Boken tar upp områdena stöld, brand, el, åska, vatten, lås och larm, skadegörelse, märkning och dokumentation. Alla kapitel kan läsas oberoende av varandra, men inledningskapitlet ger de grundläggande förutsättningarna för församlingens säkerhetsarbete och lägger också grunden för de andra kapitlen. Till varje kapitel finns checklistor kopplade. Boken är en reviderad utgåva av Säkerhetshandbok för kyrkan som Verbum gav ut 2006. OM FÖRFATTAREN: Elisabeth Svalin Gunnarsson är författare och kulturvetare med lång erfarenhet av kulturarvsprojekt inom Svenska kyrkan och kulturmiljövården.
HANDBOK FÖR SÄKRA BYGGNADER
Handbok för säkra byggnader erbjuder kunskap, inspiration och stöd i församlingens säkerhetsarbete, med fokus på kyrkobyggnader och föremål.
HANDBOK
FÖR SÄKRA BYGGNADER Elisabeth Svalin Gunnarsson
ISBN 9789152638200
9 789152 638200
52638200_HNDB säkerhet byggnader_Omslag_200316.indd 1
2020-03-17 21:05
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 2
2020-03-19 11:24
HANDBOK
FÖR SÄKR A BYGGNADER Elisabeth Svalin Gunnarsson
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 3
2020-03-19 11:24
© 2020 Elisabeth Svalin Gunnarsson och Verbum AB Formgivning: Ulrica Robsarve Sättning: Aina Larsson/Sättaren Tryck: ADverts, Lettland 2020 ISBN 978-91-526-3820-0 Verbum AB, Box 15 169, 104 65 Stockholm Tel 08-743 65 00. verbum.se
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 4
2020-03-19 11:24
INNEHÅLL
Förord
7
1. Att tänka säkerhet
9
2. Stöld och skadegörelse
23
3. Brand
53
4. Åsknedslag
93
5. Elsäkerhet/Elfel
99
6. Vattenskada
107
7. Larm
111
8. Märkning och dokumentation
125
9. Efter brott eller skada
131
Litteraturförteckning
139
5
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 5
2020-03-19 11:24
FÖRORD
Drömmen om den öppna kyrkan, tillgänglig alla dagar och för alla människor, lever hos många. Ett öppet och välkomnande kyrkorum som alla kan ta del av oavsett vem man är. Ett rum som andas öppenhet, både mentalt och konkret, ett rum som kan vara en del av vår vardag. Men drömmen har ett pris. Med en öppen kyrka, i synnerhet en som är obevakad, följer en ökad risk att drabbas av stöld, skadegörelse och anlagd brand. Det finns ingen möjlighet att uppnå hundraprocentig säkerhet. Detta måste man vara medveten om och göra avväganden utifrån det. I samhället i stort kräver verksamheter som sjukvård, polis, högteknologisk industri och inte minst flyget ständig kontroll för att garantera hög säkerhet och minimal risk. Det kräver noggrann besiktning och kontinuerlig säkerhetsuppföljning i alla led, och även om kyrkor och församlingslokaler knappast kan betraktats som någon högriskverksamhet finns det mycket att lära av dem som ständigt arbetar med säkerhet för andras trygghet. Bokens utgångspunkt är att ge kunskap om kyrkans säkerhetsarbete när det gäller församlingens byggnader och föremål och hur det kan bedrivas på ett så verkningsfullt sätt som möjligt. Den ska ge hjälp och vill ge inspiration att finna bra, konkreta och effektiva åtgärder för de risker och problem som finns på det här området, i såväl små som stora församlingar och enheter. Med ett strukturerat arbete når man längre. Kunskap, kontroll och rutiner är nyckelorden i allt säkerhetsarbete. Bokens inledningskapitel ger de grundläggande förutsättningarna för församlingens säkerhetsarbete och lägger också grunden för de följande nio kapitlen. De senare beskriver olika områden av säkerhetsarbetet och kan alla läsas oberoende av varandra. Till varje område finns checklistor placerade längst bak i kapitlet. Checklistorna kan användas både för snabba, återkommande kontroller och som stomme för mer djupgående 7
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 7
2020-03-19 11:24
genomgångar. Se bokens checklistor som ett förslag och anpassa dem till den egna församlingens förhållanden. Boken avslutas med en litteraturlista med lästips och adresser till viktiga webbplatser. I boken används begreppen en- eller flerförsamlingspastorat samt stift som namn på de minsta organisatoriska delarna av Svenska kyrkan. Boken kan naturligtvis även användas inom andra samfund än Svenska kyrkan och begreppen motsvarar då den lokala beslutsnivån. Vaxholm i januari 2020 Elisabeth Svalin Gunnarsson Tack I mitt arbete med den här boken har jag haft hjälp av ett flertal experter på de olika säkerhetsområdena. De har inte bara bidragit med faktakunskaper utan dessutom bistått med goda råd och varit samtalsparter. Mitt varmaste tack går till Erika Hedhammar, RAÄ, Martin Svensson, brandingenjör Sollentuna Brandförsvar, kontaktpersoner på NOA – Polisens nationella operativa avdelning, Christofer Lundgren, domprost Strängnäs domkyrkoförsamling, Leif Sköld, kyrkvaktare Ljusdals församling, Jörgen Martinsson, Domkyrkoorganist Karlstads domkyrkoförsamling, Jan-Erik Hagström, Hagströms El.
8
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 8
2020-03-19 11:24
KAPITEL 1
SÄKERHET
ATT TÄNKA
Många av oss lever med en gammal tro på att kyrkobyggnaden och dess innehåll är fredad. Det är tyvärr inte längre sant. Kyrkobyggnader utsätts för samma risker som samhället i övrigt och församlingarna måste därför hålla sig uppdaterade om aktuellt brottsbeteende och teknisk utveckling. Man kan aldrig helt skydda sig mot stöld, skadegörelse och brand, inte ens om kyrkan alltid har medarbetare närvarande samt larm, lås, galler, sprinklers och andra anordningar. Det kommer alltid att finnas en mänsklig faktor, olyckor, oförmåga att tro på det osannolika och tekniska problem att slåss mot. Det finns inte heller några genvägar till den grad av säkerhet som man ändå kan uppnå. Man måste arbeta metodiskt, systematiskt och med stort tålamod. Sådant arbete har dock en positiv sidoeffekt – det påverkar ofta hela församlingens arbetsklimat och samarbetet medarbetare emellan. Ett systematiskt brandskyddsarbete är föreskrivet i lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Men det 9
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 9
2020-03-19 11:24
behövs även ett systematiskt säkerhetsarbete som gäller områdena stöld, brand, skadegörelse, personsäkerhet, åskskydd och el- och vattensäkerhet. Mer om risk- och sårbarhetsanalys för personsäkerhet – riskanalys, förebyggande arbete samt krisplaner och krishantering – finns att läsa i Katarina Tingströms bok Trygga och säkra verksamheter i samma utgivningsserie. I den här boken står säkerhetsarbetet för församlingens byggnader och föremål i fokus. Om man på olika sätt kan skapa rutiner och arbeta in en allmän känsla för säkerhetsfrågorna hos alla medarbetare och se mer realistiskt på dagens risker runt kyrkobyggnaden är man ett gott stycke på väg. Säkerhetstänkandet får aldrig vara avskilt från de övriga verksamheterna i kyrkan utan ska vara en del av dem.
RISKANALYS Församlingens säkerhetstänkande måste börja med ett antal frågor som handlar om riskerna i och runt kyrkorummet. Vilka är de yttre riskerna och vilka är de inre riskerna? Kan församlingen acceptera dessa risker eller några av dem? Kan man göra något för att minimera dem? Frågorna ingår i en detaljerad och genomgripande analys av alla tänkbara och otänkbara risker – även det som verkar otroligt. Det är inte helt ovanligt att just det otroliga inträffar. En riskanalys gör man lämpligen tillsammans med representanter för alla yrkesgrupper inom arbetslaget – för att se på riskerna ur alla tänkbara synvinklar. Det ger en intern samsyn och man undviker lättare olika kommunikativa och tekniska misstag, eller misstag som har med den mänskliga faktorn att göra. En riskanalys ska ge församlingen: • ökad medvetenhet om sårbarhet i och runt kyrkorummet • förutsättningar för beslutsfattare och personal att hantera risker • underlag för att fatta beslut om åtgärder • möjlighet att göra kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
10
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 10
2020-03-19 11:24
Man måste väga olika risker mot varandra och se dem i ett sammanhang, så att man inte skapar problem på ett nytt område när man löst problemet på ett annat. När man vet vilka riskerna är kan man gå vidare och bedöma om man vill acceptera dem och vilka konsekvenser det i så fall medför av eventuella åtgärder och insatser. I detta arbete är det också bra att ha nära kontakt med räddningstjänst, polis, försäkringsbolag med flera och att uppdatera analysen med jämna mellanrum för att hålla den aktuell.
HOTBILD I varje samhälle finns ett antal mer eller mindre sannolika hot. Hot kan riktas mot en verksamhet, en byggnad eller mot människor. Ordet hotbild kan låta dramatiskt, men det handlar egentligen om en analys av hur vår omvärld ser ut. Vad är det som sker i vår omvärld? Vilka är det som agerar i vår närhet? En hotbild finns alltid och förändras ständigt. En aktuell hotbild för den egna kyrkan kan man komma fram till dels genom att hålla sig ajour med vad som sker i samhälle och omgivning, dels genom ett nära samarbete med den lokala polisen. Polisen kan förmedla kunskap om en eventuell hotbild för respektive församling och ge råd om lämpliga åtgärder för att möta denna bild. Kontinuerlig kontakt med den lokala polisen är ett bra sätt att hålla kunskapsflödet levande. Förstärks hotbilden ska man omedelbart ta kontakt med polis och räddningstjänst. Det är viktigt att komma ihåg att en hotbild inte gäller för evigt utan att den ständigt förändras – ibland till det bättre, ibland till det sämre. Just när man tror att man har läget under kontroll kan ett nytt hot dyka upp. Det gäller att aldrig slappna av, utan att ständigt förnya sin kunskap om hoten runt omkring. Det är också viktigt att de som har förstahandskunskap om hotbilden rutinmässigt för vidare kunskapen till alla andra medarbetare. Det är särskilt viktigt att information lämnas till dem som finns i och runt kyrkan i vardagslag och möter människorna som kommer till kyrkan. Vår tid innehåller även nya risker som har att göra med klimatförändringar. Det kan vara klimatrelaterade skador som skyfall, översvämning, 11
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 11
2020-03-19 11:24
havsnivåhöjningar och skogsbränder. Länsstyrelserna och kommunerna har information om detta och vilka områden som är hotade.
SÄKERHETSPLAN Säkerhetsplanen fastställs av kyrkorådet. Den ska visa vilka rutiner församlingen har tänkt arbeta efter för att skapa säkerhet runt kyrka, personal och besökare. Utgångspunkt för säkerhetsplanen är den redan utförda riskanalysen. Säkerhetsplanen ska ge klara besked om hur församlingens egendom ska skyddas och hur säkerhetsarbetet rent konkret ska gå till. Den ska också visa att de åtgärder som ska göras ryms inom församlingens budget. Varje mål har en prislapp. Ryms de inte inom budgeten måste man prioritera om. Säkerhetsplanen ska ge besked om omfattningen av säkerhetsarbetet och hur det ska utvecklas över tid, både vad gäller personalutveckling och teknisk utveckling. Planen är ett levande dokument som ständigt måste omprövas och skrivas om.
EN SÄKERHETSPLAN SKA INNEHÅLLA • Övergripande mål för säkerhetsarbetet • Konkret innehåll i säkerhetsarbetet • Organisation av säkerhetsarbetet • Organisation av personal i säkerhetsarbetet • Prioriteringar för att uppnå säkerhet • Säkerhetssamordnare • Kunskap hos personalen om risker och säkerhetssystem • Utbildningsplan • Ansvarsfördelning • Skyddskontroller och rutiner • Plan för övningar och uppdatering 12
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 12
2020-03-19 11:24
• Plan för fortlöpande utvärdering av säkerhetsplanen • Organisationsplan för uppföljning av skador och händelser • Utvecklingsplan
Säkerhetsplanens obligatoriska punkter är: • Brandrisken ska minimeras i alla lokaler. • Alla – personal, frivilliga medarbetare och besökare – ska kunna känna trygghet i församlingens lokaler. • Besökare ska alltid kunna evakueras innan kritiska förhållanden uppstår. • Föremål av särskilt kulturhistoriskt värde ska så långt det går skyddas från förstörelse, till exempel brand, stöld, skadegörelse eller vattenskada.
Organisation av säkerhetsarbetet För att klara säkerhetsfrågorna är det mycket viktigt att ha en väl fungerande organisation. Det skapar större trygghet och effektivitet och sparar dessutom pengar. Alla medarbetare har del i och ansvar för det aktiva arbetet med att förebygga uppkomst av inbrott, brand och skadegörelse. En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk och därför är det av största vikt att alla, verkligen alla, är insatta och engagerade i arbetet. Ingen syssla är för liten – alla iakttagelser och tankar måste värderas lika högt och alltid seriöst. Under arbetet med riskanalysen är det viktigt att all personal, även de frivilliga medarbetarna, tillsammans går igenom hela byggnaden och all verksamhet på ett systematiskt och noggrant sätt för att finna styrkor och svagheter i och runt kyrkorummet. Det ger möjlighet för alla att upptäcka risker som kan finnas, komma med egna idéer och egen kunskap och känna sig delaktiga i den kommande säkerhetsplanen. Det är också lättare att tillsammans prioritera vad man har ork och möjlighet att göra och hur arbetet ska fördelas. 13
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 13
2020-03-19 11:24
Med en riskanalys och säkerhetsplan som grund kan man gå igenom vilka resurser och kompetenser som finns i församlingen och hur det kan styra vilka arbetsuppgifter var och en ska utföra. Därefter kan man tillsammans upprätta rutiner och arbetssätt för att nå målen.
Prioriteringar för att uppnå säkerhet En budget är alltid begränsad. Därför måste man prioritera åtgärder och insatser i enlighet med riskanalysen. Vissa saker måste man kanske avstå ifrån eller skjuta upp en tid, medan annat bedöms som nödvändigt och möjligt. Vissa åtgärder handlar om att uppfylla lagens föreskrifter, till exempel inom brandskydd och arbetsmiljö, och de måste prioriteras – där finns inget val. För kyrkor och övriga lokaler måste behovet av investeringar för olika tekniska lösningar, till exempel larm, lås och belysning, ses över. Det är viktigt att komma ihåg att teknisk apparatur förutsätter ett långsiktigt ekonomiskt åtagande. Underhåll, reparationer, uppdateringar och utryckningar måste kunna betalas. Men investeringar kan också göras i form av utökad personal, till exempel genom att engagera fler kyrkvakter och frivilliga medarbetare och ge dessa grupper den utbildning och det långsiktiga stöd som krävs för att en sådan verksamhet ska bli bra. Församlingen bör även ha en katastrofplan; en plan för restvärdesräddning och prioriteringskort för att räddningstjänsten lättare ska kunna prioritera i sina insatser.
Säkerhetssamordnare För att sätta en säkerhetsplan i verket och se till att den följs och uppdateras krävs en ansvarig säkerhetssamordnare i församlingen. Denna person är direkt underställd församlingens ledning och bör vara någon som har god kännedom om församlingens kyrkor, övriga fastigheter och verksamheter. Samordnaren är ansvarig för att säkerhetsplanen genomförs och för 14
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 14
2020-03-19 11:24
fördelning av arbetsuppgifter. Han eller hon ska också informera om och bevaka församlingens säkerhetsfrågor och söka/ta emot information i ämnet. Samordningsansvaret ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Till sin hjälp kan samordnaren behöva ha personer med lokalt säkerhetsansvar, till exempel i varje kyrka om församlingen har flera. Man behöver också utse ersättare för dessa personer, så att det finns minst två personer som har specialkunskap i varje säkerhetsfråga. Om någon blir sjuk eller är på semester får inte hela arbetet haverera. Denna kedja och de ingående personerna är det sedan mycket viktigt att alla känner till. Övrig personal har sina respektive arbetsuppgifter och uppdrag. Det är viktigt att alla medverkar, då ökas intresset för säkerhetsfrågor och graden av säkerhetstänkande hos hela personalen. Det är lättare att få igång ett bra samarbete mellan alla personalgrupper om alla känner sig direkt involverade. Den som i sitt vardagsarbete har kunskap och säkerhetstänkande hittar fler situationer som behöver åtgärdas och kan också själv finna goda lösningar på problemen. En handlingskedja ska upprättas och användas vid en krissituation. Ett antal personer har då vissa specifika uppgifter i kedjan och kan sätta dem i verket så snart det behövs, till exempel vid inbrott eller skadegörelse. Där ska även kyrkorådets ordförande ingå. I en handlingskedja är det viktigt att alla vet exakt vad de ska göra och vilka befogenheter och roller de har. Arbetsmiljölagen har strikta regler för den fara en anställd får utsättas för och de får på inga villkor överträdas. Alla anställda och frivilliga medarbetare ska ha kunskap om säkerhetsriskerna men också om de skyddsanordningar som installerats, varför och var de finns och hur de fungerar. De ska kunna göra en grundläggande kontroll av brandskydd och säkerhetsanordningar, i vissa fall kunna åtgärda felaktigheter och i annat fall rapportera dem till säkerhetssamordnaren för åtgärd. En säkerhetssamordnare ska få sina medarbetare att alltid vara observanta och lära sig se förändringar i sin omgivning. Lika viktigt är att se till att informationen förs vidare genom hela kedjan av medarbetare så att alla får del av den. Det kan vara en hjälp att skapa en intern, privat grupp via mobil (sociala 15
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 15
2020-03-19 11:24
medier) eller e-post enbart för medarbetare där deras roller och ansvar i säkerhetsarbetet framgår tydligt och där snabb kontakt kan upprättas med rätt person vid en observation, skada eller akut läge. Ett sätt att hålla säkerhetsfrågorna aktuella kan vara att man vid varje återkommande medarbetarsamling har säkerhetsfrågor som en fast punkt på dagordningen. Säkerhetsansvarige är då föredragande vilket då också stärker betydelsen av dennes uppgift och betydelse. Likaså är det lämpligt att låta samma punkt finnas med som fast punkt på kyrkorådets och eventuell fastighetsnämnds dagordning med kyrkoherden som föredragande.
Utbildning På papperet kan man skapa en perfekt organisation, men utan återkommande träning och utbildning av medarbetarna står man sig slätt. Samarbetet måste fintrimmas för att en väl fungerande handlingskedja ska kunna skapas, där alla känner sig säkra på vad de ska göra, hur och varför. Säkerhetssamordnaren ska genomgå en utbildning i förebyggande brandskydd hos Svenska Brandförsvarsföreningen. Utbildningen ger kunskaper i hur man organiserar brandskyddet och planlägger brandskyddsutbildningen på arbetsplatsen. Stöldskyddsföreningen har även de korta utbildningar i stöldskydd och de flesta stift anordnar med jämna mellanrum kurser och informationsdagar om säkerhet i kyrkan. Kontinuerlig intern utbildning i ämnen som rör säkerhet ska ges samtliga medarbetare och kan lämpligen schemaläggas och organiseras av samordnaren.
Ansvarsfördelning Vem som har ansvar för vad är en mycket viktig fråga, både för klarheten och tryggheten inom en organisation och av juridiska skäl. I säkerhetsfrågor är det kyrkorådet, som genom kyrkoherden, har det yttersta ansvaret för verksamheten både i kyrkor och i övriga fastigheter. Huvudansvaret för arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala, 16
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 16
2020-03-19 11:24
vilar på arbetsgivaren, det vill säga församlingen. De viktiga arbetsmiljöfrågorna, som ju är ett omfattande område, gås dock av utrymmesskäl inte in på i den här handboken där fokus mer ligger på församlingens olika byggnader och föremål. Det är viktigt att alla anställda vet vilket ansvar och vilka skyldigheter de har och när det ska utövas. Annars skapar man onödig oro och tveksamhet, något som i en akut situation kan vara ödesdigert och dessutom ge långsiktiga och tragiska effekter. Det är också viktigt att tänka igenom användningen av lokalerna utanför det normala gudstjänstschemat, det man kan kalla för spontan användning av kyrkorummet. Vem har till exempel ansvaret när ungdomsgrupper eller konfirmander använder kyrkan för kvällsandakt med tända ljus eller förberedelser inför någon gudstjänst? Eller när externa körer, musiker och grupper övar inför en konsert eller ett framträdande i kyrkan? Och hur är det när kyrkomusikern övar i kyrkan – är dörren till kyrkan då öppen så att obehöriga kan smyga in utan att man har vetskap om detta?
Skyddskontroller och rutiner Att aktivt motverka inbrott, brand och skadegörelse kräver att man gör kontinuerliga kontroller. Kontrollerna ska göras inom alla områden som säkerhetsplanen tar upp. Vid skyddskontrollerna kan checklistor användas för att underlätta arbetet. Tidpunkt för när de olika kontrollerna ska genomföras ska vara angivet i säkerhetsplanen. Rutiner är nästan det viktigaste av allt säkerhetsarbete. Inom alla områden där säkerhet är avgörande skapar man rutiner för att arbetet ska flyta lätt i vardagen och att inget ska glömmas. Att till exempel gå samma runda utanför och i kyrkan varje dag – eller kanske flera gånger om dagen om kyrkan är öppen för allmänheten – är en sådan rutin som är relativt lätt att upprätthålla. Eftersom rutiner tyvärr också är lätta för obehöriga att lära känna igen kan det vara bra att bryta mönstret ibland, kanske gå rundan åt andra 17
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 17
2020-03-19 11:24
hållet vid vissa tillfällen. Rundans olika stationer ska dock fortfarande vara desamma, till exempel vapenhus, sakristia, elskåp, orgelläktare, förråd med mera där eventuella förändringar och faror skannas. Själva rutinerna ska dock inte ändras och enskilda punkter på en rutinlista får inte hoppas över. Det skapar just den osäkerhet som kan orsaka att något förbises, medan en rutin som följts till punkt och pricka skapar trygghet och tydlighet. Naturligtvis kan man ibland behöva uppdatera rutiner, men sedan ska de nya följas noggrant.
Checklistor Checklistor är hjälpmedel för säkerhetsarbetet i kyrkan. Med en checklista kommer man ihåg att göra alla de kontrollrundor och moment som ska göras och dessutom i rätt tid och med jämna mellanrum. Checklistorna bör gås igenom och uppdateras enligt nya råd, lagar, tankar och de olika punkterna rangordnas efter det som anses mest viktigt för stunden. De kan också kompletteras med egna kommentarer som i ett senare skede kan vara avgörande för att finna orsaken till en brand eller till att en inbrottstjuv tagit sig in. Checklistan ska alltid vara med på kontrollrundorna så att varje moment prickas av. Listorna ska sedan arkiveras och fungera som dokumentation om något händer. Personal som arbetat länge inom församlingen lär sig med tiden kontrollrundorna och känner kanske inte alltid att de behöver ha med sig listan. Men det är lätt att missa någon punkt och det är svårt att minnas allt som man sett om man ska fylla i listan senare. Därför är det bättre att alltid ha listan med sig. Vissa saker i checklistorna rör sådant som lagen kräver att man ska ha eller kontrollera, annat kan vara sådant man bör kontrollera och sådant som just för tillfället kan vara bra att ha med. 18
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 18
2020-03-19 11:24
Checklistorna är inte bara avsedda för den som har det övergripande säkerhetsansvaret. Alla som har en uppgift inom säkerhetsarbetet ska använda dem inom sitt ansvarsområde. Nyanställda ska bli informerade om checklistorna och gå med på respektive runda för att bli insatta i arbetet. Checklistor är ett fantastiskt material att gå tillbaka till om något skulle hända. Använd därför möjligheten till kommentarer på listan. Genom listan har man svart på vitt att man har kontrollerat alla riskområden i kyrkan. Börjar det brinna i ett elskåp vet man om och när det senast kontrollerades och om det då fanns något att anmärka på. Funderar man på att byta larmsystem och lås eller att införa nyheter i säkerhetssystemet är det också bra att kunna gå tillbaka och se vad som hänt och vilka problemen varit. Därför är det bra att göra kontrollrundor vid jämförbara tillfällen, till exempel samma månad och datum.
Övningar och uppdateringar Återkommande övningar – inte alltid förvarnade – och en ständig utveckling av säkerhetsarbetet i förhållande till förändringar i omvärlden, är avgörande för att säkerhetsplanen ska fortsätta att vara relevant. Kriminella håller sig till exempel ständigt ajour med den tekniska utvecklingen och därför måste också församlingens säkerhetstänkande vara uppdaterat. När förändringar sker i larmsystem, rutiner och hotbilder, ska omedelbart information om det gå ut till all personal – även tillfälligt anställda och frivilliga medarbetare, och eventuella övningar bör genomföras. Säkerhetsarbete med personalen kräver ekonomiska resurser men är mycket kostnadseffektivt. Det är en grundförutsättning för att tekniska installationer ska fungera som de är tänkta att göra.
19
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 19
2020-03-19 11:24
Fortlöpande utvärdering av säkerhetsplanen Säkerhetsplaner behöver ständigt följas upp och utvärderas, annars blir de snabbt inaktuella. Var verkligen den där idén bra? Tog rätt medarbetare rätt ansvar? Varför fungerade inte handlingskedjan efter det senaste larmet? Sköttes incidentrapportering som den skulle? Det är exempel på frågor man kan ställa sig. Det enklaste sättet att göra en uppföljning är att bygga in ett antal frågor i direkt anslutning till varje del i säkerhetsplanen. Då kan man alltid gå tillbaka, se vad man har tänkt och fråga sig hur det har fungerat. Man kan också – om man har resurser till det – göra särskilda utvärderingslistor: en för skydd av byggnader och lokaler, en för personskydd och ansvarsfrågor och en mer generell som alla medarbetare svarar på varje år. Svaren förs in kontinuerligt så att man över tid kan se hur systemen fungerat och vilka problem som verkar vara mest förekommande.
Organisation för uppföljning av skador och händelser Hur väl man än organiserar sig och arbetar med sitt skydd, händer det ändå att man drabbas av olika skador och brott. Är brottet mindre fungerar oftast handlingskedjan väl. Vem som ska göra vad faller sig naturligt. Drabbas man av en stor stöld, en brand, en vattenskada eller omfattande skadegörelse är läget annorlunda. I chocken och sorgen över att ha förlorat en altartavla eller hela kyrkan, är det viktigare än någonsin att säkerhetsplanerna runt restvärdesräddning och prioritering fungerar och att ansvarsfördelningen sitter i ryggmärgen hos alla. Vid en sådan situation uppstår mängder av frågor – allt från hur man ska anordna söndagens gudstjänst till om man får beträda brottsplatsen, röra något där, gå in och rädda något ur askan eller hur man ska hantera media. I säkerhetsplanen måste det finnas uppgifter om vad som måste göras efter skada och vem som ska göra det. Polis, räddningstjänst, länsstyrelse och försäkringsbolag – alla har de önskemål på hur arbetet ska gå till efter en skada. Det enklaste sättet att
20
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 20
2020-03-19 11:24
försäkra sig om att man har uppfyllt alla krav är att samarbeta med dem redan när säkerhetsplanen skrivs.
Utvecklingsplan – att uppdatera planen En säkerhetsplan som kontinuerligt utvärderas ger ständigt upphov till nya behov av åtgärder. Ett larm kan visa sig vara förlegat, ett lås omodernt, nya säkrare fönsterhakar eller typer av personskydd kan ha dykt upp på marknaden. Detta kan kräva omdispositioner i budgeten, omorganisation av personal eller nya rutiner för byggnaderna. Håll därför planen aktuell genom ständig utveckling.
SÄKERHETSARBETE I SMÅ OCH STORA ENHETER Att i en liten församlingsenhet klara säkerhetsarbetet kan vara svårt. Kyrkoherden, som är ytterst ansvarig, kan ha svårt att hinna med alla frågor – inte minst om man har en ambitiöst upplagd plan. Det är lätt att man i sin iver att skapa säkerhet upprättar ett alltför omfattande program och för detaljerade checklistor. I en liten enhet kan det då istället medföra att man av tids- eller resursskäl nödgas hoppar över något, vilket skapar osäkerhet om vad som faktiskt gjorts. Därför är det viktigt att i samarbete med räddningstjänst, polis och försäkringsbolag och länsstyrelse hitta rätt nivå så att säkerhetsarbetet faktiskt blir möjligt att utföra. Det är viktigare att ha en checklista som täcker det viktigaste och att följa den till punkt och pricka än att ha en för stor och hoppa över moment.
21
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 21
2020-03-19 11:24
CHECKLISTA FÖR SÄKERHETSTÄNKANDE RISKANALYS Har dessa frågor besvarats i arbetet med riskanalysen? Vilka är de yttre riskerna kring kyrkobyggnaden? Vilka är de inre riskerna i kyrkorummet? Vilka risker finns det för medarbetare och besökare? Kan församlingen acceptera dessa risker? Vad kan man göra för att minimera riskerna?
HOTBILD Frågor att gå igenom: Hur ser den aktuella hotbilden ut? Vilka förändringar finns i hotbilden sedan senaste kontroll? Finns kontakt med polisen angående hotbild? Är alla berörda informerade om aktuell hotbild?
SÄKERHETSPLAN Kan dessa frågor besvaras med ja? Har säkerhetsplan upprättats? Har dess olika punkter genomförts? Har brandrisken minimerats i alla lokaler? Kan alla känna trygghet i församlingens lokaler? Kan besökare evakueras innan kritiska förhållanden uppstår? Skyddas föremål av särskilt kulturhistoriskt värde så långt det
är möjligt?
22
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 22
2020-03-19 11:24
KAPITEL 2
STÖLD OCH
- E E D LS A S KÖ R E G
De flesta kyrkor har inventarier som är särskilt värdefulla. De kan vara äldre, kanske medeltida. De kan vara värdefulla för att de är av ädla metaller eller för att de skapats av skickliga hantverkare och konstnärer men de kan också ha ett emotionellt värde. Att få sina oersättliga föremål stulna är det som de flesta församlingar är mest rädda för. Kunskap om vilka stölder som sker och på vilka sätt de sker, är en god grund när man ska göra en riskanalys i den egna församlingen. Allt skyddsarbete behöver börja med en genomgång av fakta för att kunna skapa en bild av verkligheten. Därefter kan man dra slutsatser och försöka finna lämpliga skyddsåtgärder. Viktiga frågor är: • Vad är det som stjäls? • När sker det? • Vilket attraktionsvärde har olika föremål för olika typer av tjuvar? • I vilken mån är olika föremål möjliga att avyttra? 23
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 23
2020-03-19 11:24
• Var är attraktiva föremål placerade i kyrkorummet? • Vilka svaga länkar finns, till exempel i församlingens rutiner runt stöld? Brottsförebyggande rådet (BRÅ) publicerade 2005 undersökningen Brottsplats kyrkan, som byggde på en omfattande enkätundersökning. Uppgifter från 652 kyrkor, fördelade på samtliga stift, kom in och bildade grund för undersökningen. I dag finns inte samma typ av detaljerade undersökningar att tillgå, men undersökningen från 2005 kan fortfarande utgöra relevant läsning inför den egna säkerhetsanalysen – mycket är tyvärr aktuellt ännu i dag. Så här såg den stöldstatistik ut som då kom fram: • Över fem procent av kyrkorna i undersökningen hade förlorat kulturföremål under under de fem år undersökningen omfattade. • Kyrksilver, ljusstakar, ljuskronor samt skulpturer och altartavlor stals mest. • Stölderna skedde i lika stor utsträckning dag som natt. • Fler stölder skedde under veckodagar då kyrkorna varit obemannade. • Stölderna bestod både av tillfällighetsstölder och planerade stölder. Undersökningen visar också hur frekvensen av olika typer av stölder såg ut vid den här tiden, något som också kan vara vägledande för församlingens säkerhetsarbete i dag. Stölderna ur svenska kyrkor, åren 2000–2005, från de mest till de minst frekventa: • Kyrksilver och ljusstakar • Annat (textilier, vapen, kollektbössor och timglas) • Ljuskronor och lampetter • Skulpturer och altartavlor • Möbler • Målningar • Brudkronor • Biblar 24
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 24
2020-03-19 11:24
HUR GÅR STÖLDERNA TILL? Olika typer av föremål stjäls av olika typer av gärningsmän. Mindre, lätt transporterade föremål som ljusstakar, lampetter, nattvardssilver, timglas, porträtt, votivskepp, ikoner, mindre skulpturer och tavlor är lätta att omsätta i pengar och stjäls av en viss kategori brottslingar. Unika föremål som ljuskronor, altartavlor och skulpturer kräver en helt annan typ av gärningsmän, vanligtvis med en bakomliggande organisation. Där krävs det kunskap om antikmarknaden, och goda kontaktnät inom hälarleden som kan konsten att hantera den här typen av gods och omsätta det i pengar. Stölder av de senare är oftast mycket välplanerade. Tjuvarna har rekognoserat i kyrkorna genom att gå dit vid gudstjänster eller som turister vid andra tider. De har noterat vad som kan vara värt att stjäla och kontrollerat källor som beskriver föremålen i kyrkan. De har om möjligt också tagit reda på om föremålen är märkta eller om de på något sätt är säkrade i väggar eller fast inredning. I sin planering har de kontrollerat på vilka sätt man kan komma in, hur lås och larm ser ut och vilken bevakning kyrkan verkar ha i övrigt. De har också kontrollerat om det finns bostadshus i närheten och om kyrkan är synlig från väg eller omgivande bebyggelse. I vissa fall har de redan på detta stadium planerat vilka verktyg som behövs för stölden. Allt detta ligger sedan till grund för en prioritering av vilka kyrkor som anses vara värda att ge sig på. De här stölderna är ofta rena beställningsjobb och även om det finns exempel på stölder som klarats upp och föremålen återfunnits är det sällan som man löser sådana brott eller ens vet vart godset tar vägen – skulpturerna eller ljuskronorna försvinner Lagen om utförsel av kulturhistoriskt värdefulla föremål och den bevakning som sker hos NOA – polisens Nationella Operativa Avdelning (kulturarvsbrott) och Interpol har dock haft en viss hämmande effekt. Ibland inträffar även solskenshistorier i stöldernas värld, församlingar som senare får tillbaka sitt stöldgods, kanske hängande i en kasse på kyrkdörren, med några ångerfulla rader från tjuven. Men det är tyvärr ovanligt. 25
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 25
2020-03-19 11:24
KYRKANS MEST VÄRDEFULLA OCH STÖLDBEGÄRLIGA FÖREMÅL Kyrksilver Kyrksilver har alltid stulits ur kyrkorna och därför finns ofta en viss beredskap för detta i församlingarna. Föremålen lämnas ytterst sällan kvar obevakade i kyrkorummet utan låses in i säkerhetsskåp när de inte används. Problemet med kyrksilver är att det är vackert och begärligt samt därtill ofta lätt att bära ut ur kyrkan, lätt att avyttra och att det kan stjälas av alla typer av kriminella. Det faktum att något ser värdefullt ut gör att stölder av förövare med dålig kunskap om kulturhistoriska föremål ökar. Utseendet gör att föremålen uppfattas som stöldbegärliga och de blir lätt föremål för spontanstölder utan vare sig verktyg eller föregående planering. Stölder av kyrksilver från godkända säkerhetsskåp, vilket också kan förekomma, begås av yrkesbrottslingar och kräver både planering och redskap. Det är bra att tänka igenom hanteringen av silverföremålen. Som exempel kan silver som ställs fram vid processioner ibland lämnas obevakat och innebära en möjlighet för tjuven. Kyrkobeskrivningarna är ett annat område där det är bra att reflektera över vilken information man ger ut och vad det kan få för konsekvenser. Naturligtvis vill man gärna berätta om vackra föremål som kyrkan äger, men kanske ska man vara återhållsam i beskrivningen av de mest dyrbara. I dag finns även många kyrkobeskrivningar i digital form eller i appar där kyrkans skatter särskilt visas upp och i princip riskerar att bli till lättillgängliga stöldlistor för brottslingar. Här behöver man fundera på om den risken är värd publiceringen. Det händer också att personer som besöker kyrkan ber att få se särskilda föremål som man kanske läst om i en beskrivning – det kan vara en brudkrona som man anger att en släkting burit eller nattvardstyg av någon känd silversmed. Vid sådana tillfällen bör man undvika att ta med personerna in i sakristian eller till annat rum där föremålen förvaras (om de inte redan är utställda i säkerhetsskåp). Detta gäller i hög grad om förfrågan inkommit genom ett telefonsamtal. 26
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 26
2020-03-19 11:24
Kanske tycker man att det de vill se inte är så värdefullt och sänker garden, men det hela kan också vara ett sätt att få se var och hur dyrgriparna förvaras. Vid sådana förfrågningar bör man be om en skriftligt begäran där namn, adress och personnummer ingår och sedan kontrollera detta mot besökarnas id-handlingar när de kommer för sitt besök och en förevisning. Efter flera uppmärksammade fall där kyrkliga föremål förekommit i SVT:s Antikrundan för värdering och uppvisning är det också värt att påminna om kap 4:9 i Kulturmiljölagen som handlar om utförande av kyrkliga föremål ur kyrkorummet. De får inte avyttras, inte avföras från förteckningen, inte repareras eller ändras och slutligen inte flyttas från den plats där de sedan gammalt hör hemma utan att Länsstyrelsen kontaktats och tillstånd getts.
Ljuskronor och lampetter Ljuskronor är mycket stöldbegärliga. De har ett stort kulturhistoriskt och ekonomiskt värde och är eftersökta på antikmarknaden. Men de är stora och otympliga och hänger otillgängligt uppe i kyrkvalven – ofta så högt att en stöld verkar otrolig och att man därför ofta tror sig inte behöva någon särskild fastlåsning. Men tyvärr stjäls även sådana föremål. Ljuskronor plockas inte sällan isär för att sedan monteras ihop i nya konstellationer som är lättare att avyttra. Med ordentlig märkning av ljuskronorna, till exempel med DNA-märkning, kan detta motverkas. Lampetter som ofta är monterade utan låsbar fästanordning är lättare stjäla och bära med sig. De är därför också oftare föremål för spontanstölder.
Träskulpturer Under senare år har intresset för äldre antikviteter ökat stort och därmed även priserna på marknaden. Detta har medfört att skulpturer, altartavlor och krucifix blivit mer stöldbegärliga. Medeltida skulpturer är unika och oersättliga och mycket svåra att 27
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 27
2020-03-19 11:24
avyttra på annat sätt än på särskilda marknader. De stjäls därför med all sannolikhet av brottslingar som har kunskaper om föremålen, en beställare och en hälarorganisation bakom sig.
Kormattor Kormattor har blivit allt mer stöldbegärliga. Även om de ofta är stora och tunga är det möjligt att relativt snabbt rulla ihop dem och forsla ut dem om man är två som bär. Många kyrkor har mattor av kända konsthantverkare som Märta Måås-Fjetterström, Märta Gahn med flera som har högt marknadsvärde.
Register över stulna föremål Stölder i kyrkor drabbar hela landet och därför krävs också nationella åtgärder för att komma tillrätta med problemet. En viktig del i detta arbete är att förenkla och effektivisera återförandet av stulna kulturföremål och se till att alla oersättliga eller stöldbegärliga föremål är väl dokumenterade i text och foton. Ett rikstäckande register över stulna föremål skulle vara ett bra instrument, men tyvärr är det registersystem som fanns – Stulet ur kyrkan.se – nedlagt. Däremot finns Interpols register Stolen-Works-of-Art-Database och dit bör man rapportera stulna föremål. SACER är ett digitalt register för enhetlig hantering av de kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga inventarierna som startades av Västerås stift och nu vidareutvecklats av Svenska kyrkan. I det registret kan församlingen lägga in sin dokumentation av kyrkans föremål vilket i förlängningen kan hjälpa till vid identifiering av upphittade eller återlämnade kyrkliga föremål. När en stöld inträffat ska församlingen polisanmäla stölden med uppgifter och bild ur inventarieförteckningen. Man ska även kontakta stiftet och informera Länsstyrelsen om att en stöld skett. Detta för att alla relevanta institutioner som till exempel museer, tull, auktionshus, antikhandlare, 28
52638149 HB för säkra byggnader_200319.indd 28
2020-03-19 11:24
Boken tar upp områdena stöld, brand, el, åska, vatten, lås och larm, skadegörelse, märkning och dokumentation. Alla kapitel kan läsas oberoende av varandra, men inledningskapitlet ger de grundläggande förutsättningarna för församlingens säkerhetsarbete och lägger också grunden för de andra kapitlen. Till varje kapitel finns checklistor kopplade. Boken är en reviderad utgåva av Säkerhetshandbok för kyrkan som Verbum gav ut 2006. OM FÖRFATTAREN: Elisabeth Svalin Gunnarsson är författare och kulturvetare med lång erfarenhet av kulturarvsprojekt inom Svenska kyrkan och kulturmiljövården.
HANDBOK FÖR SÄKRA BYGGNADER
Handbok för säkra byggnader erbjuder kunskap, inspiration och stöd i församlingens säkerhetsarbete, med fokus på kyrkobyggnader och föremål.
HANDBOK
FÖR SÄKRA BYGGNADER Elisabeth Svalin Gunnarsson
ISBN 9789152638200
9 789152 638200
52638200_HNDB säkerhet byggnader_Omslag_200316.indd 1
2020-03-17 21:05