DIAKONINS KYRKA
NINNA EDGARDH
TEOLOGI, KÖN OCH OMSORGENS UTMATTNING
Diakonins kyrka Teologi, kรถn och omsorgens utmattning ninna edgardh
© 2019 Ninna Edgardh och Verbum AB Citat ur Bibel 2000 @ Svenska Bibelsällskapet Omslag Anna Larsson Sättning Aina Larsson, Sättaren Tryck Livonia, Lettland 2019 ISBN 978-91-526-3801-9 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm www.verbum.se
Innehåll
Förord
9
1. Omsorg, kyrka och kön – en introduktion
13 Syfte och frågeställning 14 Forskningsbakgrund och material 16 Diakonins kyrka 18 Makt, kön och diakoni 22 Kyrka, teologi och diakoni 27 Tidigare forskning 30 Disposition 36
DEL I. DIAKONI OCH VÄLFÄRD I EUROPA 2. Omsorgens utmattning
41 Välfärdsregimer 44 Välfärd och kön 47 Omsorgens underordning 50 Kyrkorna och välfärdens organisering 53 Välfärd i omvandling 56 När omsorg blir en vara 59 Skuldbeläggande av kvinnor 61 Människan som omsorgsgivare – en feministisk vision 63
Omsorgen och den nyliberala globala ekonomin Omsorgens utmattning – en sammanfattning
3. Diakonins kyrka i Europa Välfärd och religion i europeiskt perspektiv Diakonins kyrka i Sverige, Norge och Finland Diakonins kyrka i södra Europa Diakonins kyrka i Tyskland Diakonins kyrka i Frankrike Diakonins kyrka i England Diakonins kyrka i Europa – en sammanfattning
4. Kön och makt i Europas kyrkor Majoritet av kvinnor i utförarledet Varierande möjligheter till inflytande Könsobalans kräver förklaring Sprickor i könsordningen Diakoni och välfärd i Europa – en sammanfattning
65 69 71 75 78 83 87 89 91 92 94 96 101 103 112 120
DEL II. SVENSKA KYRKAN – EN DIAKONAL KYRKA? 5. Kärleksgärningar – från marginal till marginal Diakoni – en omstridd beteckning Traditioners teologiska kraft Omsorgens historia från medeltid till reformation Kyrkan, omsorgen och välfärdsstatens framväxt Diakonins formella ställning Omfattningen av diakonala insatser Stödet för diakoni Kyrkan som vikarierande omsorgsgivare Samhällets förväntningar Diakoni som livboj för en kyrka i kris
6. Underordningens mönster Diakoni som kroppsspråk Diakoni i liturgins periferi
125 127 131 134 137 139 146 147 149 152 154 158 159 169
Diakonatet som underordnat ämbete Diakoni som kvasiteologisk praktik En diakonal kyrka?
174 182 188
DEL III. UTMANINGAR I MÖTET MELLAN KÖN, TEOLOGI OCH DIAKONI 7. Diakoni som teologi Den diakonala rörelsen och den liturgiska Teologin och det levda livet Gud i praktiken Inkarnatorisk teologi i en sekulariserad tid Diakoni som svar på Guds tilltal
8. Kön, makt och diakoni Livet under färgade täcken Kvinnor som norm för mänsklighet Marias återkomst och vår Kyrkornas möjlighet
9. Det mänskliga livets skörhet Mänsklig sårbarhet En sårad Gud
10. Diakoni och gudstjänst Det delade brödets ekonomi Diakoni och församlingens ordo
193 195 198 201 204 207 210 213 218 224 227 231 233 239 243 247 251
11. Kyrka från marginalen
261
Källor och litteratur
267
Personregister
297
Sakregister
299
Den som besinnar, huru diakonien i första kyrkan gick under, emedan den för sin fullständiga utveckling fordrar en fullständig gemenskap emellan presterskap och lekmän, och det fullständiga medvetandet om det allmänna prestadömet, det om hvilket Petrus talar i sin första epistel kap. 2 v. 9, den skall lätt inse den verldshistoriska betydelse, som ligger i det faktum, att bland alla de lifskraftiga skotten af det kyrkliga lifvet, diakonien (tjenareembetet) framför alla andra kraftigt framblomstrar. Detta är kärlekens embete, och framför allt den framtida kyrkans embete. Fredrika Bremer: Ett par blad ifrån Rhenstranden, 1848
Förord
Erstaklippan i Stockholm erbjuder en hisnande vy över staden. Våren 2014 flyttade min mamma Gunnel tillbaka till denna utsiktsplats, som hon lämnat över sextio år tidigare. Storstadens myller anade hon nu bara glimtar av och minnesbilderna från förr var inte heller så klara. För oss närstående blev placeringen på Ersta diakonis äldreboende en tillfällig räddning undan en ständig oro. På 1940-talet, när Gunnel först flyttade in, var Ersta diakonisällskap ett moderhus, där diakonissor utbildades och sändes ut i tjänst i olika delar av samhället. Diakonissorna skulle bära en särskild dräkt med hätta på huvudet och vara ogifta. De fick ingen lön, utan deras inkomster gick till diakonissanstalten och i gengäld var de försörjda för livet. På många sätt liknade de katolska ordenssystrar. Mycket hade förändrats när Gunnel flyttade tillbaka, 93 år gammal. Hennes kontaktperson, som hade ansvar för hennes dagliga omvårdnad, var till exempel en man från Pakistan med muslimsk bakgrund. Ändå var mycket sig likt, som har med omsorg, kön och kyrka att göra. När mamma är i tryggt förvar på sitt nya rum smiter jag iväg 9
till Erstas mikrofilmade arkiv för att leta efter hennes spår: ”Gunnel Sand. Fadern disponent. Studentexamen. 50 timmar maskinskrivning. Praktik i barnträdgård och barnkrubba 6 månader. Före inträdet plats som barnsköterska 4 månader. Inträde 18 mars 1942. Provsyster 30 maj 1943. Diakonissa 2 juni 1947. Utträde 10 januari 1950, på egen begäran.” Jag tittar på noteringarna och funderar över det som inte syns, men som jag ändå vet. Bakom orden ”Fadern disponent” göms berättelsen om en dräng i Roslagen som blev bodbiträde och så småningom arbetade sig upp till att förestå järnhandeln i Sundbyberg. Mormor ser jag över huvud taget inga spår av, inte ens det gängse ”och hans maka”, som långa kvinnoliv ofta reducerats till på gamla gravstenar. Istället finner jag ett tomrum. Ett tomrum av kvinnoliv. På många sätt är denna bok ett försök att sätta ord på det tomrummet. Jag söker i spåren av min mammas liv och min mormors, men också av många andra kvinnors liv, som levts i tjänst för andra, utan så många ord. Jag hittar också det första uppdrag som Gunnel sändes ut på. Hon brukade med stolthet berätta att hon var den första av Erstas systrar som fick läsa på högskolan. Den korta anteckningen i arkivet lyder: ”Sthlms högskola 15/9 -43”. Själv skriver hon i en tillbakablick över sitt liv: Efter några månader blev jag kallad till Sven Danell, som var föreståndare för Ersta och han frågade om jag kunde tänka mig att efter provsysteråret börja läsa på Stockholms högskola som det hette på den tiden [---] Det förslag jag fick var att jag skulle läsa in en fil. kand. med historia, religionshistoria och psykologi för att sedan fortsätta med teologi.
Historia hörde inte till Gunnels favoritämnen, men hon ifrågasatte inte direktorns upplägg. Hon hoppades att det skulle vara sant, som han sa, att sändningen också skulle innebära att Gud gav förmågan. Den första tiden på högskolan blev ändå svår.
10
Hon berättar hur hon inte längre kände att hon hörde hemma någonstans. Från de andra diakonissorna fick hon avundsjuka blickar och bland högskolestudenterna utgjorde hon en udda gestalt där hon kom i sin diakonissdräkt. Till teologin hann Gunnel aldrig fram, utan det blev i psykologin som hon fann sin tillhörighet. I kontakt med Göte Bergsten på S:t Lukasstiftelsen mötte hon psykoanalysen, som börjat få fäste i Sverige. När hon så småningom utträdde ur systragemenskapen hade Ersta fått en ny direktor, vars idéer hon inte delade lika helhjärtat. Hennes eget självständiga tänkande hade kanske också växt till sig som en följd av studierna. Hon tillträdde en tjänst på S:t Lukasstiftelsen, där hon också träffade min pappa och båda utbildade de sig till psykoanalytiker. Det är märkligt hur trådarna spinns i våra liv, utan att vi riktigt är medvetna om hur det går till. Jag, Gunnels dotter, är idag präst i Svenska kyrkan och professor i kyrkovetenskap, med en särskild inriktning mot diakonivetenskap. Denna min bok om diakoni, kön och teologi tillägnar jag Gunnel, som dog 2017. Hon visade mig att det kan vara värt att gå en egen och lite udda väg. Hon visade att tjänande och kritiskt tänkande kan gå ihop, om än med vånda. Hon visade också på ett kvinnoarv som jag vill bejaka och tacka för, och samtidigt göra upp med. Hon var duktig på mycket som var förknippat med en traditionell kvinnoroll, men hon var också en gränsöverskridare. Hon var yrkesarbetande i ett intellektuellt pionjäryrke, i en tid och på en plats där hemmafrun var ideal. Däremot undvek hon rampljuset och gav inte gärna uppmärksamhet åt det egna. Hon levde helt enkelt ett liv så motsägelsefullt som våra liv oftast är. Med boken vill jag lyfta fram mönster som jag tycker mig se i den motsägelsefullheten, som har med kyrka, kön och tjänande att göra, men också med stor-ord som barmhärtighet och nåd. Mönstren har livet gjort mig uppmärksam på, medan forskningen har hjälpt mig att belägga och pröva, fördjupa insikter och ibland tänka om. 11
Ett varmt tack till alla studenter, kollegor och närstående som inspirerat mig och läst olika versioner av detta manus, liksom till Svenska kyrkans forskningsenhet för stöd till manusarbete och produktion. Öregrund i april 2019 Ninna Edgardh
12
kapitel 1
Omsorg, kyrka och kön – en introduktion
Diakoni är ”kyrkans omsorg om medmänniskan och skapelsen” skriver Svenska kyrkan på sin hemsida.1 Denna omsorg hör till det som många människor uppfattar som grundläggande för en kristen livshållning och för vad kristna kyrkor bör stå upp för. Trots detta finns det många hinder för diakoni, även inom kyrkorna själva. En del av dem har med kön att göra. Omsorg om andra har ofta betraktats som ett ansvar som särskilt åligger kvinnor. Att ha omsorg om andra ger däremot sällan tillgång till hög lön, makt eller status. I det avseende skiljer sig kristna kyrkor inte så mycket från andra delar av samhället. Diakoni handlar om något så livsviktigt som hur vi tar hand om varandra och den jord vi bor på. Samtidigt är det svårt att riktigt sätta fingret på vad diakoni är. I boken kommer många olika förståelser av och exempel på diakoni att dyka upp. Diakoni kan vara en kallelse, som varje kristen har i uppdrag att leva i sin vardag. Det kan också vara en professionaliserad verksamhet som 1 Svenska kyrkan. Diakoni – kyrkans omsorg.
13
drivs av en kristet motiverad ideell organisation. Diakoni kan handla om att ge ekonomiska bidrag eller ordna mötesplatser för gemenskap. Diakoni kan bestå i själavårdssamtal om existentiella frågor eller att stödja en ung person som blivit utsatt för övergrepp att göra en polisanmälan. Det kan handla om lokala och nära saker eller involvera människor på andra sidan jordklotet.2 Boken handlar om allt detta svårdefinierade och den plats det har i den kristna kyrkan – eller i alla fall vilken plats det borde ha. Liksom den sociala omsorgen i samhället i stort löper diakoni nämligen en ständig risk att underordnas och marginaliseras i förhållande till sådant som betraktas som viktigare, mer statusfyllt eller lönsamt. Boken handlar särskilt om hur denna marginalisering är kopplad till kön, etnicitet och klass. På det sättet har boken också en normativ utgångspunkt, som handlar om att både diakoni och den sociala omsorgen i samhället i stort behöver få en högre status, helt enkelt för att livet kräver en omsorg som det inte fullt ut får idag.
Syfte och frågeställning Lite mer formellt uttryckt vill jag med boken ge ett bidrag till tolkningen av den kristna kyrkans diakonala uppdrag, med särskild hänsyn taget till frågor om makt och kön. Sverige och Svenska kyrkan i det begynnande 2000-talet står i fokus. Samtidigt är bokens perspektiv ekumeniskt och den svenska situationen är insatt i ett vidare europeiskt och globalt perspektiv. Bokens grundfråga är: Hur kan en diakonal teologi utformas, som ger en plattform för kristna kyrkor att både försvara kvinnors människovärde, stå upp för samhällets mest utsatta grupper och värna omsorgen som en del av det mänskliga livet? Grundfrågan kommer att fungera som en styråra som hjälper 2 För en introduktion till olika betydelser av ordet diakoni, se Blennberger & Hansson 2008.
14
mig att hålla kursen i framställningen. Den utvecklas genom följdfrågor, som jag diskuterar i olika kapitel. De frågor jag behandlar är: • Vilka är de stora välfärdsutmaningarna i Europa idag, i skärningspunkten kön och omsorg? (kapitel två) • Hur tar diakoni gestalt i olika välfärdssystem i Europa idag? (kapitel tre) • Vilka mönster i fråga om kön och makt präglar dessa gestaltningar? (kapitel fyra) • I vilken grad kan diakoni idag sägas vara integrerad med Svenska kyrkans självförståelse? (kapitel fem) • På vilket sätt kan svårigheter att integrera diakoni i Svenska kyrkans självförståelse tolkas som uttryck för en könsrelaterad underordning? (kapitel sex) • På vilka sätt kan diakoni betraktas som teologi? (kapitel sju) • Vilken förståelse av kön och makt kan vara till hjälp för en kyrka som vill göra upp med omsorgens underordning? (kapitel åtta) • Hur kan sårbarhet och omsorg få en tydlig plats i en kristen förståelse av Gud och människa? (kapitel nio) • Hur kan gudstjänst och diakoni förstås som likvärdiga uttryck för den kristna kyrkan? (kapitel tio) Boken består av tre delar. Första delen bygger vidare på det europeiska forskningsprojektet Välfärd och religion i europeiskt perspektiv, som jag kommer att kort introducera i detta inledande kapitel. Andra delen fördjupar analysen genom en närstudie av Svenska kyrkans förhållningssätt till diakoni. Tredje delen har fortfarande Svenska kyrkan som primärt fokus, men medan de tidigare kapitlen är mer beskrivande och kritiskt analytiska är diskussionen i tredje delen konstruktivt inriktad och behandlar övergripande teman om teologi, makt och kön, som aktualiserats av bokens olika kapitel. Bokens struktur speglar en teologisk grundsyn. Jag börjar med att beskriva en samhällssituation, för att därefter beskriva en 15
kyrklig praktik. Sen går jag in på en del problem som jag ser med praktiken, i förhållande till de samhällsproblem jag presenterat. Boken startar på det sättet inte i en färdig teologisk idé, som sedan tillämpas i en praktik. Snarare är tanken den motsatta. Teologin praktiseras kontinuerligt. Min grundförståelse delar jag med den nordamerikanska feministiska teologen Mary McClintock Fulkerson, som beskriver teologi som ”svar på ett sår”.3 Teologisk reflektion föds som en respons på ett glapp vi upplever mellan hur livet borde vara och hur det ter sig omkring oss. Boken är ett bidrag till ett samtal om sådana glapp i skärningspunkten omsorg, kön och teologi.
Forskningsbakgrund och material Delar av bokens material härrör från en serie forskningsprojekt om kyrka och välfärd i början av 2000-talet. Projekten var förlagda till Diakonivetenskapliga institutet (DVI) i Uppsala, som drevs av Diakonistiftelsen Samariterhemmet i Uppsala i samverkan med Uppsala Universitet mellan 1999 och 2009. Jag var institutets föreståndare 2001–2009 och deltog i ledningen av projekten, som involverade ett tjugotal forskare från olika delar av Europa. Mitt särskilda ledningsansvar var att se till att forskarna integrerade ett makt- och könsperspektiv med de sociologiska och teologiska perspektiv som vi också arbetade med. Det första projektet var Welfare and Religion in a European Perspective A comparative study of the role of the churches as agents of welfare within the social economy (i det följande kallat Välfärd och religion i europeiskt perspektiv). Projektet jämför de historiska majoritetskyrkornas roll i åtta olika europeiska länders välfärdssystem. Resultaten visar att kyrkorna inte bara historiskt har
3 McClintock Fulkerson 2007, s. 13f.
16
spelat en viktig social roll, utan att de fortfarande gör det, trots många tecken på sekularisering.4 Det är i huvudsak detta projekt som bidrar med material till första delen av denna bok.5 Resultaten följdes upp genom projektet Welfare and Values in Europe. Transitions Related to Religion, Minorities and Gender, som handlar om vilka värden som kan bidra till social sammanhållning i ett föränderligt Europa. Detta projekt omfattade hela tolv länder, däribland flera från det forna östblocket.6 Parallellt inledde vi ett samarbete med forskare i Sydafrika, som med projektet Welfare and Religion in a Global Perspective (2006–2010) ville göra en liknande studie som den europeiska, i en helt annan kontext.7 Genom projekten hade vi efter hand byggt upp en specialkompetens, som gjorde att Uppsala universitet kunde grunda det som idag kallas Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS). Med programmet The Impact of Religion. Challenges for Society, Law and Democracy har detta centrum fått Vetenskapsrådets stöd som ett Centre of Excellence för forskning om religion och samhällsfrågor.8
4 Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond (2003–2006) och resultaten sammanfattas i Bäckström et al (red.) 2010; Bäckström et al (red.) 2011. 5 Materialet består av arbetsrapporterna Edgardh Beckman (red.) 2004; Yeung et al (red.) 2006a och Yeung et al (red.) 2006b. 6 Projektet finansierades genom Europakommissionens sjätte ramprogram (2006–2009). Fallstudierna är rapporterade i Bäckström (red.) 2011; Bäckström (red.) 2012a; Bäckström (red.) 2012b. Projektets resultat sammanfattas och diskuteras också i Molokotos-Liederman et al. 2017. 7 Swart et al (red.) 2012. 8 Centrum för forskning om religion och samhälle, www.crs.uu.se.
17
Diakonins kyrka Ett centralt begrepp i boken är ”diakonins kyrka”. Bakgrunden är den tudelade bild, som trädde fram för mig i bearbetningen av resultaten från projektet Välfärd och religion i europeiskt perspektiv. När jag läste vad forskarna funnit av könsaspekter på kyrkornas roll i Europa var det mest slående hur stora likheter det fanns både mellan olika kyrkotraditioner och mellan länderna. Min förutfattade mening var att de nordiska länderna och kyrkorna skulle skilja ut sig från i första hand de sydeuropeiska, men också de centraleuropeiska, när det gällde förhållningssätt till kön. I någon mån kunde den bilden också bekräftas. Ju mer jag läste insåg jag dock att den stora skillnaden i vårt material inte i första hand gick mellan länder eller kyrkotraditioner, utan inom kyrkotraditionerna. Det var som att två typer av kyrkor trädde fram, med radikalt olika karaktärsdrag. För att kunna tolka det jag såg försökte jag renodla dragen i dessa kyrkotyper, så att jag fick en typologi som kunde fungera som en analytisk modell i min diskussion. Typerna är inte exakta beskrivningar av verkligheten, utan lyfter fram aspekter av verkligheten, avskalade detaljer som sinsemellan pekar åt motstridiga håll. I projektets slutrapport kallade jag den första kyrkotypen ”kyrkan med manligt ansikte” och den andra ”kyrkan med kvinnligt ansikte”.9 Beteckningarna syftar inte på egenskaper knutna till kön, utan avser att uppmärksamma det nästan övertydliga könsmönster som framträder i materialet, men som trots sin tydlighet sällan uppmärksammas och problematiseras. ”Kyrkan med manligt ansikte” har ett manligt dominerat ledarskap, med auktoritet att tolka och officiellt representera traditionen. Den är hierarkiskt strukturerad och manifesteras i starka kyrkoinstitutioner. Kvinnor och män som inte är ordine9 För den fulla diskussionen om detta, se Edgardh 2011.
18
rade – lekfolket, som de ofta kallas – har en underordnad roll. Kyrkan framträder framför allt i liturgin och genom prästerna. Den formulerar sig gärna i lärotermer och vaktar på sina gränser. Den tar företrädesvis konservativ ställning i etiska frågor. Denna kyrkotyp är inte speciellt populär i Europa idag. Intervjupersoner framhåller att den missbrukar sin makt, är efter sin tid och inte respekterar kvinnor. Denna misstro i kombination med en lång rad andra förändringar i samhället har gjort att kyrkan med manligt ansikte fått allt svårare att hävda sig mot slutet av 1900-talet. Media förhåller sig till denna kyrka med ett slags hatkärlek. När kyrkan med manligt ansikte visar sig stark är den tacksam att angripa, när den krymper blir det också något att skriva om, som en slags kontinuerligt självuppfyllande nyhet. Kyrkan med manligt ansikte har också beskrivits och kritiserats av feministiska teologer sedan 1970-talet. Denna i dubbel mening negativa uppmärksamhet har också förstärkt allmänhetens bild av att det är kyrkan med manligt ansikte som är kyrkan. Men det finns också en annan kyrkotyp. Kyrkan med kvinnligt ansikte hade jag inte själv sett så tydligt innan jag blev inblandad i dessa forskningsprojekt. Jag tror inte heller jag är ensam om det, för den blir inte synlig i media på samma sätt. Faktum är också att den inte själv är mycket för att synas. Däremot har den stort förtroende i breda folklager, vilket också märktes i våra fallstudier. Det är den kyrka som samlar hundratusentals frivilliga arbetstimmar i tjänst för andra, den som stickar och syr, serverar soppa och inrättar härbärgen, räcker ut händer till både gatubarn, flyktingar, romer och prostituerade kvinnor. Det är en kyrka präglad av omsorg, en tjänande kyrka. Därtill bärs den upp i huvudsak av kvinnor. Vilken av dessa bilder av de historiska kyrkorna i Europa är mest sann, frågade jag mig. Är kyrkorna kvardröjande patriarkala bastioner i ett samhälle på väg mot ökad jämlikhet mellan könen? Eller är de radikala aktörer som försvarar värdigheten
19
Forskning för kyrkan Serieredaktör: Anne-Louise Eriksson (1–21), Göran Gunner (22–31), Cecilia Nahnfeldt (32–38 ), Kristina Helgesson Kjellin (39–). forskning för kyrkan är en bokserie som utges under överinseende av Svenska kyrkans forskningsenhet. Inom serien publiceras kyrkorelevanta vetenskapliga arbeten granskade genom ett så kallat ”peer review” förfarande. 1. Cecilia Wejryd, Svenska kyrkans syföreningar 1844-2003. Stockholm: Verbum 2005 2. Björn Ryman et al., Nordic folk churches: a contemporary church history. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans 2005 3. Göran Gunner (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2005. Stockholm: Verbum 2006 4. Charlotte Engel, Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? En religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Sköndalsinstitutets skriftserie 26, 2006 5. Göran Gunner (red.), Människa är ditt namn – om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum 2007 6. Kajsa Ahlstrand och Göran Gunner (red.), Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum 2008 7. Elisabeth Gerle (red.), Luther som utmaning – Om frihet och ansvar. Stockholm: Verbum 2008 8. Anne-Louise Eriksson (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2007. Stockholm: Verbum 2008 9. Hanna Stenström (red.), Allvarligt talat. Om predikan. Stockholm: Verbum 2008 10. Elisabeth Gerle, Farlig förenkling. Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna. Nora: Nya Doxa 2010 11. Hanna Stenström (red.), På spaning … från Svenska kyrkans forskardagar 2009. Stockholm: Verbum 2010 12. Ninna Edgardh, Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968–2008. Lund: Arcus 2010 13. Niclas Blåder (red.), Och han tog dem i famnen … Texter om barn i kyrka och teologi. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 14. Mikael Larsson, I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 15. Arne Fritzson, Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet 2010 16. Niclas Blåder, Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum 2011 17. Göran Gunner, Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma 2012 18. Anne-Louise Eriksson, Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus 2012
19. Jan Eckerdal, Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2012. 20. Eva-Lotta Grantén, Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Stockholm: Verbum 2013 21. Hanna Stenström (red.), Religionens offentlighet. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2013 22. Urban Claesson och Sinikka Neuhaus (red.), Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam bokförlag 2014 23. Karin Johannesson, Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. Stockholm: Verbum 2014 24. Linda Vikdahl, Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2014 25. Carl-Henric Grenholm, Tro, moral och uddlös politik. Om luthersk etik. Stockholm: Verbum 2014 26. Urban Claesson, Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689 – 1713. Pietism, program och praktik. Göteborg: Makadam bokförlag 2015 27. Jonas Ideström, Spåren i snön. Att vara kyrka i norrländska glesbygder. Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 28. Elisabeth Gerle, Sinnlighetens närvaro. Luther mellan kroppskult och kroppsförakt. Stockholm: Verbum 2015 29. Fredrik Modéus, Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan. Stockholm: Verbum 2015 30. Carl Axel Aurelius, Luther i Sverige. Den svenska Lutherbilden under fyra sekler. (Andra utökade upplagan). Skellefteå: Artos Norma bokförlag 2015 31. Cecilia Nahnfeldt, Luthersk kallelse – Handlingskraft och barmhärtighet. Stockholm: Verbum 2016 32. Caroline Gustavsson, Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning. Skellefteå: Artos 2016 33. Daniel Lindmark och Olle Sundström (red.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi 1–2, Skellefteå: Artos 2016 34. Kristina Helgesson Kjellin, En bra plats att vara på. En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan. Skellefteå: Artos 2016 35. Sven Thidevall, Kampen om samhällsreligionen. Dagens Nyheters djävulskampanj 1909. Skellefteå: Artos 2016 36. Göran Gunner och Maria Södling (red.), Arvet mellan himmel och jord. Svenska kyrkans kulturarv inför framtiden. Stockholm: Verbum 2017 37. Jakob Wirén, Utmaningsdriven undervisning – hur kyrkan kan dela tro och liv idag. Stockholm: Verbum 2017 38. Cecilia Wejryd, Lagen, synden och väckelsen. Åtta svenska 1800-talsväckelseledare och moderniteten. Stockholm: Verbum 2017 39. Jonas Ideström och Gunilla Löf Edberg (red.), Att öppna ett slutet rum. Själavård och ecklesiologi. Stockholm: Verbum 2018 40. Ninna Edgardh, Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning. Stockholm: Verbum 2019
Författaren skriver tillgängligt om kön och teologi och om den kristna kyrkans ärende i vår tid. Bokens grundläggande bud skap är att den kristna kyrkan har stora resurser i mötet med det som i boken kallas för omsorgens utmattning. Det handlar om en kris som hotar det som är basen i mänskligt liv, nämligen hur vi tar hand om varandra och den jord vi bebor. Men liksom omsorgen i samhället i stort underordnas i förhållande till sådant som betraktas som viktigare, mer statusfyllt och lön samt, riskerar diakonin att marginaliseras inom kyrkan skriver Ninna Edgardh. Kristendomens glada budskap, evangeliet, omfattar hela människan och hela skapelsen. För att stå upp för det budskapet behöver kyrkan själv se och bejaka den skatt som diakonins kyrka utgör.
ISBN 978-91-526-3801-9
9
789152 638019
NINNA EDGARDH
NINNA EDGARDH är professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap vid Uppsala universitet. Hon är också präst i Svenska kyrkan. I boken väver hon samman resultat från många års forskning med sin praktiska erfarenhet av för samlingsliv i nära samspel mellan gudstjänst och diakoni.
NINNA EDGARDH
DIAKONINS KYRKA
Diakonins kyrka samlar hundratusentals arbetstimmar i tjänst för andra. Den stickar och syr, serverar soppa och höjer sin röst mot orättvisor. Det är en kyrka präglad av omsorg, en tjänande kyrka, som rör sig i marginaler som få väljer frivilligt. Därtill bärs den upp i huvudsak av kvinnor.
DIAKONINS KYRKA
Det här är en bok om allt det svårdefinierade som kan sammanfattas i ordet diakoni och den plats det har – och borde ha – i den kristna kyrkan.
TEOLOGI, KÖN OCH OMSORGENS UTMATTNING