BI BE LN
BIBELN
• . . •• . • .
, •
• •
•
•
•
. • .• .
•
. • •
. • •
• •
• •
. •
.•
•
•
·-
-
• •
•
• •
•
•
•
1
• • . • • . • • . . . . . • • . •• • • • • • . . • • . • • . • • • • • • • • . •• • • . .• . • .. . . . • • • . . . . • • � . • . • .,. • . • • • • • • . • • . • • • • • • . • • • .. • • • •. • • • • • • •• • • • • • . • , • . • • • . . • • • • • • • • . • • • • • • • • • • •• • • • • . • • • . •• • • . • . • • . . • • • • . • • • • • • • • • • • . • • • • • • • • •• • . . • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ..• • • . •• • . . •• • • • . . •• • • • • . • •• • • • . • . • • • • • • • • • • . •• • • • • •. • • . . . • •• . • . • • .1 • • • • • • • . • • • . • . . • • • . • • • . • • . • • . • • • . •• • • • • • • • • • • .• • • . • � • . •
.
•
•
•
.-1
I
.I
I
6
·1
I
NAMN
DATUM
00.Inledning.ORIG
18-12-21
07.47
Sida 3
BIBELN
Noter Parallellhänvisningar
b i b e l k o m m i s s i o n e n s öv e r s ät t n i n g
Baksidestexter_NY.indd 143
2019-01-07 14.17
00.Inledning.ORIG
18-12-11
14.04
Sida 5
INNEHÅLL
Förord
9
gamla testamentet
11
Första Moseboken (1 Mos) Andra Moseboken (2 Mos) Tredje Moseboken (3 Mos) Fjärde Moseboken (4 Mos) Femte Moseboken (5 Mos) Josua (Jos) Domarboken (Dom) Rut (Rut) Första Samuelsboken (1 Sam) Andra Samuelsboken (2 Sam) Första Kungaboken (1 Kung) Andra Kungaboken (2 Kung) Första Krönikeboken (1 Krön) Andra Krönikeboken (2 Krön) Esra (Esr) Nehemja (Neh) Ester (Est)
13 69 113 145 191 235 263 293 299 333 365 401 437 469 509 523 541
Job (Job) Psaltaren (Ps) Ordspråksboken (Ords) Predikaren (Pred) Höga visan (Höga v)
553 591 695 733 745
Jesaja (Jes) Jeremia (Jer) Klagovisorna (Klag) Hesekiel (Hes) Daniel (Dan)
755 831 903 915 971
00.Inledning.ORIG
18-12-11
14.04
Sida 6
Hosea (Hos) Joel (Joel) Amos (Am) Obadja (Ob) Jona (Jon) Mika (Mik) Nahum (Nah) Habackuk (Hab) Sefanja (Sef ) Haggaj (Hagg) Sakarja (Sak) Malaki (Mal)
991 1007 1015 1027 1031 1037 1047 1053 1059 1065 1069 1083
tillägg till gamla testamentet – Apokryferna eller De deuterokanoniska skrifterna
1089
Tobit (Tob) Judit (Judit) Ester enligt den grekiska texten (Est Gr)
1091 1109 1129
Första Mackabeerboken (1 Mack) Andra Mackabeerboken (2 Mack)
1143 1185
Salomos vishet (Vish) Jesus Syraks vishet (Syr) Baruk (Bar) Jeremias brev (Jer br) Tillägg till Daniel (Till Dan) Manasses bön (Man)
1217 1241 1301 1309 1315 1325
00.Inledning.ORIG
18-12-11
14.04
Sida 7
nya testamentet
1329
Matteusevangeliet (Matt) Markusevangeliet (Mark) Lukasevangeliet (Luk) Johannesevangeliet (Joh) Apostlagärningarna (Apg)
1331 1381 1411 1459 1497
Romarbrevet (Rom) Första Korinthierbrevet (1 Kor) Andra Korinthierbrevet (2 Kor) Galaterbrevet (Gal) Efesierbrevet (Ef ) Filipperbrevet (Fil) Kolosserbrevet (Kol) Första Thessalonikerbrevet (1 Thess) Andra Thessalonikerbrevet (2 Thess) Första Timotheosbrevet (1 Tim) Andra Timotheosbrevet (2 Tim) Titusbrevet (Tit) Filemonbrevet (Filem) Hebreerbrevet (Heb) Jakobsbrevet (Jak) Första Petrusbrevet (1 Pet) Andra Petrusbrevet (2 Pet) Första Johannesbrevet (1 Joh) Andra Johannesbrevet (2 Joh) Tredje Johannesbrevet (3 Joh) Judasbrevet (Jud)
1545 1565 1587 1601 1611 1621 1629 1637 1643 1649 1657 1665 1671 1675 1693 1701 1709 1715 1723 1724 1725
Uppenbarelseboken (Upp)
1729
00.Inledning.ORIG
18-12-11
14.04
Sida 11
GAMLA TESTAMENTET
00.Inledning.ORIG
18-12-11
14.04
Sida 12
GAMLA TESTAMENTET
historiska böcker
de större profeterna
Första Moseboken Andra Moseboken Tredje Moseboken Fjärde Moseboken Femte Moseboken Josua Domarboken Rut Första Samuelsboken Andra Samuelsboken Första Kungaboken Andra Kungaboken Första Krönikeboken Andra Krönikeboken Esra Nehemja Ester
13 69 113 145 191 235 263 293 299 333 365 401 437 469 509 523 541
Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga visan
553 591 695 733 745
Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel
755 831 903 915 971
de tolv mindre profeterna Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggaj Sakarja Malaki
991 1007 1015 1027 1031 1037 1047 1053 1059 1065 1069 1083
FÖRSTA MOSEBOKEN
Baksidestexter_NY.indd 1
2018-12-14 09.02
Varför? För att kunna förstå livet och världen omkring oss behöver vi ord. Första Moseboken är en skattkista fylld med märkliga, vackra och spännande berättelser om livet, skapelsen, människan och Gud.
Vad? Här finns de riktigt gamla berättelserna: om hur allt kom till, om Adam och Eva, om Abraham och Sara, om Hagar och Ismael, om Josef i brunnen och många fler. Boken försöker besvara frågor om varifrån allt kommer, om ondskans makt, om hur Gud handlar i det fördolda och mycket mer.
När & var? Boken börjar med det riktigt stora perspektivet – hela världens skapelse – för att landa i Egypten drygt 1 500 år före Kristus. På vägen dit flimrar olika platser förbi: området runt Eufrat och Tigris, Medelhavets östra kust, Jordanflodens stränder. Berättelserna är gamla och från olika tider. När allt skrevs ner är – som oftast – svårt att säga.
Illustration • Första •Moseboken 1 Illustration ?? ??
Baksidestexter_NY.indd 2
2018-12-14 09.02
01.1 Moseboken.ORIG.qxp
18-12-07
16.09
Sida 15
15
FÖRSTA MOSEBOKEN
GUD SKAPAR VÄRLDEN
1
1
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. 3 Gud sade: »Ljus, bli till!« Och ljuset blev till. 4Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen. 6 Gud sade: »I vattnet skall ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.« Och det blev så. 7Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovanför valvet. 8Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen. 9 Gud sade: »Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.« Och det blev så. 10Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. 11Gud sade: »Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.« Och det blev så. 12Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott. 13Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.
14 Gud sade: »På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. 15De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.« Och det blev så. 16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. 17 Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, 18att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. 19 Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen. 20 Gud sade: »Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.« 21Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. 22Gud välsignade dem och sade: »Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall fåglarna föröka sig.« 23Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen. 24 Gud sade: »Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.« Och det blev så. 25Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott.
1:1 I begynnelsen skapade Gud Första Mosebokens första del, kap. 1–11, skildrar världens skapelse och mänsklighetens urhistoria. I den senare delen återges 씰patriarkernas, Abraham, Isak och Jakob, historia, kap. 12–36, och berättelsen om hur Jakobs son Josef når en hög ställning i Egypten, där israeliterna bosätter sig, kap. 37–50. Bokens undertitel Genesis betyder »ursprunget«; 씰Moseböcker. 1:1–3 I begynnelsen … Gud sade Eller »När Gud började skapa himmel och jord – jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet – sade Gud«; jfr 2:4–24 med not. – Se även not till Ps 89:10 ff. 1:2 en gudsvind Annan tolkning »en våldsam vind«. Den traditionella översättningen »Guds ande« är också språkligt möjlig (hebreiskan har samma ord för »vind« och »ande«) men är här mindre sannolik; v. 2 är en grammatiskt sammanhållen skildring av kaostillståndet före Guds skapelsehandling (v. 3). 씰Ande. 1:2 svepte fram Det hebreiska ordets betydelse osäker. 1:21 olika arter GT:s artindelningar motsvarar inte alltid nutidens. Det ord som återgetts med »kräldjur« (v. 24) innefattar också smådjur och insekter. 1:1 Joh 1:1 ff. 1:2 Jer 4:23
1:3 2 Kor 4:6 1:6 f. 1 Mos 7:11
1:14–18 5 Mos 4:19; Ps 136:7 ff.; Vish 13:1 ff.
01.1 Moseboken.ORIG.qxp
16
18-12-07
16.09
Sida 16
FÖRSTA MOSEBOKEN 1–2 26
Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« 27Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. 28Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.« 29 Gud sade: »Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. 30Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.« Och det blev så. 31Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. 1 Så fullbordades himlen och jorden och allt vad där finns. 2Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. 3Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk. 4 Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades.
2
MÄNNISKAN I EDENS TRÄDGÅRD
När Herren Gud gjorde jord och himmel, 5när ingen buske fanns på marken och ingen ört hade spirat, eftersom Herren Gud inte hade låtit något regn falla på jorden och ingen människa fanns som kunde odla den – 6men ett flöde vällde fram ur jorden och vattnade marken – 7då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse. 8Och Herren Gud planterade en trädgård österut, i Eden, och satte där människan som han hade format. 9Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet som ger kunskap om gott och ont. 10 En flod rinner upp i Eden och bevattnar trädgården. Sedan delar den sig i fyra armar. 11Den första heter Pishon, den flyter kring Havila, ett land där det finns guld. 12Guldet i det landet är fint, och där finns också bdelliumharts och onyxsten. 13Den andra floden heter Gichon, den flyter kring Kush. 14 Den tredje floden heter Tigris, den rinner öster om Assyrien. Den fjärde floden är Eufrat. 15 Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. 16Herren Gud gav detta bud: »Du får äta av alla träd i trädgården 17utom av trädet som ger kunskap om gott
1:26 Vi 씰Gudsnamn. 1:29 f. Här beskrivs ett paradisiskt tillstånd där människor och djur lever i fred med varandra och livnär sig av växter. I 9:2 f. införs en ny ordning: människan ges rätt att döda och äta djur. 2:4–24 När Herren Gud … Medan den föregående skapelseberättelsen, 1:1–2:4, skildrar världens uppkomst handlar denna framför allt om hur människan blir till. Den börjar med att ge exempel på vad som inte fanns före skapelsen, något som också kännetecknar skapelseberättelser i Israels omvärld. Även 1:1–3 kan tolkas på det sättet (se not). 씰Moseböcker. 2:6 flöde Det hebreiska ordets betydelse osäker; jfr Job 36:27 med not. 2:7 människan Det hebreiska adám, »människa«, som är ett kollektivt ord med betydelsen »mänsklighet«, »människosläkte«, förknippas här med adamá, »mark«. Längre fram (från 4:25) används ordet också som egennamn på den första människan, Adam. 2:8–14 Eden I hebreiskan anspelning på ett ord för »ljuvlighet«. Eden brukar lokaliseras till området mellan Eufrat och Tigris eftersom dessa floder nämns i berättelsen och Eden anges ligga »österut« (v. 8). Övriga namn är svåra att identifiera. De kan beteckna floder och länder i samma område eller på andra håll i den då kända världen. Några namn har förbundits med Arabien och Egypten–Nubien. 씰Kush. 1:26–28 1 Mos 5:1 f.; 9:6; Ps 8:6 ff.; Vish 2:23; 9:2; Syr 17:3; 1 Kor 11:7; 2 Kor 4:4+; Ef 4:24; Kol 3:10; Jak 3:9 1:27 1 Mos 5:2; Matt 19:4 1:28 1 Mos 8:17; 9:1, 7 1:29 f. 1 Mos 9:3; Jes 11:6 f. 2:2 2 Mos 20:11; 31:17; Heb 4:4
2:7 1 Mos 3:19; Job 10:9; 34:14 f.; Ps 103:14; 104:29; Pred 12:7; Vish 7:1; 15:8, 11; Syr 17:1; 33:10; 1 Kor 15:45, 47 2:8 Jes 51:3; Hes 31:9 2:9 1 Mos 3:22; Upp 2:7; 22:2, 14 2:17 Rom 5:12
01.1 Moseboken.ORIG.qxp
18-12-07
16.09
Sida 17
FÖRSTA MOSEBOKEN 2–3
och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.« 18 Herren Gud sade: »Det är inte bra att mannen är ensam. Jag skall ge honom någon som kan vara honom till hjälp.« 19Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den. 20Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur. Men han fann inte någon som kunde vara honom till hjälp. 21Då försänkte Herren Gud mannen i dvala, och när han sov tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött. 22Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen. 23Då sade mannen: »Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött. Kvinna skall hon heta, av man är hon tagen.« 24 Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett. MÄNNISKANS OLYDNAD OCH STRAFF 25
Både mannen och kvinnan var nakna, och de kände ingen blygsel inför varandra. 1 Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: »Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?« 2Kvinnan svarade: »Vi får äta frukt från träden, 3men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.« 4Ormen sade: »Ni kommer visst inte att dö. 5 Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kun-
3
17
skap om gott och ont.« 6Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. 7Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna. 8 De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. 9Men Herren Gud ropade på mannen: »Var är du?« 10Han svarade: »Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.« 11Herren Gud sade: »Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?« 12Mannen svarade: »Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.« 13Då sade Herren Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort?« Hon svarade: »Ormen lurade mig, och jag åt.« 14 Då sade Herren Gud till ormen: »Du som gjorde detta, förbannad skall du vara, utstött från boskapen och de vilda djuren. På din buk skall du kräla och jord skall du äta så länge du lever. 15 Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen.« 16 Till kvinnan sade han: »Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.«
2:18–24 mannen I skildringen av kvinnans skapelse förutsätts att »människan« är av manligt kön, och ordet adám översätts här med »man«. I slutet av v. 23 och i v. 24 återger »man« ett annat hebreiskt ord, ish. 2:23 Kvinna … av man Det hebreiska ishá, »kvinna«, liknar ordet för »man«, ish. 3:5 som gudar Eller »som Gud«. 3:15 I senare, kristen tradition har versen lästs som en profetisk utsaga om Maria (kvinnan) och Kristus (kvinnans avkomma). 2:18 Tob 8:6; 1 Kor 11:9 2:21–23 1 Kor 11:7 f.; 1 Tim 2:13 2:24 Matt 19:5+
3:1–7 2 Kor 11:3; 1 Tim 2:14; Upp 12:9; 20:2 3:14 Jes 65:25
3:15 Rom 16:20 3:16 Ef 5:22+; 1 Tim 2:11 f.; 1 Pet 3:1
01.1 Moseboken.ORIG.qxp
18
18-12-07
16.09
Sida 18
FÖRSTA MOSEBOKEN 3–4
17 Till mannen sade han: »Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, 18 törne och tistel skall den ge dig. Du skall äta av växterna på marken, 19 du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden. Ty av den är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli.« 20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till alla som lever. 21Herren Gud gjorde kläder av skinn åt mannen och kvinnan och klädde dem. 22 Herren Gud sade: »Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte plocka och äta också av livets träd, så att hon lever för alltid.« 23Och Herren Gud förvisade människan från Edens trädgård och lät henne bruka jorden varav hon var tagen. 24Han drev ut människan, och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det ljungande svärdet att vakta vägen till livets träd.
sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva 5men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. 6Herren sade till Kain: »Varför är du vred, och varför sänker du blicken? 7Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.« 8 Kain sade till sin bror Abel: »Kom med ut på fälten.« Där överföll han sin bror Abel och dödade honom. 9 Herren sade till Kain: »Var är din bror Abel?« Han svarade: »Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?« 10Herren sade: »Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 11Förbannad skall du vara, bannlyst från marken som öppnat sin mun för att ta emot din brors blod, som du har utgjutit. 12Om du odlar marken skall den inte längre ge dig sin gröda. Rastlös och rotlös skall du vara på jorden.« 13Kain sade till Herren: »Mitt straff är för tungt att bära. 14Du driver mig bort från marken, bort ur din åsyn. Rastlös och rotlös kommer jag att vara på jorden. Vem som helst som möter mig kan döda mig.« 15Herren svarade honom: »Jag lovar att Kain skall bli hämnad sju gånger om, om någon dödar honom.« Och Herren satte ett tecken på Kain, för att han inte KAIN OCH ABEL skulle bli dräpt av vem som helst som mötte 1 Mannen låg med sin hustru Eva, och hon blev honom. 16Och Kain drog bort, undan Herren, och havande och födde Kain. »Jag har gett liv åt en slog sig ner i landet Nod, öster om Eden. man, med Herrens hjälp«, sade hon. 2Därefter födde hon Abel, Kains bror. KAINS ÄTTLINGAR Abel var herde och Kain brukade jorden. 3En 17 gång frambar Kain en offergåva till Herren av mar- Kain låg med sin hustru, och hon blev havande kens gröda. 4Abel frambar också en gåva och off- och födde Henok. Han byggde då en stad och kalrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i lade den Henok efter sin son. 18Henok fick en son,
4
3:20 Eva Det hebreiska Chawwá anspelar på chaj, »levande«. 3:22 en av oss Jfr 1:26; 씰Gudsnamn. 3:24 씰Kerub. 4:1 Jag har gett liv åt I hebreiskan anspelning på namnet Kain. 4:7 ligger synden vid dörren MT troligen skadad; översättningen osäker. 4:8 »Kom med ut på fälten.« Med den 씰samaritanska texten, 씰Septuaginta och 씰Peshitta; orden saknas i MT. 4:16 Nod I hebreiskan anspelning på ordet för »rotlös« i v. 14. 3:17 1 Mos 5:29 3:19 1 Mos 2:7+; Job 34:14 f.; Ps 90:3; Pred 3:20; Vish 2:23 f.; Rom 5:12 3:22 1 Mos 2:9+
4:4 f. Heb 11:4 4:7 Rom 6:12, 14 4:8 Vish 10:3; Matt 23:35; 1 Joh 3:12
4:10 Job 16:18; Heb 12:24 4:14 Job 15:20 ff. 4:15 Upp 7:3+
JESAJA
Baksidestexter_NY.indd 45
2018-12-14 09.03
Varför? Ibland måste man visa att det man tror är på riktigt och säga vad man anser vara sant, även om folk kom mer att tycka att man är jobbig och kanske inte läng re vill ha med en att göra. Det krävs mod för att våga.
Vad? Jesaja var profet, en person som – på Guds uppdrag – pekade på brister i samhället och på hur nödvän digt det var att folket vände tillbaka till Gud för att räddas. Han var välinformerad om både politik och religion och verkar ha rört sig i inflytelserika kretsar. Mycket av hans budskap gäller en kommande mes sias, en frälsare.
När & var? Bokens första del riktar sig till israeliterna i Juda och Jerusalem på 700-talet före Kristus. Andra delen gäl ler troligtvis en senare tid.
Illustration • Jesaja 9:2
Baksidestexter_NY.indd 46
2018-12-21 08.02
17.Jesaja.ORIG
18-12-11
14.26
Sida 757
757
JESAJA
1
1 Detta är de syner om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son, såg när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia regerade i Juda.
HERREN ANKLAGAR SITT FOLK 2
Hör, himmel, och lyssna, jord! Herren talar. Barn har jag fostrat och vårdat, men nu har de brutit med mig. 3 Oxen känner sin husbonde och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd. 4 Ve detta syndiga folk, tyngt av skuld, detta onda släkte, dessa vanartade barn. De har övergivit Herren, visat förakt för Israels Helige och vänt honom ryggen. 5 Har ni inte fått nog med slag eftersom ni fortsätter att trotsa? Huvudet är sönderslaget,
hjärtat sönderkrossat. 6 Från huvud till fot finns inget helt – bulor, skråmor, öppna sår, inte urkramade, inte förbundna, inte baddade med olja. 7 Ert land är förött, era städer brända. Era åkrars gröda ser ni främlingar äta. En förödelse är det, som när Sodom lades öde. 8 Bara Sion är kvar som en hydda i vingården, ett vaktskjul på gurkfältet – en beskyddad stad. 9 Om inte Herren Sebaot lämnat en spillra av oss, då vore vi som Sodom, Gomorra skulle vi likna. 10 Lyssna till Herrens ord, sodomfurstar! Hör vad vår Gud har att säga, gomorrafolk! 11 Vad skall jag med alla era slaktoffer? säger Herren. Jag är mätt på brännofferbaggar
1:1 Jesaja Jesajas kallelse till profet (kap. 6) ägde rum under kung Ussias dödsår (744 f.Kr.). Hur länge han sedan verkade som profet är ovisst, men det finns inga ord av Jesaja bevarade som med säkerhet kan dateras senare än 701 f.Kr., då Jerusalem belägrades av assyrierna. Endast kap. 1–39 innehåller ord av Jesaja, kap. 40–66 är senare (se noter till 40:1 och 56:1). De första 39 kapitlen består av flera delsamlingar av profetord och berättelser från olika tider (jfr noter till 24–27; 36–39). Rubrikversen 1:1 tycks gälla enbart kap. 1–12; med kap. 13 börjar en serie profetord om främmande folk. 씰Profetböcker. 1:1 Amos son Amos är inte identisk med profeten Amos (jfr Am 1:1); på hebreiska skrivs namnen olika. 1:1 när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia regerade Kungar i Juda, dvs. Sydriket, som regerade under senare delen av 700-talet f.Kr.; 씰Tabell 2, Regentlängd. 1:4 씰Helig. 1:5–9 Bakgrunden till den nationella katastrof som skildras är sannolikt den assyriske kungen Sanheribs fälttåg mot Juda 701 f.Kr.; se kap. 36–37. 1:7 씰Sodom. 1:8 씰Sion. 1:9 씰Sebaot. 1:11 ff. 씰Offer. 1:2 Hos 11:1 ff. 1:5 ff. Jes 9:13; Jer 5:3; Am 4:6–11 1:7 ff. 1 Mos 19 1:9 Rom 9:29
1:11 ff. 1 Sam 15:22; Ps 40:7; 50:7–15; 51:18 f.; Ords 15:8; 21:3; Jes 66:2 f.; Jer 6:20; 7:21 ff.; Hos 6:6+; Am 5:21 ff.; Mik 6:6 ff.; Mal 1:10; Judit 16:16
17.Jesaja.ORIG
18-12-11
14.26
758
Sida 758
JESAJA 1
och gödkalvars fett, jag vill inte ha blodet från tjurar och lamm och bockar. 12 Vem har begärt detta av er när ni träder fram inför mig, ni som trängs på mina förgårdar? 13 Kom inte med era meningslösa gåvor, jag avskyr offerröken. Nymånad, sabbat, högtidssamling – jag tål inte falskhet och fest. 14 Jag hatar era högtider och nymånadsfester, de har blivit en börda för mig, som jag inte orkar bära. 15 När ni lyfter era händer i bön vänder jag bort blicken. Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte. Ni har blod på händerna. 16 Tvätta er, rena er! Låt mig slippa se era illdåd. Sluta göra det onda 17 och lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt. 18 Låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. När era synder är scharlakansröda, kan de då bli vita som snö? När de är röda som purpur, kan de då bli vita som ull? 19 Om ni villigt lyder mig skall ni få njuta det goda i landet, 20 men om ni trotsar och vägrar skall ni bli svärdets byte. Herren har talat.
KLAGOSÅNG ÖVER SION 21
Ack, en sköka har hon blivit, den trofasta staden, hon som var uppfylld av rätt, en boning för rättfärdighet – nu bor det mördare där. 22 Ditt silver har blivit slagg, ditt vin är utspätt med vatten. 23 Dina sturska stormän är tjuvars kumpaner. Alla älskar de mutor, ständigt försöker de sko sig. De för inte den faderlöses talan, änkans sak tar de inte upp. 24 Därför säger Härskaren Herren Sebaot, Israels Mäktige: Ve dem! Jag skall utkräva hämnd på mina fiender, jag skall vedergälla mina ovänner. 25 Jag skall lyfta min hand mot dig. Jag skall bränna bort allt orent i smältugnen och avlägsna din slagg. 26 Jag skall ge dig sådana domare som du hade förr och rådgivare som i forna tider. Då skall du kallas »rättfärdighetens borg«, »den trofasta staden«. 27 Genom rätt skall Sion räddas, genom rättfärdighet de som bor där. 28 Men brottslingar och syndare skall krossas, de som överger Herren skall förgås. 29 Då skall ni känna skam över terebinterna som förut var er lust, besvikelse över lundarna som ni älskade så högt. 30 Ni skall bli som en terebint med vissnad krona, som en lund där vattnet sinat.
1:17 stöd den förtryckte Grundtextens innebörd osäker. 1:18 När … kan de då bli vita som snö? Annan tolkning »Fastän … skall de bli vita som snö«. 1:18 När … kan de då bli vita som ull? Annan tolkning »Fastän … skall de bli vita som ull«. 1:24 씰Härskaren. 1:24 Israels Mäktige Se not till 1 Mos 49:24. 1:29 terebinterna, lundarna Heliga träd och lundar spelade en viktig roll i 씰kanaaneisk religion; jfr 57:5; 65:3; 66:17. Fruktbarhets- och vegetationskult förekom också hos israeliterna och fördöms av profeterna. 1:15 Ords 1:28; Jes 59:2 f.; Jer 11:11; 14:12; Hes 8:18; Mik 3:3 f. 1:18 Jes 43:26
1:21, 26 Jer 31:23; Sak 8:3 1:22, 25 Jer 6:29 f.+
17.Jesaja.ORIG
18-12-11
14.26
Sida 759
J E S AJ A 1 – 2 31 Den starke skall bli till blånor och hans verk till en gnista. Tillsammans skall de brinna i en eld som ingen kan släcka.
SIONS FRAMTID
2
1
Detta är det ord om Juda och Jerusalem som uppenbarades för Jesaja, Amos son. 2 Den dag skall komma då berget med Herrens tempel står där orubbligt fast, högst av bergen, överst bland höjderna. Alla folk skall strömma dit, 3 folkslag i mängd skall komma, och de skall säga: »Låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds tempel. Han skall lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa.« Ty från Sion skall lag förkunnas, från Jerusalem Herrens ord. 4 Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. 5 Kom, alla av Jakobs ätt, låt oss vandra i Herrens ljus! HERRENS DAG 6
Du har övergivit Jakobs ätt, ditt folk, ty det var fullt av Österns spåmän, fullt av teckentydare som Filisteen –
759
överallt folk av främmande börd! 7 Landet var fullt av silver och guld, tallösa var dess skatter. Landet var fullt av hästar, tallösa var dess vagnar. 8 Landet var fullt av gudabilder, man föll ner inför ting som människor gjort, som de tillverkat med egna händer. 9 Därför kuvades människan, därför tvangs hon på knä. – Förlåt dem inte! 10 Fly in i klippan, göm dig i jorden, för Herrens fruktansvärda makt, för hans höga majestät. 11 De stolta måste sänka blicken, människans högmod skall kuvas. Herren ensam triumferar den dagen. 12 Ty Herren Sebaot har bestämt en dag med dom över allt som är övermodigt och stolt, över allt som skjuter i höjden och yvs, 13 över alla Libanons cedrar, de höga och mäktiga, och alla Bashans ekar, 14 över alla höga berg och alla mäktiga höjder, 15 över alla stolta torn och alla branta murar, 16 över alla långfärdsskepp och alla praktfulla fartyg. 17 Då skall människans stolthet kuvas, hennes högmod kväsas. Herren ensam triumferar den dagen. 18 Avgudarna skall utplånas.
2:2 orubbligt fast, högst av bergen, överst bland höjderna Uttrycken är färgade av mytologiska föreställningar om ett högt berg, som utgör världens medelpunkt och som förbinder himmel och jord. Här framställs Jerusalems 씰tempel på 씰Sionberget som den plats där jordens folk skall söka gudomlig vägledning. 2:5 씰Ljus. 2:6 överallt folk av främmande börd Grundtextens innebörd osäker. 2:6 씰Filisteen. 2:13 씰Libanon. 씰Bashan. 2:16 långfärdsskepp Ordagrant 씰»Tarshish-skepp«. 2:2–4 Jes 51:4 f.; Mik 4:1–3 2:2 f. Jer 3:17; Sak 8:20 ff.; 14:16 ff.; Joh 4:22+ 2:4 Joel 3:10; Sak 9:10
2:8, 20 Jes 44:9–20+ 2:9, 11, 17 Jes 5:15 f.
30.NT,Mat,Mar.ORIG
18-12-14
09.31
Sida 1329
NYA TESTAMENTET
30.NT,Mat,Mar.ORIG
18-12-14
09.31
Sida 1330
NYA TESTAMENTET
Matteusevangeliet Markusevangeliet Lukasevangeliet Johannesevangeliet Apostalagärningarna
1331 1381 1411 1459 1497
Romarbrevet Första Korinthierbrevet Andra Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet Första Thessalonikerbrevet Andra Thessalonikerbrevet
1545 1565 1587 1601 1611 1621 1629 1637 1643
Första Timotheosbrevet Andra Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet Första Petrusbrevet Andra Petrusbrevet Första Johannesbrevet Andra Johannesbrevet Tredje Johannesbrevet Judasbrevet
1649 1657 1665 1671 1675 1693 1701 1709 1715 1723 1724 1725
Uppenbarelseboken
1729
MATTEUSEVANGELIET
Baksidestexter_NY.indd 91
2019-01-07 09.16
Varför? När vi varit med om något riktigt stort, något som påverkat hela vår tillvaro, då måste vi bara berätta!
Vad? Matteusevangeliet berättar om Jesus från Nasaret och det som hände kring honom. Den som skriver är särskilt inriktad på att visa att Jesus kom från det judiska folket, den judiska traditionen, och att han var en fortsättning – ja, till och med höjdpunkten – på Guds folks historia i Gamla testamentet. I honom får alla andra berättelser sin förklaring.
När & var? Från början berättades evangeliet om Jesus munt ligt, men efterhand skrevs det ner. Matteus version fick troligen sin slutliga form någon gång på 80-talet efter Kristus, då judar och kristna började gå skilda vägar. Några generationer senare kom evangeliet att ses som det äldsta, skrivet av en av Jesu lärjungar, tullindrivaren Matteus.
Illustration • Matteusevangeliet 5–7
Baksidestexter_NY.indd 92
2018-12-14 09.03
30.NT,Mat,Mar.ORIG
18-12-14
09.31
Sida 1333
1333
MATTEUSEVANGELIET
JESU SLÄKTTAVLA
1
1
Släkttavla för Jesus Kristus, son av David, som var son av Abraham. 2 Abraham var far till Isak, Isak till Jakob, Jakob till Juda och hans bröder, 3Juda till Peres och Serach, vilkas mor var Tamar, Peres till Hesron, Hesron till Ram, 4Ram till Amminadav, Amminadav till Nachshon, Nachshon till Salma, 5Salma till Boas, vars mor var Rachav, Boas till Oved, vars mor var Rut, Oved till Jishaj 6och Jishaj till David, konungen. David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru, 7Salomo till Rehabeam, Rehabeam till Avia, Avia till Asa, 8Asa till Joshafat, Joshafat till Joram, Joram till Ussia, 9Ussia till Jotam, Jotam till Achas, Achas till Hiskia, 10Hiskia till Manasse, Manasse till Amon, Amon till Josia 11och Josia till Jojakin och hans bröder, vid den tid då folket fördes bort till Babylon. 12 Efter bortförandet till Babylon blev Jojakin far till Shealtiel, Shealtiel till Serubbabel, 13Serub-
babel till Avihud, Avihud till Eljakim, Eljakim till Asor, 14Asor till Sadok, Sadok till Akim, Akim till Elihud, 15Elihud till Elasar, Elasar till Mattan, Mattan till Jakob 16och Jakob till Josef, Marias man; av henne föddes Jesus som kallas Kristus. 17 Antalet släktled är alltså: från Abraham till David fjorton led, från David till fångenskapen i Babylon fjorton led och från fångenskapen i Babylon till Kristus fjorton led. JESU FÖDELSE 18
Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. 19Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet. 20Men när han hade beslutat sig för det uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en dröm och sade: »Josef, Davids son, var inte rädd för att föra
1:1 Släkttavla för Jesus Kristus Eller »Boken om Jesu Kristi tillblivelse«. – Matteusevangeliets författare visar speciell förtrogenhet med GT och med judiska förhållanden. Vem han var är okänt. Traditionen har identifierat honom med en av Jesu apostlar; jfr 9:9 med not. 씰Evangelieskrifter. 1:1 son av David 씰Messias skulle tillhöra Davids släkt (jfr 22:42). Enligt evangelistens uppfattning räknas Jesus dit i sin egenskap av adoptivson till Josef (v. 16). 1:1 son av Abraham Härledningen till det judiska folkets stamfar (1 Mos 15) betonar att Jesus var jude. I Luk 3:23–38, där släkttavlan förs tillbaka till Adam, markeras Jesu samhörighet med alla människor. 1:17 Antalet släktled Sammanräkningen utgår från judisk 씰talmystik. Sjutalet var heligt, och talet fjorton motsvarade Davids namn. – Släkttavlans innehåll är delvis hämtat från Rut 4:18–22; 1 Krön 3:10–17 men överensstämmer inte helt vare sig med GT eller med släkttavlan i Luk 3. 1:18 trolovad Trolovningen ingicks tidigt, i regel när kvinnan var ca 13 år. Kravet på trohet var lika strängt som i ett fullbordat äktenskap (5 Mos 22:23 f.; straffbestämmelserna tillämpades dock troligen inte i praktiken vid denna tid). 1:19 rättfärdig Att en from jude inte kunde fullfölja förbindelsen med en otrogen kvinna förutsätts här som självklart. Josefs rättfärdighet, dvs. hans vilja att behandla Maria så skonsamt som möjligt, bestod i att han inte ville dra henne inför domstol utan tänkte skilja sig privat genom att ge henne ett av två personer bevittnat skilsmässobrev. 1:20 씰Ängel. 1:1–17 Luk 3:23–38 1:1 1 Krön 17:11 / 1 Mos 22:18 1:2 1 Mos 21:2 f.; 25:24 f.; 29:35 1:3 1 Mos 38:29 f.; Rut 4:12, 18 f.; 1 Krön 2:4 f. 1:5 Rut 4:13–22; 1 Krön 2:10–12 1:6 Rut 4:17, 22; 1 Krön 2:13–15 / 2 Sam 12:24
1:7–12 1 Krön 3:10–19 1:11 2 Kung 24:10–16; 2 Krön 24:12–16; Jer 27:20 1:12 1 Krön 3:17, 19 1:16 Matt 27:17, 22 1:18–25 Luk 2:1–7 1:18 Luk 1:26 f.
30.NT,Mat,Mar.ORIG
18-12-14
1334
09.31
Sida 1334
MATTEUSEVANGELIET 1–2
6 Du Betlehem i Juda land är ingalunda ringast bland hövdingar i Juda, ty från dig skall det komma en hövding, en herde för mitt folk Israel.« 7 Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde sig noga om hur länge stjärnan hade varit synlig. 8Sedan skickade han dem till Betlehem. »Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet«, sade han, »och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också jag kan komma dit och hylla honom.« 9Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. 10När de såg stjärnan fylldes DE ÖSTERLÄNDSKA STJÄRNTYDARNA de av stor glädje. 11De gick in i huset, och där fann 1 När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och kung Herodes tid kom några österländska hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte stjärntydare till Jerusalem 2och frågade: »Var finns fram gåvor: guld och rökelse och myrra. 12I en judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till gå upp och kommer för att hylla honom.« 3När Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land. kung Herodes hörde detta blev han oroad, och hela Jerusalem med honom. 4Han samlade alla FLYKTEN TILL EGYPTEN folkets överstepräster och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. 5De svarade: »I Bet- 13När de hade gett sig av visade sig Herrens ängel i lehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten: en dröm för Josef och sade: »Stig upp och ta med
hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande. 21Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.« 22Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: 23Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel(det betyder: Gud med oss). 24När Josef vaknade gjorde han som Herrens ängel hade befallt och förde hem sin trolovade. 25Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och han gav honom namnet Jesus.
2
1:21 Jesus Namnet är en omformning av det hebreiska Josua, som betyder »Herren (Jahve) är räddningen (frälsningen)«. Ordleken med det följande »frälsa« kan inte uppfattas i grekiskan. Författaren förutsätter alltså att hans läsare har någon förtrogenhet med GT:s språk. 1:22 för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas Denna formulering återkommer ofta i Matt (2:15, 17, 23; 4:14; 8:17; 12:17; 13:35; 21:4; 26:56; 27:9) tillsammans med GT-citat, som fritt tillämpas på Jesu historia. 씰Skrifttolkning. 1:23 Jungfrun skall bli havande Orden, som hämtats från Jes 7:14 (se not), syftar i sitt ursprungliga sammanhang på en ung kvinna i Jesajas samtid. Födelsen av hennes barn var enligt profeten ett tecken på att Guds löften om hjälp skulle uppfyllas. Då Matteus tillämpar orden på Maria uppfattar han den unga kvinnan som jungfru i betydelsen sexuellt orörd, vilket underlättas av ordvalet i 씰Septuaginta. 2:1 kung Herodes tid Hänvisningen innebär att Jesus föddes senast år 4 f.Kr., alltså före den tidpunkt som vår nuvarande tideräkning utgår från. Denna tillkom på 500-talet och bygger på otillförlitliga beräkningar av Jesu födelseår. 씰Tabell 1, Kronologisk översikt. 2:1 stjärntydare Grundtextens ord syftar här sannolikt på ett slags babyloniska hovfunktionärer, som med hjälp av drömtolkning och stjärntydning gav råd åt högt uppsatta personer; jfr Dan 2:2. 2:2 hans stjärna Antik stjärntydning utgick från att himlakropparnas inbördes läge bestämde människors och länders öden. Med den judiske kungens »stjärna« menas kanske ett möte mellan planeter (en s.k. konstellation), som tillmättes symbolisk betydelse, möjligen en komet eller en hastigt uppflammande stjärna, »nova«. Jfr 4 Mos 24:17. 2:2 gå upp Eller »i Österlandet«. Grundtextens uttryck kan användas både om himlakroppars framträdande och om det väderstreck där de går upp. Samma sak gäller i v. 9. 2:4 씰Överstepräst. 2:11 rökelse och myrra Dessa aromatiska växtämnen förbinds i olika texter med kulten (2 Mos 30:23, 34) och med kungliga bröllop (Ps 45:9; Höga v 3:6–11). Därför kan de här symbolisera Jesu värdighet som Messias. Jfr Joh 19:39. 1:21 Ps 130:8; Luk 1:31; Apg 4:12 1:23 Jes 7:14; 8:8, 10 1:25 Matt 1:21; Luk 1:31; 2:21
2:1 Luk 2:4–7 2:2 4 Mos 24:17 2:5 Joh 7:42
2:6 Mik 5:2 / 2 Sam 5:2 2:11 Ps 72:10 f.; Jes 60:6 2:13 1 Kung 11:40; Jer 26:21–23
36.Uppslagsdel.NY.ORIG
18-12-11
15.24
Sida 1755
1755
FÖRKORTNINGSREGISTER
f. = närmast följande vers ff. = närmast följande vers jfr = jämför --- fler bibelställen följer 씰 = se bibeln.se ⫹ = se parallellhänvisningar f.Kr. = före Kristus e.Kr. = efter Kristus
gt Gamla testamentet till gt Tillägg till Gamla testamentet, Apokryferna nt Nya testamentet Kursiverade meningar i bibeltexten = citat från gt, till gt [---] Texten går ej att översätta
BIBELBOKSFÖRKORTNINGAR gamla testamentet 1 Mos 2 Mos 3 Mos 4 Mos 5 Mos Jos Dom Rut 1 Sam 2 Sam 1 Kung 2 Kung 1 Krön 2 Krön Esr Neh Est
Första Moseboken Andra Moseboken Tredje Moseboken Fjärde Moseboken Femte Moseboken Josua Domarboken Rut Första Samuelsboken Andra Samuelsboken Första Kungaboken Andra Kungaboken Första Krönikeboken Andra Krönikeboken Esra Nehemja Ester
Job Ps Ords Pred Höga v
Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga visan
Jes Jer Klag Hes Dan
Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel
Hos Joel Am Ob Jon Mik Nah Hab Sef Hagg Sak Mal
Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggaj Sakarja Malaki
36.Uppslagsdel.NY.ORIG
18-12-11
1756
15.24
FÖRKORTNINGSREGISTER
tillägg till gamla testamentet – apokryferna eller de deuterokanoniska skrifterna Tob Tobit Judit Judit Est Gr Ester enligt den grekiska texten 1 Mack Första Mackabeerboken 2 Mack Andra Mackabeerboken Vish Salomos vishet Syr Jesus Syraks vishet Bar Jer br Till Dan Man
Sida 1756
Baruk Jeremias brev Tillägg till Daniel Manasses bön
nya testamentet Matt Mark Luk Joh
Matteusevangeliet Markusevangeliet Lukasevangeliet Johannesevangeliet
Apg
Apostlagärningarna
Rom 1 Kor 2 Kor Gal Ef Fil Kol 1 Thess 2 Thess 1 Tim 2 Tim Tit Filem
Romarbrevet Första Korinthierbrevet Andra Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet Första Thessalonikerbrevet Andra Thessalonikerbrevet Första Timotheosbrevet Andra Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet
Heb
Hebreerbrevet
Jak 1 Pet 2 Pet 1 Joh 2 Joh 3 Joh Jud
Jakobsbrevet Första Petrusbrevet Andra Petrusbrevet Första Johannesbrevet Andra Johannesbrevet Tredje Johannesbrevet Judasbrevet
Upp
Uppenbarelseboken
37.Kartor.ORIG
18-12-12
14.26
Sida 1757
DET HELIGA LANDET pรฅ Gamla testamentets tid
Tyros h As
er
al
i
Avdon
Dan Kedesh Dan
Na
ft
Hasor
Acko Akshaf Karmel S
Dor
lo
Megiddo Tanak
n
Galileiska sjรถn
Tabor En-Dor Jisreel
M
Betel
Ashkelon Gat Gaza Gerar
E f ra i m
Givon Jerusalem B e n j a m i n Betlehem
JUDA Hebron Sif
En-Gedi Maon
Beer Sheva Simon
GILEAD
Adam
Gilgal Jeriko Giva
Mispa
Penuel
Suckot
havet
IST FIL
Ashdod
Ramatajim-Sofim Shilo
e ss a Avel Mechola an
Dรถda
EEN
Shekem
Ajalon Ekron
Ramot-Gilead
Bet-Shean
Samaria
Jafo
BASHAN
I sa ska r
ISRAEL
Soko
Medelhavet
u eb
Kinneret
Ga
Shittim
d
Rabba Bet-Pegor
Hesbon Medeva Bet-Hajshimot Rub e n
AMMON Divon Aroer
MOAB Ju
da
EDOM
40 km
37.Kartor.ORIG
18-12-12
14.26
Sida 1758
J
LIBANON
p
Safed Nahariya Kafarnaum Tabgha
Akko
Nasaret
SYRIEN
Haifa Afula Tulkarm Jenin Jordan
Netanya Nablus Tel Aviv
Medelhavet
Ramallah Jeriko
Ashdod
Hebron Rafah Al Arish
EGYPTEN
40 km
Qumran
Dรถda h avet
Sederot
Qasr al Yahud Amman
Jerusalem Betlehem
Gaza
Tiberias
Tabor
JORDANIEN Beer Sheva
37.Kartor.ORIG
18-12-12
14.26
Sida 1759
JERUSALEM på Jesus tid
Tredje muren Damaskusporten
Betesda Borgen Antonia
Andra muren
Getsemane Templet
Golgota Första muren
Herodes palats
N E D R E S TA D E N Ofelhöjden
Översteprästens palats Tyroppiondalen Sista måltiden
Hinnomdalen 100 m
Siloamdammen
37.Kartor.ORIG
18-12-12
14.26
Sida 1760
PA U L U S M I S S I O N S R E S O R Kristendomens spridning Rom
MAKEDONIEN Adriatiska havet
Forum Appii
Amfipolis
Neapolis
Puteoli Thessalonike
ITALIEN
Beroia
Filippi
ACHAIA
Athen Korinth Syrakusa
M A LTA
Kenchreai
Medelhavet
KRETA
ROMERSKA RIKET Kyrene
1000 km
37.Kartor.ORIG
18-12-12
14.26
Sida 1761
Första resan Apg 13:1–14:28 Andra resan Apg 15:36–18:28 Tredje resan Apg 19:1–21:36 Fjärde resan Apg 27:1–28:31
BITHYNIEN
FRYGIEN Troas M Y S I E N Assos Mitylene Pergamon Thyatira Smyrna Filadelfia Antiochia Sardes P I S I D I E N Ikonion Efesos Samos Kolossai Derbe Lystra Patmos Perge Laodikeia Miletos Attaleia PA M F Y L I E N Kos Patara RHODOS
Myra
G A L AT I E N
KILIKIEN Tarsos Seleucia
Antiokia
Salarnis
CYPERN Pafos
Tyros Ptolemais Caesarea Jerusalem
Alexandria 200 km
37.Kartor.ORIG
18-12-12
14.26
Sida 1762
DET HELIGA LANDET
Tyros
pรฅ Jesus tid
Caesarea Filippi
ITUREEN GALILEEN
Ptolemais (Acko)
Kafarnaum
Karmel Megiddo Caesarea
Betsaida
Magdala Galileiska sjรถn Tiberias Kana Gadara Nasaret Nain Pella
DEKAPOLIS
Medelhavet
SAMARIEN Sykar
Antipatris Gerisim Arimataia Lydda
Ashkelon
PEREEN Jeriko
Olivberget Betfage Jerusalem Qumran Betlehem Betania Herodion
havet
Emmaus
Jamnia (Jabne)
Gaza
JUDEEN
Hebron
IDUMEEN
Machairous
Dรถda
Joppe (Jaffa)
Masada
N A B AT E E N
40 km
Minikonfirmandboken_181220.indd 1
2018-12-20 17:50
JAG Du är viktig, ja faktisk
t en riktig stjärna!
Människan är en komplicerad helhet. Hon är en fysisk kropp där biljontals celler samarbetar; en själ med ett inre liv som rymmer minnen, drömmar, värderingar och personlighet; en ande som gör sig påmind i andning och puls – ja, i själva livsströmmen. Alla delar måste finnas och fungera för att en människa ska leva och må bra. På många sätt liknar människor varandra. Alla har en gång fötts till livet och alla ska en gång dö. Våra liv rymmer flera behov, känslor och villkor som är gemensamma. Ändå är alla olika varandra och helt unika. Du är du och ingen annan. Och just du kommer aldrig upprepas igen. Någonsin. Visst är det en hisnande tanke som kan ge yrsel precis som stjärnhimlen i augustinatten ... Vad är en människa och ett människoliv? Vem är jag och varför finns jag? Och om Gud finns – spelar jag någon roll för Gud? Naturvetenskapen berättar att vi hör samman med universum.Vi är stjärnstoft. På riktigt.Vi består av materia från för länge sedan slocknade stjärnor. Bibeln tillägger att varje människa har ett unikt värde och ett särskilt ansvar.Varje enskild människa är skapad av 1 Mos 1:26
4 Minikonfirmandboken_181220.indd 4
2018-12-20 17:50
Gud och därför älskad av Gud. Så fastän vår kropp består av slocknade himlakroppar, är vi för Gud lysande stjärnor. Och lysande stjärnor kan sprida ljus – det ska vi försöka göra för varandra. Så varje gång någon tvivlar på om man duger eller om det finns en mening med livet – då kan man påminna sig om att vara skapad och värdefull, ja faktiskt en riktig stjärna. Helt och hållet unik. Helt igenom känd och älskad.
Ps 139:13–17 Jes 43:4
Varför är varje människa värdefull? Vad tycker du om att göra?
5 Minikonfirmandboken_181220.indd 5
2018-12-20 17:50
H E S T Ö L S R E BE K YMM Guds rike är nära, säger Jesus. Ja, det finns till och med inom dig …
Matt 6:25–34
Luk 17:20–21
Fil 4:4–7
Det finns en vila i kristen tro. En bekymmerslöshet. En kravlöshet. Som en ledig dag helt utan moln på himlen. Annars är det ibland som om vi jagade livet. Det finns så mycket som vi vill hinna se, göra och uppleva. Och så jämför vi oss med andra. Då blir vi lätt stressade och känner oss pressade. Jesus menar att vi redan har det allra viktigaste inom oss. Som en gåva – av nåd – har vi fått livet till skänks och ett hjärta som slår. På samma sätt med tron, hoppet och kärleken – det är det viktigaste en människa kan ha. Och samtidigt är de gåvor som vi får. När vi förstår det kan vi ana Guds rike. Redan nu finns det närvarande inom oss. Så gör dig inte så mycket bekymmer, fortsätter Jesus. Stanna upp! Se dig omkring! Gläd dig åt livet.Var tacksam över att allt som är viktigt på riktigt är gåvor och inget du själv kan prestera eller förtjäna.
12 Minikonfirmandboken_181220.indd 12
2018-12-20 17:50
Vilka andra ord för bekymmerslöshet kommer du på? Hur är det när du mår som allra bäst?
13 Minikonfirmandboken_181220.indd 13
2018-12-20 17:50
K ÄR LEK
MELLAN GUD OCH OSS
Men att Gud skulle d älska oss är väl mest or och inget man märker? Joh 21:1–14
Joh 3:16 Matt 26 Mark 14 Luk 22
Joh 8:2–11
Gud älskar oss och vill vara vår vän. Som vän gör Gud så som vi själva ofta gör med vänner – bjuder oss att äta tillsammans. ”Kom och ät!” Nattvarden är en måltid mellan vänner, en relation där vi bjuds in i ringen och kretsen runt Jesus. I nattvarden minns vi Jesus och möter honom så som han mötte oss i vårt dop. Att fira nattvard är ett sätt att leva i sitt dop. Precis som dopet är nattvarden ett sakrament där vi möter Gud konkret, som kropp och blod, i bröd och vin. Det är ett mysterium, vilket inte är så konstigt – det handlar ju om kärlek. Kärlek hör också samman med offer. Att ge av det man har och av sig själv till någon annan. Jesus älskade så mycket att han gav sitt liv och offrade sig. Därför sägs vid nattvarden: Kristi kropp för dig utgiven. Kristi blod för dig utgjutet. Men det är sällan enkelt att offra sig. Det kan vara mycket lättare att roffa åt sig. På samma sätt misslyckas vi ibland att leva i kärlek. Vi missar målet med att leva i kärleksfulla relationer. Därför behöver vi alla förlåtelse – både att ge till andra och att själva ta emot.
16 Minikonfirmandboken_181220.indd 16
2018-12-20 17:50
Förlåtelse är både skönt och svårt. Det är skönt att, när vi gjort något fel mot någon, då få lov att höra: ”Trots det som du har gjort vill jag fortsätta vår relation – jag förlåter dig.” Men ibland är vi med om saker där ingen mänsklig förlåtelse tycks finnas, där vi faktiskt inte kan fortsätta relationen. Men Gud kan förlåta allt. Det låter omöjligt och går inte att förstå. Men det finns ingenting en människa kan göra som skulle få Gud att ge upp dopets relation med henne. I Guds ögon duger vi alltid och är värdefulla sådana som vi är.
Luk 15:11–32
Jes 54:10 Ps 17:8
När tycker du att det är lätt respektive svårt att förlåta? Finns det sådant som är värt att offra sitt liv för? Finns det sådant som inte går att förlåta?
17 Minikonfirmandboken_181220.indd 17
2018-12-20 17:50
HEMLIGHET t allt Om Gud redan ve sk ön ningar – och känner våra be? varför ska man då
Ps 139:7–18
Ps 38:10 Matt 6:5–13
Jes 38:5–6
Alla har hemligheter. En del är obetydliga. Somliga livsavgörande. Det finns de som är ljusa. Andra mörka. Alla bär på inre rum och bilder dit vi inte bjuder in någon annan. Där inne bor också vår innersta längtan. En av Bibelns äldsta böcker är Psaltaren, som är den bönbok som Jesus använde. Där står det om Gud: ”Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly din blick? […] Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet. […] Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig. […] Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt.” För Gud finns inga hemligheter. Gud känner oss helt och fullt, med vår längtan och våra drömmar, våra fiaskon och rädslor, allt som vi varit med om och bär med oss. Gud tål allt. Därför kan vi tala med Gud också om sådant som vi inte delar med någon annan. Precis som i andra relationer fördjupas trons relation när vi är tillsammans. Bön är ett sätt att vara med Gud. Bön kallas ibland för hjärtats samtal eftersom bönen kan vara full med ord, när vi berättar saker för Gud i vår bön. Men andra gånger är bönen mer av samvaro – den kan vara tyst, ordlös och lyssnande.
18 Minikonfirmandboken_181220.indd 18
2018-12-20 17:50
För många fungerar bön nästan som en dagbok eller loggbok där vi lyfter fram den dag som ligger framför oss (morgonbön) eller bakom oss (aftonbön). Men med den skillnaden att i bönens dagbok finns det någon som lyssnar. Och – faktiskt – svarar: Bibeln rymmer Guds svar till bedjande människor. Bön har också kallats hoppets språk, eftersom inget är hopplöst för den som kan be.
Jes 65:24
Ps 50:15
Kan man be om vad som helst? Tror du att det finns en Gud som lyssnar på människans böner? Vad längtar du efter? Vad hoppas du på? Vad drömmer du om?
19 Minikonfirmandboken_181220.indd 19
2018-12-20 17:50
U P P S TÅ N D E L S E God morgon och glad påsk! Har du sovit gott?
Joh
Luk
Ps 92:2–4
God morgon. Efter natten kommer dagen, med sitt ljus som en gräns mot mörkret. Egentligen är varje ny dag ett under. Ännu en gång har jorden vänt sig runt sin egen axel och solen möter oss på nytt. En ny dag följer på nattens mörker. Glad påsk. Kristen tro slutar inte med långfredagens mörker, utan påskdagen kommer med sitt ljus, och med uppståndelsens under. Döden lyckades inte behålla Jesus. När hans vänner den första påsken kommer till hans grav är den tom. De möts av budskapet att Jesus har uppstått och går före dem in i framtiden. En ny dag följde på nattens mörker. Gemenskapen bestod. Berättelsen fortsatte. Därför finns det alltid en framtid och ett hopp. Vad som än händer. Här i livet och in i evigheten.
21
24
Matt 28
22 Minikonfirmandboken_181220.indd 22
2018-12-20 17:50
Har du sovit gott? När någon dör är det vanligt att man skriver R.I.P., en latinsk förkortning som på engelska utläses rest in peace som betyder vila i frid. Det uttrycker ganska bra en kristen förståelse av döden. Döden som ett slags sömn där vi får vila till dess vi blir uppväckta i evigheten hos Gud. Hur det uppvaknandet blir eller ens hur det är möjligt – det vet vi inte. Bibeln talar på samma gång om igenkänning och nyskapelse. Både att vi ska känna igen oss och varandra, och att allt är på ett nytt sätt. Kanske är uppståndelsen som ett stilla tecken. Som en vår som följer på en lång vinter. Eller som en ny dag som ska följa på nattens mörker.
Tror du att det finns en fortsättning efter döden?
p. 1
:17 –1 8
Hur hoppas du att det blir efter döden? Hur ser det ut?
Up
0
2
Tim
1:1
8
:35 –5
15 1 Kor
4
. 21:
Upp
:24
Joh 12
23 Minikonfirmandboken_181220.indd 23
2018-12-20 17:50
JESUS Jesus är centrum i kristen tro. Jesus är Guds son. Avlad av Gud och född av Maria. I Jesus lär vi känna Gud; han gör Gud tydlig och uppenbar – uppenbarad. Också i Bibeln är Jesus centrum. Martin Luther kallar Jesus för Bibelns stjärna och kärna. Stjärnan lyser upp och ger ljus, och är dessutom huvudpersonen. Kärnan är det viktiga som finns mitt i en frukt. Det lilla fröet som rymmer livet, och som kan planteras för att växa och bli något stort. Jesus är Bibelns kärna.
26 Minikonfirmandboken_181220.indd 26
2018-12-20 17:50
Det är framför allt i Nya testamentets evangelier som vi läser om Jesus. I dessa berättelser lär vi känna Jesus, vad han sa och vad han gjorde. Men evangelierna är inga vanliga historiska dokument. De är vittnesbörd där människor som mött Jesus delar med sig av sina upplevelser och berättelser för att vi ska förstå och tro att Jesus är Guds son. Allt som Jesus sa och gjorde finns inte med i evangelierna. Och dessutom är det inte säkert att precis allt som Jesus säger och gör i evangelierna verkligen går tillbaka till honom själv.
27 Minikonfirmandboken_181220.indd 27
2018-12-20 17:50
DEN APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. VÅR FADER Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.
Minikonfirmandboken_181220.indd 32
2018-12-20 17:50
Anteckningar
Anteckningar
Anteckningar
Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
ISBN 978-91-526-3771-5
9
789152 637715
BI BE LN
BIBELN