsamma gäller undervisningen och missionen. Inte heller gudstjänsten och dess utformning är oföränderlig. Det är i församlingsinstruktionen och i arbetet med framtagandet av den som visionen – bilden av det framtida önskvärda tillståndet – utformas och beskrivs.
För att kunna styra rätt måste man veta vart man vill, i det här fallet vad församlingen vill uppnå. Församlingens vision eller målbild är den mest centrala delen i styrningen och förutsättningen för de efterföljande besluten om vägval. Är visionen känd, är det avsevärt mycket enklare att fatta beslut så att församlingen successivt utvecklas i önskvärd riktning. Vet man inte vad man vill åstadkomma, kan man lika gärna fortsätta att i morgon göra det man gjorde igår – eller något annat.
Styrning innebär att människor väljer och genomför. Kyrkoordningen ger inte besked för alla olika frågor. Styrningen uppkommer när människor väljer en väg och avstår från en annan – helt enkelt för att de är medvetna om vilket deras mål är. Förvisso innebär kyrkoordningen att styr-
5 Kyrkoordningen, Andra avdelningen, Inledning.
ningen till viss del är reglerad i ett antal frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan, men det är mycket som förtroendevalda och anställda självständigt väljer att göra respektive inte göra.
Styrning innebär ledarskap. Det betyder bland annat att det finns behov att påminna om varför den riktning som församlingen beslutat om är den riktning som gäller. Det finns ett löpande behov av att i smått och stort kunna försvara vägvalet, och då också motivera varför vissa initiativ inte ska genomföras, även om de är goda.
Ensam är inte stark – styrning innebär att visionen bärs av många, den behöver omfattas gemensamt i församlingen – inte bara av kyrkoherden eller kyrkorådets ordförande. Det är viktigt att medarbetare och förtroendevalda känner till visionen och att de själva står bakom den. Det gemensamma bärandet av visionen är en stark kraft i styrningen.
Styrning innebär kontinuerliga överväganden och medvetna val.
Styrningen sker löpande och behöver anpassas utifrån förutsättningarna i församlingen och i församlingens omvärld. Det är inte möjligt att välja väg en gång för alla – verkligheten förändras ständigt. Tillfällen att stanna upp och reflektera över vilka aktiviteter och projekt som ska väljas för att församlingen på bästa sätt ska arbeta i visionens eller målbildens riktning, är viktiga och nödvändiga att ta tid för. Det ger möjlighet att hålla rätt kurs, alltså säkerställa att verksamheten leder i visionens och målbildens riktning.
Styrning innebär mod. Det behövs mod för att säga ja till initiativ och satsningar som innebär att församlingens verksamhet i högre grad präglas av visionen. Det kan röra sig om etablering av ny verksamhet i församlingen eller förändringar av verksamheter. Att verka för sådant kräver mod och förståelse för vad det nya eller förändrade skulle innebära verksamhetsmässigt och ekonomiskt.
Det behövs också mod att säga nej. Allt församlingen vill, och kanske till och med skulle kunna göra, ska inte göras. Att hålla kursen i visionens riktning innebär att församlingen måste välja vissa aktiviteter och verksamheter och samtidigt avstå från andra. Alldeles uppenbart blir det när församlingens ekonomi inte medger kostnadskrävande initiativ.
Styrning innebär uppföljning. Uppföljningens kärna är lärandet inför framtiden. Att följa upp innebär att för ett ögonblick stanna upp och reflektera över varför saker och ting gått som de gått, att fundera över om en aktivitet var den bästa att genomföra givet vad som skulle åstadkommas och om den genomfördes på bästa möjliga sätt. En verkningsfull uppföljning bygger på att man vågar vara öppen och ärlig i reflektionen, med syftet att församlingen vid nästa tillfälle kan genomföra aktiviteten på ett sådant sätt att man i än högre grad närmar sig visionen och de uppsatta målen.
Styrning innebär att säkerställa att hela verksamheten i församlingen hänger ihop. Olika delar behöver relatera till varandra och dra åt samma håll. Det handlar om att vision och mål ska genomsyra verksamheten på ett tydligt och begripligt sätt och att alla de aktiviteter som genomförs relaterar till församlingens vision och mål.
Styrning är en sammanhållen aktivitet som innehåller momenten planering, genomförande och uppföljning. Styrningen uppkommer när människor först planerar och genomför en verksamhet, sedan konstaterar utfallet, värderar det genom att sätta utfallet i relation till målet, och sedan vidtar åtgärder till följd av det man konstaterat. Styrning är inte att följa en på förhand utformad manual utan att löpande välja riktning i de vägskäl man ständigt kommer till.
Egna reflektioner
3. Förhållandet mellan ekonomi och verksamhet
En församlings organisation har fått strukturer och impulser från såväl det kommunala området som från ideella föreningar och näringsdrivande företag. Dessa impulser har kommit att påverka kyrkans sätt att planera, genomföra och följa upp ekonomi och verksamhet.
Svenska kyrkans församlingar var mellan 1863 och 2000 så kallade kyrkokommuner. 1 januari 1863 ersatte kommunerna de gamla kyrksocknarna, som till dess varit den lokala samhälleliga organisationen. Då uppkom ett behov att skilja mellan de uppdrag som blev ansvarsområden för
Svenska kyrkans församlingar och de uppdrag som blev ansvarsområden för den borgerliga kommunen. Sockenstämman delades upp i en kyrkostämma och en kommunalstämma (senare kyrkofullmäktige respektive kommunfullmäktige). Sedan 2000 är inte Svenska kyrkan längre en organisatorisk del av det offentliga, men den nära relationen under flera hundra år har bidragit till att de nuvarande styrnings- och ledningsmodellerna i Svenska kyrkans församlingar uppvisar stora likheter med en kommuns motsvarande modeller.
Svenska kyrkan är sedan 2000 ett av flera registrerade trossamfund. Trossamfunden kan sägas vara en särskild form av ideella föreningar.
Svenska kyrkan delar flera egenskaper med inte bara andra trossamfund
utan också andra ideella föreningar, inte minst det omfattande frivilliga engagemanget och medlemsavgiftens betydelse för finansieringen.
I takt med att fler församlingar etablerar näringsverksamhet gör också företagandets logik insteg i församlingslivet. Begrepp som effektivitet, rationalisering, vinst och avkastning förs in i församlingens verksamhet.
Jag går i detta kapitel först översiktligt igenom delar av en kommuns, en ideell förenings och ett aktiebolags respektive modeller för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Genomgången är på intet sätt heltäckande, utan avsikten är att öka förståelsen för församlingens styrning av ekonomi och verksamhet genom att visa på vissa likheter och skillnader mellan de olika organisationsformerna.6
3.1 … i en kommun
I en kommun är verksamheten och dess effekter i centrum för styrningen.7
De pengar som kommunen får in ska användas för medborgarnas bästa. Verksamhetens inriktning styrs av de lagstadgade uppgifter som en kommun har samt av de styrande politiska partiernas prioriteringar.
Kommunallagen fastställer bland annat att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är kommunfullmäktige i respektive kommun som beslutar om vilket innehåll begreppet god ekonomisk hushållning ska ha för den aktuella kommunen. Utgångspunkten är att kommunfullmäktige fastställer långsiktiga riktlinjer för den ekonomiska hushållningen, något som i sin tur ligger till grund för de kortsiktiga målen för ekonomi och verksamhet i budgeten. 8
En av grunderna i begreppet god ekonomisk hushållning är att kommunen över tid inte kan bedriva en verksamhet där kostnaderna över-
6 Du kan läsa mer om Svenska kyrkans organisationsform i ”Företaget, förvaltningen eller föreningen Svenska kyrkan? Vad Kyrkoordning för Svenska kyrkan säger om Svenska kyrkan som organisation”.
7 Avsnittet bygger huvudsakligen på skriften ”God ekonomisk hushållning. Långsiktigt hållbar ekonomi och ändamålsenlig och effektiv verksamhet”, Sveriges Kommuner och Regioner, 2024.
8 Kommunallag (2017:725), 11 kap.
stiger intäkterna. Det behövs mål och riktlinjer för att visa hur mycket verksamhet som ryms inom de ramar som de finansiella målen medger, det vill säga för att tydliggöra kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Kommunens budget ska i normalfallet upprättas så att intäkterna för respektive år överstiger kostnaderna för året; det föreligger ett balanskrav. Syftet med ekonomistyrningen är att fastställa finansiella krav för kommunen – krav som sedan blir styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet.
Kommunen får merparten av sina intäkter från kommunalskatten.
Summan beror på antalet förvärvsarbetande, deras inkomster och kommunens skattesats. Skattesatsen beslutas av kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Därutöver har en kommun även andra intäkter, såsom bidrag från staten, inkomstutjämningsbidrag samt vissa försäljningsintäkter och avgiftsintäkter.9
En kommun ska ha en god kontroll på hur resurser förbrukas, det vill säga god kontroll på kostnadsredovisningen. Det gäller för såväl den sammanhållna redovisningen för kommunen i sin helhet som för de nämnder kommunen inrättat och för de kommunala bolagen.
Det har under en längre tid funnits regler som på olika sätt gör klart att kommuner ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje använd krona. Förväntan är således att en kommunal verksamhet ska bedrivas effektivt. Som skattebetalare vill man vara säker på att kommunalskatten används inom relevanta områden och att pengarna används så att så mycket verksamhet med så god kvalitet som möjligt förverkligas. God ekonomisk hushållning innebär alltså inte enbart att ekonomin går ihop och att resultatet är i balans, begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt.
9 Det kommunala utjämningssystemet fördelar pengar till och mellan kommuner. Syftet är att alla kommuner ska kunna tillhandahålla likvärdig service för sina medborgare, oberoende av förhållanden som är svåra för kommunen att påverka. Systemet finansieras huvudsakligen genom statliga anslag, men en del av pengarna tas ut som en avgift från kommuner med hög skattekraft.
Verksamhetsplanering. Budget. Uppföljning.
Årsredovisning. Församlingsinstruktion.
Målkapital. Eget kapital. Årets resultat.
Balansräkning. Finansiella tillgångar.
Lokalförsörjningsplan. Näringsverksamhet.
Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en grundlig genomgång av de begrepp och processer som hör till styrningen av församlingar i Svenska kyrkan.
Boken beskriver styrningens två delar – planering och uppföljning av verksamheten samt de ekonomiska ramarna – liksom relationen dem emellan. Den förklarar också vad årsredovisningens alla siffror betyder och vad de säger om församlingens ekonomiska situation. Andra ämnen som tas upp är målkapitalets betydelse, församlingens kapitalförvaltning, fastigheter, medfinansiering från andra aktörer och att bedriva näringsverksamhet.
Pether Nordin är civilekonom och har lång erfarenhet som chef i olika verksamheter. 2013–2021 var han stiftsdirektor i Linköpings stift. Han har också suttit i styrelserna för flera företag och idéburna organisationer.