9789152638033 by Smakprov Media AB

MEDVERKANDE FORSKARE: Urban Claesson, Jenny Ehnberg (red.), Elisabeth Gerle, Kristina Helgesson Kjellin, Jonas Ideström, Mikael Larsson, Cecilia Nahnfeldt (red.) och Michael Nausner.

ISBN 978-91-526-3803-3

789152 638033

EHNBERG OCH NAHNFELDT (red.)

I den här samtidstolkande antologin resonerar åtta forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys kring just samhällsteologi – om vad det innebär att bedriva forskning i skärningspunkten mellan kyrka, akademi och samhälle. Texterna rör sig mellan aktuella ämnen som »svenska värderingar« och lutherska begrepp, världsmedborgarskap och gränser – och om bruket av religiösa traditioner i Lars von Triers film Nymphomaniac. Det är utmanande läsning – med en tydlig utgångspunkt i att teologin är en omistlig del av samhället.

JENNY EHNBERG CECILIA NAHNFELDT (red.)

SAMHÄLLSTEOLOGI

Samhällsteologi handlar om teologins sammanflätning med samhället. På vilka sätt präglar teologi, religion och samhälle varandra – i dåtid och nutid, och i föreställningar och förhoppningar om framtiden?

SAMHÄLLSTEOLOGI

Tro och religion är ingen privatsak. De är en betydande del av samhället. Så för att förstå samhället behöver vi ta religiösa fenomen och teologiskt tankegods på allvar. Inte minst i tider då religionens synlighet i det offentliga ger upphov till en rad frågor om hur vi bäst kan leva tillsammans.

FORSKNING I SKÄRNINGSPUNKTEN MELLAN AKADEMI, SAMHÄLLE OCH KYRKA

SAMHÄLLSTEOLOGI

JENNY EHNBERG CECILIA NAHNFELDT (RED) FORSKNING I SKÄRNINGSPUNKTEN MELLAN AKADEMI, SAMHÄLLE OCH KYRKA

© 2019 Verbum och Svenska kyrkan Omslag: Anna Larsson Inlaga: Aina Larsson / Sättaren Tryck: Livonia, Lettland 2019 ISBN 978-91-526-3803-3 Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

Innehåll

Förord

thomas hylland eriksen

På vilka sätt präglar religion, teologi och samhälle varandra? 11 jenny ehnberg och cecilia nahnfeldt

Lutherska begrepp och nordisk samhällsteologi

urban claesson

Samhällsinvolverande teologi – Emilia Fogelklou om Hat och människomekanisering

cecilia nahnfeldt

Nation, stat och världsmedborgarskap – samhällsteologisk vision och verklighet

elisabeth gerle

”Svenska värderingar” i ett pluralistiskt samhälle – om samhällskritisk teologisk etik

111

jenny ehnberg

Gräns och delaktighet i migrationens tid – kulturteoretiska och teologiska perspektiv michael nausner

137

Makt, maktlöshet och den personliga trons kraft

163

kristina helgesson kjellin

”Vi är på samma plats” – samhällsteologi i praktiken

185

jonas ideström

Sakraliserad sexualitet? – om bruket av religiösa traditioner i Nymphomaniac

209

mikael larsson

Avslutande reflektioner: En fortsatt diskussion om samhällsteologi 237 jenny ehnberg och cecilia nahnfeldt

Källförteckning

249

Förord Thomas Hylland Eriksen professor i socialantropologi vid Oslo universitet

Är religionen en styrka eller en svaghet i vårt samhälle? Många har länge förutsatt att religionen, i likhet med traditionella identiteter knutna till kultur och etnicitet, skulle försvagas i takt med att samhället blev modernare och mer rationellt. Vetenskap och teknik skulle ta religionens plats. Men inte minst bidragen till denna bok visar att tesen om sekulariseringen är alltför förenklande och till stora delar felaktig. Den traditionella religiositeten, där livets glädjeämnen och sorger, överraskningar och kriser förklaras med hänvisning till religionen, försvagades mycket riktigt efter upplysningen. Vissa av religionens funktioner togs gradvis över av berättelser om utveckling och framsteg. För industrimänniskan var det inte frälsningen, utan bättre livsvillkor som gav livet riktning och existentiellt hopp. Idag är det uppenbart att denna instrumentella tolkning av religionens uppgång och fall har vissa avgörande begränsningar. För det första har framstegshistorien stött på problem de senaste årtiondena. Teknik och ekonomisk utveckling har visat sig ge allvarliga biverkningar, särskilt med tanke på miljön. För det 7

andra väcker religionen frågor som vetenskapen inte kan besvara, eftersom den spelar i ett annat register. Vetenskapen söker mätbarhet, medan religionen rör aspekter av livet som inte går att kvantifiera. Att tro betyder helt enkelt att man inte kan veta: tro och tvivel är två sidor av samma mynt, medan den vetenskapliga inställningen kräver att världen avgränsas till det som går att observera och dokumentera. Vetenskapen behandlar inte moraliska och existentiella frågor, och religionen har på sätt och vis mer gemensamt med filosofi och litteratur. Det är ingen tvekan om att mänskligheten har gjort stora framsteg inom teknik och vetenskap de senaste tusen åren. Men när det gäller politiska, moraliska och existentiella frågor är Augustinus, Luther och Voltaire fortfarande samtida med oss. Det tomrum som uppstår i en värld där endast en slags kunskap dominerar väcker en längtan efter att förstå andra sidor av existensen. Här har religion en viktig uppgift. Samtidigt har många, inte minst i min generation, utvecklat en stor skepsis mot organiserad religion som länge framstod som dogmatisk, auktoritär och mångfaldsfientlig. På detta område har det hänt mycket de senaste årtiondena, vilket avspeglas och diskuteras på intressanta sätt i denna bok. Föreställningen om att vi nu lever i ett postsekulärt samhälle, vilket är en av premisserna för det samhällsteologiska projektet, innebär inte att religiositeten är universell, utan att företrädare för sekulära och religiösa världsbilder måste hitta offentliga rum som stimulerar till dialog och ömsesidig respekt. Här uppstår nya kontaktytor och möjligheter att skapa utrymmen för andlighet där dörrarna öppnas istället för att stängas. Det pågår en kamp om kristendomens väsen och budskap i vår tid. I Norge har den mest framträdande av de islam- och invandringskritiska regeringsmedlemmarna, Sylvi Listhaug från Fremskrittspartiet, väckt uppmärksamhet genom att bära ett iögonenfallande kors som smycke runt halsen. Att hänvisa till kristendomen för att markera gränser mot invandrare, särskilt

muslimer, kallas numera i facklitteraturen för Christianism, med mer ideologiska än religiösa övertoner. I många länder har dock kyrkan och de kyrkliga organisationerna tydligt tagit avstånd från en sådan tolkning av religionen. Med utgångspunkt i budet om att älska sin nästa har de istället ofta blivit de mest radikala rösterna i kampen mot en ökande exkludering och avhumanisering av invandrare. Det pågår alltså en strid om definitionsmakten, med tydliga moraliska och politiska dimensioner. Mångkultur är inte huvudtemat för denna bok, men den allmänna differentieringen i samhället bildar utgångspunkt för de flesta kapitel. De visar att religionen varken kan göras entydig eller instrumentaliseras utan att tappa kraft, och därför ingår religionen i en motkultur som är kritisk till den nyliberala synen på människa och samhälle. Kanske religionens viktigaste bidrag till samhället i vår tid varken är kärleken till nästan, en komplex människosyn eller erkännandet av att vi är en del av något som är större än vad vi kan förstå. Religiositet förutsätter nämligen långsamhet – och meditation, kontemplation och stillhet är värden som den lutherska traditionen delar med andra strömningar, men inte med den världsbild som ligger till grund för ekonomisk tillväxt. Här finns potential för en samhällskritisk allians mellan grupper som tidigare inte har haft särskilt mycket med varandra att göra. Denna antologi, som inbjuder till dialog om religionens betydelse för samhället, är i detta avseende ett steg ut i det okända, men ett steg i rätt riktning. Översättning: Åsa Andersson

Inledning

På vilka sätt präglar religion, teologi och samhälle varandra? Jenny Ehnberg och Cecilia Nahnfeldt

Under de senaste åren har en mängd artiklar och böcker författats på temat religionens nya roll i offentligheten. Flertalet författare har menat att religionen tydligt tar plats i det offentliga livet. Ibland har detta beskrivits som en ”religionens återkomst” och ibland som en ”religionens nya synlighet”. Bakom dessa två fraser ligger visserligen olika förståelse av de processer som lett till dagens situation, men båda uppbärs av tanken att olika religiösa uttryck på ett tydligt sätt präglar samhället.1 Närvaron av religion i olika delar av samhället har därför anförts som ett bevis på att de sekulariseringsteorier som förutspådde religionens successiva privatisering och undandragande från offentligheten tagit miste. Viktig i sammanhanget är förstås även den kritik som riktats mot idéer om religionen som en privatsak från de personer som hävdar att samhällsengagemang inte bara går utan bör kombine-

Se den diskussion Hanna Stenström för i inledningen till Religionens offentlighet: Om religionens plats i samhället. Artos, Skellefteå 2013, s 7–14.

ras med en religiös identitet.2 Varken religiösa traditioners eller troende människors självförståelse korresponderar mot en strikt uppdelning mellan offentligt och privat. Mot bakgrund av detta är vår utgångspunkt i den här boken att tro och teologi och de olika ”offentligheter” vi möter i samhället inte är separata fenomen utan påverkar och skapar varandra. Utifrån detta perspektiv blir det tydligt att religion och teologi, levd och tänkt, är delar av den mycket intrikata väv av relationer och institutioner som utgör samhället. Vill vi förstå samhället, i dess olika former och dimensioner, så behöver vi också ta religiösa fenomen och teologiskt tankegods på allvar. Men lika viktig är insikten om att religiösa traditioner, i likhet med andra livsåskådningar, tolkar livet i sin helhet där sociala relationer och politik självklart ingår, vilket innebär att de lämnar bidrag till diskussioner om vilket samhälle vi vill ha. Detta behöver inte ske utan konflikter och kan innebära svåra frågor om gränsdragningar. Likafullt är det, menar vi, nödvändigt att erkänna denna religionens och samhällets sammanvävning, både för att kunna förstå och för att göra rättvisa åt olika aspekter av samhälle, religion och teologi. I denna antologi reflekterar vi kring begreppet samhällsteo logi som ett sätt att fånga eller markera denna sammanvävning av samhälle, religion och teologi. Samhällsteologi antyder ett intresse för frågor om just vad som är tro, fromhet, teologi och samhälle och hur dessa fenomen konstrueras i relation till varandra: på vilka sätt präglar religion, teologi och samhälle varandra, i dåtid och nutid, och i föreställningar och förhoppningar om framtiden? Grundläggande för samhällsteologi och den forskning som beskrivs som samhällsteologisk är att varken

2 Se bland annat det resonemang om hur förhållandet mellan trosidentiteter och rollen som samhällsmedborgare omförhandlas i det post-sekulära samhället som Elaine Graham för i Between a Rock and a Hard Place: Public Theology in a Post-Secular Age. SCM, London 2013, s 23ff.

”samhälle” eller ”teologi” är neutrala begrepp. När vi talar om samhället gör vi det alltid på ett sätt som också ger uttryck för våra idéer om vad som borde vara eller för att distansera oss från det som är. Samhälle kan alltså förstås som ett begrepp med tydliga normativa konnotationer. På liknande sätt är det med teologi-begreppet. Inte sällan används det för att markera identitet eller vad som bör vara. När vi talar om samhällsteologi är det alltså att säga att teologin både är och bör vara samhälls tolkande. Vi ska återkomma till detta. Nu är detta alltså en antologi om samhällsteologisk forskning. Men vad är det? Förhoppningen är att vi ska lyckas klargöra detta. Vi som är författare är alla verksamma som forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys och ägnar oss på olika sätt åt samhällsteologisk forskning. I bokens olika kapitel presenterar vi varianter av samhällsteologiska angreppssätt. Vi menar att samhällsteologi framför allt ska förstås som en speciell position i skärningspunkten mellan akademi, kyrka och samhälle. Samhälls teologi är alltså inte en specifik teologisk tradition, inte heller ett alternativt forskningsfält, utan ett flerfaldigt sätt att undersöka hur samhälle, religion och teologi skapar varandra. Det betyder att vi bedriver forskning med relevans för kyrka och samhälle och att vi utgår från att teologi bidrar till samhällsskapandet. Genom att teologi – förstådd som text, lära och liv – tolkas i relation till olika samhällsfenomen så skapas förutsättningar för kritiska förhållningssätt till både kyrka och tradition. Det betyder att samhällsteologisk forskning kan innebära kritiska läsningar av olika traditioners sammanblandning med samhällsstrukturer som politik, ekonomi och kultur. Maktanalys är då ett viktigt verktyg för att undersöka hur teologi skapas och förhandlas i relation till dessa olika strukturer och fenomen. Det här inledande kapitlet är upplagt så att vi efter denna ingress först fördjupar oss i idéer om ”samhället” och särskilt då i diskussionerna som gör gällande att vi nu lever i ett så kallat postsekulärt samhälle. Därefter fokuserar vi på några teologiska 13

bearbetningar av samhället, det vill säga olika strömningar som på skilda vis tolkar teologins roll i samhällsskapandet. Vår förhoppning är att vi genom att lyfta fram olika drag hos dessa strömningar kan visa både på skillnader och vissa likheter med samhällsteologi som vi förstår den. Genom att ge några exempel på den samhällsteologiska forskning som bedrivits vid Svenska kyrkan ämnar vi så ytterligare karaktärisera det som utmärker vår position i skärningspunkten mellan kyrka, akademi och samhälle. Därefter presenterar vi det som är bokens själva kärna, nämligen de åtta kapitel i vilka vi får ta del av olika varianter av samhällsteologiska undersökningar.

Föreställningar om samhället Vi har ovan hävdat att ”samhälle” inte är något neutralt begrepp. Ja, vi har till och med hävdat att när vi talar om ”samhälle” gör vi det utifrån olika föreställningar om vad som är och vad som bör vara. Att samhälle utgör ett sådant normativt och konstruktivt begrepp blir tydligt i de olika undersökningar som presenteras i de kommande kapitlen. Frågan om vad samhälle är för något, och om vad för typ av samhälle vi lever i och vilken typ av samhälle som är önskvärt genljuder även i talet om det ”post-sekulära samhället”. Det är en diskussion som tagit fart de senaste årtiondena, till stor del som en reaktion på att olika religiösa aktörer utmanat den moderna uppfattningen om samhällets sekulära konstitution. Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas teorier har varit tongivande för diskussionerna om religiösa traditioners närvaro i offentligheten. Habermas utvecklade under 1960-talet en teori om den typ av borgerlig offentlighet som växer fram i samband med upplysningen.3 Enligt Habermas så är den offentliga sfären inte att 3 Habermas, Jürgen: Borgerlig offentlighet: kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället. Arkiv, Lund 1984.

likställa med det organiserade politiska styret av ett samhälle, det vill säga staten och dess olika institutioner. Istället bör offentligheten ses som den arena på vilken människor kan komma samman som medborgare, diskutera gemensamma angelägenheter och på olika sätt dela information med varandra. På så vis blir den offentliga sfären helt avgörande för demokratin – det är nämligen här medborgarna kan engagera sig i en öppen och fri diskussion och därigenom bilda sig en uppfattning som de sedan kan ge uttryck för i allmänna politiska val. Så som Habermas ursprungligen tecknar den bör den offentliga sfären förstås som sekulär till sin natur. Det följer av dess ”offentliga” karaktär att deltagarna när de diskuterar gemensamma angelägenheter inte bör använda sig av religiösa skäl eftersom dessa anses vara otillgängliga för de deltagare som inte delar deras övertygelse. Liksom flera andra liberala politiska tänkare har Habermas varit en tydlig förkämpe för idén om att det offentliga samtalet till följd av samhällets pluralism, det vill säga det faktum att människor har vitt skilda uppfattningar när det kommer till frågor som har med religion och livsåskådningar att göra, endast bör utgå från rent förnuftsmässiga överväganden.4 På liknande sätt bör medborgarna underkasta sig offentlighetens villkor såtillvida att de accepterar att deras specifika identiteter och ”privata” angelägenheter inte hör hemma i det gemensamma samtalet. Kritiken mot dessa idéer har varit omfattande och kommit från flera olika håll.5 Inte minst har feministiska teoretiker starkt ifrågasatt uppdelningen mellan offentligt och privat och hur denna idé kringskurit kvinnors möjlighet att delta i det politiska 4 John Rawls idé om ett ”offentligt förnuftsbruk” är ett tydligt exempel på en sådan position, se: Rawls, John: ”The Idea of Public Reason Revisited”, i The University of Chicago Law Review, 3/1997 s 765–807. 5 Se exempelvis Hammar, Inger: ”Den svårerövrade offentligheten. Kön och religion i emancipationsprocessen” i Tidskrift för genusvetenskap, 2/1998, s 16–28. Se även Davidoff, Leonore: ”Old Husbands’ Tales”: Offentlighet och privat i feministisk historia. Tidskrift för genusvetenskap, 2/2001 s 5–25.

livet.6 Flera feministiska religionsvetare och teologer har även hävdat att religiösa kvinnor drabbas särskilt då en tydlig gräns dras mellan en offentlig och en privat sfär. Genom att religion ses som något som hör privatlivet till så blir exkluderingen dubbel, då kvinnoroller traditionellt konstruerats i relation till hemmet och familjen.7 Utan att backa på punkten att den exekutiva politiska makten ska stå fri från direkt religiöst inflytande, det vill säga att staten bör vara sekulär till sin konstitution, så har Habermas under de senaste decennierna kommit att omvärdera sin tidigare ståndpunkt gällande kravet på att den offentliga sfären ska vara fri från religion.8 Liksom flera andra filosofer och teologer hävdar han att vi nu lever i ett postsekulärt samhälle där religiösa och sekulära perspektiv existerar sida vid sida och där samhällsmedborgarna trots att de omfattar olika sådana perspektiv måste kunna kommunicera med varandra. Den typ av sekularisering som inneburit att flera av samhällets centrala institutioner alltmer frånkopplas kyrkan behöver inte medföra att religion och religiösa traditioner försvinner ur människors liv. Termen postsekulär beskriver då ett tillstånd där ”religion” som gemensam förståelsehorisont minskar i betydelse, men där olika religiösa traditioner gör anspråk på att vara aktiva delar

6 Se bland annat Fraser, Nancy: ”Rethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually Existing Democracy”, i Social Text, 25–26/1990, s 56–80, och ”Models of Public Space: Hannah Arendt, the Liberal Tradition and Jürgen Habermas” i Benhabib, Seyla: Situating the Self: Gender, Community and Postmodernism in Contemporary Ethics. Polity, Cambridge 1992. 7 Se till exempel Reilly, Niamh: ”Rethinking the Interplay of Feminism and Secularism in a Neo-Secular Age”, Feminist Review, 97/2011. Se också: Reilly, Niamh & Stacey Scriver: Religion, Gender, and the Public Sphere. Routledge, New York 2014. Särskilt inledningen. 8 Habermas utvecklar sina tankar gällande detta på flera håll, se bland annat Habermas, Jürgen. ”Secularism’s Crisis of Faith: Notes on Post-Secular Society” i New Perspectives Quarterly, 4/2008, s 17–29, och Mellan Naturalism och Religion: filosofiska uppsatser. Daidalos, Göteborg 2007.

av samhällsdiskussionen.9 De religiösa traditionerna kan enligt Habermas spela en nyckelroll då deras visioner om människovärde, befrielse och rättvisa ger viktiga moraliska impulser till det demokratiska samtalet.10 Habermas optimistiska appell bör enligt vår mening kompletteras av insikten om det som den brittiska teologen Elaine Graham beskriver som det ambivalenta i dagens ”post-sekulära” samhälle. Graham pekar nämligen på förhållandet att även om ”religion” och religiösa frågor tar mer plats i den allmänna debatten så saknar allt fler människor idag tillhörighet till ett religiöst samfund.11 Graham ställer även frågan hur företrädare för religiösa traditioner ska förhålla sig i en situation då allt färre personer varken har kunskap om eller en egen upplevelse av religion och religiös praktik. Även om vi delar Grahams funderingar så menar vi att inflytande från olika religiösa traditioner fortsatt präglar samhället, en poäng som hon själv delar, men där vi även gör en poäng av att det vi uppfattar som samhället alltid konstrueras mot en historisk-kulturell fond. I fallet med det svenska samhället har därför flera teologer beskrivit det som att vi lever i ett efterkristet samhälle som präglas av lutherskt

9 Ola Sigurdsson diskuterar vad som kan sägas vara kännetecknande för idén om det postsekulära samhället i: Det postsekulära tillståndet: religion, modernitet, politik. Glänta produktion, Göteborg 2009. 10 Habermas lanserade denna idé först då han kort efter 11 september höll ett, numera mycket berömt, tal i Frankfurt. Senare utvecklade han denna tanke i de samtal Habermas och Joseph Ratzinger hade. Detta är en mycket omdiskuterad punkt i Habermas resonemang då han samtidigt menar att dessa visioner måste översättas till ett ”offentligt”, i bemärkelse för alla tillgängligt, språk. Även på denna punkt har han omformulerat sig flera gånger. För en sentida framställning se Habermas: ”The Political”: The Rational Meaning of a Questionable Inheritance of Political Theology” i Mendieta, Eduardo & Jonathan VanAntwerpen (red): The Power of Religion in the Public Sphere. Columbia University Press, New York 2011. 11 Graham: Between a Rock and a Hard Place, s 3–19.

arv.12 Dessa beskrivningar ska inte ses som försök att dölja det faktum att samhället idag är pluralistiskt, snarare är det ett erkännande av hur olika kulturella troper präglar samhället på mer eller mindre tydliga vis. Att undersöka och utmana dessa ser vi som en central samhällsteologisk uppgift. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vad som är ”samhälle” inte kan fångas i någon enkel beskrivning. Snarare är det så att samhälle är en idé eller ett begrepp som existerar i flera olika diskurser – rättsliga, politiska, ekonomiska, teologiska, mediala – med innebörd som varierar utefter den logik och de premisser som utmärker respektive arena. ”Samhället” avser också något vidare än ”offentligheten”. Människors liv utspelar sig i både offentliga och privata forum och många gånger är gränserna mellan dem flytande. ”Samhälle” förstås bäst som något som konstrueras mellan olika nivåer och med inflytande från olika diskurser.

Teologier om samhället En viktig fråga är om samhällsteologi ska ses som en form av normativ teologi och då liktydig med kristen teologi. Så behöver inte vara fallet, menar vi. I vår antologi ryms både kritiska bearbetningar av luthersk tradition och undersökningar av hur olika aspekter av makt genomsyrar människors erfarenheter av tro och praxis. Det är dock så att de texter vi här presenterar framför allt sätter fokus på kristna traditioner, vilket återspeglar det sammanhang vi står i. Därför ser vi det som en både möjlig och önskvärd

12 ”Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle” var ett 3-årigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet 2009–2012 som bedrevs vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, i samarbete med Svenska kyrkans forskningsenhet. Projektet sökte klargöra och kritiskt granska innehållet i några centrala uppfattningar inom luthersk teologi och etik, och resulterade i ett flertal publicerade böcker.

utveckling att perspektiv från fler traditioner engageras i samhällsteologiska undersökningar. Samhällsteologisk forskning ska alltså inte likställas med en normativ teologisk position. Däremot finns det överlappningar mellan de former av forskning som vi här beskriver som samhällsteologisk och den reflektion över relationen teologi–samhälle som sker under några olika benämningar inom olika kristna traditioner. När vi nedan beskriver huvuddragen i politisk teologi, befrielseteologi och offentlig teologi så vill vi visa hur man i dessa olika normativa teologiska perspektiv förstår och förhåller sig till samhället.13 Vi menar att gemensamt för dessa strömningar är att de vill förändra samhället. Samhällsteologi kan också syfta till förändring, men implicerar framför allt en position för analys och tolkning där själva förutsättningarna för teologins samhällsinvolvering sätts i fokus. Detta innebär att vi kan röra oss med delvis olika syn på teologins syfte och arenor, och dess position i relation till samhälle och samfund – något som kommer till uttryck i antologins kapitel. Politisk teologi är en viktig rörelse som behandlar teologins roll i samhället.14 Starten för den typ av moderna, kristna teologiska reflektioner som kommit att gå under benämningen kan spåras till tiden efter andra världskriget då flera tyska teologer efter krigsslutet funderade kring hur en inåtvänd kristendom varit bidragande till den nazistiska regimens etablerande.15 Man men13 Det vi presenterar är oundvikligen förenklade karaktäriseringar av politisk teologi, befrielseteologi och offentlig teologi. Att vi kallar dem för ”strömningar” indikerar att det rör sig om flera olika teologers resonemang, men där tydliga beröringspunkter finns, så att det är motiverat att tala om dem som i någon mån identifierbara riktningar, likväl att det är beteckningar som används av företrädarna. 14 Politisk teologi som term förekommer dock långt tillbaka i tiden och begränsar sig inte heller endast till kristna traditioner. Men vi har här valt att begränsa oss till den typ av reflektion som framför allt bedrivits av kristna teologer i efterkrigstid. 15 Hovey, Craig & Elizabeth Phillips (red): The Cambridge Companion to Christian Political Theology. Cambridge University Press, New York 2015, s xii f. Central i sammanhanget är Jürgen Moltmann och den eskatologiska politiska teologi som

ade då att kristen tro, och kyrkan med den, åter måste anamma en publik roll. Teologin ges här en viktig uppgift i att påtala och motverka orättvisa strukturer i samhället, vilket är något som står i centrum även inom den teologiska inriktning som går under benämningen befrielseteologi. Befrielseteologin kan beskrivas som en teologisk och social rörelse mot det politiska förtryck och den ekonomiska exploatering som befolkningen i olika latinamerikanska länder utsatts för.16 Även om det främst är denna teologiska inriktning som kommit att associeras med termen så finns det förstås flera teologiska ansatser som söker befrielse från olika former av förtryck.17 Några exempel är de olika former av ”black theology” som tog aktiv del i medborgarrättsrörelsen i USA, den feministiska teologi som sökte, och söker, befrielse från patriarkalt förtryck och den postkoloniala teologin som adresserar de former av förtryck som en kolonial världsordning skapat.18 Dessa rörelser är, på olika sätt, inriktade på befrielse från förtryckande sociala, ekonomiska och kulturella strukturer och vänder sig särskilt mot den teologi och kyrkliga praxis som understött olika former av förtryck.19

16 17

han utarbetat. Han har publicerat flertalet texter på temat, en av hans mest kända böcker är Theology of Hope: On the Ground and the Implications of a Christian Eschatology. SCM, London 1967. I kapitlet ”European Political Theology” i Cambridge companion to Christian Political Theology, s 3–22, beskriver Moltmann själv den nya politiska teologins framväxt i Europa efter andra världskriget. Gustavo Gutiérrez är en av grundarna. Som Miguel A. de la Torre slår fast i sin artikel ”Liberation Theology” i Cambridge Companion to Christian Political Theology, s 24, så behöver inte befriande teologi med nödvändighet vara detsamma som kristen teologi; det som kommit att kallas för ”befrielseteologi” är dock grundat i en speciell form av katolsk teologi. Se till exempel Cone, James H: A Black Theology of Liberation. Orbis Books, Maryknoll N.Y. 1986; Keller, Catherine, Michael Nausner & Mayra Rivera (red): Postcolonial Theologies: Divinity and Empire. Chalice Press, St. Louis 2004; och Kwok, Pui-lan: Postcolonial Imagination and Feminist Theology. Westminster John Knox Press, Louisville 2005. De inriktningar som nämns här ger förstås ingen heltäckande bild av den bredd av befrielseteologiskt inspirerade perspektiv som utvecklats under decennierna

Begreppet public theology, vilket på svenska väl närmast kan översättas till offentlig teologi, spåras till den amerikanske teologen Martin E. Marty som 1974 introducerade det i en artikel om teologen Reinhold Niebuhr.20 I likhet med den politiska teologin och befrielseteologin så menar den offentliga teologin att teologisk reflektion bör ta fasta på konkreta politiska frågor och att teologin har en viktig roll i samhället.21 Här noterar vi en likhet mellan teologierna om samhället och samhällsteologisk forskning, som vi förstår dem. Det går nämligen att göra en analogi mellan det fokus på teologins roll i att motarbeta orättvisa samhällsstrukturer som inriktningarna förordar och den typ av kritisk analys av samhällsstrukturer och de olika former av makt som genomsyrar dem som samhällsteologi betonar. Även om de teologiska strömningar som vi lyfter här är kritiska mot att förnuftet i moderniteten framställs som med nödvändighet sekulärt så skiljer de sig åt i synen på vilken typ av kunskap, och därmed kommunikation, som är möjlig.22 Enligt den offentliga teologin så bör teologiska anspråk kommuniceras in i ett större samhälleligt sammanhang för att där söka övertyga andra om deras giltighet. Framgången i ett sådant projekt ifrågasätts av både befrielseteologin och den politiska teologin som istället menar att teologiska utsagor alltid formuleras utifrån bestämda sociala och kulturella positioner, speglar specifika intressen och

efter 1970. Värt att nämna är också teologiska inriktningar som womanist-, latina- (latinx), minjung-, dalit- och queerteologi som på ett tydligt sätt visat hur olika former av förtryck samverkar och skapar särskilt utsatta strukturella positioner för kvinnor och personer utanför heteronormen och som tillhör olika minoritetsgrupper. 20 Marty, Martin E: ”Reinhold Niebuhr: Public Theology and the American Experience” i The Journal of Religion, 4/1974, s 332–359. 21 Se Hak Joon Lees artikel ”Public Theology” i Cambridge companion to Christian Political Theology, s 44–65. 22 Aa, s 53.

därmed inte låter sig beskrivas som ”anspråk” som kan bedömas på ett ”objektivt” vis i en gemensam diskussion.23 Detta ger också förutsättningarna för den typ av samhällsförändring som inriktningarna förordar. Befrielseteologin söker som sagt befrielse från förtryck, politiskt och ekonomiskt, den politiska teologin manar till en radikal omdaning av samhällets grundläggande strukturer baserat på det eskatologiska hoppet om gudsrikets ankomst, medan den offentliga teologin ser som sitt primära uppdrag att verka för en ny samhällelig konsensus som ger en gemensam plattform för konstruktiv moralisk och politisk dialog, som kan föra samhället framåt.24 De två första förordar alltså en mer radikal förvandling av, eller till och med brott med, rådande ordning medan den senare förespråkar aktivt engagemang i olika arenor i samhället för att gradvis kunna förändra det.25 Även samhällsteologisk forskning utgår från att både religiösa och sekulära perspektiv är samhällsskapande, men här är det huvudsakliga bidraget till samhällsförändring det tolkningsraster som den samhällsteologiska forskningspositionen erbjuder. Ett raster i skärningen mellan sekulärt och religiöst, samhälle och samfund. Vilka ”arenor” ser då de olika inriktningarna som primära? Hos både politisk teologi och befrielseteologi är det framför allt staten och dess utformning som står i centrum. Offentlig teologi, å sin sida, tenderar att sätta större fokus på det så kallade civilsamhället och teologins roll i detta sammanhang, medan den politiska teologin riktar in sig på den politiska sfären och gör anspråk på att bidra till dess utformning. En grundläggande ståndpunkt i offentlig teologi är att det gemensamma livet i samhället, det publika, är mer omfattande och grundläggande än politiken.26

23 24 25 26

Lee: ”Public Theology”, s 54f. Aa, s 54. Aa, s 55. Aa, s 56.

Idén om att samhället består av olika publika eller offentliga sfärer som följer delvis olika logik, och att teologin på olika vis lämnar bidrag till dessa, är central inom den offentliga teologin. Tankegången utgör en av huvudpelarna i den version av offentlig teologi som utvecklats av David Tracy som menar att teologin bör adressera det som han ser som tre distinkta, men relaterade, ”sociala verkligheter” – det vidare samhället, akademin och kyrkan.27 Här finns tydliga beröringspunkter med samhälls teologi som ett förhållningssätt för att bedriva forskning. Detta handlar då om vad som utgör arenor för samhällsteologi och den position ett samhällsteologiskt förhållningssätt påkallar i dessa. Samhällsteologi relaterar till samtliga arenor: samhälle, kyrka/ samfund och akademi, och ser dem som platser där föreställningar om teologi, religion och samhälle skapas och förhandlas. En huvudpoäng som vi vill göra genom att tala om samhälls teologi handlar om de komplexa relationer som existerar mellan de olika ”arenorna” och hur det därmed, enligt vår mening, inte är rimligt att anta att de kan tolkas oberoende av varandra. Här finns tvärtom överlappande frågor och intressen. Kanske finns det rent av frågor eller perspektiv som blir både synliga och möjliga först genom interaktion mellan dessa arenor, eller sfärer, perspektiv som framträder i skärningspunkterna mellan dem? Detta bäddar för synsätt/förhållningssätt som lyfter fram dissonanser såväl som överlappningar och beröringspunkter mellan samhälle, samfund och akademi. Eftersom samhällsteologiska angreppssätt ställer dynamiken mellan teologi och samhälle (i bred bemärkelse) i centrum, så finns det förstås anknytningar till forskningsområden utanför teologin som intresserar sig för frågor om religioners och teo-

27 Denna idé presenterade Tracy först i Blessed Rage for Order: the New Pluralism in Theology. University of Chicago Press, Chicago 1975, och har sedan utarbetat den vidare i The Analogical Imagination: Christian Theology and the Culture of Pluralism. SCM, London 1981.

logiers samspel med olika samhällsstrukturer. Inom antropologisk forskning har religionens betydelse i människors liv och för samhällens utformning länge uppmärksammats. En given utgångspunkt inom antropologin är att religiösa föreställningar och praktiker måste förstås i relation till olika strukturer och dimensioner i samhället, och att det på motsvarande vis finns en tydlig påverkan på samhället från olika religiösa traditioner.28 Även här kan det sägas röra sig om en insikt om samhällets och religionens(-ers) sammanvävning. Inom genusvetenskap och feministisk teoribildning har begreppet intersektionalitet utvecklats som ett sätt att artikulera hur olika sociala identitetsmarkörer och strukturer samspelar i skapandet av socialt sårbara och utsatta positioner. Att troende kvinnor som tillhör en grupp som i ett givet sammanhang utgör en minoritet ofta möter särskilda former av diskriminering och förtryck är något som flera feministiska religionsvetare påpekat.29 Allt fler feministiska teoretiker har dock kommit att ifrågasätta den negativa roll som religionen antagits spela i kvinnors liv. Utan att ifrågasätta det förtryck som kvinnor utsätts för både inom och utanför olika religiösa traditioner eller grupper, har man lyft fram den positiva roll som olika former av fromhet och spiritualitet kan ha för politisk agens.30 När vi nu tittat lite närmare på några former av samhällsengagerad teologi och undersökningar av samhället som tar religion och teologi på allvar, så har vi hävdat att det både finns överlappningar och punkter där samhällsteologisk forskning pekar delvis i en annan riktning. I det följande avsnittet är vårt 28 För en introduktion till centrala religionsantropologiska resonemang se Lambek, Michael (red): A Reader in the Anthropology of Religion, 2. ed. Blackwell Publishing, Malden 2008. 29 Se exempelvis Niamh Reillys artikel ”Recasting Secular Thinking for Emancipatory Feminist Practice” i Social Compass, 4/2017, s 481–494. 30 Se bland annat Rosi Braidottis resonemang i artikeln ”In Spite of the Times: The Postsecular Turn in Feminism” i Theory, Culture & Society, 6/2008, s 1–24.

Forskning för kyrkan Serieredaktör: Anne-Louise Eriksson (1–21), Göran Gunner (22–31), Cecilia Nahnfeldt (32–38 ), Kristina Helgesson Kjellin (39–). forskning för kyrkan är en bokserie som utges under överinseende av Svenska kyrkans forskningsenhet. Inom serien publiceras kyrkorelevanta vetenskapliga arbeten granskade genom ett så kallat ”peer review” förfarande. 1. Cecilia Wejryd, Svenska kyrkans syföreningar 1844–2003. Stockholm: Verbum 2005 2. Björn Ryman et al., Nordic folk churches: a contemporary church history. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans 2005 3. Göran Gunner (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2005. Stockholm: Verbum 2006 4. Charlotte Engel, Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Sköndalsinstitutets skriftserie 26, 2006 5. Göran Gunner (red.), Människa är ditt namn – om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum 2007 6. Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner (red.), Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum 2008 7. Elisabeth Gerle (red.), Luther som utmaning – Om frihet och ansvar. Stockholm: Verbum 2008 8. Anne-Louise Eriksson (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2007. Stockholm: Verbum 2008 9. Hanna Stenström (red.), Allvarligt talat. Om predikan. Stockholm: Verbum 2008 10. Elisabeth Gerle, Farlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Nora: Nya Doxa 2010 11. Hanna Stenström (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2009. Stockholm: Verbum 2010 12. Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968–2008. Lund: Arcus 2010 13. Niclas Blåder (red.), Och han tog dem i famnen … Texter om barn i kyrka och teologi. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 14. Mikael Larsson, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 15. Arne Fritzson, Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 16. Niclas Blåder, Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum 2011 17. Göran Gunner, Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma 2012 18. Anne-Louise Eriksson, Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus 2012

19. Jan Eckerdal, Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2012. 20. Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Stockholm: Verbum 2013 21. Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2013 22. Urban Claesson och Sinikka Neuhaus (red.), Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam bokförlag 2014 23. Karin Johannesson, Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. Stockholm: Verbum 2014 24. Linda Vikdahl, Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2014 25. Carl-Henric Grenholm, Tro, moral och uddlös politik. Om luthersk etik. Stockholm: Verbum 2014 26. Urban Claesson, Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689 – 1713. Pietism, program och praktik. Göteborg: Makadam bokförlag 2015 27. Jonas Ideström, Spåren i snön. Att vara kyrka i norrländska glesbygder. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 28. Elisabeth Gerle, Sinnlighetens närvaro. Luther mellan kroppskult och kroppsförakt. Stockholm: Verbum 2015 29. Fredrik Modéus, Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan. Stockholm: Verbum 2015 30. Carl Axel Aurelius, Luther i Sverige. Den svenska Lutherbilden under fyra sekler. (Andra utökade upplagan). Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 31. Cecilia Nahnfeldt, Luthersk kallelse – Handlingskraft och barmhärtighet. Stockholm: Verbum 2016 32. Caroline Gustavsson, Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning. Skellefteå: Artos 2016 33. Daniel Lindmark och Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi 1–2, Skellefteå: Artos 2016 34. Kristina Helgesson Kjellin, En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan. Skellefteå: Artos 2016 35. Sven Thidevall, Kampen om samhällsreligionen. Dagens Nyheters djävulskampanj 1909. Skellefteå: Artos 2016 36. Göran Gunner och Maria Södling (red.), Arvet mellan himmel och jord. Svenska kyrkans kulturarv inför framtiden. Stockholm: Verbum 2017 37. Jakob Wirén, Utmaningsdriven undervisning – hur kyrkan kan dela tro och liv idag. Stockholm: Verbum 2017 38. Cecilia Wejryd, Lagen, synden och väckelsen. Åtta svenska 1800-talsväckelseledare och moderniteten. Stockholm: Verbum 2017 39. Jonas Ideström och Gunilla Löf Edberg (red.), Att öppna ett slutet rum. Själavård och ecklesiologi. Stockholm: Verbum 2018 40. Ninna Edgardh, Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning. Stockholm: Verbum 2019 41. Jenny Ehnberg och Cecilia Nahnfeldt (red.), Samhällsteologi. Forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Stockholm: Verbum 2019

MEDVERKANDE FORSKARE: Urban Claesson, Jenny Ehnberg (red.), Elisabeth Gerle, Kristina Helgesson Kjellin, Jonas Ideström, Mikael Larsson, Cecilia Nahnfeldt (red.) och Michael Nausner.

ISBN 978-91-526-3803-3

789152 638033

EHNBERG OCH NAHNFELDT (red.)

JENNY EHNBERG CECILIA NAHNFELDT (red.)

SAMHÄLLSTEOLOGI

FORSKNING I SKÄRNINGSPUNKTEN MELLAN AKADEMI, SAMHÄLLE OCH KYRKA