I denna bok möter olika skapelseteologiska perspektiv, såväl kritiska som konstruktiva, som alla relaterar till det som idag går under namnet skandinavisk skapelsteologi med namn som exempelvis Gustaf Aulén, NFS Grundtvig och Gustaf Wingren i centrum. Denna teologiska inriktning betonar ett allmänmänskligt perspektiv som synliggör vad som är gemensamt för människor, men med lyhördhet för de individuella och partikulära berättelserna om vad det innebär att vara människa och kristen idag. MEDVERKANDE: Mats Aldén, Mikkel Gabriel Christoffersen, Elisabeth Gerle, Johannes Witkowsky Bengtsson, Ewa Lindqvist-Hotz, Johanna Gustafsson Lundberg, Frida Mannerfelt, Lovisa Nyman, Clara Nystrand, Sofija Pedersen Videke och Johan Wallner.

ISBN 978-91-526-3850-7

JOHANNA GUSTAFSSON LUNDBERG FRIDA MANNERFELT (red.)

SKAPELSETEOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ SAMTIDEN

MÄNNISKA OCH KRISTEN IDAG

Behovet av teologiska perspektiv som söker det gemensamma och överskridande, som inte bidrar till polarisering utan som snarare betonar sam-arbete, sam-band, sam-hörighet och sam-hälle är därför stort. Det behövs en teologi som lyfter fram möjligheten att företeelser kan vara dialektiska, det vill säga befinna sig i spänningsfältet mellan »både-och« och »redan nu-men ännu inte« samtidigt.

MÄNNISKA OCH KRISTEN IDAG GUSTAFSSON LUNDBERG, MANNERFELT (red.)

I ett polariserat samhälle finns begränsad plats för nyanser, dialog och förståelse. I vår tid ser vi alltmer av just detta. Ett uppskruvat samtalsklimat, förenklade resonemang och positionering i ytterligheter som öppnar vägen för fenomen som identitetspolitik och populism.

ISBN 978-91-526-3850-7

9 789152 9 789152

52638507_Människa och kristen idag_Omslag_210226.indd 1

638507 638507

2021-02-26 18:01

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 2

2021-02-26 15:35

MÄNNISKA OCH KRISTEN IDAG

JOHANNA GUSTAFSSON LUNDBERG, FRIDA MANNERFELT (red.)

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 3

SKAPELSETEOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ SAMTIDEN

2021-02-26 15:35

© 2021 Respektive författare och Verbum AB Omslag Anna Larsson Foto: Olena Yakobchuk/Shutterstock Sättning Aina Larsson/Sättaren Tryck Totem, Polen ISSN 2003-6264 ISBN 978-91-526-3850-7 Ingår i Svenska kyrkans forskningsserie Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Utgiven med stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 4

2021-02-26 15:35

Innehåll

Inledning

DEL I. Politik och en universell antropologi

Tro och politik

Eskatologisk skapelseteologi som politisk teologi Elisabeth Gerle

Skapelseteologin – en politisk historia

Ewa Lindqvist Hotz

Ge mig, Gud, en psalm att sjunga

Receptionen av Grundtvigs psalmer i Sverige Sofija Pedersen Videke

Skapelseteologi och radikalortodoxi – Ontologi och teologisk antropologi

Johan Wallner

DEL II. Kritiska perspektiv på skapelseteologi

109

Praktisk eskatologi: Ett feministteologiskt perspektiv på ”att bli mänsklig”

111

Lovisa Nyman

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 5

2021-02-26 15:35

En befriande skapelseteologi

131

Johannes Witkowsky Bengtsson

Predikan som en hoppfull och kritisk röst i en polariserad tid

163

Clara Nystrand

DEL III. Skapelseteologiska perspektiv på några samtidsfrågor

185

Skam og den skabelsesteologiske solidaritet*

188

Mikkel Gabriel Christoffersen

Människa och kristen 3.0

207

Teologisk ontologi för en digital kultur och det digitala rummet Frida Mannerfelt

Att växa och mogna som kristen människa

235

Om eskatologi som resurs i återställelsen av människan Mats Aldén, Johanna Gustafsson Lundberg

Författarpresentation

255

* Denna text är skriven på danska.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 6

2021-02-26 15:35

Inledning ”Det finns en lyktstolpe särskilt reserverad för dig.”

När Marcus Ekdahl, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad, skulle ge exempel på hur journalister bemöts i det offentliga samtalet idag, var ovanstående citat ett i raden av hotfulla kommentarer. Orden riktades till SVT:s Nike Nylander efter en intervju med Sverigedemokraternas partiledare. Ekdahl rapporterar om en studie från Göteborgs universitet som visar att under 2019 har en tredjedel av de svenska journalisterna hotats och 70 procent har mottagit nedsättande kommentarer. Hat och hot är en del av vardagen.1 Att det är en del av vardagen också i kristna sammanhang har inte minst Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén vittnat om. När hon skrev om detta i Svenska Dagbladet beskrev hon målande hur det känns att vara utsatt för hat och hot: När flera hundra på en dag tar heder och ära av en och sparkar sanningen med fötterna, då känns det som en invasion i kroppen. Du måste uppbåda en enorm energi för att hålla emot och

Ekdahl, Marcus, ”Hoten och det förgiftade tonläget riskerar att trubba av oss alla” i Helsingborgs Dagblad 2020-09-27.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 7

2021-02-26 15:35

för att upprätthålla din integritet. För en präst som ska vara öppen, förstående och lyssnande blir det en krock med den pastorala identiteten. För att överleva måste du stålsätta dig och skaffa elefanthud, samtidigt som din prästerliga uppgift kräver att du ständigt övar din lyhördhet och empati.2

Både Ekdahl och Jackelén ser att detta ofrånkomligen leder till att röster tystnar i rädsla för att utsättas för ”ännu en shitstorm”, vilket är ett allvarligt problem för demokratin. Båda oroar sig för vad som händer om detta normaliseras. Och båda kopplar detta till en ökande polarisering i samhället. Ekdahl skriver att hatet ”har fötts i ett alltmer förgiftat samtalsklimat. Ett klimat där en allt större andel människor inte har ett intresse av att lyssna på varandra, förstå eller argumentera konstruktivt. Där fakta och åsikter blandas ihop till en sörja och där allt handlar om att vinna en diskussion eller hamra in ett budskap.”3 I vår tid finns en polarisering som tar sig uttryck inte bara i ett uppskruvat samtalsklimat med hat och hot riktat mot meningsmotståndare, utan också i efterfrågan på tydliga gränser och definitioner som riskerar att leda till förenklade resonemang och positioneringar i ytterligheter. Allt detta öppnar vägen för fenomen som identitetspolitik och populism. I en sådan tid behövs teologiska perspektiv som söker det gemensamma och överskridande, som inte bidrar till polarisering utan som snarare betonar sam-arbete, sam-band, sam-hörighet och sam-hälle. Det behövs en teologi som lyfter fram möjligheten att företeelser kan vara dialektiska, det vill säga att samtidigt befinna sig i spänningsfältet mellan ”både-och” och ”redan-numen-ännu-inte”. Behovet av sådana perspektiv blev tydliga också i samband

2 Jackelén, Antje, ”Ärkebiskopen: Twitter domstol och avrättningsplats” i Svenska Dagbladet 2016-09-04. 3 Ekdahl, 2020-09-27.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 8

2021-02-26 15:35

med Covid19-pandemin. Situationen som pandemin skapade gjorde oss uppmärksamma på det som är gemensamt för alla människor och livet i skapelsen, det universellt mänskliga i att vara sårbar. Den visade att kyrkorna också har en viktig roll att spela som ”medkraft” i samhället. Samtidigt satte den fokus på behovet av att återupptäcka det partikulära och individuella i relation till det kollektiva och gemensamma, inte minst genom att de kristna människor synliggjordes som av olika skäl inte kan samlas i det lokala kyrkorummet för att fira gudstjänst. Vad innebär det att leva ett kristet liv om det inte definieras i relation till söndagens gudstjänst och det gudstjänstfirande kollektivet? De teologiska perspektiv som bearbetas i denna bok förhåller sig alla till en skapelseteologisk utgångspunkt med en universellt orienterad antropologi i centrum. I boken kritiserar de olika bidragen och bidrar också konstruktivt till hur denna typ av utgångspunkt kan bli en resurs även idag. För detta krävs en förnyad syn på bland annat relationen mellan universellt och partikulärt, innebörden av en politisk teologi samt relationen mellan skapelsen som förståelsehorisont och frälsningshistorien.

Boken i forskningsfältet Lutherska skapelseteologiska perspektiv har åter aktualiserats efter att ha befunnit sig i bakgrunden i det teologiska samtalet under några decennier. Den tillbakadragna positionen har många orsaker, men några har varit särskilt starkt bidragande. En första orsak är att dessa teologiska perspektiv associerats med enhetskyrka och tvång, alltså universella anspråk som inte tar hänsyn till det partikulära. I en tid som sedan 1950-talet präglats av religionsfrihet och religiös pluralism har man önskat avgränsa sig från denna typ av överhets- eller myndighetskyrka och i viss mån kastat ut barnet med badvattnet. En andra bidragande orsak handlar om hur den teologiska utbildningen vid universitet och högskolor utvecklats under 9

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 9

2021-02-26 15:35

1900-talet. När relationerna mellan stat och kyrka förändrades, förändrades också relationerna mellan universitet och kyrka, vilket bland annat tog sig uttryck i en reaktion från statens sida mot det man uppfattade som konfessionella inslag i utbildningen. Inte minst inom ämnet systematisk teologi kom teologiska perspektiv som associerades med lutherdom att träda tillbaka till förmån för andra teologiska och filosofiska skolor. En tredje förklaring har att göra med ett ökat intresse för och prioriterat arbete med de liturgiska och ekumeniska rörelsernas strävan att betona det gemensamma i olika kyrkotraditioner. De teologiska perspektiv som presenteras i den här boken har ofta kommit att associeras med de lutherska folkkyrkorna och det som är specifikt lutherskt. Med ett starkt fokus på det gemensamma har det specifika fått träda i bakgrunden. Ett exempel på detta är hur 2017 års reformationsjubileum gestaltades. Man valde där att betona det ekumeniska och sätta in reformationen i ett historiskt sammanhang som något som är relevant för fler kyrkor än de lutherska.4 Detta tog sig uttryck inte minst i det som blev det gemensamma ”högtidlighållandet” (inte ”jubiléet”) av reformationen i Lund, där företrädare för de lutherska kyrkorna tillsammans med påven firade en ekumenisk gudstjänst, och samtalsdokumentet Från konflikt till gemenskap (2016) kom att spela en viktig roll. Det avgörande i högtidlighållandet var att båda kyrkotraditionerna intygade att man lade de kyrkliga konflikterna bakom sig. På senare tid har dock ett nytt intresse för luthersk teologi och tradition börjat växa fram. Detta nyvaknade intresse har sin förklaring i fenomen som: reformationsjubiléet som genererade en förnyad reflektion över det lutherska arvet, politisk teologi som på olika sätt framhållit teologins politiska dimensioner mer aktivt och normativt, och slutligen genom skandinavisk skapelseteologi, 4 Agrell, Göran & Strömmer, Peter, 2012, ”Luther 2017 – reformationsjubileum och Lutherdecennium” i Svensk Kyrkotidning nr 20, 2012, s. 372–374.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 10

2021-02-26 15:35

en specifik tolkning av det lutherska arvet som präglat Svenska kyrkans tradition och som i svensk kontext har sina rötter i den så kallade lundateologin, som växte sig stark i Lund från 1920talet och framåt. I samband med 500-årsjubiléet av reformationen 2017 gjordes flera satsningar med inriktning mot att skriva fram luthersk teologi för en ny tid. Ett av de större forskningsprojekten som fick stort genomslag arbetade med att formulera ”luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle”. De sex boktitlar som blev resultatet av detta projekt anger bredden i frågeställningarna man arbetade med: Carl-Henric Grenholm, Tro, moral och uddlös politik: om luthersk etik (2014); Karin Johannesson, Helgelsens filosofi: om andlig träning i luthersk tradition (2014); Elisabeth Gerle, Sinnlighetens närvaro: Luther mellan kroppskult och kroppsförakt (2015); Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset: Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik (2016); Cecilia Nahnfeldt, Luthersk kallelse – handlingskraft och barmhärtighet (2016) samt Cecilia Wejryd, Lagen, synden och väckelsen: Åtta svenska 1800-talsväckelseledare och moderniteten (2017). Varje bok i serien gör ett gediget arbete med att presentera olika aspekter av luthersk teologi i en ny kontext och fördjupa diskussionen om just denna aspekt. Ett annat sammanhang som satt fokus på luthersk teologi relaterar till en förnyad diskussion om förhållandet mellan religion och samhälle, kyrka och politik. Samtalet – forskningsfältet – kallas politisk teologi eller offentlig teologi (public theology). Politisk teologi tar bland annat sin utgångspunkt i Carl Schmitts analys. Det är inte bara teologer som utgår från hans teorier, utan de har också aktualiserats av olika politiska falanger i samtiden, bland dem en nynationalistisk höger. Som vi ska se i en artikel av Elisabeth Gerle i denna antologi knyter den an till Schmitts idéer om den suveräne makthavaren, vars styre bejakar undantaget som princip och betonar vikten av att skilja mellan vän och fiende. Det är en tolkning där åtskiljande och gränser mellan grupper, folk och nationer är centrala. 11

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 11

2021-02-26 15:35

Även vänsterkritiker knyter an till Schmitts teorier, men de betonar istället hans tanke att den sekulära staten lever av värderingar den inte själv har skapat. Artikeln visar hur de tar fasta på att Schmitt hävdar att alla ”bärande begrepp i den moderna statsvetenskapen är sekulariserade teologiska begrepp”. Med detta sätt att se har den sekulära staten alltså teologiska rötter. Den politiska teologin accentuerar och rekontextualiserar den kristna grunden för samhällsbygget. I det politisk-teologiska samtalet har luthersk teologi ofta fått utgöra exempel på ett problematiskt förhållningssätt, hur politisk teologi inte bör se ut. Inom luthersk teologisk reflektion har uppdelningen mellan andligt och världsligt spelat en stor roll. Tvåregementsläran menar att Gud redan verkar i politiken/staten lika väl som i kyrkan, vilket kan göra att den politiska teologins uppgift att beskriva varför och på vilket sätt kyrkan kan vara en politisk aktör i motsats till staten uppfattas som överflödig. Om Gud redan verkar i samhället, varför skulle då kyrkan behöva vara specifikt politisk? En annan central tanke hos kritikerna är att det inte finns några neutrala positioner att tala utifrån. Det sekulära samhället har upphöjts till ett neutralt gemensamt rum för debatt och demokratisk handling bortom eller utan våra traditioner. Denna position har enligt ett postliberalt synsätt två problem: 1. Vi kan aldrig framträda utan eller bortom vår kontext/tradition. 2. Det sekulära är också en partikularitet, och det är problematiskt att upphöja den till en regel som gäller alla. Mot bakgrund av detta bearbetar flera av artiklarna i denna bok just relationen mellan luthersk teologi och politik. Antologin Samhällsteologi från Svenska kyrkans forskningsenhet är ett annat exempel på ett bidrag till politisk teologi som vilar på en teologisk grund som står i dialog med luthersk teologi. En tredje anledning till ett förnyat intresse för luthersk teologi utgörs av ett nyvaknat systematiskt-teologiskt intresse för det som utgjort en av huvudfårorna för skandinavisk luthersk

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 12

2021-02-26 15:35

teologi under 1900-talet. Inom ramen för denna återfinns företrädare för det lundateologiska arvet med teologer som Gustaf Wingren och Gustaf Aulén, tillsammans med danska teologer som N.F.S. Grundtvig, K.E. Løgstrup och Regin Prenter. Detta kan skönjas i en rad nyutgivningar och översättningar av dessa teologers verk, och i en strid ström av titlar som behandlar deras teologi. Här är inte platsen att ge en fullständig översikt över denna utgivning, men för att ge en känsla vill vi nämna några titlar från 2010-talet. Bengt Kristensson Uggla skildrar Gustaf Wingrens liv och teologi i Gustaf Wingren: människan och teologin (2010) som kom i översättning till engelska några år senare i Becoming human again (2016). Därtill har flera av Wingrens verk getts ut på nytt: Credo (1974/2011), Skapelsen och lagen (1958/2013), Evangeliet och kyrkan (1960/2013) samt Människa och kristen: En bok om Irenaeus (1983/2019). Flera av bidragen i föreliggande bok relaterar till den sistnämnda boken. Bengt Kristensson Uggla skriver i bokens efterord att Wingren, 36 år gammal, ansåg att det behövdes en ny teologisk antropologi, något den moderna teologin hade försummat. Detta hävdade han mot bakgrund av Andra världskrigets fruktansvärda erfarenheter.5 Delar av teologin, den antiliberala teologin, hade enligt Wingren dominerat och banat väg för ett slags monofysitism, vilken innebar ett alltför ensidigt intresse för det gudomliga. Detta ville nu Wingren åtgärda med utgångspunkt i Irenaeus starka försvar av det mänskliga. K.E. Løgstrup har också varit föremål för stort intresse. Här kan nämnas exempelvis: Eva Cronesioe, Gud i verkligheten: Möte med K.E. Løgstrup, Emilia Fogelklou och Ignatius av Loyola (2016); Hans Fink och Robert Stern, What is Ethically Demanded? K.E. Løgstrup’s Philosophy of Moral Life (2017); Robert Stern, Radical Demand in Løgstrup’s Ethics (2018) samt Maria Louise Moller, The

5 Kristensson Uggla, 2019, s. 172.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 13

2021-02-26 15:35

True Human Being: The Figure of Jesus in K.E. Lögstrup’s Thought (2019). Även N.F.S. Grundtvig har tilldragit sig intresse på senare tid. Några titlar ur bokfloden är E.L. Allen, Bishop Grundtvig: A Prophet of the North (2019); George Cogordan, Grundtvig et ses Doctrine (2016); Olle Korsgaard, N.F.S. Grundtvig as Political Thinker (2014); John Hall et al., Grundtvig and Danish National Identity (2015) samt Edward Broadbrigde et al., School for Life: NFS Grundtvig on the Education for the People (2012). Sambandet mellan dessa teologer har också lyfts fram inom ramen för samarbetsprojektet ”Skandinavisk skapelseteologi”. I kölvattnet av detta samarbete har nyutgivning av en rad verk av dessa ”founding figures” getts ut, men också några publikationer som rör sambanden dem emellan. En milstolpe var antologin Reformation Theology for a Post-Secular Age: Løgstrup, Prenter, Wingren and the Future of Scandinavian Creation Theology (2017). Redaktörerna Niels Henrik Gregersen, Bengt Kristensson Uggla och Trygve Wyller diskuterar där kopplingarna mellan Lögstrup, Prenter och Wingren och pekar på en rad likheter dem emellan. Bland annat lyfter författarna fram hur dessa tre teologer i sin tid läser Luther i ljuset av N.F.S. Grundtvigs texter och att de i reaktion mot pietismen och Karl Barths teologi vill betona skapelsen. Fler likheter är att de menar att teologin inte bara har med kyrkan att göra, utan med all mänsklig erfarenhet, samt att det sekulära och det religiösa därför inte kan skiljas åt. Med detta sätt att se verkar Gud även i det som kallas sekulärt, och kristna är inte främmande för den här världen utan mitt i den värld som Gud skapat och satt ut dem i.6 I samband med konferensen Church as Human Space våren 2019 gavs ytterligare en publikation ut, American Perspectives meet Scandinavian Creation Theology (red. Elisabeth Gerle och Trygve

6 Gregersen, Kristensson Uggla & Wyller, 2017, s. 13–17.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 14

2021-02-26 15:35

Wyller). Den utgör en respons från lutherska teologer utanför den skandinaviska kontexten på den första antologin.

Varför denna bok? Det var efter konferensen Church as Human Space 2019 som idén till den här boken föddes. Flera deltagare på konferensen menade att det inte var nog att bara återupptäcka resurserna i ett skapelseteologiskt arv, utan de ville arbeta ännu mer kritiskt och konstruktivt med dem. I synnerhet med de frågor som kritiken från den politiska teologin ställt, men de ville också undersöka de svagheter som maktkritiska perspektiv ställer till den här teologiska traditionen och utmana den med vår tids frågor. Med andra ord: en önskan att rekontextualisera, rehabilitera och rekonstruera. Vad händer när den här typen av teologi kommer in i en ny kontext? Var är svagheterna som behöver adresseras och rehabiliteras? Hur kan en luthersk teologi för vår tid skrivas fram och (re-)konstrueras med hjälp av dessa teologiska resurser? Syftet med boken är alltså inte att återupprepa teologiska tankesystem från en gången tid, utan att sätta arvet från teologer som Wingren, Aulén, Grundtvig och Løgstrup i dialog med samtidens brännande frågor. De medverkande författarna bidrar med konstruktiv teologisk reflektion över sådant som klimat, eskatologi, kyrkosyn, antropologi, digitalisering, kristen växt, politik och profetisk predikan. Ett syfte med boken är också att läsarna i ett kort och tillgängligt format ska få ta del av en aktiv nytolkning som både breddar och fördjupar kunskapen om lutherska läror och deras verkningshistoria. Sällan finns det tid och utrymme att läsa både originaltexter, receptionshistoria och nytolkningar. Därför behövs det kortare texter som både introducerar centrala idéer ur traditionen och visar hur man kan tänka luthersk teologi idag. En viktig princip för boken har varit att, som denna teologiska tradition bjuder, hålla samman samhälle och kyrka, den 15

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 15

2021-02-26 15:35

akademiska reflexionen och den praktiknära reflexion som pågår i ett konkret praktiskt församlingsarbete. Samtliga medverkande författare är verksamma teologer i akademin, och en majoritet har också förtroendeuppdrag eller är verksamma som präster i Svenska kyrkan. Analyserna bygger därför på gedigen kunskap om både denna teologiska tradition och det praktiska arbetet i kyrkans liv. En annan viktig princip har varit strävan efter balans. Karaktäristiskt för denna teologiska tradition är betoningen av det dialektiska och behovet av att försöka hålla flera – och motsatta – tankar i huvudet samtidigt i ett spänningsfyllt förhållande. Det innebär att vi inte menar att detta är det enda sättet att tänka teologiskt om samtiden, eller att vi formulerar oss i polemik mot andra teologiska traditioner. Snarare ska detta projekt förstås som ett sätt att komplettera och fördjupa den teologiska reflexionen, och att visa på en viktig teologisk pusselbit som vi är övertygade om är av avgörande betydelse för att förstå – och inte minst agera – i den tid vi lever i. Boken består av tio kapitel som strukturerats i tre delar. Den första delen behandlar frågor som rör politik och antropologi. Del två utgår från några av de frågor som samtida teologisk reflexion ställer till den här teologiska traditionen. Den tredje och sista delen använder denna teologiska tradition för att belysa viktiga frågor i samtiden. De texter som ingår i varje del presenteras i korta mellankapitel, som tecknar en bakgrund och anger vilket samtal de respektive kapitlen är en del av samt vilka frågor de vill adressera.

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 16

2021-02-26 15:35

Människa och kristen 3.0 Teologisk ontologi för en digital kultur och det digitala rummet Frida Mannerfelt

Att vara eller inte vara, det är frågan Vad innebär det att vara i det digitala rummet?1 Hur kan man förstå varande i en kultur som präglas av digitalisering? Och inte minst: hur kan man tala teologiskt om detta? Det här kapitlet argumenterar för att skandinavisk skapelseteologi utgör en viktig resurs för att formulera teologisk ontologi i en digital kultur och miljö. En vanlig inställning bland teologer är dock att det bara är möjligt att formulera teologisk ontologi i kritiska ordalag. Som en rad forskningsöversikter av fältet digital teologi visat, dominerar bland teologer föreställningen om det digitala rummet som okroppsligt, icke-fysiskt, icke-verkligt. Ofta i kombination med tanken att kyrkans uppgift i en digital kultur är att verka som 1 I det följande använder jag begreppen ”det digitala rummet” eller ”en digital miljö” för att beskriva det utrymme som förmedlas via digital teknologi. Det inbegriper allt från chattrum till sociala medier, från konferensverktyg som Zoom eller digitala kursplattformar osv.

207

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 207

2021-02-26 15:35

en motkraft mot det okroppsliga och värna inkarnationen.2 Så skriver exempelvis teologen Katherine G. Schmidt i sin översikt att alla kritiska beskrivningar av internetteknologi bygger på föreställningen om att social interaktion online inte kan mäta sig med offline, eftersom våra kroppar inte är lika involverade. Eftersom okroppslighet är något teologer skyr, leder detta till att man talar i binära kategorier, t.ex. verklig och overklig, fysisk och icke-fysisk, IRL och virtuell. Schmidt visar att denna föreställning i sin tur tenderar att vila på uppfattningen att teknologi drar människan bort från det som är verkligt, vilket även inkluderar källan till allt verkligt: Gud.3 Detta aktualiserades i samband med Covid19 och kyrkornas migration från det lokala kyrkorummet till det digitala rummet. Även teologer som gjort sig kända som försiktigt positiva till det digitala rummet gav, medvetet eller omedvetet, uttryck för dessa föreställningar. Ett exempel från den svenska lutherska diskursen är hur ärkebiskop Antje Jackelén formulerade sig i sin bok Otålig i hoppet: Teologiska frågor i pandemins skugga (2020). Hon nämner knappt digitaliseringen, utom för att konstatera att det kommuniceras på nätet ”utan att det för den skull alltid uppstår gemenskap”, och att de gudstjänster som sänds via internet visserligen är välkomna när man sitter i karantän men att det ”fysiska” mötet i det gemensamma rummet saknas. Hon understryker att digitala alternativ kan vara en tillgång, men inget som kan ersätta fysisk närhet och gemenskapen kring altaret.4 I de korta, fåtaliga formuleringarna framträder föreställningar om det verkliga/fysiska som överlägset det digitala/okroppsliga. Istället diskuterar hon frågor som ondska och mening utifrån luthersk korsteologi och skapelseteologi. I den teologiska diskursen kan detta binära synsätt ibland 2 Thompson 2016, s. 55–57, Schmidt 2020, s. 15–18, Berger 2018, s. 16–29. 3 Schmidt 2020, s. 15–16. 4 Jackelén 2020, s. 61–62, 70.

208

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 208

2021-02-26 15:35

uttryckas som att det digitala rummet och en digital kultur är kopplat till gnosticism, en rörelse i den tidiga kristendomen som kom att betraktas som en heresi, en villolära. I sitt tankesystem skilde gnosticismen mellan det materiella och kroppsliga som skapats av en ond skapargud (”demiurgen”) och den andliga kunskapen (”gnosis”) som Kristus kommit med. I den svenska kontexten varnar till exempel kyrkohistorikern Joel Halldorf för att digital teknologi kan leda till att den mänskliga kroppens gränser suddas ut. Med dess hjälp försöker människan tillfredsställa sin helighetslängtan, fly sina kroppsliga gränser och uppnå transcendens – ja till och med evigt liv.5 Halldorf skriver: ”Den moderna teknoreligionen är med andra ord en gnosticism. /…/ Teknologin erbjuder oss dessutom möjligheten att befria oss från våra begränsade, fallna kroppar.”6 När Halldorf ska ange en kontrast till den teknologiska gnosticismen finner han den i skapelseteologi. Enligt Halldorf gäller det att ständigt påminna sig om att människan är skapad till Guds avbild, annars leder den digitala teknologin ofrånkomligen fel.7 En annan svensk teolog som i sitt teologiska projekt ofta kontrasterat gnosticism med skapelseteologi är Gustaf Wingren.8 Detta kommer till uttryck t.ex. i Människa och kristen: En bok om Irenaeus (1983) där Wingren jämför vad han ser som sin tids avsaknad av skapelseteologiska perspektiv i den teologiska reflexionen med den kontext den fornkyrklige teologen och biskopen Irenaeus av Lyon verkade i. I sitt verk Adversus Haereses (”Mot heresierna”) (ca 180) går Irenaeus till storms mot gnosticismen. Wingren menar att 1900-talets teologiska reflexion med dess 5 Halldorf 2020, s. 118–121. För ett liknande resonemang, se Graham 2009, s. 265–275. 6 Halldorf 2020, s. 121–122. 7 Halldorf 2020, s. 120. 8 Som Bengt Kristensson Uggla visat i efterordet till nyutgåvan av Människa och kristen är skapelsefientlig ”gnosticism” en återkommande ”fiende” i Wingrens teologiska projekt. Wingren 2019, s. 151–152.

209

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 209

2021-02-26 15:35

negativa syn på skapelsen innebär en ”gnosticismens återkomst”, både i synen på människan och i synen på Bibeln, vilket bara kan avhjälpas med sund skapelseteologi.9 Detta till trots kommer jag i det här kapitlet att argumentera för att det digitala inte alls behöver stå i kontrast till skapelseteologi.10 Tvärtom kan några centrala tankar i den så kallade ”Skandinaviska skapelseteologin”, hämtade från de lutherska teologerna Gustaf Wingrens och K.E. Løgstrups resonemang, vara en resurs för hur man teologiskt kan tala om att vara i såväl det lokala som det digitala rummet. Genom att på detta sätt sätta in skapelseteologin i en kontext och kultur präglad av digitalisering (rekontextualisera den) vill jag visa att den kan fungera som en länk mellan de två framväxande fälten digital ontologi och digital teologi. Syftet med detta kapitel är alltså att teckna konturerna av en teologisk ontologi för en digital kultur och det digitala rummet. Eftersom såväl digital ontologi som digital teologi är framväxande forskningsfält är det på sin plats att kort beskriva dem. Digital ontologi är den filosofiska reflexionen över vad existens innebär i digital kultur och/eller i det digitala rummet. Utgångspunkten är att teknologin utmanar och fördjupar förståelsen av vad det innebär att vara. Författarna till den antologi som här får representera fältet, Digital Existence. Ontology, Ethics and Transcendence in Digital Culture, menar att en existentialistisk utgångspunkt för reflexionen är mycket fruktbar, inte minst i relation till fenomenet (digital) religion, eftersom ”existens föregår religion”. Digitaliseringen har också lett till ett förnyat intresse för Martin Heideggers tankar om sambandet mellan 9 Wingren 2019 (1983), s. 9–10. 10 Ett annat välkänt exempel på hur luthersk skapelseteologi som utgångspunkt för teologisk antropologi kan belysa och bejaka teknologi finns i Philip Hefners författarskap, där begreppet ”created co-creators” är centralt. Se exempelvis hans The Human Factor: Evolution, Culture, and Religion från 1993 eller Our Bodies Are Selves från 2015.

210

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 210

2021-02-26 15:35

”varande” och teknologi. Redaktören Amanda Lagerkvist lyfter fram klassiska begrepp från existentialistisk filosofi som hon menar är särskilt lämpade för att förstå digital existens: Varande (existens som närvaro och frånvaro), Vara-i-och-med (samexistens) och den därtill kopplade tanken om att vara utkastad i världen och därmed sårbar.11 Digital teologi är enkelt uttryckt en teologiskt underbyggd reflexion över en digital kultur och/eller det digitala rummet.12 Här representeras fältet av Deanna A. Thompsons The Virtual Body of Christ in a Suffering World (2016) samt Katherine G. Schmidts Virtual Communion (2020) som diskuterar sakramentalteologi och ecklesiologi i relation till digital kultur. Vad gäller den skandinaviska skapelseteologin skildras Wingrens teologi i huvudsak utifrån två av hans mest kända böcker, den tidigare nämnda Människa och kristen (1983) samt hans Predikan: en principiell studie (1949). Här bör nämnas att Bengt Kristensson Ugglas läsning av Predikan är en avgörande pusselbit för argumentationen. Likaså är Lars-Olle Armgaards Løgstruptolkning i dennes Antropologi: Problem i K.E. Løgstrups författarskap (1971/1993) och Niels Henrik Gregersens framställning i antologin Reformation Theology for a Post-Secular Age (2017) viktiga influenser för den förståelse av Løgstrups teologi som presenteras här. Vad gäller ontologi bygger skandinavisk skapelseteologi, som Gregersen påpekat, i hög utsträckning på

11 Lagerkvist 2018, s. 1–25 och Clemens & Nash 2018, s. 39–44. 12 Phillips, Schiefelbein-Guerrero & Kurlberg 2019, s. 29–43. Som författarna påpekat kan digital teologi bedrivas på flera nivåer. Det kan också handla om att undervisa om teologi med hjälp av digitala verktyg, om teologisk forskning som möjliggörs av digitalt förmedlade verktyg, eller om teologisk etisk kritik av digital teknologi och kultur. Likt Phillips et al. betraktar jag det dock primärt som en teologiskt underbyggd reflexion över digital kultur, helt enkelt att göra teologi i en digital kontext.

211

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 211

2021-02-26 15:35

K.E. Løgstrups resonemang, vilket i sin tur är starkt influerat av Heideggers fenomenologi.13 Som Johan Wallner påpekar i kapitel 6 i den här antologin, brukar skandinavisk skapelseteologi anses stå för en så kallad ”svag” ontologi. Svag ska inte förstås som nedsättande, utan i relation till att man betonar erfarenhetens betydelse. Här menar man att det visst kan finnas ett absolut vara. Gud, till exempel, är. Men det är skillnad mellan vad Gud är och vad människan kan uppfatta av Guds varande. Det innebär att ska man tala om ontologi, vad varande innebär, får man diskutera hur människan möter och uppfattar varat. I det följande kommer de två begreppen Varande och Varande-ioch-med, som har sin grund i Heideggers tänkande, att strukturera framställningen. Först kommer tänkare och teologer som betonar aspekten Varande (existens) att diskuteras, och därefter de som betonar aspekten Varande-i-och-med (samexistens). I varje grupp presenteras först de existensfilosofiska resonemangen, sedan de skapelseteologiska och sist de digital-teologiska.

Att vara och inte vara är svaret Digital existens En digital ontologi som tar sin utgångspunkt i varande skisseras i filosofen Justin Clemens och konstnären och programmeraren Adam Nash bidrag till antologin Digital Existence. Utgångspunkten för deras resonemang är att de söker en digital ontologi som tar tillvara arvet från existentialistisk filosofi, bland annat Heidegger, men som tar hänsyn till de nya kunskaper som digital teknologi gett. Här pekar de i synnerhet på logiska motsägelser,

13 Gregersen 2017, s. 38, 43–44.

212

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 212

2021-02-26 15:35

som det numera klassiska P vs NP-problemet utgör.14 Hur skulle en ontologi som tar hänsyn till detta se ut? Clemens och Nash förslag är vad de kallar en ”transduktiv ontogenetisk ontologi”. I en sådan är utgångspunkten för Varande inte teologins ”den Ende” utan ett ateistiskt ”tomrum”. De använder matematikens mängdlära, Heideggers tanke om att Varat synliggörs genom språk och den franske filosofen Jacques Lacans begrepp ”la Real” för att beskriva detta tomrum som det som strukturerar varat genom det oändliga antalet möjligheter som det bär på.15 ”Transduktiv” relaterar författarna till Heideggers tanke om att teknologi är avgörande för att varat ska kunna etableras i världen. De refererar till den berömda analogin med den trasiga hammaren. Så länge hammaren är hel, är människan inte medveten om varken sin egen eller hammarens existens. Det är en förkroppsligad, naiv existens. Men i det ögonblick hammaren går sönder blir människan medveten om vad existens innebär – att den är skild från objekt, att den är begränsad och villkorad, att människan är beroende. Människan uppfattar alltså varandet i samspel med teknik, även om människan hela tiden pendlar mellan att vara omedveten och omedveten om tekniken. Clemens och Nash utvecklar detta med hjälp av Gilbert Simon-

14 P vs NP handlar om huruvida en dator kan lösa ett problem lika snabbt som det kan verifiera det. När en dator ska lösa ett problem får den ta emot en viss mängd information (det kallas att datorn verifierar) som bearbetas (löses) av algoritmer under en viss tid. Nu kan två olika problem bestå av exakt samma mängd information som ska verifieras, men det tar ändå olika lång tid innan algoritmerna kört klart och löst problemet. En viss typ av problem – P – kan verifieras och lösas inom polynomiell tid, alltså en lätthanterlig, genomförbar och effektiv tid. En annan typ av problem, NP, kan visserligen verifieras av datorn men det finns inga algoritmer som kan lösa dem inom polynomiell tid. Ett klassiskt exempel är skillnaden mellan att lyssna på musik och att komponera den. Att lyssna till (verifiera) ett musikstycke tar lika lång tid som stycket är. Att komponera det tar däremot en obestämbar mängd tid som antagligen inte har någon relation till själva ’problemets’ storlek. 15 Clemens & Nash 2019, s. 29–60.

213

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 213

2021-02-26 15:35

dons och Bernard Stieglers tänkande, i vilket människan förstår vad varande innebär och blir till som individ genom bruket av teknologi. Vad lär oss då digital teknologi om Varat? Clemens och Nash använder här begreppet ”irremediability” (bokstavligen obotlighet) för att fånga vad de menar. Detta vara karaktäriseras av en dialektisk spänning mellan att vara och inte vara i världen på samma gång, något som inte går att få ihop i ett logiskt slutet system. När överföringen sker genom ettor och nollor så blir det tydligt att människan existerar och inte existerar på samma gång. Hon erfar att hon finns till, samtidigt som det synliggörs av kod/språk. Detta är för övrigt inte unikt för digital kod, detsamma gäller för exempelvis musik. Den existerar i världen samtidigt som det är omöjligt att säga att den finns till. Samtidigt finns den inte bara i lyssnarens huvud, eftersom många kan delta tillsammans i den. Detsamma gäller enligt författarna även religion.16 Denna teknologi är därtill genetisk, i betydelsen något som ständigt utvecklas. Det medierade varat karaktäriseras alltså av en ständigt pågående process där förändring är det enda konstanta. Detta kan sammanfattas som att människan ”redan är men endast nu”.17 Med Clemens och Nash resonemang blir det möjligt att tala om hur människan existerar i filosofisk mening. Varandet kan definieras som ett samspel mellan människa och teknologi, en pågående förändringsprocess, och en ständig dialektik mellan att vara och inte vara. Hur kan då detta uttryckas teologiskt? Här utgör Gustav Wingrens skapelseteologiskt orienterade teologi en viktig resurs för både förklaring och fördjupning. 16 Invändningen att detta inte är logiskt löser de genom att hänvisa till så kallad ”paraconsistent logic”, en logik som matematikerna identifierade när datateknologi växte fram. I all korthet betyder det att något kan vara logiskt konsistent trots att det finns inkonsistens inom tankesystemet. Clemens & Nash 2018, s. 53. 17 Clemens & Nash 2018, s. 29–60.

214

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 214

2021-02-26 15:35

Skapelseteologiska perspektiv Ur sin läsning av Wingrens bok Predikan (1949) destillerar Bengt Kristensson Uggla två begrepp som han menar är karaktäristiska för Wingrens tänkande: teologisk hermeneutik och hermeneutisk teologi. Med begreppet hermeneutisk teologi beskriver Kristensson Uggla hur Wingren kopplar samman kristologi och teologisk antropologi. Evangeliet är berättelsen om Guds människoblivande och därigenom en berättelse om varje människas människoblivande. Wingren kopplar inkarnationsteologin till passionshistorien och påskens drama och menar att människoblivandet är en process som växlar mellan liv och död, som varje människa lever och som inleds med dopet. Kristensson Uggla noterar vidare hur Wingren stöder sitt resonemang på sin tolkning av Irenaeus av Lyon, hos vilken frälsning innebär recapitulatio – återställelse och fullbordan av det mänskliga genom att Gud skapar och människan skapas. Genom denna ständigt pågående skapelse är Gud verksam, på ett dolt vis, i allt liv.18 Kristensson Uggla använder begreppet ”vetekornsteologi” som en sammanfattning av de gåtfulla villkoren för människoblivandet, att man måste bli det man redan är och att man bara kan ta emot det utifrån, som en gåva från Gud och från andra människor.19 Så långt Kristensson Ugglas läsning av Wingren. Här framträder intressanta paralleller till Clemens och Nash digitala ontologi. Människans varande präglas av att hon är indragen i Guds pågående skapelseprocess, Guds recapitulatio, vars mål är människoblivandet. Med andra ord är det enda konstanta i varandet förändringen. Hon är, men endast nu. En närläsning av Wingrens texter fördjupar dessa paralleller, 18 Kristensson Uggla 2011, s. 64. 19 Kristensson Uggla 2011, s. 60–69. Kristensson Uggla påpekar att det i tanken om att det viktigaste alltid finns utanför oss finns en koppling till Emmanuel Lévinas tanke om att man blir till genom den andre/Andre.

215

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 215

2021-02-26 15:35

men påvisar också skillnader. Vänder man sig till den trettiofyra år äldre boken Människa och kristen (1983), i vilken Wingren utlägger sin tolkning av recapitulatio, framkommer en spänning i hans tänkande om människoblivandet. Å ena sidan framträder en instrumentell och tämligen endimensionell syn på människoblivandets process. Recapitulatio beskrivs som en process från a till b som bara kan gå på ett sätt: bättre och bättre dag för dag. Wingren talar om det i termer av ”ökning”, ”växande”, ”mognad” eller ”upprensning” på ”sträckan mellan födelsen och döden”.20 Med Irenaeus terminologi kallar Wingren denna process också för ett gradvis helande från syndens skada och sår, eller ännu hellre för ”liv” i kontrast till ”död”. Döden – tomheten – är det stora hotet, en fiende som kämpar mot själva varat: livgivande Gud.21 Genom att på detta sätt ge varandet ett telos, ett mål, skiljer sig Wingren från Clemens och Nash. Å andra sidan finns en parallell förståelse av recapitulatio i Wingrens tänkande som betonar det samtidiga varandet och icke-varandet, i vilket hans resonemang påminner om Clemens och Nash. För människans del handlar detta om att simultant i varje ögonblick ta emot liv och dö ifrån det. Wingren beskriver detta på olika sätt, som modet att vara till och samtidigt öva sig i att inte vara till, eller dubbelheten i att samtidigt dels ”bejaka primitivt kroppsliga livsvärden, dels att vara beredd att med glädje ge dessa värden ifrån sig”. I Wingrens tänkande ska detta inte enbart ses som en metafor för livets glädje och sorg, utan också som något som rör själva existensen. Han skriver: Vårt liv leves i en tvåfaldig utsatthet. Vi mottager utifrån sådant som håller livet uppe och vi är samtidigt utsatta för sådant som hotar livet, tär och parasiterar på det goda. Att

20 Wingren 2019 (1983), s. 26, 52–54, 57, 64. 21 Wingren 2019 (1983), s. 41–49.

216

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 216

2021-02-26 15:35

Författarpresentation

Mats Aldén är stiftsprost i Lunds stift och teologie doktor i etik. Johannes Witkowsky Bengtsson studerar vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet, med inriktning mot prästvigning i Svenska kyrkan. I sin masteruppsats ”Saliga är de fattiga” undersökte han användningen av begreppet ”de fattiga” inom latinamerikansk befrielseteologi. Mikkel Gabriel Christoffersen er postdoc. i systematisk teologi ved Det Teologiske Fakultet, Københavns Universitet. Han forsker i ”Teologi og skam” med et to-årigt projekt finansieret af Carlsbergfondet. Elisabeth Gerle, under senare år verksam som professor vid Lunds universitet, är numera knuten till Enskilda högskolan Stockholm. Hon ingår i forskarnätverket för skandinavisk skapelseteologi och har under flera perioder varit gästforskare vid Princeton University, USA och vid Stellenbosch Institute for Advanced Study i Sydafrika. Ewa Lindqvist Hotz är präst i Svenska kyrkan och doktorand i systematisk teologi vid Enskilda högskolan Stockholm och Åbo Akademi. Under 2021 disputerar hon med avhandlingen ”Faran ropar mitt namn!: Lydia Wahlström som politisk teologi”. Johanna Gustafsson Lundberg är docent i teologisk etik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. Frida Mannerfelt är doktorand i praktisk teologi med kyrkohistoria vid Enskilda högskolan Stockholm med projektet 255

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 255

2021-02-26 15:35

Preaching in a Digital Culture. Mannerfelt är också lärare vid Lunds universitet och präst i Svenska kyrkan. Lovisa Nyman är forskare i systematisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet och präst i Svenska kyrkan. 2020 disputerade hon på avhandlingen ”Det konstruktiva beroendet: Feministisk teologi i ett individualistiskt samhälle”. Clara Nystrand är doktorand i praktisk teologi vid Lunds universitet. Hennes avhandlingsarbete inriktar sig på nutida predikan. Nystrand är också prästvigd för Svenska kyrkan och har ett brett intresse för frågor som rör samhälle, kyrka och teologi idag. Sofija Pedersen Videke är danskfödd präst i Svenska kyrkan och församlingsherde i Helsingborg. Hon är därtill ordförande i Gudstjänstutskottet i Kyrkomötet och ser fram emot revisionen av Den svenska psalmboken. Johan Wallner är präst i Svenska kyrkan.

256

52638507 Människa och kristen idag_inlaga_210226.indd 256

2021-02-26 15:35

ISBN 978-91-526-3850-7

JOHANNA GUSTAFSSON LUNDBERG FRIDA MANNERFELT (red.)

SKAPELSETEOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ SAMTIDEN

MÄNNISKA OCH KRISTEN IDAG

MÄNNISKA OCH KRISTEN IDAG GUSTAFSSON LUNDBERG, MANNERFELT (red.)

ISBN 978-91-526-3850-7

9 789152 9 789152

52638507_Människa och kristen idag_Omslag_210226.indd 1

638507 638507