Sara Björk • Annika Heikkinen
ANNIKA HEIKKINEN är verksamhetsutvecklare på Anti diskrimineringsbyrån Stockholm Norr. SARA BJÖRK är präst i Svenska kyrkan och verksamhetsutvecklare på Sensus studieförbund. De har stor vana att föreläsa och hålla i processer i rättighetsbaserat arbete och norm kritik både i Svenska kyrkan och i andra sammanhang.
TRYGGA R E RUM
Hur kan jag som ledare skapa en konfirmandverk samhet som är öppen och inkluderande? Hur kan jag göra det möjligt för alla i gruppen att vara sig själva, oavsett vem en är? Den här boken vill ge verktyg för dig som är ledare att skapa en konfirmandverksamhet som är ett tryg gare rum. Ett tryggare rum är ett rum där du har rätt att, oavsett vem du är, bemötas med respekt och ges möjlighet att delta och vara med i gemenskapen, på lika villkor. Verktygen i boken bygger på ett normkritiskt för hållningssätt där du som ledare får hjälp att få syn på normer som begränsar och stänger ute. Berättelser från verkligheten analyseras och du får konkreta me toder för att skapa en tryggare och mer inkluderande konfirmandverksamhet. Boken kan med fördel användas och processas till sammans med hela konfirmandarbetslaget eftersom det här är frågor som behöver förankras hos alla som leder en grupp. För att konfirmandverksamheten ska bli ett tryggare rum behöver vi göra det tillsammans, för och med varandra.
TRYG GARE R UM VERKTYG FÖR INKLUDERING I KONFIRMANDVERKSAMHETEN
Sara Björk Annika Heikkinen
ISBN 978-91-526-3842-2
9 789152
52638422 Trygga rum_Omslag_200911.indd 3
638422
2020-09-11 11:11
TRYGGARE RUM
VERKTYG Fร R INKLUDERING I KONFIRMANDVERKSAMHETEN Sara Bjรถrk Annika Heikkinen
1 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 1
2020-09-10 10:00
Innehåll Inledning: Alla har rätt till ett tryggare rum, Karin Öhagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Kapitel 1: Att skapa ett tryggare rum – utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Kapitel 2: Normer och normkritik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Kapitel 3: Normer och deras konsekvenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Kapitel 4: Att skapa ett tryggare rum för fler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Kapitel 5: Berättelser om (o)tryggare rum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Kapitel 6: Att skapa tryggare rum igen och igen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Referenslista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Syntolkning av bokens illustrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
Tryggare rum
Verktyg för inkludering i konfirmandverksamheten Författare: Sara Björk och Annika Heikkinen
Den här boken är resultatet av ett samarbete mellan Verbum, Sensus och Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr. ©2020 Respektive författare och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Omslag: Moa Schulman Formgivning och illustrationer: Helena Wikström, Hewidesign Tryck: ADverts, Lettland 2020 ISBN: 978-91 526-3842-2 Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00
2 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 2
2020-09-10 10:00
Alla har rätt till ett tryggare rum Vem är jag? Vem vill jag vara? Duger jag som jag är? Under ungdomsåren, i gränslandet mellan barn- och vuxenvärlden väcks många frågor kring både identitet, mening, sammanhang och framtid. Konfirmandtiden är för många en unik möjlighet att få prata om – och processa de stora frågorna, både som individer och i grupp. För att våga möta sig själv och andra är det viktigt att känna trygghet och tillit, att bli bemött och bekräftad med respekt precis som en är. Hur vi tolkar vad som är viktigt i den kristna tron får konsekvenser för hur vi som kyrka lever och agerar. I Första Moseboken 1:26 står det att människan är skapad till Guds avbild. Jesu ord Vad vill du att jag ska göra för dig i Lukasevangeliet 18:41 vägleder oss till en människosyn där varje individs behov är viktigt.
3 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 3
2020-09-10 10:00
I kyrkoordningen, Svenska kyrkans eget regelverk, står det att barn och ungdomar intar en
särställning i kristen tro och att deras behov och rättigheter ska genomsyra Svenska kyrkan. 2012 fattade Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, ett beslut om att införa barnkonsekvensanalys inför alla viktiga beslut. Att göra en barnkonsekvensanalys handlar om att bedöma vilka konsekvenser som uppstår för barnet av de beslut som fattas. Det är ett sätt att förverkliga FN:s konvention om barnens rättigheter – barnkonventionen – som sedan januari 2020 är lag i Sverige. I kyrkoordningen står det också att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation. Svenska kyrkans församlingar och anställda och ideella ledare i konfirmandverksamheten har därmed ett ansvar att möta olika individer och deras behov med ett inkluderande förhållningssätt. Min erfarenhet som präst är att viljan att vara en välkomnande och inkluderande kyrka ofta är stor i församlingarna, och att det samtidigt kan vara en stor utmaning att göra orden om människors lika värde till verklighet. Tyvärr finns också exempel på att konfirmander utsatts för kränkningar och trakasserier, exempel på det finns i kapitel 5 som är berättelser hämtade från konfirmandverksamhet. Många har hört av sig till Verbum och efterfrågat verktyg och metoder för att arbeta med inkludering i konfirmandverksamheten i Svenska kyrkan både utifrån befintliga grupper och för att kunna anpassa verksamheten för att fler ska känna sig välkomna. Liknelsen om det förlorade fåret (Lukasevangeliet 15:4, Matteusevangeliet 18:12) påminner oss om att vi behöver räkna varje person i en grupp som lika viktig för att gruppen ska vara hel. I Efesierbrevet 4:16 beskrivs kyrkan som en kropp där varje del är lika viktig.
När Verbum tog beslut om att göra en bok med verktyg för en tryggare konfir-
mandverksamhet bjöd vi in Sensus Studieförbund som samarbetspartner. Eftersom Sensus är Svenska kyrkans studieförbund med gedigen erfarenhet av såväl folkbildning som rättighetsbaserat arbete kändes det som en given samarbetspartner. I detta samarbete fick vi också ta del av kompetensen som finns på Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr i hur diskriminering kan förebyggas och hur en tryggare miljö kan skapas genom normkritiska verktyg och metoder. Sara Björk på Sensus och Annika Heikkinen på Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr har skrivit boken. I bokens uppstartsprocess har vi även haft referensgrupper med representanter från Svenska kyrkans unga i Stockholms stift (SKUSS) och anställda och ideella ledare i församlingar som har stor erfarenhet av att arbeta med ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt. Vi vill tacka Signe Wolf från SKUSS och Sandra Signarsdotter, Gunilla Lindén, Annelie Ekström, Sara Sacklén, Emma Mattsson,
4 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 4
2020-09-10 10:00
Elin Appehl och Axel Lagercrantz från församlingar i Svenska kyrkan samt Erik Gyll på kyrkokansliet i Uppsala för ovärderlig feedback under bokens uppstartsprocess. Ni hjälpte oss att fundera över målgrupp, upplägg och behov i församlingarna. Den här boken har kommit till för att starta en process i konfirmandverksamheten för att fler ska känna sig välkomna och trygga att delta. Boken innehåller verktyg för att se över konfirmand-
5 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 5
2020-09-10 10:00
verksamheten utifrån ett normkritiskt perspektiv. När Jesus i Markusevangeliet 4:31 ska beskriva Guds rike använder han sig av liknelsen om senapskornet, som trots att det är det minsta av alla frön växer till ett träd dit fåglar kommer och bygger bon och vill vara. På samma sätt är jag övertygad om att det som startar i en vilja att träna ett normkritiskt medvetande kan växa till ett förhållningssätt som gynnar hela gruppen. På Verbum är vi oerhört nyfikna på både frågor och behov som väcks av boken och tar gärna emot både feedback på befintlig bok och behov och förslag på vad som ytterligare skulle behövas – för alla har rätt till ett tryggare rum.
Karin Öhagen,
präst och projektledare i pastoralteologi på Verbum
6 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 6
2020-09-10 10:00
Kapitel 1
Att skapa ett tryggare rum – utgångspunkter
”Man måste se till vilka som åker med på ett läger. Är det en massa veganer kan man inte bara servera kött. Det räcker med att en person inte kan delta i ett moment. Om en ungdom sitter i rullstol kan man inte ha aktiviteter som kräver att man går i trappor. Antingen tar man bort hindren eller så tar man bort ungdomen. Då kan alla andra ha sitt roliga ifred och man slipper det lilla barnet i rullstol. Det är antingen eller.” (Vem säger ni att jag är? Berättelser om trans och tro)
7 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 7
2020-09-10 10:00
Det är allvarliga ord som uttrycks i denna berättelse. Den berättar om utanförskap och hinder, om orättvisa och omöjligheter. Om att inte få vara med eftersom du inte passar in i normen för hur en konfirmand förväntas fungera eller vara. Den här boken vill ge dig som ledare inspiration och verktyg för att göra något åt det som stänger ute. För att istället ge möjlighet, till alla som vill, att vara med.
VAD ÄR ETT TRYGGARE RUM?
Vår tolkning av ett tryggare rum är en plats eller en verksamhet där du kan vara dig själv utan att riskera att bli exkluderad, utfryst, retad eller kränkt. Där du, oavsett vem du är, hur du ser ut, vad du tror på, var du kommer ifrån, eller hur din kropp ser ut blir bemött med respekt och ges möjlighet att delta. Ett tryggare rum, menar vi, är en plats där du inte behöver vara rädd för att visa vem du älskar eller vill älska, en plats där du har rätt att definiera dig själv och den du är. En plats där det inte spelar någon roll hur din kropp fungerar för att kunna vara med, eller där din ålder inte har betydelse för om du får vara med och bestämma eller inte. Ett tryggare rum, anser vi, är en plats där varje människas lika i värde och rättigheter skyddas. Det är ett rum där varje människa har och ges rätt att inte bli diskriminerad, att ha inflytande och vara delaktig. I januari 2020 blev Konventionen om barnets rättigheter svensk lag. Om barnkonventionen ska följas betyder det att barn (0–18 år) inte får diskrimineras, att deras bästa ska beaktas och att de har rätt till delaktighet och inflytande. Ett tryggare rum är därför ett rum där vi utgår ifrån och arbetar aktivt för att varje barns, ja varje människas rättigheter, oavsett vem hen är, ska skyddas. Att alla människor är lika i värde och rättigheter betyder inte att alla ska behandlas likadant. Det skapar inte trygghet. Tänk till exempel om alla fick samma mat oavsett allergier. Ett tryggare rum handlar om att ge alla liknande möjligheter utifrån olikheter. Rummet görs så tryggt som möjligt, med utgångspunkt i varje människas olika villkor och perspektiv. Tryggare rum handlar om fysiska platser, digitala rum och psykosocial miljö. Med enklare ord – hur det ser ut i det fysiska rummet men också om stämning, jargong och bemötande i rummet. Att vi kallar det tryggare rum och inte trygga rum är för att poängtera att vi egentligen aldrig kan garantera att ett rum är helt fullständigt tryggt för varje människa och för alla samtidigt. Det är snarare något vi så långt det är möjligt kan försöka skapa.
8 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 8
2020-09-10 10:00
ETT TRYGGARE RUM – FÖR VEM?
Vår utgångspunkt är att en människas kön, sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionalitet, religion, etnicitet eller föräldrars ekonomi inte borde få avgöra vilket bemötande en person får eller vilka rättigheter och möjligheter den har i livet. Dessvärre visar forskning att det spelar roll vilka vi är för hur vi bemöts. Vissa grupper i samhället är helt enkelt mer drabbade av otrygga rum än andra. Barn och unga som invandrat till Sverige utsätts för fler kränkande kommentarer och ifrågasättande än sina jämnåriga kompisar. Sju av tio hbtq-ungdomar har blivit utsatta i skolan för negativa kommentarer om sin sexuella läggning och sin könsidentitet. Barn och unga med adhd löper större risk att bli utsatta för mobbning. Barn och unga med funktionsnedsättning löper tre gånger större risk att utsättas för mobbning än barn och unga utan funktionsnedsättning. Vår utgångspunkt i denna bok är att det finns orättvisa strukturer och mönster i vårt samhälle idag som ingen av oss står utanför. Vi behöver bli medvetna om vem som drabbas av otrygghet och vilka mönster och orsaker det finns till det. Först då kan vi göra något åt det, tillsammans. Först då kan vi skapa ett tryggare rum för varandra.
HUR SKAPA ETT TRYGGARE RUM?
Forskning visar att mobbning, exkludering och utsatthet handlar om normer på olika sätt (se bland annat Skolverkets rapport från 2009 Diskriminerad, trakasserad, kränkt?) Normer sätter ramar för hur jag som människa förväntas vara och bete mig, vad som anses vara ”rätt” och ”fel” och hur jag bemöter andra. De påverkar oss och har stor betydelse för hur vi ser och bemöter varandra, och för hur våra chanser ser ut att få vistas i ett tryggare rum. Fördomar och förutfattade meningar bär vi alla med oss på olika sätt. Det är egentligen inget konstigt, vi matas med fördomar hela tiden, men det är en sak att ha dem och en annan sak att bemöta folk utifrån dem. Det är först när vi blir medvetna om våra fördomar, och att de är just fördomar som vi kan göra något åt det. Det är vår utgångspunkt i den här boken. Vi tittar närmare på de normer som finns i vårt samhälle och vårt sammanhang och vad de gör med oss. Genom att utmana regler och idéer kring vad som anses normalt och riktigt kan vi vidga våra perspektiv och öka vår förståelse för varandra och därmed också vårt bemötande av varandra. Det kan hjälpa oss att tillsammans skapa ett tryggare rum för varandra. Verktygen i boken tar därför sin utgångspunkt i det som kallas normkritik. Normkritik handlar om att ifrågasätta normer som begränsar människors handlingsutrymme och som gör att vi värderar människor olika. Normkritik handlar inte om att ta bort alla normer. Bra normer behövs i samhället för att det ska fungera, det handlar snarare om att synliggöra de normer
9 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 9
2020-09-10 10:00
som faktiskt kränker, diskriminerar och värderar. Att helt enkelt ta ett helhetsgrepp kring normer och diskutera vilka normer vi vill ha och vilka normer som vi ska jobba bort. Vi gör detta i tre steg: Steg 1
Det första steget handlar om att bli medveten om de normer som råder i just det sammanhang som jag befinner mig i eller är satt att leda. Här lär vi oss att spana efter normer och se vilka normer som finns i den egna verksamheten och hos en själv. Steg 2
Det andra steget handlar om att bli medveten om vilka normer som är begränsande för människor och vilka konsekvenser de får. Här försöker vi bli medvetna om normer och den möjliga ojämlikhet och begränsning de skapar. Steg 3
Det tredje steget handlar om att förändra normen så att fler kan känna sig trygga att vara sig själva oavsett vem en är. Här fokuserar vi på att förändra normer för att ge varje människa möjlighet att bemötas och utvecklas som den unika individ hen är, utan att begränsas av föreställningar om olika grupper och tillhörigheter. Det här steget är själva görandet, där vi ger varandra fler möjligheter och skapar nya inkluderande normer. Denna bok vill ge dig som ledare verktyg för att ta dessa tre steg och därmed vara med och aktivt skapa ett tryggare rum för dig själv och för dem du möter. I kapitel 2 och 3 i boken fördjupar vi de två första stegen. Där övar vi på att bli medvetna om normer och deras begränsningar. I kapitel 4 får vi hjälp och inspiration att förändra normen och skapa ett tryggare rum. Syftet är att ge dig som ledare redskap och verktyg för att redan innan verksamheten sätter igång planera för att skapa ett tryggare rum. Vi tror att det är en av nycklarna. Att medvetet och aktivt skapa förutsättningar för deltagare både i ledargrupp och konfirmandgrupp att vara i en verksamhet som är ett tryggare rum. Men i ett tryggare rum bemöts också alltid de kränkningar eller det utanförskap som ändå kan uppstå aktivt av ledaren och deltagarna uppmuntras också att göra det. Därför ger vi i detta kapitel också verktyg för hur du som ledare eller deltagare aktivt kan gripa in när en kränkning sker. Det finns ingen komplett ritning för hur ett tryggare rum kan skapas och heller inte något facit på hur du som ledare ska agera i varje specifik situation. Däremot har vi i boken samlat frågor, övningar och andra verktyg som kan guida dig på vägen. En del kanske du känner igen sen förut, en del kommer säkert vara nytt. Eftersom utgångspunkten är att vi alla är olika och att våra förutsättningar ser olika ut behöver vi hela tiden utgå ifrån den situation som vi står i. För att verktygen ska bli lättare att ta till sig har vi i kapitel 5 valt att lyfta fram några konkreta situationer där otrygghet uppstått och där vi försöker använda de verktyg som presenteras i de tidigare kapitlen. Där ges du också möjlighet
10 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 10
2020-09-10 10:00
som ledare att samtala och reflektera kring hur situationen ser ut hos just er, i er specifika situation. Det är värt att lägga ner tid och tanke på att skapa trygghet i början av en grupp-process, oavsett om det är i er ledargrupp eller i konfirmandgruppen. Men trygghet måste vara fokus i ledarens förhållningssätt och bemötande hela tiden. Därför blir vi aldrig färdiga med vårt skapande av ett tryggare rum utan det är något vi måste arbeta med under hela gruppens process. Som ledare i konfirmandverksamheten har du den fantastiska möjligheten att jobba för ett tillitsfullt klimat där deltagarna känner sig trygga i att utforska sitt lärande och sin identitet. För att kunna ta till sig ny kunskap, våga ta in nya intryck och utvecklas krävs att vi inte är rädda för att göra eller vara fel. Att skapa tryggare rum ökar en människas tillit, känsla av sammanhang, goda relationer till sig själv och andra samt förebygger psykisk ohälsa. Det kan kännas tufft och ansvarsfullt men vi hoppas att boken ska ge dig som ledare ny inspiration och konkreta redskap, och skaparglädje. Vi hoppas verktygen kan öka din experimentlust, och skapa nya tankar och utforskarglädje för att tillsammans skapa ett tryggare rum, med och för varandra. Det hoppfulla är också att när vi aktivt försöker göra miljön tryggare för en skapas oftast en miljö som blir tryggare för många. Att som ledare skapa ett tryggare rum för dig får ofta resultatet att det också blir ett tryggare rum för andra deltagare.
VEM HAR ANSVAR ATT GÖRA DET TRYGGARE?
Ett tryggare rum skapar vi med och för varandra, alltså tillsammans. För att ett rum ska bli tryggare behöver därför alla som deltar vara med och ta ansvar, både de som leder verksamheten och de som deltar. När det kommer till konfirmandverksamheten har kyrkans anställda och de vuxna ett särskilt ansvar att göra verksamheten så öppen och trygg som möjligt. Det ingår i deras arbetsuppgifter och i deras skyldighet som vuxna att ta det yttersta ansvaret för att skapa ett tryggare rum. Alla ledare, anställda såväl som ideella, äldre och yngre, erfarna och oerfarna är viktiga för att trygghet ska uppstå. Ansvar hänger ihop med delaktighet. Att ges ansvar innebär att det du gör är betydelsefullt. Att hur du bemöter någon annan eller hur du är som ledare har betydelse för deltagarna. Att just du och dina unika perspektiv och förmågor behövs för att rummet ska bli ett tryggare rum för fler. Alla ledare har även ett ansvar att se till att också deltagarna respekterar och inte kränker varandra. Att också låta konfirmanderna vara med och ta ansvar för att rummet bli tryggare. Därför är övningarna i boken också tänkta att kunna användas i konfirmandgruppen, just eftersom processen mot ett tryggare rum är något vi gör tillsammans, med och för varandra.
11 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 11
2020-09-10 10:00
PROCESSEN MOT ETT TRYGGARE RUM
Boken kan användas som verktygslåda för ledargruppen att slå upp i och inspireras av. Förhoppningen är att du som ledare kan få konkreta verktyg för att göra det ni kanske redan gör, vill eller försöker göra i er konfirmandverksamhet. Boken kan användas som en del av en ledarutbildning, en hel ledarutbildning eller när ni planerar konfirmandverksamhet. Delar av den kan också användas tillsammans med konfirmandgruppen när verksamheten är igång. Boken kan till sist användas som ett verktyg för att granska och analysera verksamheten som redan utförts, för att få nycklar till hur ni skulle kunna göra annorlunda eller på nya sätt, så att fler kan bli tryggare. Boken kan användas av en enskild ledare men för många av momenten tror vi att det är bäst att den används tillsammans i en ledargrupp. Frågorna behöver förankras hos alla i gruppen för att skapa så mycket trygghet som möjligt. Bara med hjälp av varandra kan vi få syn på oss själva och på vad som händer i gruppen, på vilka som är trygga och vilka som inte är det. Det här är en bok som vi tror passar bäst i en process, med flera träffar och med möjlighet att reflektera och fundera mellan gångerna ni träffas. För att det ska bli en bra process krävs en trygg och tillåtande stämning. Du som ledare för processen behöver alltid fundera över var gränsen ska gå för vad som får sägas. Det är bra att både ha högt i tak i samtalen och samtidigt förhindra att övningarna eller verksamheten blir tillfällen för ledare eller deltagare att trakassera andra. För att förhindra detta – använd verktyget Tryggare rum som presenteras på sidan 56. Det är bra att utse en ledare när ni vill testa en övning och hen behöver ha funderat kring sina egna värderingar innan övningarna sätter igång. Annars finns en risk att hen leder diskussionerna utifrån sådant som hen själv har behov att prata om. I liknande processer finns en tendens att vuxna ledare för bestämt kan styra yngre ledare eller konfirmander till ”bättre” värderingar genom överföring av ”rätt” normer. Det finns en risk att ungdomsnormen blir undantaget som får anpassa sig och ge vika. Om processen är för planerad och styrd av de vuxna kan det skapa ett stängt klimat. Får alla vara med och delaktiga i planeringen och genomförandet bidrar detta till en jämlik process. Det är mycket värt att i början av processen definiera begrepp, som till exempel vad en norm är. Man kan diskutera definitionen tillsammans med gruppen: vad innebär normer och hur kan de vara både positiva och begränsande? Arbetet och efterföljande diskussioner blir enklare om det finns en gemensam begreppsförklaring. En utmaning i arbetet med normer är att så fort vi belyser dem så finns en risk att de förstärks. Talar vi till exempel om hur det fungerar för en viss grupp människor har vi ju plötsligt sorterat in dem på ett sätt som vi försöker komma bort ifrån. Ibland tittar vi på normer som ännu inte blivit aktiva för dem vi leder. Det är inte alls säkert att deltagarna delar in varandra efter hudfärg på samma sätt som vuxna gör, eller delar in kärlek i olika typer. Då blir det extra viktigt hur jag som ledare hanterar den eller det som utmanar en norm, att utmaningen får vara självklar istället för att problematisera och understryka den. Vi är dock övertygade om att vi inte har något annat val än att prata om och
12 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 12
2020-09-10 10:00
lyfta upp olika normer och grupper i samhället till dess att de normer vi har idag har vidgats och förändrats. Processen som ni ger er in i hoppas vi ska ge er som ledare lust, inspiration och nyfikenhet i att förändra så att konfirmandverksamheten blir ett tryggare rum för alla deltagare. Av erfarenhet vet vi att en sådan här process kan ge reaktioner som inte enbart är positiva. Det kan skava och göra ont att prata om oss själva och hur vi förhåller oss till andra. Även när vi vet att otrygghet som uppstått genom begränsande normer inte bara beror på mig själv som enskild ledare, kan det ändå vara svårt att bli medveten om hur jag är med och skapar och upprätthåller dem. Förväntningar på hur en ledare ska vara kan också leda till rädsla för att misslyckas. Tänk om jag som ledare är med och skapar den där otryggheten genom att kanske säga fel ord eller göra saker som någon blir kränkt av. Den rädslan kan få oss att inte våga göra något alls, för att vi är så rädda att göra fel. Ett normkritiskt förhållningssätt handlar inte om att lägga skuld eller skam på någon, vare sig det är ledare eller deltagare. Vi hoppas istället att det är genom våra misstag som vi också kan bli medvetna om våra normer och att vi genom ett normkritiskt och reflekterande arbetssätt kan se att det är när vi gör misstag som det är möjligt att få syn på normer. Känslan av att misslyckas kan omvandlas till att reflektera över: Var kom den här föreställningen ifrån? Vad kan den få för konsekvenser? Vad kan jag göra för att utmana den? Vad kan vi göra tillsammans? Och ta framförallt med dig att med små förändringar kan du göra stor skillnad för dem som ska delta i din konfirmandgrupp!
13 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 13
2020-09-10 10:00
KAPITLEN I BOKEN
Inledningsordet skrivet av Karin Öhagen på Verbum som beskriver hur och på vilka grunder bo-
ken kommit till. Kapitel 1 beskriver utgångspunkter för att skapa ett tryggare rum. Kapitel 2 ger en introduktion till vad normer är, hur de skapas och vilka konsekvenser de kan få för oss människor. Kapitel 3 lyfter upp några vanliga normer i vårt samhälle som kan påverka oss människor. Här lyfts också vilka konsekvenser dessa normer kan få för oss. Kapitel 4 beskriver verktyg för att skapa tryggare rum, både på ett förebyggande sätt men också när situationen blivit otrygg och du som ledare behöver gripa in för att återställa tryggheten. Kapitel 5 innehåller utvalda berättelser från konfirmandverksamheten där vi ger exempel på hur verktygen i kapitel 2–4 kan användas. Kapitel 6 avrundar och uppmuntrar inför det framtida arbetet. Kapitel 2-6 varvar teori, övningar och reflektion. Detta eftersom vi tror att förändring kan ske när
vi använder både vårt huvud och vår kropp. När det kommer till just övningarna i boken är det viktigt att tänka på några saker: dels att anpassa dem för just den specifika grupp ni har, för alla deltagare ska kunna ges möjlighet att delta på lika villkor; dels att som ledare delta i övningen så mycket som möjligt. Dessutom är det viktigt att ha en tydlig början och ett tydligt slut på övningen med ett ihopsamlande samtal efteråt. Kortfattat handlar det om att tänka till innan ni sätter igång och tänka till efter. Hur anpassar vi så alla kan vara med? Hur blev det?
Vilka är vi som står bakom boken?
Annika Heikkinen är verksamhetsutvecklare på Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr. Sara Björk är präst i Svenska kyrkan och verksamhetsutvecklare på Sensus studieförbund. Våra erfarenheter och kunskaper har vi tillsammans slipat fram i de sammanhang vi befinner oss: Svenska kyrkan, Sensus studieförbund och Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr. Det sista två är organisationer som regelbundet håller i utbildningar och processer som syftar till att stärka människors lika i värde och rättigheter. Vi har hämtat det mesta av den kunskap vi har från dessa utbildningar och processer, samt från material kopplat till dessa. Våra kollegor och de sammanhang vi har utbildat i har bidragit till många värdefulla insikter och perspektiv. Mycket har vi också läst och hämtat ur en mängd litteratur, se referenslista. Vi vill också lyfta att vi som skrivit denna bok har skrivit den utifrån vad vi är medvetna om och utifrån våra erfarenheter. Därför finns aspekter och ingångar som vi säkerligen har missat. Vår förhoppning är att ni ska kontakta oss och berätta det – tillsammans så hjälper vi varandra att öka vår medvetenhet.
14 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 14
2020-09-10 10:00
VERKTYG
Hela havet stormar
ur boken O/lika – ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering VARFÖR: Att bli medveten om att det finns olika hinder för olika människor i livet. Vissa kan ha det lättare och slipper kämpa för att nå dit de vill, medan andra måste kämpa mycket eller aldrig får förutsättningar eller möjlighet att nå dit de vill.
MATERIAL: Bandspelare, musik, stolar eller något annat som kan markera en plats. HUR: Ställ stolar på rad i mitten av ett rum med stolsryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Sätt på musik och låt deltagarna gå runt stolarna. Stoppa musiken efter cirka 10-20 sekunder. När musiken stannar ska deltagarna hitta en ledig stol och sätta sig. Den som inte hittar en stol åker ut och ställer sig åt sidan i rummet. Ta bort en stol till och fortsätt på samma sätt. Gör en omgång där alla utgår från samma regler. Förklara att Hela havet stormar, som många lekt tidigare, är en övning. Berätta att de som åker ut får en ny roll, nämligen att observera deltagarna som fortfarande går runt stolarna. Efter första omgången lägger du till en ny regel: ställ en annan stol cirka tre meter från stolarna som står med ryggen mot varandra. Dela upp gruppen i tre mindre grupper genom att räkna dem. Säg att grupp nummer ett, förutom platserna i mitten, även måste gå runt stolen längre bort. Ganska snabbt kommer grupp ett att känna sig orättvist behandlad och många av dem kommer att åka ut.
40 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 40
2020-09-10 10:00
SAMTAL
När övningen är färdig, låt deltagarna sätta sig ner och fråga dem: Vad hände i övningen? Hur kändes det att behöva gå runt stolen längre bort? Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar? Hur var det att vara med i den gruppen som inte behövde gå runt den extra stolen? Om vi skulle översätta leken till verklighet, vilka behöver inte gå runt den extra stolen? I skolan? I konfirmandverksamheten? I samhället? Om det är svårt att få igång diskussionen kan du som ledare ge egna förslag. Du kan utgå ifrån de sju diskrimineringsgrunderna på s. 18. Försök att belysa normer genom att utgå från att det finns personer som sällan har den här typen av hinder i vardagen. Det kan ibland vara lättare att fråga vilka som måste gå runt hindret (stolen längre bort) i verkligheten. Det är dock viktigast att sätta ord på de personer som gynnas i samhället, alltså de som inte behöver gå runt hindret. På så vis får du fram en bild av en viss norm. Fortsätt sedan att prata om:
• Varför säger en inte ifrån när en får de ”bra” reglerna? Koppla diskussionen till samhället och privilegier: Tror ni att en säger ifrån när en får högre lön bara för att en är man? • Hur reagerar en på att vara den som springer runt stolen långt borta? Blir en arg och kämpar eller ger en upp? Vad händer när en inte orkar kämpa och inte orkar säga ifrån?
Tillgänglighetstips: Istället för stolar markerar du platserna på golvet med tejp, pappersark eller liknande som en kan ställa en rullstol på. Om inte alla hör, blinkar du med belysning i rummet under tiden som musiken pågår. Detta går att göra samtidigt som musiken spelar, så att alla kan vara med, vare sig en hör eller inte. Om det finns någon med synnedsättning i gruppen kan alla sätta på sig ögonbindel eller dylikt för att begränsa synvidden. Utgå från behov som finns i gruppen.
41 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 41
2020-09-10 10:00
5. Du vet väl om att du är värdefull ... Berättelse: Som konfirmand lekte vi den vanliga kortleken
där alla sitter på varsin stol i ring och ledaren drar olika kort, vilket gör att man kanske behöver flytta på sig och hamna i knät på den bredvid. Vi var många konfirmander och några killar med hög status passade på att när man hamnade i deras knä snabbt lägga in sina händer under ens rumpa och trycka upp fingrarna. Fritidsledaren såg vad som hände och valde att titta bort, han avbröt inte leken utan det fick fortsätta. Senare satt han och skrattade med dessa killar vid kvällsfikat och andaktens ord ”du vet väl om att du är värdefull” blev ganska tomma ord. (Ur Varde ljus..)
• Hur upplever berättaren situationen? • Finns det normer att upptäcka i berättelsen? Och kan vi se vilka konsekvenser de får?
UPPTÄCKTA NORMER OCH DERAS KONSEKVENSER
Normens konsekvenser
Upptäckta normer Kroppskontaktsnormen och maskulinitetsnormen: De som planerat leken förutsätter att kroppskontakt är något som alla är bekväma med. I berättelsen träder också normen fram att killar har rätt att ta på kroppar på ett kränkande sätt.
En påtvingad kroppskontakt, oavsett om det sker med många eller få i rummet är en obehaglig upplevelse för den som tvingas till den, och kan upplevas och betraktas som en fysisk kränkning, särskilt om där finns sexuella undertoner. Berättelsens kränkningar måste bedömas som sexuella trakasserier och ledarens osynliggörande av dessa måste skapa dubbel otrygghet för dem som utsätts. Inte bara behöver de uppleva själva kränkningen, den förstärks också av att den med yttersta ansvar i rummet blundar för den.
70 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 70
2020-09-10 10:00
ATT SKAPA TRYGGARE RUM BÖRJA
n Bli medveten om otrygga miljöer där sexuella kränkningar kan ske med hjälp av verktyget Kartläggning av otrygga platser (se s. 46). Utifrån den medvetenheten, gör en lista med åtgärder där exempelvis följande kan ingå: – Skaffa kunskap om vad sexuella kränkningar är. Tag hjälp av Diskrimineringsombudsmannens hemsida (do.se) för att få mer kunskap. Ta också in gruppens egna förslag på vad en sexuell kränkning kan vara. – Utifrån er kartläggning bli medveten om var fysiska och psykiska sexuella kränkningar kan ske. – Fråga er varför kränkningar kan ske och varför de sker just där. Finns det mönster av kränkande sexuella kommentarer och ovälkommen beröring? – Hur bemöts de sexuella kränkningarna som sker? Med tystnad eller vågar en säga ifrån? – Inför nolltolerans mot fysiska och psykiska sexuella kränkningar. – Använd verktyget Tryggare rum inför aktiviteter, ta själv upp som ledare nolltolerans mot sexuella kränkningar om inte det lyfts.
SLUTA
n Sluta med aktiviteter där oönskad beröring sker. n Sluta förutsätta att alla är bekväma med kroppskontakt. n Sluta att uppmuntra maskulinitetsnormen, både direkt och indirekt. Medvetandegör istället maskulinitetsnormen genom att samtala om den; hur den ser ut hos er och vilka konsekvenser den kan få. Ta hjälp av 4-hörnövning – normer kring kön (se s. 30) n Sluta tolerera sexuella trakasserier n Sluta förutsätta att alla känner till värdegrund och gemensamma förhållningssätt. n Sluta att titta bort när kränkning sker.
GRIP IN – Att gripa in för att återskapa trygghet n Sätt ord på vad som händer och visa på det absurda: Säg att ”det som pågår nu är ett sexuellt övergrepp”. n Hänvisa till lagboken: Säg att ”det är faktiskt förbjudet med sexuella övergrepp”.
n Be om hjälp: Ta stöd av andra deltagare och ta upp det med yttersta ansvarig och kyrkans ledning.
n Problematisera leken: Ta upp att lekar kan leda till ovälkommen beröring och att många inte är bekväma med kroppskontakt samt att alla inte har samma funktionsförmåga. n Eget förslag: ...............................................................................................................................................................................
Reflektion: Hur ser situationen ut hos er? • Vem bestämmer över vilka lekar som ska lekas hos er? • För vems behov är leken utformad? • Vem leder leken och är ledaren med i leken på lika villkor? • Kan konfirmanderna vid något tillfälle dela med sig av sina upplevelse av lekarna? • Har vi en strategi för hur vi kan bryta pågående kränkningar och sexuella trakasserier eller förebygga dem? Känner alla till den?
71 52638422 Tryggare rum_inlaga_200909.indd 71
2020-09-10 10:00
Sara Björk • Annika Heikkinen
ANNIKA HEIKKINEN är verksamhetsutvecklare på Anti diskrimineringsbyrån Stockholm Norr. SARA BJÖRK är präst i Svenska kyrkan och verksamhetsutvecklare på Sensus studieförbund. De har stor vana att föreläsa och hålla i processer i rättighetsbaserat arbete och norm kritik både i Svenska kyrkan och i andra sammanhang.
TRYGGA R E RUM
Hur kan jag som ledare skapa en konfirmandverk samhet som är öppen och inkluderande? Hur kan jag göra det möjligt för alla i gruppen att vara sig själva, oavsett vem en är? Den här boken vill ge verktyg för dig som är ledare att skapa en konfirmandverksamhet som är ett tryg gare rum. Ett tryggare rum är ett rum där du har rätt att, oavsett vem du är, bemötas med respekt och ges möjlighet att delta och vara med i gemenskapen, på lika villkor. Verktygen i boken bygger på ett normkritiskt för hållningssätt där du som ledare får hjälp att få syn på normer som begränsar och stänger ute. Berättelser från verkligheten analyseras och du får konkreta me toder för att skapa en tryggare och mer inkluderande konfirmandverksamhet. Boken kan med fördel användas och processas till sammans med hela konfirmandarbetslaget eftersom det här är frågor som behöver förankras hos alla som leder en grupp. För att konfirmandverksamheten ska bli ett tryggare rum behöver vi göra det tillsammans, för och med varandra.
TRYG GARE R UM VERKTYG FÖR INKLUDERING I KONFIRMANDVERKSAMHETEN
Sara Björk Annika Heikkinen
ISBN 978-91-526-3842-2
9 789152
52638422 Trygga rum_Omslag_200911.indd 3
638422
2020-09-11 11:11