FADDER BOKEN
VERBUM
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 2
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 3
2020-07-16 12:11
© 2020 Verbum och Författarna och Upphovspersoner till psalmerna Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Författare: Niclas Blåder, Eva Ellnemyr och Sara Grant Omslag, form och illustrationer: Sanna Sporrong Tryck: Dimograf, Polen 2020 ISBN 978-91-526-3824-8 Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 4
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 5
FADDER BOKEN
Niclas Blåder Eva Ellnemyr Sara Grant VERBUM
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 6
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 7
Stort grattis till ditt hedersuppdrag att få vara fadder åt
som döptes den
i
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 8
8
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 9
TILL DIG SOM FADDER
9
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 10
2020-07-16 12:11
Dopfadder – ett hedersuppdrag. En möjlighet och en inbjudan att följa en annan människa genom livet på ett särskilt sätt. I kyrkan kallas uppdraget för fadder. Tidigare kallades det ibland för gudmor eller gudfar. Det är olika namn för samma uppdrag. Du har blivit vald att vara någons fadder. Det betyder att också du är döpt. Du och ditt fadderbarn är insatta i samma historia, samma sammanhang. Men vad betyder det att vara döpt? Dopet är svårt att helt fånga i ord som gör det rättvisa. Orden räcker liksom inte till, men låt oss göra ett försök. Dopet är en gåva och en kärlekshandling från Gud. Vi döper för att Jesus uppmanar oss att göra så: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Så står det i Matteusevangeliet i Bibeln. I dopet får vi en tillhörighet som aldrig upphör, inte ens vid döden, utan den varar ända till tidens slut. Dopet vill ge trygghet i både liv och död.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 11
11
2020-07-16 12:11
Vad betyder den tillhörigheten? Den betyder att vi blir en del av ett sammanhang, Guds sammanhang, och att Gud vill ha en relation till oss oavsett hur vårt liv ser ut just nu. Våra sammanhang förändras, men Jesus är densamme. I dopet finns flera symboler som säger något om vad det är. Kanske har du funderat på dopljuset, vattnet eller dopklänningen? Det är konkreta element som kan hjälpa oss att förstå lite mer och samtidigt förstå att allt inte kan fångas i ord. Många döps i lång vit klänning. Om du döptes som liten var din klänning troligtvis alldeles för lång. Den vill berätta att dopet är något att växa i. Vi förstår inte allt med detsamma. En del går ganska fort att förstå, annat tar lång tid. Då är det viktigt att komma ihåg att vi har hela livet på oss att växa i klänningen. I dopet blir vi fullvärdiga kristna, men inte fullvuxna och det är som det ska –livet är en växtplats. I samband med dopet lovar Jesus att vara med oss alla dagar. De lätta, självklara och glada, men också de svåra, förvirrade och mörka. Dopljuset vill berätta för oss att Jesus är ljuset som kan leda oss från mörker till ljus när livet är en prövning eller rent av känns hopplöst.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 12
12
2020-07-16 12:11
Jag tror på en Gud som gråter med mig, när jag gråter så allting är gråt. En tröstande Gud som kan trösta likt den som väntar tills gråten gått åt. Jag tror på en Gud som bor inom mig och som bor i allt utanför. En skrattande Gud som vill skratta med mig, som lever med mig när jag dör.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 13
Sv psalm 766 (vers 2 och 3) Text: Ch. Lövestam
2020-07-16 12:11
Tänk dig att du går in i ett rum, du stänger dörren och drar ner rullgardinen och släcker ljuset. Om det dessutom är på kvällen och kanske till och med är höst, blir det riktigt, riktigt mörkt i rummet. Du ser ingenting. Om rummet är okänt för dig kan det faktiskt bli lite obehagligt. Om du då i det mörka rummet tänder ett stearinljus kan du se det som är närmast dig. Tar du ljuset och går runt i rummet kan du bit för bit utforska det. Det lilla ljuset övervinner det stora mörkret. Dopljuset är en symbol för att Jesus vill vara ljuset som övervinner mörkret i våra liv. Det vill också påminna oss om att vi aldrig är helt ensamma, för i dopet fick vi löftet att Jesus ska vara med oss alla dagar, oavsett om vi känner det eller inte. Det hänger inte på oss. Det vill också berätta för oss att Jesus är med oss i det som fyller våra liv med glädje. Ljuset är en symbol för hoppet, att vi döps in i evigheten, att vi får ta del av det liv som aldrig dör. Rent friskt vatten är det jordiska element som Jesus själv ser som en självklar del av dophandlingen. Vatten är en förutsättning för allt levande på jorden, såväl för människor som för djur och växter. Utan vatten kan vi inte leva. Så tätt förknippat som vatten är med livet själv,
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 14
14
2020-07-16 12:11
så nära oss vill Jesus vara. Den tillhörigheten ger Gud oss i dopet. Vi kan också i vattnets symbolik se att vi alla hör ihop med varandra, vi döps in i en världsvid gemenskap. Vattnets kretslopp gör att vi, på ett sätt, alla är döpta i samma vatten oavsett om dopet ägde rum för 300, 50 eller ett år sedan och om det ägde rum i Sverige, Peru eller Tanzania. En liten vattenpöl kan spegla himlen och havet kan få oss att förstå livets oändliga djup. Hela livet ryms i dopet. Dopet är en gåva. Livet ser olika ut för oss och våra sammanhang ändras under dess gång. Därför kan också vår relation till vårt och andras dop förändras över tid. Ibland är dopet viktigt, och ibland glöms det bort. Vi kan säga nej till Gud och nej till vårt dop, och Gud respekterar det valet också. Men dopets löfte fortsätter att gälla. Vi kan när som helst säga ja igen och dopet kan bära oss vidare i livet. Nu är du eller ska snart bli fadder – dopfadder, ett hedersuppdrag. En möjlighet och en inbjudan att få följa en annan människa i hennes liv på ett särskilt sätt. Du är medvandrare. Du bär inte ansvar för att ditt fadderbarn ska tro men kanske ger det dig anledning att tillsammans med ditt fadderbarn utforska vad tro, Gud och kyrka är?
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 15
15
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 16
2020-07-16 12:11
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 17
DEN SOM VILL VARA NÄRA OSS
2020-07-16 12:11
Ett dop kan vara bara för de allra närmaste eller stort och påkostat. Hur det än görs är det en fest för den som döps. Vid dopet skapas viktiga relationer mellan människor och gemensamma minnen för alla som är där. Relationerna och minnena skapar i sin tur tillit, trygghet och sammanhang som bär den döpte genom livet. Och för den som döper sitt barn eller som blir döpt som äldre kanske det räcker med det: ”Nu är mitt barn döpt på samma sätt som jag själv och mina föräldrar och far- och morföräldrar har döpts. Släkterna har träffats och fått se den nya familjemedlemmen, och det var viktigt”, kanske någon säger. Behövs det mer för att skapa en viktig och vacker fest? Ja, en pusselbit till måste med för att bilden av dopet, som det ses i den kristna traditionen, ska bli komplett. Den biten är Gud. Dopet är på en och samma gång en fest för familjen och en fest som bjuder in till kyrkans och Guds stora sammanhang. Så vad kan dopet säga oss om Gud? Många tycker sig kunna ana Gud i naturens skönhet, i det nyfödda barnets första
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 18
18
2020-07-16 12:11
leende, i ett varmt ögonkast eller i den kärleksfulla handlingen. Vissa ser ständigt Gud i det som sker omkring oss, medan andra har svårare för det. Men om jag nu inte bara vill ana Gud när jag ser mig omkring i världen, hur gör jag då? Kan jag veta vem Gud är, hur Gud är och vad Gud önskar av mig? Kanske tecknas bilden av Gud klarast i Bibelns berättelser. Många har en Bibel hemma. Kanske en konfirmationsbibel som väcker speciella minnen eller en stor familjebibel som följt släkten genom generationer. För vissa är den livets viktigaste bok, medan den för andra är en bok som sällan öppnas. Men om den öppnas kommer man att hitta livsvisdom från många århundraden. Där finns människors funderingar kring liv och död, och tankar om vad allt syftar till. Kort sagt, Bibeln berättar om människan och de stora frågor som följt mänskligheten genom årtusenden. Bibeln består egentligen av två delar – Gamla och Nya testamentet – med många separata böcker i varje del. De spänner över sex århundraden: från 500 år före Kristus till 100 år efter Kristus, med en muntlig tradition som sträcker sig ännu längre. Där finns böcker som berättar om det judiska folkets historia i glädje och sorg. Där finns kärleks lyrik och ordspråk. Där finns böcker som beskriver kampen om rättvisa för fattiga och marginaliserade. Där finns viljan och längtan efter att förstå livet och Gud. Ibland
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 19
19
2020-07-16 12:11
framställs Gud som den kärleksfulle och milde som är som en ömsint förälder. Andra gånger skildras Gud som den tillrättavisande och besinningslöse. I Bibeln finns berättelser där människor upplever Gud i tystnaden och stillheten, men också berättelser där människor tycker sig möta Gud i det som är stort och mäktigt. Människors upplevelser av Gud, i relation till hur de förstår sina liv har sedan formulerats och blivit Bibelns texter. Den viktigaste berättelsen i Bibeln för kristna är berättelsen om Jesus. Om bilderna av Gud ibland tycks abstrakta, motsägelsefulla eller svåra att förstå så är de fyra evangeliernas (Matteus-, Markus-, Lukas- och Johannesevangeliet) bilder av Jesus berättelser om en person som vi alla då och då kan känna igen oss i. Enligt Nya testamentet i Bibeln, och i kristen tro, är dock Jesus inte bara någon vi kan känna igen oss i. Jesus är också Guds son. Och kan man förstå en förälder genom hans eller hennes barn, kan vi genom Jesus förhoppningsvis förstå lite mer om vem Gud är. Jesus är den som ser de som ingen annan vill se eller umgås med. Han är den som vågar säga till en skara människor som uppretade vill döma en kvinna, att den av dem som är fri från synd kan kasta den första stenen på henne. Han är den som då och då behöver ensamheten, att gå ut i öknen för att få vara ensam med sig själv och sina egna tankar. Han är den som säger ifrån, ja till och med blir arg, när han
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 20
20
2020-07-16 12:11
ser att människor utnyttjar andra för egen vinning. Jesus är en person som vet hur det känns att vara övergiven av sina vänner. Han vet vad det är att vara misshandlad och spottad på. Jesus vet vad det vill säga att känna dödsångest, att vara utlämnad och inte kunna rå på sitt öde. Genom Jesus vet vi att Gud faktiskt vet hur det är att vara människa med all lycka och all sorg som det innebär – för Gud har själv upplevt det i Jesus. Genom Jesus vet vi också att Gud har gett oss hopp om en framtid genom Jesus uppståndelse. För vissa är Gud och Jesus så naturliga delar av livet att de inte ens tänker så mycket på att Gud och Jesus finns med i allt som sker i livet. Bibelläsningen och gudstjänsterna finns där bara helt naturligt och kräver varken argument eller arbete. För andra är tankarna på Gud eller Jesus något som sällan eller aldrig formas. Men i de allra flesta människors liv kommer någon gång situationer när Gud känns viktig. Det kan vara genom glädje men det kan också vara på grund av tårar. Och då skall du veta att Gud aldrig, aldrig är längre bort från dig än att Gud kan fatta din hand. Knäpp dina händer en kväll och säg: ”Gud, här är jag”, så finns Gud där, nära. Även om du glömmer Gud, glömmer Gud aldrig dig.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 21
21
2020-07-16 12:11
Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn så var det för mej att komma till Gud – jag kände att där hörde jag hemma. Det fanns en plats i Guds stora rum, en plats som väntade på mej. Och jag kände; här är jag hemma, jag vill vara ett barn i Guds hem.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 22
Sv psalm 774 Text: G. Strandsjö
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 23
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 24
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 25
MER ÄN BARA BYGGNADER
2020-07-16 12:12
Var man än är i Sverige behöver man inte leta länge innan man ser ett kyrktorn sticka upp ovan trädtopparna. Kyrkorna ligger där utspridda över landet. Ofta vackert inbäddade i grönska invid en sjö, på en kulle eller i stadens mitt. Oavsett om du går in i en liten vitmålad 1200-talskyrka på landet eller i en brun tegelkyrka från 60-talet i en förort, är den byggd för att rymma människor och ära Gud. I slutet av Matteusevangeliet säger Jesus till sina lärjungar att de skall gå ut i världen, döpa människor och lära dem allt det som han har lärt dem. Lärjungarna gjorde vad Jesus hade bett dem om och människor döptes och samlades i gemenskaper. Så föddes kyrkan. Den kyrka som i vårt land med tiden har tagit sig uttryck i kyrkorna på landet och i städernas många kyrkor. Ofta är kyrkorna vackra, de skulle ju påminna om Guds rikedom, kärlek och skönhet. Men även om kyrkan står där i sitt majestät, och med sina valv och sin sten knyter samman århundradena som gått med oss som lever i dag, är de inte bara fantastiska byggnader. De är rum för liv. Där har generation efter generation döpt sina barn, vigts med sina
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 26
26
2020-07-16 12:12
älskade och begravt sina döda. Där har man samlats vecka efter vecka för att be tillsammans, lyssna till vad Bibeln har att säga och sjunga och spela till Gud. Så är det också i dag. Varje kyrkobyggnad hör till en församling och i församlingen finns det människor som är väldigt aktiva i det som sker där, medan andra kanske kommer dit på dop, bröllop och begravningar. Ytterligare andra kanske aldrig har någon som helst kontakt med det som sker i församlingen, men ändå är de medlemmar. I församlingen finns musiker, diakoner, vaktmästare, präster och många andra. Där finns kyrkorådet som tar ansvar för församlingens ekonomi och långsiktiga arbete. Där finns föräldrar med sina barn, ungdomar i konfirmationsgrupper och körsångare. Där finns alla ideella som ställer upp och bidrar med kraft och tid. Uppräkningen kan bli lång. Olika församlingar ser ut på olika sätt, vissa är väldigt små medan andra är mycket stora och har såväl många kyrkor som många anställda. Självklart innebär detta också att den verksamhet de har ser olika ut. Men oavsett storlek och verksamhet bygger alla församlingar inom Svenska kyrkan på Bibelns berättelser, på Jesus och på övertygelsen om att vi gemensamt kan arbeta för att världen ska bli en bättre plats att leva på – och att vi alla har ett ansvar för detta.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 27
27
2020-07-16 12:12
När kristendomen först kom till det som så småningom skulle bli Sverige, under 800-talet, var den redan gammal i andra delar av världen. Efter en lite stapplande början var hela landet så småningom kristnat. Kyrkor och kloster byggdes i en snabb takt och kyrkan blev snart en viktig faktor i den kommande utvecklingen av landet, inte minst för konst, musik, sjukvård och utbildning. Som med allting annat har en mängd olika historiska och sociala faktorer påverkat hur Svenska kyrkan ser ut i dag. Många av dem har med kyrkans eget liv att göra. Reformationen på 1500-talet, till exempel, då kyrkan i Sverige ändrades från att ha varit katolsk till att bli luthersk. Eller frikyrkornas framväxt under 1800-talet, när alternativa sätt att tolka och förstå den kristna tron sakta växte fram och genom det också påverkade Svenska kyrkan. Andra saker som har varit med och skapat Svenska kyrkan av i dag har mer med samhällsförändringar att göra. Upplysningstiden under 1700-talet när tankens frihet tydligt började utvecklas, är en sådan sak. Den stora folkomflyttningen från landsbygd till stad runt det förra sekelskiftet, och våra dagars sekularisering är andra faktorer. Svenska kyrkan av i dag har sin grund i evangeliernas berättelser om Jesus och har byggts upp av allt det som hänt under århundradena och av människors tankar, för-
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 28
28
2020-07-16 12:12
hoppningar och vilja. Tillsammans har det format det vi ser i dag av tusentals kyrkor spridda över landet, de många verksamheterna och människor som på olika sätt är del av kyrkan. Kyrkobyggnaderna står där för oss alla som ett tecken på att Gud ständigt är med oss, att gudstjänster firas och att människor ber för sig själva och för världen. Många är det som inte bara ser kyrkan utan som också slinker in för ett kort besök. Kanske för att tända ett ljus eller för att sätta sig ned en stund i stillhet och låta tystnaden i kyrkan omsluta dem. Om du sitter i kyrkan och låter ögonen vandra, kommer du att upptäcka att det som du kanske först såg som ett tomt rum, faktiskt är fyllt av liv. Där finns stolar eller bänkar som vittnar om att det finns plats för dig och andra. Där finns en predikstol där man läser från Bibelns texter och sätter ord på vad de kan betyda för oss i dag. Där finns ett altare kring vilket nattvardens bröd och vin delas för alla som vill vara med. Så har kristna gjort ända sedan lärjungarnas sista måltid kvällen innan Jesus korsfästes. Tidsperspektivet svindlar. Och vill du, är du också välkommen att dela nattvardens gemenskap tillsammans med många andra och på så sätt möta Gud på ett alldeles speciellt sätt. Någonstans i kyrkan kommer du också att hitta en dopfunt. ”Gå ut i världen och döp”, sa Jesus, och resul-
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 29
29
2020-07-16 12:12
tatet är dessa dopfuntar där barn, ungdomar och vuxna har döpts genom århundradena. I dopet knyter Gud på ett särskilt sätt den döpte till sig, man välsignas och får, inte minst, ett uppdrag att hjälpa Gud i byggandet av en god värld. Därför har kyrkan också ett stort socialt arbete bland alla som behöver: äldre, flyktingar, ensamma, ungdomar, på sjukhus, fängelser och på många, många andra ställen och för andra grupper. Dopets upprag är inte begränsat till kyrkan, utan handlar om att värna allt liv. Att sitta där i kyrkan och bara se sig omkring, skänker delaktighet i historien och närhet till Gud som räcker långt. Men längtar du efter något mer? Kanske efter att få dela dina tankar om livet och Gud? Kanske efter att få hjälpa till med just dina kunskaper och erfarenheter för att bygga en bättre värld? Då är du självklart välkommen till kyrkans gudstjänster, men också till allt annat som sker i församlingen. För den som vill veta mer om kristen tro och kristet liv står församlingen öppen, på samma sätt i dag som den har gjort under 2 000 år.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 30
30
2020-07-16 12:12
Jag har ofta frågor, Herre, men så sällan har jag svar. Jag står ofta vid ett vägskäl, och jag tvekar vid mitt val. Många gånger är jag ensam,
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 31
mina frågor saknar ord. Jag har ofta frågor, Herre, men så sällan har jag svar. Sv psalm 218 Text: T. Littmarck
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 32
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 33
RÄTTEN TILL NÅGOT MER
2020-07-16 12:12
I FN:s barnkonvention är rätten till religionsfrihet en av de grundläggande rättigheterna för att skydda barnets liv och tillvaro. I artikel 14 står det om: ”barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.” I Sverige är vi vana att tänka på religionsfrihet som friheten att slippa tvingas in i en religion man inte valt själv. Vi lägger fokus på friheten från. Mindre ofta talar vi om rätten till andlighet och religion, friheten till en existentiell dimension i tillvaron, en livsåskådning. Men något går förlorat om vi aldrig talar om tro och andlighet. I vår strävan att låta barn bestämma själva riskerar vi att stänga dörren för ett dem att få möjlighet att utforska livets stora frågor. En del av det handlar förstås mycket om vår historia. Länge var kyrkan en myndighet, och kristendom en självklar norm i skolan. Det fanns inget val, inga alternativ, ingen mångfald i det som presenterades. Men slår det över, som det kanske ofta gör i dag, till att aldrig prata om tro eller livfrågor med barn och unga, kan det
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 34
34
2020-07-16 12:12
hända att vi i stället gör dem en björntjänst. Vad händer om ett barns spontana undringar och frågor om livet, döden, gud och evigheten aldrig fångas upp, utan bara får ett ”Det där får du bestämma själv vad du tror om!” till svar? En annan del av barnkonventionen, artikel 27, handlar om barns rätt till andlig utveckling. För människan är mer än en maskin, vi behöver mer än syre, mat och vatten. För att utvecklas till hela och trygga människor behöver varje tillvaro en grund att stå på. För många finns den i religionernas stora berättelser. Det är viktigt att skilja på en sekulär stat och sekulärt samhälle. Den sekulära staten ska garantera religionsfrihet, men själva samhället – som ju är alla människor tillsammans – kan aldrig vara sekulärt så länge det finns troende människor som lever där. Därför har barn rätt att bemötas på ett plan där deras funderingar kring existentiella frågor tas på allvar. Utan att någon med stränga regler målar upp världen i svart och vitt rätt och fel för dem. Du är inte vad du presterar – du har ett värde långt utöver vad som är möjligt att mäta. Ett värde helt frikopplat från prestation. Det är en sanning som ofta glöms bort i en värld där livet levs i glättiga ögonblick på sociala medier. Gläntar vi på dörren till något som är större än oss själva,
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 35
35
2020-07-16 12:12
öppnas däremot även dörren till en värld där ditt eget värde inte mäts i uppmärksamhet på nätet, antal vänner eller snyggaste skorna. I stället har du ett värde i dig själv, ett värde som går långt utöver det vanliga livet. Du är värdefull för den du är. Inte för vad du gör eller har eller visar upp. Barn och unga drabbas allt oftare av psykisk ohälsa. Kanske för att vi vuxna misslyckats med att visa dem en dimension av tillvaron där det finns en mening och en trygghet långt bortom det materiella. En dimension som behövs, för livet är jobbigt ibland, det kommer vi aldrig komma ifrån. Det är svårt att vara ung i en värld som skakas av klimatkriser, främlingsfientlighet och konflikter, och en tro är inget vaccin mot motgångar och ledsamheter. Men att lära känna ett språk som talar om tro, hopp och kärlek ger motståndskraft och ljus som kan bära genom livets mörka dagar. ”Jag vill att barnet ska få välja själv”, säger många. Och det är förstås helt riktigt. Ingen ska tvingas eller indoktrineras till en religion. Att öppna upp en värld för barnet betyder inte att alla andra vägar är stängda. Tvärtom blir det lättare att förhålla sig till olika livsåskådningar och traditioner om man har
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 36
36
2020-07-16 12:12
lärt känna ett andligt språk tidigt i livet. Det kan handla om något så enkelt som att tala om ljuset och mörkret i livet som det skildras i böcker och på bio. Och dopet är inget staket som ställs upp, inga ramar som tvingar kvar barnet i en smal fålla. Dopet kan i stället bli en dörr som ställs upp på glänt, en inbjudan att så småningom utforska en andlig värld, en ingång till en värld där barnet senare själv får hitta sina sanningar, sitt uttryckssätt och sitt språk för det som är större än en själv. Och ett hopp som kan bära när livet känns tungt. Här kan du som fadder göra så mycket! Du behöver inte ha alla svar. Kanske ser ni en film tillsammans, eller läser en bok som väcker frågor. Var en samtalspartner. Dela med dig av dina egna frågor. Led tankarna vidare tillsammans. Och framför allt, lyssna. Ta emot funderingarna med uppriktighet. Låt barnet få känna att det här är något du tar på allvar.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 37
37
2020-07-16 12:12
JESUS OCH BARNEN Folk kom till honom med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 38
välsignade dem.
Markusevangeliet 10:13-16
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 39
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 40
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 41
TIPS TILL DIG SOM FADDER
2020-07-16 12:12
Det är förstås skillnad på att hitta på saker med ett litet barn och en tonåring, men att minnas dopdagen och hålla kontakten med ditt fadderbarn behöver inte vara komplicerat. Det allra viktigaste är att du finns där. • Skicka en hälsning på dopdagen om ni är långt ifrån varandra. Är ni nära nog för att träffas, besök dopkyrkan och tänd ett ljus. Berätta vad du kommer ihåg från dagen, gör den till en viktig del i barnets historia om sig själv. • Julpyssla tillsammans, och gör en julkrubba. Kanske göra en av pepparkaksdeg eller bara rita hur ni tror att det såg ut. Fantasin har inga gränser! I nästan alla kyrkor finns en julkrubba kring jul, där kan ni få idéer. Tillsammans kan ni prata om när Jesus var ett litet barn, kanske precis som dopbarnet var en bebis i kyrkan vid dopet?
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 42
42
2020-07-16 12:12
• Med en tonåring kan det passa fint att gå och se en film tillsammans. Gärna något som väcker tankar kring gott och ont, ljus och mörker eller bara kring hur man vill leva som människa i världen. Ett livslångt uppdrag får ta tid. I perioder kanske ni inte kommer ha så mycket kontakt, då kan det räcka med ett sms eller ett mail. Det är så tillvaron kan vara. Men visar du att du finns kvar, kan relationen alltid tas upp igen. Ni har hela livet på er.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 43
43
2020-07-16 12:12
BÖN FÖR MITT FADDERBARN
Tack Gud för mitt fadderbarn. Jag ber att mitt fadderbarn ska få växa i tro, hopp och kärlek. Hjälp mig att finnas där genom livet. Tack Gud för att du i dopet har lovat
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 44
att alltid vara med oss. Amen.
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 45
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 46
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 47
ALLA VÃ…RA VARDAGAR
2020-07-16 12:12
”Gå ut i världen och gör alla människor till lärjungar”, sa Jesus till sina egna följeslagare. Med tanke på att det i dag är ungefär två miljarder människor som i någon form ser sig som kristna har lärjungarna och deras efterföljare gjort ett gediget arbete. Gemenskaper där man tar hand om varandra, sjukvård, utbildning, konst, musik, allas lika värde och väldigt mycket annat är saker där kristendomen ofta har spelat en viktig roll. Att kristendomen har fortlevt genom historien och spridits till stora delar av jordens befolkning beror i hög utsträckning på att människor har upplevt den som något som ger stadga i livet och som ger hopp, glädje och framtidstro. Helt enkelt som en hjälp att leva. Så vad betyder det att vara kristen? Ett kristet liv innebär inte att du måste tro på en mängd saker, mot bättre vetande. Det innebär inte heller att du måste följa en massa regler eller bete dig på ett visst sätt. Att vara kristen handlar i grunden om att leva i förvissningen om att Gud älskar
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 48
48
2020-07-16 12:12
mig och välsignar mig och mitt liv. Och det handlar om att ha mina medmänniskors bästa för ögonen i det jag gör. Så är det för de flesta. Det kristna livet levs inte främst i församlingens gemenskap, i gudstjänstfirande, med bibelläsning eller med att fira nattvard regelbundet. Det kristna livet levs framför allt i den vanliga vardagen. Gud har gett oss denna jord och här har vi att leva våra liv efter bästa förmåga och utan andra krav än att vi med våra handlingar hjälper Gud i byggandet av en god värld. I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger”. Kan vi sträva dit, har vi kommit långt. Här kan vi alla bidra, var och en på sitt sätt. Som fadder har du just fått ett mycket speciellt uppdrag att finnas där för en annan människa genom livet. Du kan dela dina livserfarenheter, du kan stötta och bära, du kan finnas där som ett par extra händer när det behövs. Att hjälpa Gud i stöttandet av och formandet av en människa – det är ett sätt att leva ett kristet liv. Att leva ett kristet liv kan också uttryckas på andra sätt. Att vara kristen är att se på sina medmänniskor på samma sätt som Jesus såg dem. Jesus såg bortom yta och ägodelar. Att vara kristen är att fortsätta arbeta för och hoppas på att det goda ska segra, även när det ser som mörkast ut. Att vara
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 49
49
2020-07-16 12:12
kristen handlar om att försöka leva det liv Gud givit mig på bästa sätt. Att vara kristen handlar om att vila i att Gud gett mig livet och vill mig väl. Ett kristet liv kan betyda ännu fler saker. Det kan handla om en insikt att Bibelns berättelser öppnar upp för nya och fördjupade tankar om livet. Eller om en vilja att få gå till kyrkan på söndagen och träffa andra som delar samma längtan efter gemenskap. Det kan handla om att samtala med Gud i form av bön eller att ta emot bröd och vin i nattvarden. Ett kristet liv kan också innebära att man upplever sig vara kallad av Gud till ett speciellt uppdrag som till exempel diakon, präst, nunna eller munk. Den kristna kallelsen och det kristna livet kan helt enkelt se väldigt olika ut – men inget sätt är mer kristet än det andra. Våra behov och vår längtan ser olika ut och därför gör våra kristna liv det också. Men för dig som vill lära dig mer om Gud och kristen tro, för dig som känner en längtan efter något mer, finns församlingsgemenskapen där. Liksom Bibeln, bönen och nattvarden. Vill du ge det en chans kan en dörr till något större öppnas genom dem.Det är olika för oss hur mycket vi tänker på Gud, ofta varierar det också från dag till dag.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 50
50
2020-07-16 12:12
Livet levs i stället som vanligt, med allt vad det innebär. Men det kan finnas en vila i att Gud älskar mig, ser på mig och lyssnar till mig – alla dagar i livet.
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 51
51
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 52
52
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 53
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 54
Innan verkligheten vaknat har du vakat över mig. Innan första andetaget har jag andats djupt i dig. Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta. Innan någon visste om mig har du kallat mig vid namn. Innan stormarna bedarrat har jag vilat i din famn. Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.
54
2020-07-16 12:12
Innan vågorna har lagt sig har du vaggat mig till ro. Innan någon öppnat dörren har du tänkt var jag skall bo. Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta. Innan livet ens har börjat har du burit det till slut. Innan döden slutit in mig har du öppnat vägen ut. Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.
Ur ”Psalmer i 2000-talet”, psalm 899
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 55
Text: T. Boström
55
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 60
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 61
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 62
2020-07-16 12:12
2638248 Inlaga_Fadderbok_200716.indd 63
2020-07-16 12:12
FA D D E R B O K E N
FADDER BOKEN
ISBN 978-91-526-3824-8
9 789152
638248
VERBUM