9789152637920

enhet

Resa till

OLLE ALKHOLM, LASSE SVENSSON & SOFIA CAMNERIN I

S A MTA L

M E D

C H R I S T I N A

L A R S S O N

Resa till enhet.indd 2

2019-04-03 09:52

enhet

Resa till

OLLE ALKHOLM, LASSE SVENSSON & SOFIA CAMNERIN I SAMTAL MED CHRISTINA LARSSON

Resa till enhet.indd 3

2019-04-03 09:52

© 2019 Christina Larsson och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Omslag: Greta Vassegård Grafisk form och sättning: Aina Larsson/Sättaren Tryck: Dimograf, Polen 2019 ISBN 978-91-526-3792-0 Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

Resa till enhet.indd 4

2019-04-03 09:52

Innehåll En lång resa till enhet

7

Vill vara en kyrka …

18

För hela livet …

49

Där mötet med Jesus Kristus …

63

Förvandlar mig, dig och världen

72

Gemensamt ledarskap

76

Teologisk grund för Equmeniakyrkan

90

Strategisk plattform för Equmeniakyrkan

Resa till enhet.indd 5

107

2019-04-03 09:52

Resa till enhet.indd 6

2019-04-03 09:52

En lång resa till enhet Det fanns de som tyckte att processen gick för fort när Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan diskuterade att bilda en ny, gemensam kyrka. Faktum är att det tog hela 106 år.

Redan 1905 samlades de tre samfunden till en förs­ta frikyrkokonferens.

Fem år senare hölls den andra. Grunden var lagd till ett ekumeniskt samarbete och en strävan efter enhet växte fram, även om tanken på ett gemensamt frikyrkosamfund inte var någon huvudfråga under de första frikyrkokonferenserna. 1918 bildade de tre samfunden Frikyrkliga samarbetskommittén.

Det var inte bara Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionsförbundet som insåg värdet av att samarbeta nationellt och internationellt. 1944 bjöd Frikyrkliga samarbetskommittén in till det första fria kristna riksmötet som ledde till att flera samfund blev medlemmar i det som idag heter Sveriges Frikyrkosamråd.

Samarbete är bra, men enhet är ännu bättre menade Svenska Missionsförbundet som tyckte att samfunden skulle gå samman för att inte konkurrera om

7

Resa till enhet.indd 7

2019-04-03 09:52

samma grupp människor. Svenska Baptistsamfundet drog åt samma håll och 1953 fanns ett förslag på ett närmare samarbete. Men gensvaret blev ganska svalt och trots upprepade samtal hittade samfunden ingen gemensam väg framåt.

Under åren 1969–1971 pågick samtal som slutar med att ledare från Missionsförbundet och Metodistkyrkan lägger ett drastiskt förslag: Vi startar om och alla frikyrkor bjuds in att vara med.

Dopfrågan blev avgörande för att flera samfund tackade nej, men Baptistsamfundet valde att vara en del i de fortsatta samtalen. 1971 konstaterade de tre samfunden att det inte gick att nå någon enighet den här gången heller och planerna på en ny kyrka/ ett nytt samfund fick anstå.

1982 presenterade Kyrkornas Världsråds Faith & Orderkommission det så kallade Limadokumentet som diskuterade frågor om dop, nattvard och ämbete. Dokumentet blev uppmärksammat och fick stor betydelse för enhet och för ett fortsatt samtal mellan olika kyrkotraditioner.

Under 1990-talet utvecklades lokalekumeniken och antalet gemensamma församlingar växte. Dessutom blev fler verksamheter gemensamma för två eller tre av frikyrkosamfunden. Teologiska högskolan Stockholm bildades 1994 med Missionsförbundet och Baptistsamfundet som huvudmän. Metodistkyr-

8

Resa till enhet.indd 8

2019-04-03 09:52

kan kom till 2008. Veckotidningen Sändaren startade 1992 efter en sammanslagning av Baptistsamfundets Veckoposten och Missionsförbundets tidning Svensk Veckotidning.

På nationell nivå pågick samtalen utan några direkta resultat. 1995 presenterade Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionsförbundet dokumentet ”Gemensam tro”, där slutsatsen blir att samfunden trots allt inte avser att bilda en gemensam kyrka.

Men fyra år senare tar samgåendediskussionen mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionsförbundet fart igen. Även den här gången går luften ur processen och år 2000 meddelar Metodistkyrkan att man inte ska gå ihop och att man inte ville ha några fortsatta samtal med de två övriga samfunden.

Metodistkyrkan ångrar sig dock igen och uttrycker en sorg över det tidigare beslutet. 2004 tog kyrkan initiativ till nya samtal.

Kanske hade historien sett annorlunda ut om de formella samtalen mellan de tre samfunden hade fortsatt. Kanske hade de pågått fortfarande. Men när samfundsledarna tog ett initiativ 2006 att hitta en annan ingång till de viktiga frågorna om enhet som inte byggde på överläggningar utan på vänskap hände något stort: I bön och samtal, under den så kallade Toscana-resan, formades en vision och budskapet till samfunden var: Det här vill vi!

9

Resa till enhet.indd 9

2019-04-03 09:52

Vill vara en kyrka …

När det nybildade samfundet Gemensam Framtid skulle få ett permanent namn diskuterades om namnet skulle innehålla ordet ”kyrka” eller ”samfund”. Eller kanske både och? Det sistnämnda alternativet föreslogs av den utomstående konsult som anlitats för att komma fram till ett lämpligt namn på den nya kyrkan. Förslaget blev helt enkelt Samfundskyrkan, men det stoppades i ett tidigt skede och presenterades aldrig i kyrkokonferensen.

Metodistkyrkan och Missionskyrkan hade redan begreppet kyrka i sina respektive namn och därför var det naturligt för dem att den nya kyrkan skulle heta just kyrka och inte samfund som man menade kunde föra tankarna till förening eller sällskap. Inom Baptistsamfundet fanns det delade meningar.

Men vad innebär det att vara kyrka?

I Equmeniakyrkans verksamhetsberättelse för 2017 ger Lasse Svensson, Sofia Camnerin och Olle Alkholm sin syn på vad en kyrka är: ”Ställer du frågan till folk på gatan skulle många säkert svara; en byggnad eller ett hus. Den kan vara stor och majestätisk, men lika ofta liten och

18

Resa till enhet.indd 18

2019-04-03 09:52

oansenlig. Grekiskans ord för kyrka, ekklesia, har egentligen inte så mycket med arkitektur att göra utan betyder kort och gott ’en grupp människor’.

Då blir kyrka något helt annat – en levande gemenskap. Att se på ’kyrka’ på det sättet gör all skillnad i världen. Med ett fint ord kallas teologin för detta ecklesiologi och är berättelsen om kyrkan som Guds gåva till världen. […] det är i församlingen, i alla dess storlekar och former, som Gud verkar. Kyrkan är Guds redskap.

Som gemenskaper är vi kallade att fira gudstjänst, tjäna diakonalt och evangelisera. Ordet vi tagit emot ska vi dela vidare till fler och grunda nya gemenskaper.

Mitt i allt vi gör är det viktigt att påminna vad vi är: Kristi kropp. […]

I detta arbete står vi inte ensamma. Vi är en del av den världsvida kyrkan, vi tillhör en ekumenisk familj, vi har partners runt om i världen och vi har nära samarbete med många viktiga organisationer.”

I Equmeniakyrkans grunddokument beskrivs kyrkan som en enda, helig, universell och apostolisk. Det tar sin grund i den nicenska trosbekännelsen från slutet av 300-talet efter Kristus. I bildarsamfunden fanns olika

19

Resa till enhet.indd 19

2019-04-03 09:52

uppfattning om hur viktigt det var med bekännelseskrifter. Inom Baptistsamfundet fanns ingen tradition av att sammanfatta sin tro på detta sätt.

Vad betyder det då i en traditionellt frikyrklig kontext att kyrkan är ”en enda, helig, universell och apostolisk”? Enligt Olle Alkholm förekommer trosbekännelsen ganska sällan i församlingarnas gudstjänstliv men beskrivningen av kyrkan som en enda, helig, universell och apostolisk är viktig, inte minst för en kyrka med en ekumenisk identitet och kallelse, menar han: ”Kyrkan är en enda därför att den bekänner sig till en Herre, en tro, ett dop och är kallad till ett och samma hopp. Djupast sett finns det bara en kyrka men dess långa historia och på grund av vår ofullkomlighet har kristna genom tiderna delat upp sig.

Kyrkan är helig därför att den kommer från Gud och är skapad av Gud. Mitt i sin mänsklighet och sin ofullkomlighet är den Guds redskap för världens frälsning.

Kyrkan är universell därför att den finns i hela världen och förkunnar evangeliet för alla människor och hela skapelsen. Ett annat ord för universell är världsvid.

Kyrkan är apostolisk därför att den vilar på den grund som läggs i nytestamentlig tid då Jesus sände sina apostlar att predika det glada budskapet. Att

20

Resa till enhet.indd 20

2019-04-03 09:52

För hela livet …

2012 presenterades en undersökning som Gemensam framtid låtit omvärldsanalysföretaget Kairos Future göra bland svenska folket om vad som man ansåg gav kyrkan trovärdighet och relevans i samhället. Syftet var, enligt Lasse Svensson, bland annat att skapa en livligare dialog mellan kyrkan och andra aktörer i samhället.

En stor majoritet av de tillfrågade ansåg att kyrkan skulle ägna sig åt att göra gott, det vill säga arbeta socialt/diakonalt. Man ansåg också att kyrkan skulle hålla sig utanför politiken, vilket inte är självklart för kyrkoledarna.

–– Jesus var politisk i den meningen att han värnade om ”stadens väl och ve”. På samma sätt har kyrkan i vår tid en kallelse att stå upp för rätt och rättvisa och göra sin röst hörd mot orättvisor. Att kasta in handduken och bara ägna sig åt det egna och privata är inget alternativ. Att sitta tyst är inget alternativ. Att bli cynisk är inget alternativ. Det är uthålligheten i att bära hoppet som är vårt alternativ och vår kallelse, säger Lasse Svensson.

49

Resa till enhet.indd 49

2019-04-03 09:52

–– Allt det vi beskriver som hot, protektionism, främlingsfientlighet och smalnande korridorer visar att kyrkan behövs. Evangeliet handlar om gränslös upprättelse och kärlek, om att barriärer bryts och människor får hopp och sammanhang, säger Lasse Svensson.

Tillsammans med andra kyrkor har Equmeniakyrkan och dess kyrkoledare aktualiserat flera viktiga samhällsfrågor som exempelvis flyktingsituationen, utvisning av konvertiter och den växande rasismen. I december 2016 initierades Juluppropet för en human migrationspolitik som samlade 800 000 namnunderskrifter. I samma månad 2018 tog kyrkoledarna från fyra samfund initiativ till ett upprop och en namninsamling för att uppmana Migrationsverket att respektera konvertitens tro i asylprocessen. I samband med detta hölls manifestationer på ett tiotal platser i Sverige.

När massmedia rapporterade från nazistdemonstrationerna i Göteborg i samband med Bokmässan 2017 fanns Lasse Svensson på plats i sin pastorsskjorta och fick förklara varför han var där och hur kyrkan ser på det som sker. Han har också varit närvarande när flyktingar transporterats från förvar till flygplats för att deporteras ut ur Sverige. I samband med en sådan utvisning uttalade Lasse Svensson sig i media och sa att det var dags för ett folkligt uppror och hänvisade till att han från församlingarna hört ett stort rop och en stor smärta.

50

Resa till enhet.indd 50

2019-04-03 09:52

Equmeniakyrkan, med sina djupa rötter i väckelserörelsen i 1800-talets Sverige, har ett arv att förvalta när det gäller samhällsengagemang. Väckelsepredikanterna talade om att den kristna tron inte bara hörde hemma i kyrkan på söndagarna, utan var en viktig del av livet.

Det synsättet har följt bildarsamfunden genom historien och är också bärande i Equmeniakyrkan. Teologiskt grundar det sig på Jesus själv – genom Jesus Kristus blev Ordet kropp, människa.

–– Vår tro är att Ordet alltid är i handling. Det blir inte minst tydligt i Paulus tankevärld: ”Ni har lärt känna herren Kristus Jesus, lev då i honom, med rot och grund i honom, allt fastare i den tro som ni har undervisats i och låt er tacksamhet överflöda”. I:et är centralt. Den lilla prepositionen ”i” visar att det finns en förbindelse mellan att ta emot, leva i och dela tron. Jesus Kristus är inte delad utan hel, och Ordet tar kropp, är kropp, i kristen tro, säger Sofia Camnerin.

Det synsättet önskar kyrkoledarna ska genomsyra Equmeniakyrkan lokalt, regionalt och nationellt – och även avspegla sig i kyrkans strukturer.

–– Vi har medvetet och tålmodigt arbetat med perspektivet att det sociala och det andliga hör ihop, bland annat genom att på nationell nivå sammanföra personal med olika ansvarsområ-

51

Resa till enhet.indd 51

2019-04-03 09:52

Där mötet med Jesus Kristus …

Vad menar vi när vi talar om mötet med Jesus Kristus?

Finns väckelsearvets betoning på omvändelsen lika tydligt i den nya kyrkan som det fanns i bildarsamfunden?

De tre kyrkoledarna, med bakgrund i Missionskyrkan och Metodistkyrkan, har delvis olika erfarenheter och uppfattningar om frälsning/omvändelse är en process eller en punkt då livet förvandlas.

Lasse Svensson, har vuxit upp inom Metodistkyrkan med den wesleyanska lärotraditionen, där man talar om förberedande, frälsande och helgande nåd som tillsammans utgör en frälsningsprocess och ses som en helhet eller resa där man blir mer och mer lik Kristus.

Detta hindrar inte att man kan ha en upplevelse likt den Metodistkyrkans grundare, John Wesley, själv hade när han den 24 maj 1738 en kvart före 9 vid en gudstjänst plötsligt kände, som han senare skrev i sin dagbok ”mitt hjärta så förunderligt värmt”.

Olle Alkholm säger att han inte har någon omvändelseupplevelse då livet bytt inriktning.

63

Resa till enhet.indd 63

2019-04-03 09:52

–– Däremot hade jag tydliga upplevelser av att min barnatro behövde bekräftas. Jag menar att omvändelse pågår ständigt då vi behöver ompröva våra liv i ljuset av evangeliet och kyrkans gemenskap. Även om det finns vissa skillnader i bildarsamfundens traditioner när det gäller när och hur omvändelsen sker, så är kyrkoledarna tydliga i omvändelsens betydelse.

–– Jag tror att vi behöver en förnyad överlåtelse.

Begreppet omvändelse kan behöva förstås på fler sätt i dag. Det handlar inte bara om en personlig omvändelse som sker vid ett tillfälle under ett liv, omvändelsen måste ske dagligen, tillsammans med andra människor, och kan också handla om att lämna materialism och främlingsfientlighet bakom sig, säger Sofia Camnerin.

Alla människor är skapade till Guds barn och omvändelse innebär utifrån en sådan grundsyn snarast att besinna och våga tro detta faktum, menar hon. Omvändelse är för många också ytterst omvälvande, ett aktivt viljebeslut – att lämna sitt gamla fokus och rikta hjärtat och hjärnan mot ett annat. Omvändelse är i sin kärna att omvända sig från sig själv till Gud. Fokus i kristen tro är att Gud blir människa i Jesus. Jesus visar alltså var och hur Gud är.

64

Resa till enhet.indd 64

2019-04-03 09:52

Så älskar Gud världen att Gud ger sin son/sig själv, till världen. Julens budskap är lika frälsningsrelaterat som påskens. Evangeliets glada budskap är att Gud älskar varje människa och välkomnar generöst varje människa, har makt att förlåta sådant vi ångrar och kan upprätta till större helhet och mening.

–– Förkunnelsen blir då ”det här får du tro” mer än ”om du tror så”. Omvändelse handlar om att falla i Guds famn. Det behövs tillfällen där man får sätta ord på sin skuld, allt man ångrar och allt man utsatts för. Därför är syndabekännelsen i gudstjänsten så viktig, man får kännas vid sin brustenhet och får en tydlig avlösning. Det blir tillfällen att påminnas om att Jesus tar på sig världens synd och bär bort den.

I vår tid när meningssammanhang luckrats upp och vi på många sätt lever i en ultraindividualistisk tid där var och en förväntas hitta sin egen sanning och själv uppfinna grunden för hopp – behövs budskapet om att det är Gud som är Gud och inte vi själva, säger Sofia Camnerin.

–– Vi håller inte världen i vår hand. Löftena är att Gud har lovat att ett ljus lyser i dödens dal och att Gud en gång ska torka alla tårar.

–– En av alla starka texter just nu sjungs av artisten Darin – som liksom sätter ord på vad många

65

Resa till enhet.indd 65

2019-04-03 09:52

känner i en tid som är tömd på närvaro. ”Jag är identitetslös, finns det någon plats för mig.

Jag hör inte hemma någonstans, jag har letat överallt” och ”jag är lika vilsen varje gång”, säger Sofia Camnerin –– Nyligen skrev en kulturskribent att julen är en meningslös högtid för den är tom. Det är klart att den är ”tom”, om det inte finns någon berättelse knuten till den, säger kyrkoledarna … vi lever i en tid som har skilt praktiker från det meningsbärande sammanhanget.

Kyrkoledarna återkommer ofta till samtiden och vikten av att analysera omvärld och sammanhang. De håller sig uppdaterade – läser självklart dagstidningar och kultursidor, lyssnar på musik, inte minst populärmusik, spellistorna på Spotify uppdateras ständigt, lyssnar på poddar och läser romaner.

De poängterar att detta är A och O för varje förkunnare och varje församling – att kunna läsa sin samtid för att också kunna dela evangeliet.

Mötesplatser Equmeniakyrkan erbjuder många mötesplatser för omvändelse och förnyelse – framför allt lokalt, men även regionalt och i samlingar som initieras från den

66

Resa till enhet.indd 66

2019-04-03 09:52

Gemensamt ledarskap Vid kyrkokonferensen 2012 valdes Lasse Svensson till Equmeniakyrkans kyrkoledare och Sofia Camnerin och Olle Alkholm till biträdande kyrkoledare. Under åren som gått sedan dess har de hunnit bli en sammansvetsad trio som hellre talar om ett gemensamt ledarskap än om ett delat ledarskap. Att Sofia Camnerin nu valt att på deltid lämna uppdraget för att bli biträdande rektor för Teologiska högskolans teologiska program har mötts med delade känslor.

–– För oss är det en sorg att vi inte kommer att träffas lika mycket, men för kyrkan och vår pastorsutbildning är det fantastiskt positivt, säger Lasse Svensson.

Själv hade han inte ens en tanke på att bli kyrkoledaren – i bestämd form – trots att han varit processledare under samgåendet mellan de tre bildarsamfunden.

–– Jag såg mig inte som en kyrkoledare. Trodde helt enkelt att det var en för stor uppgift för mig. Men när det blev klart att Sofia och Olle och jag skulle leda gemensamt så svarade jag,

76

Resa till enhet.indd 76

2019-04-03 09:52

efter mycket bön, ja på frågan om att leda och tjäna den nya kyrkan.

De har stora personliga olikheter, men tillsammans har kyrkoledarna en bredd som de tror är bra och nödvändig för kyrkan. Arbetet med hur roller och ansvarsområden skulle fördelas har klarnat under hand. Lasse Svenssons skämtsamma fördelning där han antydde att ”Sofia tänker, Olle skriver och jag talar” har visat sig inte hålla, men säger ändå något om de olika personlighetstyperna. Lasse Svenssons folkliga framtoning med humor och värme i kombination med strategiskt tänkande och en genomtänkt teologi har gjort honom till den självklara kyrkoledaren, enligt kollegerna.

Lasse Svensson är ytterst ansvarig för kyrkans samlade ”vara och göra”, församlingsrelationer och internationella relationer, strategi, opinion och representation. Han har också ett särskilt ansvar för internationella konfessionella relationer och finns med i Sveriges kristna råds styrelse.

Sofia Camnerin, med en mer akademisk framtoning, är teol dr och sitter i Kyrkornas Världsråds centralkommitté. Tillsammans med forskarkollegan Arne Fritzson gav hon 2012 ut boken Försoning behövs som blev mycket uppmärksammad.

Hon har ett särskilt ansvar för teologi, internationell ekumenik, gudstjänst- och kyrkohandbok. Liksom för övriga kyrkoledare ligger det i hennes roll att besöka församlingar.

77

Resa till enhet.indd 77

2019-04-03 09:52

Olle Alkholm har mångårig erfarenhet från pastorstjänst i församling och från centralt arbete i Missionskyrkan. Han beskrivs av kollegerna som ”krishanteraren”, vilket syftar till hans förmåga att lyssna in olika åsikter, hitta vägar och bygga broar.

Olle Alkholm har ansvar för medarbetarfrågor och kyrkostyrelsens arbete och dessutom för en rad nämnder som exempelvis antagningsnämnden och ansvarsnämnden. I det internationella arbetet har Olle särskilt ansvar för de europeiska konfessionella relationerna.

I mötet med de tre kyrkoledarna är det tydligt att det finns en påtaglig känsla av tillit, humor och samsyn dem emellan. De ser det som en tillgång att de kommer från olika sammanhang och har olika erfarenheter.

Vad är kyrkoledarnas uppdrag?

Arbetsbeskrivningen finns angiven i Teologisk grund: ”Kyrkoledaren, som är Equmeniakyrkans andliga ledare och främsta företrädare, skall svara för samordning och tillsyn i omsorg om Equmeniakyrkans liv och gemenskap, främja förkunnelse och själavård, arbeta för Kristi kyrkas synliga enhet, följa utvecklingen i Equmeniakyrkan och beakta dess framtidsfrågor, tillsammans med kyrkostyrelsen planera och leda Equmeniakyrkans arbete, verka för Equmeniakyrkans närvaro i ord och handling i samhällslivet.

78

Resa till enhet.indd 78

2019-04-03 09:52

Biträdande kyrkoledare och regionala kyrkoledare har, i samverkan med kyrkoledaren, motsvarande uppdrag inom sitt ansvarsområde.”

Lasse Svensson uppfattar sin roll som både samlande och visionär. Han ska, tillsammans med biträdande kyrkoledarna och kyrkostyrelsen, ange en riktning för det han kallar ”huvudfåran” i kyrkan.

–– Det ligger i min roll, men jag tror även i min personlighet, att vara en samlande person. Men jag vill också att vi förflyttar oss framåt. Det sker i samtal med medarbetare och församlingar.

Inför varje termin har vi ett kyrkoledardygn då vi pratar och ber för det som är aktuellt just nu i Equmeniakyrkan – det ligger i vårt uppdrag så som det beskrivs i Trons Grund: Att beakta Equmeniakyrkans framtidsfrågor.

Sofia Camnerin, som arbetade som utvecklingsstrateg i Missionskyrkan när hon blev tillfrågad om att bli biträdande kyrkoledare, blev lovad en friare roll än den kyrkoledaren, i bestämd form, har. Hon uppfattade det som om hon hade frihet att vara lite ”smalare”, med spetskompetens inom vissa områden.

–– Jag känner tydligt efter de här åren att det yttersta ansvaret ändå vilar på helheten. Vi delar ansvaret men också glädjen över att få leda denna kyrka, säger hon.

79

Resa till enhet.indd 79

2019-04-03 09:52

Olle Alkholm talar också om ett väl fungerande gemensamt ledarskap. I början var avstämningarna täta, man hade behov av att lyssna in kollegernas åsikter i de flesta frågor.

–– Idag är vi mycket mer självständiga, vi litar på varandra. Det betyder ju inte att vi inte pratar och frågar efter kollegernas åsikter men vi behöver inte lägga en massa tid på att redogöra för varje detalj.

På frågan om hur de ser på ledarskapet svarar Sofia Camnerin att det mer är en grad- än en artskillnad mellan att vara biträdande kyrkoledare och att vara pastor. Det stora beslutet tog hon när hon bestämde sig för att bli pastor. Att vara kyrkoledare är samma typ av uppdrag, men bredare och tyngre. Det kräver mer, men har samma nerv. Rollen är en förlängning av det som ligger i pastorsrollen – att tjäna kyrkan.

–– Det är i kallelsen och ordinationen det föds; uppdraget att vara Kristi tjänare i kyrka och samhället. Att samla, bygga upp Kristi kropp, förkunna Ordet, dela brödet. Att se till att evangeliet blir klart och rent förkunnat. Det är hela min kamp. Det är det jag håller på med.

80

Resa till enhet.indd 80

2019-04-03 09:52

BILAGOR: Equmeniakyrkans grunddokument

Teologisk grund för Equmeniakyrkan INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud – Fadern, Sonen och den heliga Anden – som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds hand och är utflöden av samma gudomliga kärlek. Livet är meningsfullt därför att det är skapat av Gud. Samtidigt hotas skapelsen av ondska, splittring och död. Synden skiljer människan från Gud. Alla föds in i en kluven värld och har del i både det onda och det goda i tillvaron.

Gud blev människa i Jesus från Nasaret. Han förkunnar evangelium om Guds rike, besegrar syndens och dödens makt samt återupprättar människan och skapelsen. Genom den korsfäste och uppståndne Kristus, den nya skapelsens förstfödde och Guds sanna avbild, öppnas vägen till nytt liv.

Den heliga Anden kallar till omvändelse och tro på Jesus Kristus, barnaskap hos Gud och gemenskap i den kristna församlingen. Anden utrustar människor

90

Resa till enhet.indd 90

2019-04-03 09:52

att leva i efterföljelse och helgelse. Anden leder kyrkan i tiden och kallar den att vara bärare av hoppet om evigt liv.

1 Mos 1:1–2:4, Mark 1:15, Joh 14:26, Joh 16:7–15, Apg 17:22–31, Rom 3:23–24, Rom 8:18–27, Kol 1:9–23

KYRKAN 2. Kyrkan är en enda, helig, universell och apostolisk.

Kyrkan är en enda, vilket speglar enheten hos Gud, den treenige, med vilken kyrkan lever i gemenskap. Enhetens grund finns i Gud som Fader, Son och Ande. Kyrkan är Kristi kropp, den heliga Andens tempel och Guds folk.

Den är kallad att ge uttryck för enhet inom ramen för mänsklighetens och hela skapelsens mångfald. Kyrkan är helig därför att den är skapad och utvald av Gud. Kyrkan är universell därför att den överskrider alla gränser och förkunnar evangelium för alla människor och hela skapelsen. Kyrkan är apostolisk därför att den är sänd i världen. Den vilar på apostlarnas och profeternas grund och har Kristus som hörnsten.

Matt 28:18–20, Mark 16:15, Joh 15:12–17, Kol 3:12– 17, Ef 2:4–22, 4:15–16 3. Kyrkan är synlig i världen såväl genom den lilla gruppen och lokala församlingen, som genom kyrkosamfundet och i den universella kyrkan.

91

Resa till enhet.indd 91

2019-04-03 09:52

4. Den kristna tron har sin grund i Kristus och i den heliga Skrift. De apostoliska och nicenska trosbekännelserna är sammanfattningar som vittnar om denna tro. Utifrån dem vill Equmeniakyrkan uttrycka sin samhörighet med hela Guds kyrka.

Jes 40:8, 1 Kor 3:11, 2 Tim 3:16–17 5. Equmeniakyrkan är en gemenskap av församlingar och en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre.

Rom 10:9, 1 Kor 8:6, Fil 2:9–11 6. Equmeniakyrkan är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till Gud. Equmeniakyrkan har del av arvet från apostlarnas vittnesbörd och Guds handlande med sin kyrka genom alla tider och bland alla folk. Framträdande drag i Equmeniakyrkans arv är betoningen av den personliga avgörelsen för Kristus, den enskildes ansvar i församling och samhälle samt de demokratiska formerna för beslutsfattande. Detta arv har sina historiska rötter i Metodistkyrkan i Sverige, i Svenska Baptistsamfundet och i Svenska Missionskyrkan.

7. I en splittrad värld vill kyrkan vara ett tecken på en gemenskap som har sin grund i den enhet som finns i Gud treenig. Genom de kristnas enhet skall världen tro.

92

Resa till enhet.indd 92

2019-04-03 09:52

Enheten behöver ständigt förnyas, bekräftas och växa i mångfaldig tro och handling. Ekumenik rymmer bön och arbete för enhet mellan lokala församlingar och mellan olika kyrkosamfund. Equmeniakyrkan är i tiden ett provisorium i väntan på Kristi kyrkas synliga enhet.

Joh 17:21–23, Ef 3:11–4:6, Fil 2:1–5, 1 Joh 1:3

FÖRSAMLINGEN 8. Församlingen är Kristi kropp, där gudomligt och mänskligt möts. Den lokala församlingen möts regelbundet till gudstjänst där Guds ord och evangelium delas, dop äger rum och nattvard firas.

1 Kor 12:12–27, Kol 3:16–17 9. Kristus blir synlig genom de troendes gemenskap och i församlingens uppdrag att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor.

Matt 25:31–40, Jak 1:19–27 10. Församlingen är självständig och i demokratiska former ansvarig för sin egen verksamhet samtidigt som den är en del av Equmeniakyrkan.

93

Resa till enhet.indd 93

2019-04-03 09:52

Christina Larsson skriver boken men det är kyrkoledarnas egna ord om kyrkans roll i dagens samhälle, existentiella perspektiv på klimatfrågan och andra utmaningar, och även glädjen i att få tjäna.

För alla som är intresserade av teologi omsatt i handling, ledarskap och organisation har boken mycket att tillföra, liksom för den som vill reflektera mer kring kyrkans vara och göra i vår allt mer mångfacetterade värld.

RESAN TILL ENHET Olle Alkholm, Lasse Svensson och Sofia Camnerin

I Resa till enhet berättar Equmeniakyrkans kyrkoledare Lasse Svensson, Sofia Camnerin och Olle Alkholm, om den nya kyrkans första år som både präglats av oro och framtidstro. Equmeniakyrkan är Sveriges nyaste kyrkosamfund. Efter flera decennier av ekumeniska överläggningar beslutade Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan i Sverige 2011 att bilda en ny, gemensam kyrka.

OLLE ALKHOLM, LASSE SVENSSON & SOFIA CAMNERIN I

SAMTAL

CHRISTINA ISBN 978-91-526-3792-0

9

789152 637920

MED

LARSSON