Herren välsignar oss och beskyddar oss. Herren låter sitt ansikte lysa mot oss och visar oss nåd. Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss sin fred. I (Guds:) Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
tema: Lärande och undervisning ISBN 978-91-526-3782-1
9
789152 637821
Kyrko kalendern
Vi firar gudstjänst
www.verbum.se/kyrkokalendern/ladda-ned-kyrkokalendern
2019–2020
Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I (Guds:) Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
Ladda ner den digitala versionen av Kyrkokalendern 2019–2020 genom att gå till sidan och följ instruktionen:
2019 2020
Kyrkokalendern
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. Ge oss i dag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.
2019 2020
Kyrko kalendern
Vi firar gudstjänst tema:
Lärande och undervisning
Innehåll Gott nytt kyrkoår och välkommen in i Kyrkokalendern! . . . . . . . . . . . . . . . 3 Leva genom kyrkoåret Martin Modéus . . . . 4 © 2019 Respektive författare, skribenter och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet redaktion Jonas Eek, Åsa Ulfvebrand, Kristina Wänblom med hjälp av Linnea Berg, Margareta Gramner, Åsa Mattsvåg texter och idéer ”vi firar gudstjänst med barnen”, sid. 27, 43, 47, 59, 63, 81, 89, 91, 95, 101, 125, 133, 139, 141, 145 © Anneli Amilon texter ur barnens agenda, sid. 11, 95, 123, 145 © Karin Karlberg och Verbum AB introduktionstexter till bibelläsningar ur handbok för textläsare © Gillis Simonsson och Verbum AB illustrationer för nedladdning på verbum.se © Cathrin Hesselstrand psalmvalen är gjorda av Maria Bergstrand, Bertil Murray foto Magnus Aronsson foto, sid. 19 och 35 Pixabay foto, sid. 73 Katja Kircher produktion Verbum AB Kyrkokalendern ges ut i samarbete med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Kyrkoårets söndagar och helgdagar, från första söndagen i advent till domssöndagen, tredje årgångens läsningar . . . . . . . . . . . 8–154 Julafton, samling vid krubban / Julbön . . . . 16 Julnatten/ Julotta . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Nyårsbön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Guds pedagogik – ett samspel Maria Küchen . . . . . . . . . . . . . . . 18 Gemenskap när den är som starkast och vackrast Lotta Schelin . . . . . . . . . . . . . . . 34 Dopet är ett liv att leva Jonas Eek . . . . . . 40 Lära genom kroppen Lena Sjöstrand . . . . 52 ”allas tillhörighet och allas tillflykt” Sofia Lilly Jönsson . . . . . . . . . . . . . 72 ”Ett samhälle kan inte slå sig till ro, försen alla är hemma” Matilda Brink Larsen . . . 84 Pingstdagens gåva Thorbjörn Larsson . . . . 98 Friheten och ansvaret att välja Björn Wiman . . . . . . . . . . . . . . 110 Idag du, imorgon jag – vi behöver varandra Martin Ärnlöv . . . . . . . . . . . . . . 128 Tankar i allhelgonatid Gillis Edman . . . . 148
isbn 978-91-526-3782-1 tryck Edica, Polen 2019
Hur kan vi lära hopp inför framtiden? Amanda Carlshamre . . . . . . . . . . . 155 Samtalsguide – reflektion och fördjupning 158 Öka och fördjupa kunskapen om kristen tro och tradition, Svenska kyrkan . . . . . . 161 Fyra frågor till …, Equmeniakyrkan . . . 164 Psalmförslag Equmeniakyrkan, www.brukssånger.se . . . . . . . . . . 167
Gott nytt kyrkoår och välkommen in i Kyrkokalendern! Kyrkoåret är en variation av teman, texter och tongångar – allt för att ge människors liv tydning utifrån evangeliet om Jesus Kristus. Kyrkokalendern rymmer material för kyrkans alla helgdagar under hela kyrkoåret. Här finns material för fördjupning och inspiration i gudstjänstförberedelsen, både den enskilda och den tillsammans i studie-, samtals- och arbetsgrupper: • Varje helgdag introduceras med namn och ämne. • Dagens bibeltexter presenteras i sina sammanhang. Kyrkoåret 2019–2020 är det tredje årgångens läsningar vi läser, samt Matteusserien under fastetiden. • Psalmer föreslås framförallt ur Den svenska psalmboken med tillägg och Psalmer i 2000-talet. Psalmförslagen är uppdelade utifrån inlednings-, gradual-, offertorie- och slutpsalm. På sid 167 finns ett urval från Equmeniakyrkans sångabonnemang Brukssånger. • Anvisningar ges för liturgisk färg och altarsmyckning, vilka ska ses som rekommendationer då lokala variationer förekommer. • Reflektioner utifrån dagarnas tema och texter ges i form av Reflexer. • Vi firar gudstjänst med barnen ger tips på läsning, aktivitet och sånger att sjunga. Passar för barnens hörna, söndagsskola eller under annan aktivitet i veckan. Ladda ner illustrationer att färglägga på www.verbum.se/kyrkokalendern/material/ladda-ner • Nytt för i år är en digital version av Kyrkokalendern. Finnas att ladda ner i din digital almanacka på www.verbum.se/kyrkokalendern/ladda-ned-kyrkokalendern • Återkommande under kyrkoåret finns Tematexter och med anledning av att Frälsarkransen firar 25 år 2020, följer dessa texter kransens pärlor i sina teman. 3
kyrkoåret rymmer en pedagogik. Dagarna och helgerna utgör en undervisning som kan fördjupa livet som människa och kristen. Kyrkans gudstjänst är en del av kyrkans lärande och undervisning. Biskop Martin Modéus förklarar vidare:
Leva genom kyrkoåret Martin Modéus
kropp och tid Många i vårt samhälle betraktar religion som något som sitter i huvudet, i tankar, föreställningar och åsikter. Många tror att detta också gäller kristen tro. Men tro och religion sitter inte bara i huvudet utan i hela kroppen. Vi sjunger vår tro, dansar den, ber den, lever den, firar den. En av kyrkans viktigaste uppgifter i dag är kanske just detta: att fortsätta att fira, fortsätta att tända ljus, fortsätta att sjunga. I sinom tid kommer människor att vilja sätta ord på det de upplever. Och kyrkan har en skatt av ord och begrepp, berättelser och erfarenheter till fördjupning. Kyrkoårets helger och högtider är uppbyggda av berättelser, musik, lukter och smaker, handlingar och utsmyckningar. Denna festcykel är en av våra främsta resurser för att bejaka tron som något djupare och mer kroppsligt än tanke, åsikt och ord. Det händer något i kroppen när vi får sjunga Bereden väg för Herran. Fråga inte vad – det bara finns där. Genom att festerna i kyrkoårscykeln ständigt återkommer så skapar de igenkännande och hemkänsla i tiden. År efter år möter vi livets olika aspekter – ständigt utifrån nya livserfarenheter. Kyrkoåret låter oss spegla hela livet i evangeliet, det glada budskapet om hur Gud kommer till oss, mitt i nöd och smärta, hur Jesus ger av sig själv och hur han segrar över synd och död. Här är hjärtat i den kristna tron: Guds närvaro i utsattheten, uppståndelsen och skapelsens upprättelse. Kyrkans år hjälper oss att leva det i hela vår varelse.
4
söndagen som kyrkoårets nyckel Jesus uppstod på söndagen, uppståndelsedagen. Därför är söndagen själva nyckeln för att förstå kyrkoåret. Ibland uppfattar vi att varje söndag har ett speciellt tema, men det är inte bara så. Söndagen är framför allt dagen då vi firar Guds seger över ondska, synd och död genom Jesu uppståndelse. Under samtliga söndagar ser vi på livets olika förhållanden genom det prisma som uppståndelsen är. Varje söndag är alltså en påskdag, den återupprättade skapelsens dag. Varje söndag sätter vi olika frågeställningar i påskens ljus genom bön och lovsång, bibelläsning och bibelutläggning. Vi gör det genom att fira nattvarden som i sig är hoppets måltid. Eftersom vi talar om kyrkoåret som ett ”kyrkans år”, likt kalenderåret, så är det lätt att uppfatta det som en lång räcka av söndagar – 52 stycken – som bildar en helhet. Men egentligen är kyrkoåret en sammanflätning av två, eller tre, rätt självständiga cykler. Påsk och jul är huvudfesterna i kyrkan. Pingstens tid är den långa period som handlar om livet som kristen här och nu. att leva i påskens tid Kyrkans huvudfest är påsken, festen som kröner fastans tid, den 40 dagar långa förberedelsetiden inför påsk. Dramat gestaltas i skärtorsdagens nattvardsfirande och avklädande av altaret, som följs av långfredagens stilla gudstjänst där vi stannar inför Jesu lidande och död. Sedan kommer påskdagens glädje. Fyrtio dagar efter påsk kommer Kristi himmelsfärds dag, då den uppståndne Jesus förs bort ur lärjungarnas åsyn.
5
december • vecka 49
Söndag 1 december
söndagens namn och ämne
Första söndagen i advent Ett nådens år
Söndagen inleder julens förberedelsetid. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent. Jesus första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som också är kyrkans nyårsdag och första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesus tredje advent är hans återkomst vid tidens slut.
gamla testamentet, sakarja 9:9–10 Textens sammanhang:
Profeten kommer med ljusa framtidsutsikter för ett prövat folk. Det ska komma en kung som är rättfärdig. Han har makt att segra, men han förkunnar fred och framträder i ringhet och ödmjukhet. Texten tolkades av de första kristna som en profetia om Jesus Kristus, den utlovade Messias.
liturgisk färg Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.
altaret Sex (fyra) ljus och vita blommor.
psalmförslag
epistel, uppenbarelseboken 5:1–5
103:1–3 | 104:1–3, 105, 609 | 104:4–7, 111, 421, 831 | 109, 421, 856
Textens sammanhang:
I denna himmelska vision håller Gud en förseglad bokrulle i sin hand. Ingen har förmåga att öppna boken utom ”lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot”, Jesus Kristus, Det finns skäl att anta att innehållet handlade om Guds tanke med mänskligheten, en hemlighet som Kristus kommit för att avslöja och genomföra.
övrigt En adventsstake med fyra ljus, varav ett som är tänt. Alternativ text, Lukasevangeliet 4:16–23. För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
evangelium, matteus 21:1–9 Textens sammanhang:
Berättelsen om Jesu intåg hade stor betydelse för de första kristna. Med detta konungsliga intåg proklamerar Jesus att han är Messias. Folket visar sin entusiasm genom att lägga sina mantlar på vägen och ropa ut sin längtan efter befrielse. På samma sätt är gudstjänsten på denna söndag en enda stor hyllning till Kristus, hela mänsklighetens Frälsare och Befriare.
psaltarpsalm, ps 24 Textens sammanhang:
Psalmen är en lovsång till Gud och är intimt förknippad med denna dag. Den har tydliga liturgiska drag och har säkert använts som processions psalm i Jerusalems tempel. 8
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX Ett nytt kyrkoår. Ett nytt år. En ny chans. Löften om fred. Hoppet som aldrig dör, att det ska bli ett slut på all förföljelse, all oro, allt hat, all polarisering. Hoppet att vi en dag ska förstå varandra, när vi inte längre står på varsin sida om vallgraven och skriker åt varandra. En dag när vi inte längre förtär jorden, bryter upp marken ännu längre ner för att finna guldet, malmen, mineralerna.
Att läsa Läs om Jesus som rider in i Jerusalem i Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. 116 De yngstas bibel sid. 427–432. Att göra Bind palmkvistar av gröna blad. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/ material/ladda-ner
En dag när människor inte längre behöver balansera på små smala avsatser med avgrunden öppen under sig. En dag när barnet inte längre ska behöva gråta på morgonen av oro inför en ny skoldag. En dag när inte längre sjukdomarna bara kommer igen.
Fråga Vem är din idol eller vem skulle du gärna vilja träffa? Vad skulle du säga till din idol? Finns det någon som du tycker gör skillnad och på vilket sätt?
En dag när freden breder ut sig, lugnar ner alla, förlöser i glädje. När det finns mat som räcker, skugga för solen. En dag när regnet faller, när barnen leker, klättrar i träd eller gungar högt, när den älskade ungen kommer ut från sitt rum för att träffa några vänner, när vi sitter lugnt vid bordet och ser varandra i ögonen, när gräset växer, djuren får mat.
Sångförslag Ur Kyrksång nr 55, 57, 58, 63, 64
Sankt Nikolaus 6/12 Sankt Nikolaus var biskop av Myra i nuvarande Turkiet på 300-talet. Det berättas att han genom fromhet och underverk förändrade biskopsdömet som ska ha varit mycket förfallet. Han var en stor välgörare och det finns många legender om hans godhet. Nikolaus är skyddshelgon för bland annat barn, sjömän och oskyldigt dömda. Han är även känd som Santa Claus. Nikolausdagen firas främst i katolska och ortodoxa kyrkor. Då klär vuxna ut sig till Nikolaus och delar ut presenter till barnen.
Fredsfursten som har all makt i himmel och på jord kommer, är redan här, ger oss ännu ett nytt år. Sofia Camnerin
9
ett nytt kyrkoår med lärande och undervisning i centrum. Men när det gäller tro, kanske upptäckt snarare än undervisning är det som känneteck nar Guds pedagogik. Författaren Maria Küchen funderar:
Guds pedagogik – ett samspel Maria Küchen
E
tt ljusår är ett längdmått och betecknar hur långt ljuset färdas på ett år. Mellan månen och jorden är det en och en halv ljussekund. I bana kring jorden ligger Hubbleteleskopet som kan se miljarder ljusår ut i universum. Det betyder att Hubble fångar upp ljus från skeenden i kosmos för miljarder år sedan. Ett av teleskopets mest kända fotografier visar hur stjärnor föds i väldiga stoft- och gasmoln. Bilden har fått namn efter en brittisk predikan från 1957 och heter Skapelsens pelare. ”Han på vars skuldror universum hänger, hänger vid sin moders bröst”, skrev prästen James Spurgeon i sin 1800-talspredikan, ”han som skapade alla ting och bär upp skapelsens pelare.” Gud är större än universum, och fatta hur stort universum är. Nej, förresten. Det går inte att fatta. Det finns inget att lära sig om Gud, inget att inringa i våra gängse metoder för kunskapsinhämtning. Gud är obegriplig i sin väldighet. Det är bara att ge upp, att överlämna sig själv åt hängivenhet och bävan. Där måste vi börja. Pedagogik beskriver hur vi människor leder varandra till kunskap. Pedagogik förutsätter att jag en dag skulle kunna veta allt min lärare vet. Att Gud – större än världsalltet – en dag skulle kunna lära mig allt som Gud vet, det är förstås en fullständigt orimlig föreställning. Men pedagogik förutsätter också ett ömsesidigt utbyte. Många lärare kan vittna om hur elever fördjupar och berikar deras egen kunskap, sätter ljus på saker läraren inte tänkt på, stimulerar, utmanar.
18
19
januarijanuari • vecka 2
Måndag 6 januari
söndagens namn och ämne
Trettondedag jul
När firandet av Jesu födelse inom den västliga kyrkan flyttades från trettondedag jul till juldagen, valde man texten om tre konungarnas hyllning till Jesusbarnet. ”Tre konungar” finns inte nämnt i evangeliet, men på 500-talet var tretalet den gängse tolkningen. Då fick de namnen Caspar, Melkior och Balthasar. Epifania betyder härlighet och syftar på Jesu Kristi storhet och härlighet i det han är, gör och säger.
Guds härlighet i Kristus gamla testamentet, 1 kungaboken 10:1–7 Textens sammanhang:
Denna text ger en bra bakgrund till dagens evan gelietext. Saba (motsvarar dagens Jemen) var ett rikt land med vidsträckta handelsförbindelser. Drottningen, som hört ryktena om Salomo, blir imponerad av hans makt, vishet och storhet. Salomos vishet var allmänt erkänd, men det finns en som är visare och som är Visheten.
liturgisk färg Vitt.
altaret Sex ljus och vita blommor.
psalmförslag 122:3–5, 132, 434, 890 | 128, 130, 133 | 131:3–5, 396, 435 | 123, 128:5–6, 129:5–6, 134
epistel, efesierbrevet 2:17–19 Textens sammanhang:
Kristus har rivit ner den skiljemur som fanns mellan judar och hedningar. Alla folk kan nu mötas sida vid sida i den kristna kyrkan. Han har försonat mänskligheten med Gud men också skapat fred mellan människor och folk. Ingen är längre gäst eller främling. Alla erbjuds genom evangeliet medborgarskap i Jesu Kristi rike.
övrigt Stjärntydarna (de vise männen) placeras vid krubban. Alternativ text, Lukasevangeliet 11:29–32.
evangelium, matteus 2:1–12 Textens sammanhang:
Jesu födelse angår hela världen. Han är Messias som ska födas i Betlehem, en stad vars namn betyder ”brödhuset”. Hans rike och hans ord ska nå ut över hela världen och bli ett hot mot alla makt havare som vill förtrycka människor, men det är också ett efterlängtat budskap om frälsning och befrielse från alla typer av fångenskap och förtryck.
psaltarpsalm, ps 72:10–15 Textens sammanhang:
Här är det en god konung som hyllas, en som bryr sig om den fattige och befriar sitt folk från våld och förtryck. Psalmens ”djupdimension” syftar enligt kristen tradition på Kristus. 32
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX Det har med avstånd och närhet att göra. Är du som drottningen av Saba eller som de vise männen, det vill säga någon som kommer långt ifrån? Eller är du tvärtom, någon som alltid stått nära? De vise männen behöver den långa resan för att förstå, för att kunna ”se med egna ögon” som drottningen säger. För poängen här är inte avståndet som sådant utan just förståelsen. De behövde komma nära barnet för att på allvar förstå vad som hänt, vilket också gjorde att de tog en annan väg hem. Så det handlar kanske mer om förståelse än om avstånd och närhet. Vi behöver ”nalkas Fadern” för att förstå vem och vilka vi är i världen. Också du och jag behöver förstå det. Det som då är viktigt att veta är att det gäller oavsett var vi befinner oss, både geografiskt och i tron. Oavsett om vi befinner oss långt borta eller nära så kan vi genom Jesus Kristus nalkas Gud. Vara nära Gud. Och på så sätt förstå oss själva. Och liksom för de vise männen så kan den närheten få som konsekvens att vi tar en annan väg i livet.
Att läsa Läs om de visa männen i Bibel för barn sid. 143–144 Nära dig sid. 118 De yngstas bibel sid. 286–289. Att göra Gör egna stjärnor för att påminna om Betlehemstjärnan och om att vi alla är stjärnor. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/material/ladda-ner Fråga De visa männen, stjärntydarna, hade med sig gåvor när de kom till stallet. Vad skulle du vilja ge för gåva till de lilla Jesusbarnet? Varför gav de sig ut på en lång resa? Vad sökte de? Sångförslag Ur Kyrksång nr 77, 78
Jonas Persson
Stjärntydarna På trettondedag jul minns vi stjärntydarna som kom till stallet för att hylla det nyfödda Jesusbarnet med guld, rökelse och myrra. I konsten får de ofta representera tre olika kontinenter och tre olika åldrar, som uttryck för att hela mänskligheten tillber vid krubban. Eftersom de vise männen var de första icke-judar som tillbad Jesusbarnet har trettondedag jul i Svenska kyrkan blivit en stor insamlingsdag till det internationella arbetet. Kasper, Melker och Baltsar har namnsdag på trettondagen. 33
januari • vecka 4
Söndag 19 januari
söndagens namn och ämne
Andra söndagen efter trettondedagen Livets källa
Tidigare handlade denna söndags texter om hur Jesus på olika sätt visade sin härlighet. Nu är det Kristus, livets källa, som blivit temat.
liturgisk färg Grönt.
altaret
gamla testamentet, 5 mos 5:23–27
Två ljus, vita och röda blommor.
Textens sammanhang:
psalmförslag
Gud är den helige. Ingen kan höra Guds röst eller se Gud och förbli vid liv. Men nu har Gud talat från Sinai. Mose fick se Guds härlighet och tala med Gud ansikte mot ansikte. Därför får Mose vidarebefordra budskapet till folket, som i sin tur lovar trohet och lojalitet mot allt det som Herren säger.
5, 7, 586 | 37, 246, 357, 586 | 356, 393, 437, 617 | 38, 89
epistel, hebreerbrevet 2:9–10 Textens sammanhang:
Kristi uppståndelse kastar nytt ljus över Jesu lidande och död. Gud har utsett sin son till frälsare. Då måste han bli människa, ”ringare än änglarna”. Hans lidande och död ska komma alla till godo. Genom sin seger över döden har han nu krönts med härlighet och ära, dvs. återfått sin plats vid Guds högra sida.
evangelium, johannes 5:31–36 Textens sammanhang:
Jesus har uttryckt gudomliga anspråk. Detta väcker ledarnas hat. Jesus går i närkamp med dem och tydliggör vem han är och varför han har rätt att ställa så höga anspråk. Johannes döparen hade också vittnat för sanningen, dvs. talat till Jesu förmån, och pekat på Jesus som Guds lamm. Men Faderns vittnesbörd är starkare och tydligare. Den himmelske Fadern står bakom allt vad Jesus gör och visar därmed att Gud har sänt honom.
psaltarpsalm, ps 19:2–7
42
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX Visst finns det något rofyllt, skönt och ombonat i det milda ljuset, i läslampans sken, i det dukade bordets tända ljus? Lika väl som det finns något genomskådande och utlämnande i det genomträngande ljuset en av de första vårdagarna. Efterlängtat, men oftast alltför starkt. Bägge dessa sorters ljus är en del av vårt liv. Vi behöver både det milda och det genomträngande ljuset. I det milda ljuset kan vi vila, men inte hitta det vi söker – medan det genomträngande ljuset visar oss det vi letat efter, men ger oss ingen ro att stanna upp och vila. Uppbrott och vila, så kan också livet sammanfattas. Så var det för folket under ökenvandringen, ständigt uppbrott sedan vila däremellan. Hur är det för dig? Mest uppbrott, eller mest vila? Jag är övertygad om att det handlar om Guds närvaro i bägge fallen. Gud är närvarande i våra liv genom ljuset. Det ljus som skänker oss vila och det ljus som skärskådar oss och leder till uppbrott. Kristus är världens ljus, både barmhärtig och krävande. Men mest barmhärtig!
Att läsa Läs om tullmannen Sackaios i Bibel för barn sid. 190. Att göra Gör egna gipsmasker eller köp färdiga från t.ex. Panduro och måla. Måla både utsidan och insidan och samtala om skillnaden mellan vad vi visar på utsidan och hur det kan kännas på insidan. Om du använder dig av Frälsarkransen kan Doppärlans perspektiv med fördel kopplas till aktiviteten. Tänk på dopets vatten som en spegelbild. När vi speglar oss i vattnet är det tänkt att vi ska se oss såsom Gud ser oss: Älskade, värdefulla och unika. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/ material/ladda-ner Fråga Har du någon gång känt dig lika glad som Sackaios? Hur kändes det i kroppen? Finns det någon rörelse som kan beskriva känslan?
Jonas Persson
Sångförslag Ur Kyrksång nr 123, 182
Paulusdagen 25/1 Denna dag ansågs vintern vara till hälften gången. Dagen sades också kunna förutsäga den kommande skörden. Om snödrivorna var stora skulle kornhögarna bli stora, tänkte man sig i Norrbotten. I Halland sa man att om solen inte syntes under Paulus så kunde skörden bli dålig. Ett vanligt talesätt var att björnen vände sig i idet på Paulusdagen. Det syftar på ”Pauli omvändelse”. 43
lärande och undervisning rör hela människan, kropp och intellekt, och hela hennes livsvandring också i prövning och öken. Att fira gudstjänst är ett exempel på hur hela kroppen och olika sinnen kan vara involverade i en männi skas lärande. Prästen och teologen Lena Sjöstrand skriver:
Lära genom kroppen Lena Sjöstrand
. . . for det var kropp og det var blod, det var fødsel og det var død, og vi var forbundet med det gjennom våre kropper og vårt blod, våre fødte og våre døde, stadig, konstant, en storm blåste gjennom vår verden, . . .
I
den andra delen av Min kamp berättar den norske författaren Karl Olov Knausgård om en upplevelse i samband med sin dotter Vanjas dop. Efter själva dopet fortsätter gudstjänsten och det blir nattvard. Som på en impuls reser sig författarjaget och går upp till altarringen, faller på knä och tar emot brödet och vinet. På väg ner möter han undrande blickar och han tänker för sig själv att han inte riktigt kan försvara sin handling. Ändå var det något han måste göra. I sig bar han på en längtan att röra sig in mot det heliga. I samband med hans pappas begravning för inte så länge sedan hade han talat med en präst. Själva begravningsritualen hade också varit något nästan fysiskt för honom att hålla fast vid. Ritualen gav dignitet åt hans fars liv och skänkte genom detta tröst. Nej, han skulle kanske aldrig komma på tanken att tro på Jesus som Guds son. Det var det heliga han sökte. Köttet och blodet, allt som förändrar sig och är detsamma. Kroppens rörelse att resa sig från bänken, gå upp till altarringen och falla på knä gestaltade en längtan efter att vara hel.
Det är som kroppar vi är till i världen. Med blicken, munnen, rörelsen, rösten, handen utforskar vi från första stund vår verklighet. Den levande, varseblivande kroppen är grund också för våra erfarenheter av tro. I kroppen förenas den omedelbara förnimmelsen med medvetande och reflexion. När jaget i Knausgårds text vandrar upp till altaret härmar han rörelsen hos de andra i kyrkan. Att falla på knä är inte en manifestation av en i förväg förvärvad intellektuell eller trosmässig ståndpunkt. Det är 52
en kroppens impuls framsprungen ur tradition, efterliknande, egen känsla och livserfarenhet. Ur denna kroppsliga rörelse föds därefter reflexionen över det han varit med om. Kroppen är inte andens motsats. Snarare är det genom kroppen vi kan överskrida oss själva, öppna oss för en annan människa, och för Gud. Ritualen, kroppsrörelsen, vattnet, smaken av bröd och vin, alltsammans blir till öppningar mot det heliga. Själva erfarenheten är utgångspunkt för tankens utforskande rörelse. Våra kroppar kan aldrig reduceras till redskap för att förmedla kunskap eller tro. Vi behöver emellertid erkänna vår kroppsliga existens för att hjälpa varandra att erfara och utveckla tro. Genom inkarnationen är kroppen en plats för gudsmötet. Gud själv har blivit människa. Kristus har känt smaken av fisk, solens brännande hetta, bett om vatten att dricka och hållit barn i sin famn. Inifrån har Gud erfarit det mänskliga och bejakat det. Själv upplevt kroppens begränsningar genom sårbarhet, smärta och död och samtidigt getts förmågan att överskrida gränserna. Kroppen som skärningspunkt för människans immanens och transcendens. I mötet med barn och unga erkänner kyrkan kunskapsvägar genom kroppen. Det konkret fysiska och det andliga möts i kroppen och vi hjälper barnet att upptäcka detta. Rörelsen, bilden, sången är vägar in i tro. Lära 53
maj • vecka 19
Söndag 3 maj
söndagens namn och ämne
Fjärde söndagen i påsktiden Vägen till livet
Dagen är inriktad på framtiden och ger klara besked om den väg som leder till livet både här och nu och en gång vid tidens slut. Det latinska tillnamnet Jubilate är hämtat från inledningsordet i Ps 66:1–2, ”Hylla Gud, hela världen”.
gamla testamentet, 2 mos 13:20–22 Textens sammanhang:
liturgisk färg
Mose är ledaren som på Guds befallning ska leda folket ut från slaveriet i Egypten. Herren själv visar vägen genom två olika naturfenomen, molnpelaren och eldpelaren. Molnen är bärare av Guds närvaro och kraft, medan elden representerar Guds helighet och lidelse.
Vitt.
altaret Sex ljus och vårblommor eller påskliljor.
psalmförslag 155, 469:1–3, 601, 656 | 96, 266 | 153, 397, Högt lyfts bägaren i ljuset (ur Psalmer*) | 59, 90, 162, 496:4–6
epistel, 1 thessalonikerbrevet 5:9–11 Textens sammanhang:
Den yttersta dagen har många namn: den sista dagen, vredens dag, domens dag men också Herrens dag. Eftersom Gud inte vill att någon ska drabbas av ”vreden” har Gud låtit Kristus drabbas av denna vrede och dö för alla syndare, för att rädda oss till ett nytt liv med honom.
övrigt Påskljuset är tänt.
evangelium, johannes 13:31–35 Textens sammanhang:
När Judas lämnat måltidssalen för att genomföra sitt förräderi tar Jesus till orda. Ondskan har inte förmått triumfera över godheten och sanningen. Genom lidandet och döden har Människosonen förhärligat Gud, och Fadern har förhärligat Sonen genom att låta honom träda fram inför världen som den korsfäste, uppståndne och himlafarne Segraren. Den kärlek som Kristus har förkroppsligat ska resultera i att vi som hans efterföljare också älskar varandra.
psaltarpsalm, ps 147:1–7 Textens sammanhang:
Nog finns det skäl att sjunga Guds lov. Gud har gett många bevis på sin makt och vishet. Gud tar sig an de små och svaga människorna. *Wessmans Musikförlag 82
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX Ökenlandskap, med sand så långt ögat kan nå utan upptrampade vägar eller stigar. Stekande värme på dagen och isande kyla under natten. Öknen är inte en plats för liv. Kanske är det också så våra liv ibland kan kännas då vi står villrådiga inför tillvaron. Inte sällan vandrar vi bara på, till synes planlöst, utan mål. Det är uttorkande att vara i öknen och vi väljer gärna en egen väg ut.
Att läsa Läs om när Israels folk lämnar Egypten i Bibel för barn sid. 68–69 Nära dig sid. 34–36 De yngstas bibel sid. 100–103. Att göra Rita ett ökenlandskap med kameler, några palmer och människor som traskar i sanden. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/material/ladda-ner
Pelarna av moln och eld som visade vägen för det judiska folket visar oss att Gud lovat vara med också på våra ökenvandringar. Vår uppgift är att leva det bud Jesus ger oss: ”Ni ska älska varandra” så som Jesus älskat oss. Inte med kärlek som godhjärtad isolering, utan som ett mod. Det är nämligen med kärlekens kraft vi kan visa varandra vägar ut ur livets öknar. Lika mycket som jag kan vägleda någon annan till pulserande liv, kan jag då jag utkämpar mina egna öknar skifta fokus. Lägga min kraft på någon annan istället för på självömkan. Plötsligt har jag genom att leda någon annan själv blivit ledd. Att välja livet är att välja kärleken, att trösta och bygga upp varandra i tro på att Gud bär våra liv. Vägen till livet är en vandring i kärlek.
Fråga Om du bara fick ta med dig en sak om du skulle resa bort, vad skulle det vara och varför? Sångförslag Ur Kyrksång nr 40, 42
Tunnbrödets dag 9/5 Andra söndagen i maj uppmärksammas tunnbrödet som är ett uråldrigt svenskt bröd och som fram till 1500-talet uteslutande bakades på korn. Gemensamma bagarstugor var vanligt förekommande. Många finns kvar och en del används fortfarande.
Jennie Wall
Europadagen 9/5 Dagen är en symbol för Europeiska unionen som politisk enhet. Denna dag år 1950 förde Frankrikes utrikesminister Robert Schuman fram förslaget om att skapa ett enat Europa för att bevara freden. Förslaget anses ha påbörjat det samarbete som idag representeras av Europeiska unionen. 83
maj • vecka 20
Söndag 10 maj
söndagens namn och ämne
Femte söndagen i påsktiden Att växa i tro
Söndagen heter också Cantate. Det är det första ordet i den latinska översättningen av Ps 98:1–2: ”Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång.” Söndagens texter pekar framåt mot pingsten och handlar om helgelsen, dvs. om hur vi som kristna ska växa i tro och kärlek genom den heliga Andens hjälp.
gamla testamentet, jesaja 57:15–16 Textens sammanhang:
Verserna innehåller profetord från tiden efter den babyloniska fångenskapen. Innehållet har stora likheter med Ps 113. Gud är helig och upphöjd men han är också nära de nedslagna, modlösa och försagda. De behöver framför allt få nytt mod, ny kraft och påfylld livsenergi för att kunna växa i tro.
liturgisk färg Vitt.
altaret Sex ljus och vårblommor eller påskliljor.
psalmförslag
epistel, galaterbrevet 5:13–18
1:5–9, 67, 586, 601 | 218, 650, 715, 759 | 12, 204, 298 | 15, 17, 289, 517
Textens sammanhang:
övrigt
Det är till frihetens liv Kristus har befriat oss. Men denna frihet är ständigt hotad av allt som vill binda och förslava. Dit hör själviskheten, som Paulus kallar ”köttet”, och kärlekslösheten. Det är denna förvända livsstil som hindrar oss från att göra det vi innerst inne vill. Det är kärleken till medmänniskor som är kärnan i Guds lag och bud.
Påskljuset är tänt.
evangelium, johannes 17:9–17 Textens sammanhang:
Texten ingår i Jesu förbön för lärjungarna och kyrkan i alla tider. Jesus ska återvända till Fadern, men hans vänner ska vara kvar på jorden med alla risker som det innebär. Hittills har Jesus själv kunnat ge sina lärjungar skydd, men nu lämnar han dem i synlig mening. Förtroligt ber han att Fadern ska bevara och beskydda dem. De olika bönepunkternas innehåll är klart relaterade till den unga kyrkans svåra och riskabla situation.
psaltarpsalm, ps 98:1–8 Textens sammanhang:
Psalmen ger uttryck för Herrens kungavälde. Den högra handen och den starka armen är symboler för den gudomliga goda kraften och makten. 88
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX För ett litet barn är det en komplicerad process att lära sig gå, en utveckling som kräver såväl ihärdighet som kraft och mod. När barnet väl börjat ta sina första trevande steg brukar det ofta gå bra under förutsättning att barnet har något att hålla i, ett armstöd, en ”lära-gå-vagn” eller helst en vuxens hand. När barnet sedan känner sig tillräckligt tryggt vågar det släppa taget och ta några steg på egen hand, så länge någon finns i närheten och kan ta emot om det faller. Friheten som sedan följer då barnet både kan gå och springa själv är enorm. Plötsligt kan tillvaron upptäckas ur en ny horisont. På samma vis är det i livet i stort. För att vi ska komma vidare, växa och utvecklas behöver vi ibland våga testa. Släppa taget om våra rädslor, våra invanda mönster, om det som känns tryggt och välbekant för att kunna vinna friheten och söka nya mål. Det handlar om den frihet som föder handlingskraft snarare än begränsar. Den frihet vi är kallade till och som Paulus skriver om i Galaterbrevet. Den som kräver mod eftersom den ger konsekvenser för världen. Om jag är fri att växa och utvecklas som den jag är, låter jag andra göra detsamma. Då vi faller och tvivlar på vår förmåga kan vi lita på att det finns någon som alltid ber för oss och alltid tar emot oss.
Att läsa Läs ”Johannes brev” i Bibel för barn sid. 253, Nära dig sid. 53. Att göra Lägg pärlplattor i form av hjärtan som representerar Guds kärlek till världen och till alla människor. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/material/ladda-ner Fråga Vem älskar du? Känner du dig älskad av Gud? Hur? Sångförslag Ur Kyrksång nr 27
Syltkakans dag 13/5 Syltkakans dag firas den andra onsdagen i maj. Kakorna är goda att baka själv! Mixa ihop 200 g smör och 0,75 dl socker, rör ner 1 äggula. Rör sist ner 4,5 dl mjöl blandat med 1 krm bakpulver och 1 tsk vanilj. Lägg degen i plastfilm i kylen 1 timme. Skiva degen, forma runda kakor, lägg på bakplåtspapper. Tryck en fördjupning i varje kaka och klicka i gelé eller sylt. Grädda i 175° i 10 min.
Jennie Wall
Teckenspråkets dag 14/5 Den 14 maj 1981 erkände Sveriges riksdag teckenspråket som ett officiellt språk och dövas första språk. Det innebär att det ska finnas utbildningar och information om samhället på teckenspråk. Turkos är språkets färg så dagen firas genom att bära något i den färgen. 89
augusti/september • vecka 36
Söndag 30 augusti
söndagens namn och ämne
Tolfte söndagen efter trefaldighet
Friheten i Kristus, där ordet frihet står i bestämd form, tydliggör här den speciella frihet som Kristus ensam ger.
liturgisk färg
Friheten i Kristus
Grönt.
altaret
gamla testamentet, 2 mos 23:10–12
Två ljus och blommor i blandade färger.
Textens sammanhang:
psalmförslag
Vart sjunde år skulle vara ett sabbatsår. I vilken utsträckning detta efterlevdes är ovisst, men sabbatsåret iakttogs i alla fall på 100-talet f.Kr. Under sabbatsåret skulle jorden och djuren få hämta nya krafter. Det som växte upp kunde de fattiga få äta och använda. Sabbatsdagen är också ett tecken på gudomlig omsorg. Både människor och djur behöver ju få vila.
90, 601, 779 | 45, 90, 289, 590 | 87, 292, 600, 774 | 288, 355, 602, 870
epistel, galaterbrevet 4:31–5:6 Textens sammanhang:
Friheten i Kristus vinns inte en gång för alla. Den måste ständigt bevakas och bekräftas. Det gamla förbundets krav på omskärelse och rigorösa vardagsbud har Kristus upphävt. Det avgörande är tron på Kristus och ett kärlekens uttrycksfulla liv i hans efterföljd.
evangelium, markus 2:23–28 Textens sammanhang:
Vad människor på Jesu tid fick göra och inte göra på sabbaten var noga reglerat i de stadgar som fariseerna och de skriftlärde hade till uppgift att bevaka. Men sabbaten är given som gåva till människorna och då är det människans behov som är det viktiga och inte principerna. Människosonen är fri att bota sjuka, mätta hungriga och befria människor från omänskliga föreskrifter och kärlekslös moralism, oavsett dag och stund.
psaltarpsalm, ps 145:13b–18
124
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX Vi människor behöver sömn och mat, kärlek och omtanke. Men under alla dessa livsavgörande behov finns ännu ett som får oss att orka stiga upp på morgonen och leva vidare. Behovet av mening. Känslan av att vara en del av skapelsens rytm, att höra att fåglarna sjunger för mig, att regnet fuktar min kind och att musikens toner förvandlar mig. Känslan av att få ta emot liv. Psalmisten fångar allt detta med orden: Allas ögon är vända mot dig och du ger dem föda i rätt tid, du öppnar din hand och stillar allt levandes hunger.
Att läsa Läs ”Vad man får göra på vilodagen” i Bibel för barn sid. 168–169. Att göra Gör en liten bok om hur du skulle vilja spendera en ledig dag på! Ha med en aktivitet du kan göra tillsammans med någon, en aktivitet du kan göra själv och en aktivitet du kan göra med Gud. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/material/ladda-ner
Brödet som mättar magens hunger får vi skaffa själva, men själens hunger efter meningsfullhet mättar Gud. Och det enda vi behöver göra är att sträcka ut händerna, stilla oss, känna efter, andas långsamt, lyssna och låta våra sinnen berätta för oss att vi är en del av en större verklighet som vill oss väl.
Fråga Vad brukar du göra när du är ledig? Sångförslag Ur Kyrksång nr 3, 13
Skogens dag 3/9
Många tvingas leva många år i smärta och ensamhet, så som den böjda kvinnan. En dag mötte hon Jesu ansikte och då kunde hon sträcka på sig, känna sig sedd och värdefull. När fylls du av en känsla av mening, de där sekunderna då livet känns på riktigt? Hur uppfattar du Guds längtan efter dig? När sträcker du på dig och känner dig befriad?
Tillsammans med oceanerna har skogarna med sina komplexa ekosystem stort inflytande på klimatet på jorden. Skogar tar upp och binder stora mängder koldioxid, och produktionen av syre är en viktig förutsättning för människornas och djurens existens.
Ulf Lindgren
125
Samtalsguide – reflektion och fördjupning del 1 – runda • samtal • avslut
Avslutning
• Avrunda med att var och en får säga ett par ord. • Har vi berört det vi önskade i början av samlingen? • En ny tanke eller känsla jag fått?
Att samtala med varandra ger nya perspektiv. Det kan låta stort och det är det. Möten mellan människor ger möjlighet att ta del av hur andra tänker och resonerar. I mötet och samtalet behöver du inte vara säker på vad du tycker. Kanske är det till och med en tillgång att få fundera högt – att ta del av andras tankar berikar och utmanar, nya idéer och insikter uppstår. Det är detta som är folkbildning.
att tänka på innan start Kom överens om vilka samtalsregler som ska gälla för det goda samtalet. Utse en samtalsledare som värnar om att alla kommer till tals, att gruppen håller sig till ämnet, att tiden fördelas rättvist och att ni möter varandra med respekt. Vi samtalar inte för att ”vinna” utan för att få nya perspektiv och berika varandra. Tillåt dig och andra att testa tankar även om de inte är färdiga.
metodtips Läs gärna med pennan i hand. Att i marginalen sätta utropstecken för det som blir en aha-upplevelse och ett frågetecken för det som förblir oklart efter läsningen underlättar när det är dags att i gruppen samtala om det aktuella avsnittet.
Ta kontakt med ditt närmaste Sensus-kontor så får du hjälp med att komma igång. Du kan få fler tips och idéer på pedagogiska metoder som underlättar samtalet i gruppen. Du kan välja att använda en papperslista för att fylla i träffarna eller så väljer du en e-lista.
modell för samtalet En träff kan vara 2 x 45 minuter (paus är ej inräknad) och ha följande upplägg: Runda Börja varje träff med en runda där var och en får möjlighet att berätta för de övriga i gruppen om sina intryck: • Texten handlar, som jag ser det, i huvudsak om … • Jag vill gärna prata om …
Det är enkelt att registrera din cirkel hos Sensus: sensus.se/startacirkel
Låt var och en tala utan att kommentera det som sägs. Det är bra att inte värdera det andra säger, utan istället lyssna och ta in. Samtal
Gruppen samtalar utifrån de reflektionsfrågor som samtalsguiden ger förslag på eller lyfter de tankar och frågor som finns i gruppen. 158
del 2 – reflektionsfrågor Martin Modéus om kyrkoåret
På sid. 4 skriver Martin om kyrkoåret både som en cykel och en nyckel. Tre självständiga cykler: jul, påsk och pingst och söndagen som en nyckel. • Vad kan det betyda att varje söndag är en påskdag? • Hur kan kyrkoåret vara en nyckel, en hjälp, i det vardagliga livet? Maria Küchen om Guds pedagogik
Sofia Lilly Jönsson om psalmens betydelse
På sid. 18 skriver Maria om det obegripliga i det som inte går att mäta eller ringa in, och ger bilden av Guds pedagogik, ett samspel och en relation. • Vad händer när vi försöker beskriva Gud? • Är det en hjälp att tänka i termer av Guds pedagogik, en relation och ett samspel mellan människor?
På sid. 72 skriver skriver om psalmen i vardagen, en hjälp och ett skydd, en glädje i det enkla och i det svåra. Hon beskriver också kraften i att kunna utantill, och om kroppen som instrument. • Dela gärna ett eller flera exempel på när psalmen kommer till dig i vardagen. Vad händer i dig? Är det i någon särskild situation? • Har du någon psalm eller sång som du kan utantill, ”by heart”? Har det någon särskild betydelse, tänker du, att texten sitter i kroppen?
Lotta Schelin om ledarskap, gemenskap och sammanhållning
På sid. 34 skriver Lotta om erfarenheter från fotbollen och landslaget, om anfall och försvar och om samspel mellan individen och laget. • Hur kan erfarenheter från teamarbete i ett fotbollslag bli viktiga i andra sammanhang i livet? Att gå från rädsla, tvivel och panik till trygghet. • Tänk på en grupp som du varit med i, eller ett sammanhang som präglades av ”gemenskap när den är som starkast”. Vad var det som gjorde gruppen till detta?
Thorbjörn Larsson om pingstdagens gåva
På sid. 98 skriver Thorbjörn om medkänsla, medmänsklighet, medlidande och möten. Om pingstdagens uppmaning att ge vidare det vi själva fått. • Om medkänsla är att bära en annan männi skas börda utan att ta över den, vad tänker du kring det? Svårigheter? • Går det att sätta medkänsla på paus? • Viljan att dela med sig – är det att vara medmänsklig eller att känna medlidande?
Jonas Eek om dopets pedagogik
På sid. 40 skriver Jonas om dopet som något att växa i, ett liv att leva. Han beskriver dopets bekännelse som en protestsång mot tillvarons ondska. • Hur kan jag översätta det i mitt liv?
• Hur kan vi berätta om dopet, ge bilder av vad dopet innehåller och betyder?
159
Amanda Carlshamre om att lära hopp inför framtiden
Gillis Edman om dödens pedagogik
På sid. 148 skriver Gillis om dödens pedagogik, om vad döden kan lära oss i livet, om döden i konsten och döden i allhelgonatid. • Hur kan vi tänka kring liv och död snarare än liv eller död, det vill säga döden som en del av livet? • På vilka sätt kan konsten, ordet och musiken vara en hjälp att förhålla sig till och kanske förstå något av dödens pedagogik? • I allhelgonatid tänder vi ljus på kyrkogården och minns de nära och kära som lämnat oss. Vad har du för erfarenhet av att tända ljus och minnas, och vad betyder det för dig?
På sid. 155 skriver Amanda om hopp, bön och mod och längtan och att vi kan vara ställföreträdande bärare av hopp i gemenskap. • Helhjärtad och uppriktig bön – vad är det i ditt liv? • Kan vi lära varandra hopp? Hur då? • Längtan, hopp och mod. Hur hör det ihop? Individuellt och i samhället?
del 3 – känsla • tanke • utmaning Här är ett annat förslag på hur ett samtal kan läggas upp. Känsla, tanke, utmaning, kan fungera som en nyckel för att samtala om en text. 1. Vilken känsla fick du?
Till en början kan det vara svårt att få tag på sin känsla, ofta sitter den i magen och är omedelbar. Ibland vill den inte ge sig till känna och efter ett tag finns kanske fler känslor i omlopp. Var och en får en stund på sig att känna efter under tystnad och välja en av känslorna att berätta om för gruppen. Att hitta sin känsla och bestämma sig för vilken man vill presentera för andra kan vara svårt och upplevs ofta som personligt; därför är det viktigt att just känslan intekommenteras av någon i gruppen. Vem vill börja? Gör en runda så att alla kommer till tals.
eller ledsen? När alla berättat kan ni släppa fram ett fritt samtal kring frågeställningen. Det är viktigt att samtalet hela tiden utgår från den enskilda deltagaren och att ingen känner sig ifrågasatt eller kränkt. 3. Vilken utmaning ser du?
Låt var och en berätta i en runda en utmaning som de ser. Utmaningen kan vara densamma som tanken i förra frågan, men kan också vara något jag behöver ta tag i när jag kommer hem, något jag vill lära mer om, en bok jag vill läsa, ta reda på mer fakta eller något helt annat som berört mig och utmanat mig.
2. Vilken tanke hänger sig kvar?
Under rundan får varje deltagare berätta om just sin tanke och något kort om vad som gav tanken. Var det något som gjorde mig upprörd, stolt, glad
Avsluta samtalet med ytterligare en runda där var och en får berätta med ett ord eller max en mening: Denna tanke tar jag med mig hem! 160
Herren välsignar oss och beskyddar oss. Herren låter sitt ansikte lysa mot oss och visar oss nåd. Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss sin fred. I (Guds:) Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
tema: Lärande och undervisning ISBN 978-91-526-3782-1
9
789152 637821
Kyrko kalendern
Vi firar gudstjänst
www.verbum.se/kyrkokalendern/ladda-ned-kyrkokalendern
2019–2020
Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I (Guds:) Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
Ladda ner den digitala versionen av Kyrkokalendern 2019–2020 genom att gå till sidan och följ instruktionen:
2019 2020
Kyrkokalendern
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. Ge oss i dag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.