Handbok i ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan
FJÄRDE UPPLAGAN
Ylva Wåhlin
Handbok i ARBETSRÄTT för Svenska kyrkan
FJÄRDE UPPLAGAN
Ylva Wåhlin
© 2026 Ylva Wåhlin och Verbum AB Fjärde omarbetade upplagan, första tryckningen
Sättning inlaga: Aina Larsson/Sättaren
Omslag: Verbum
Tryck: Scandbook, Falun 2026
ISBN 978-91-526-0302-4
Verbum AB
Box 22543, 104 22 Stockholm
Tel 08-743 65 00
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Verbum AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer och ljud.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp.
Lägg hela boken i pappersinsamlingen, så blir den till nya pappersprodukter. Ett alternativ är att ge boken vidare till någon annan som vill läsa den.
Innehåll
20.
21.
23. Skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, visselblåsarlagen
34. Uppsägning på grund av arbetsbrist
35. Omställning vid arbetsbrist/ ohälsa och kompetensstöd 642
36. Uppsägning av personliga skäl vid misskötsamhet 656
37. Avskedande 689
38. Åtgärder inför uppsägning av personliga skäl och avskedande
39. Preskription vid uppsägning och avskedande
40. Förlikningsavtal vid avslutande av anställning
41. Anställningsavtalets upplösning enligt 39 § LAS 736
42. Anställning efter 69 års ålder
43. Besked till arbetstagare som har tidsbegränsad anställning
44. Säsongsanställd
45. Omställningstid i samband med sänkt sysselsättningsgrad
46. Avslutande av anställning för utlandsanställda arbetstagare
Förkortningar
A
AB Allmänna bestämmelser (kollektivavtal)
AFA AFA Försäkring
AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling
AGE Avgångsersättning
AGS-KL Avtalsgruppförsäkring Kommuner och Landsting
AD Arbetsdomstolen
Akavia Akademikerförbundet Akavia
AML Arbetsmiljölagen
APT Arbetsplatsträff
ATF Arbetstidsförläggning (använd i flera mallar)
ATL Arbetstidslagen
AV Arbetsmiljöverket
B
BKSK Befattningsklassificering Svenska kyrkan
BIL 25 Bilersättningsavtal 2025
C
CSR Corporate Social Responsibility (förekommer i ett avsnitt om värdegrund)
CBA Collective Bargaining Agreement
D
Ds Departementsserie (regeringskansliet)
DL Diskrimineringslagen
E
EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen
EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol (numera EU-domstolen)
EU Europeiska unionen
ECR European Court Reports (rättsfallssamling, EU)
F
FK Försäkringskassan
FS Förtroendevalda i Svenska kyrkan (internt begrepp)
FörL Föräldraledighetslagen
FM Lag om facklig förtroendeman
G
GD Generaldirektör
GS-facket Fackförbundet GS (skogs, trä och grafisk bransch)
H
HR Human Resources
HRA Human Resource Administration (i avsnitt om chefernas kompetens)
I
ILO International Labour Organization
InU Inrikesutskottets betänkanden
ISBN International Standard Book Number
ISO International Organization for Standardization
J
Jfr Jämför (hänvisning)
K
KAF Kyrkans Avtal Förhandlingsordning
KAP-KL Kommunalt Avtal Pensioner
KHA Kyrkans Huvudavtal
KO Kyrkoordningen
KTR
KVP
Trygghetsrådet för Svenska kyrkan (Kollektivavtalade trygghetsrådet)
Kompetens- och omställningsstöd (inom avtalen)
KOL Kyrkans Organisationsledning (internt begrepp i äldre mallar)
L
LAS
Lagen om anställningsskydd
LO Landsorganisationen
LOA Lag om offentlig anställning
LRA Lag om rättegången i arbetstvister
LVU Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (förekommer i exempel om sekretess)
M
MBL
MTO
Medbestämmandelagen
Människa–Teknik–Organisation (arbetsmiljömodell)
MA Medarbetaravtal (äldre term i kyrkan)
N
NSK Nationella samverkanskommittén (internt)
O
OTR
Omställnings- och trygghetsråd
OSA Organisatorisk och social arbetsmiljö
P
Prop. Regeringsproposition
PU-A Personalutvecklingsavtalet
R
RB Rättegångsbalken
RF Regeringsformen
RÅ Regeringsrätten (i vissa äldre hänvisningar)
S
SjLL
Sjuklönelagen
SemL Semesterlagen
SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete
SACO Sveriges akademikers centralorganisation
SCB Statistiska centralbyrån
SFB Socialförsäkringsbalken
SKAO Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
SKR Sveriges Kommuner och Regioner
SOU Statens offentliga utredningar
SSR Akademikerförbundet SSR
ST Fackförbundet ST (Statstjänstemannaförbundet)
SST Nämnden för statligt stöd till trossamfund
T
TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada – Kommuner och Landsting
TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring – Kommuner och Landsting
TPA 18 Tjänstepensionsavtal 2018 (Svenska kyrkan)
TSN Trygghetsstiftelsen
TVL Trosvigningslag (i avsnitt om vigningstjänsten)
TV Tillsvidareanställning (förkortat i exempelprotokoll)
U
UE Underentreprenör (i avsnitt om verksamhetsövergång)
V
VAB Vård av barn
VOB Visselblåsarlagen (i vissa interna dokument)
VT Verksamhetstid / Viss tid (beroende på kontext)
VPL Verksamhetsplan (intern dokumentstandard)
Förord
Syftet med denna handbok är att utgöra ett praktiskt och rättsligt förankrat stöd i arbetet med arbetsgivarfrågor inom Svenska kyrkan.
Ambitionen är att på ett systematiskt sätt tillhandahålla saklig information, strukturerade genomgångar, mallar och exempel som kan underlätta både strategiska överväganden och det dagliga arbetet. Regler ur kyrkoordningen redovisas där de har bäring på arbetsrätten. Inom varje ämnesområde anges var relevanta bestämmelser återfinns i lagstiftning, kollektivavtal och kyrkoordning, liksom hänvisningar till fördjupande litteratur och avgöranden från Arbetsdomstolen (AD).
För den som önskar fördjupa sina kunskaper inom ett visst område är denna handbok att betrakta som en vägledning in i rättskällorna.
Fördjupningen bör då ske genom studier av lagar, förarbeten, lagkommentarer, kollektivavtal med avtalskommentarer samt kyrkoordningen med kommentarer, liksom genom analys av Arbetsdomstolens praxis.
Arbetsdomstolen är specialdomstol för arbetsrättsliga tvister och dess avgöranden klargör tolkningen av såväl lag som kollektivavtal. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations digitala verktyg Vera erbjuder därutöver en samlad och uppdaterad information om gällande regelverk.
Utvecklingen av Svenska kyrkans kollektivavtal har historiskt sett varit nära knuten till de regelverk som gäller för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Före relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 gällde kyrkolagen, och präster samt biskopar omfattades då av statliga kollektivavtal. Kyrkomusiker omfattades av statliga kollektivavtal fram till 1989, då de överfördes till en kyrkokommunal reglering. I dag gäller kyrkoordningen som ett internt normverk, och
kollektivavtalen är fristående och utformade med utgångspunkt i Svenska kyrkans särskilda behov och ändamål.
För Svenska kyrkans arbetsgivare och berörda kollektivavtalsparter gäller alltjämt samma huvudavtal som för kommuner och regioner, det Kommunala huvudavtalet (KHA). Inom vissa områden, såsom allmänna bestämmelser om semester, sjukdom och föräldraledighet, kvarstår ett nära samband med SKR:s reglering. I dessa delar kan SKR:s kommentarer till Allmänna bestämmelser (AB) utgöra ett värdefullt komplement till Svenska kyrkans egna tolkningar.
Jag är jurist med arbetsrättslig inriktning och har under många år varit verksam som bland annat chefsjurist vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Jag har därutöver arbetat med arbetsgivarfrågor för lokala och regionala kyrkliga arbetsgivare, liksom med arbetsrättsliga frågor för arbetstagarorganisationer och för Kulturdepartementet i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan.
Ett särskilt tack riktas till redaktör Pernilla Rönnlid samt arbetsrättsjurist Fredrik Alm för deras värdefulla synpunkter och bidrag till förbättringar under arbetets gång.
Mars 2026
Ylva Wåhlin
Svenska kyrkans organisation 1
Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Vidare är Svenska kyrkan en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.
Följer av 1, 2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan.
Svenska kyrkan på lokal nivå är en församling eller ett pastorat
Församlingen har lokalt självstyrelse men är samtidigt del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att bedriva en verksamhet i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Kyrkans verksamhet bärs organisatoriskt upp av alla kyrkotillhörigas, och särskilt de förtroendevaldas, ansvarstagande inom den demokratiska organisationen, samtidigt som ett ansvarstagande vilar på dem som är vigda till uppdragen inom kyrkans vigningstjänst. Det är inte två helt skilda former av ansvar. De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet. Tillsammans har de också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet och för besluten. Detta framgår av inledningstexten till andra avdelningen i kyrkoordningen.
Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva
undervisning och utöva diakoni och mission. Verksamheten leds av en kyrkoherde. I ett pastorat samverkar flera församlingar och pastoratets verksamhet leds av en kyrkoherde. Pastoratet ansvarar för ekonomi, personal och fastigheter. Församlingarna i ett pastorat ansvarar för den grundläggande uppgiften och verksamheten som hör till den.
Högsta beslutande organ i en församling och ett pastorat är kyrkofullmäktige med minst femton (15) ledamöter som sammanträder minst två gånger per år. Ledamöterna till fullmäktige väljs vid direktval. Kyrkofullmäktige utser kyrkoråd som är församlingens och pastoratets styrelse. Kyrkoråd ska bestå av minst sex (6) valda ledamöter och har som uppgift att ha omsorg om församlingslivet. De ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Kyrkoherden är ledamot i kyrkoråd men får inte vara ordförande. Till kyrkoråd kan vid behov inrättas utskott, exempelvis arbetsutskott, kyrkogårds- och fastighetsutskott samt personalutskott. Ledamöter till utskotten utses bland kyrkorådets ledamöter med ersättare och bland andra personer.
För pastoratens församlingar utses församlingsråd som är församlingens styrelse. Denna har som uppgift att ha omsorg om församlingslivet och tillsammans med kyrkoherden ansvara för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Församlingsråd utses av kyrkofullmäktige och består av minst fyra (4) valda ledamöter.
Valnämnd utses av kyrkofullmäktige och ansvarar för kyrkovalet i alla församlingar och pastorat.
Församlings- och pastoratsexpeditionen hanterar församlingens och pastoratets ekonomi och bereder beslut som fattas av kyrkofullmäktige, kyrkoråd och utskott. På expeditionen bokas bland annat tid för dop, vigsel och begravning och där förs dop- och medlemsregister. Kyrkoförvaltningen eller kyrkogårdsförvaltningen bereder och verkställer de beslut som fattas i kyrkofullmäktige, kyrkoråd och utskott beträffande begravningsfrågor. I större pastorat och församlingar finns en särskild förvaltning för kyrkogårdsskötsel och begravningsfrågor. Här bokas bland annat gravplatser och tid för begravningar.
Följer av andra avdelningen 2 kap. 1, 5 och 8 §§ med inledningstext och 4 kap. kyrkoordningen. Regler för befattningar för församling och pastorat finns i sjunde avdelningen 34 kap. 1 och 2 §§ kyrkoordningen.
Kyrkoherde
Det ska finnas en kyrkoherde anställd för varje församling, enligt sjunde avdelningen 34 kap. 1 § kyrkoordningen. Församlingar som ingår i ett pastorat har gemensam kyrkoherde, enligt sjunde avdelningen 34 kap. 2 § kyrkoordningen. Kyrkoherden leder all verksamhet i församlingen och pastoratet, enligt andra avdelningen 2 kap. 9 § kyrkoordningen. Kyrkoherden ska enligt givna vigningslöften och eget ansvar fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Kyrkoherden har gemensamt med kyrkorådet ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Kyrkoherden har även ansvar för tillsyn över all verksamhet utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, enligt andra avdelningen 5 kap. 2 § kyrkoordningen. Det innebär en självständighet för kyrkoherden. Dessa uppgifter hör samman med uppdraget som präst och i dessa frågor är kyrkoherden inte underställd kyrkorådet. Om det finns anledning att ifrågasätta hur uppdraget som präst fullgörs ligger ansvaret för detta hos biskop och domkapitel.
Kyrkoherdens ledarskap utövas dock inom vissa givna ramar. Det finns ekonomiska ramar genom fullmäktiges budgetbeslut och genom de beslut som kyrkorådet kan fatta om hur anslag ska disponeras. De mål och planer som fastställs av församlingens eller pastoratets beslutande organ utgör också ramar, och kyrkorådets förvaltning granskas av revisorer. När det gäller den grundläggande uppgiften har församlingsinstruktionen en särskild betydelse och kyrkorådet kan inte ge några ytterligare anvisningar och riktlinjer för hur den grundläggande uppgiften ska utföras. Detta följer av Styra och leda – samverkan och ansvarsfördelning i Svenska kyrkan (SKU 2008:1).
Det finns möjligheter för kyrkoherden att delegera olika uppgifter. Kyrkoherden kan till exempel utse en präst anställd som komminister, som är en prästtjänst på lokal nivå, att vara ledamot i ett församlingsråd
eller uppdra arbetsledarfunktioner till andra anställda i pastoratet och göra en fördelning av arbetsmiljöuppgiften som i möjligaste mån följer arbetsledarfunktionen. Det övergripande ledningsansvaret faller dock alltid på kyrkoherden och fritar inte vederbörande från det ansvar som följer av att kyrkoherden leder all verksamhet, vilket också innebär förvaltningen av begravningsfrågorna. Den som har det övergripande ledningsansvaret måste se till att den som får ett uppdrag genom delegering ges förutsättningar och befogenheter för att fullgöra uppgifterna. Kyrkoherden behöver ingripa om allt inte fungerar som det ska.
När församlingen eller pastoratet driver utbildningsverksamhet och är huvudmannen för den innebär det ett övergripande ansvar för utbildningen och att den genomförs i enlighet med bestämmelserna i lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen (2010:800) och bestämmelser för utbildningen i annan författning. Däremot när det gäller det pedagogiska arbetet vid en skola och förskola leds och samordnas det av en rektor som också har att verka för att utbildningen utvecklas, enligt 2 kap. 9 § första stycket skollagen. Församlingen eller pastoratet har att anställa en rektor som har kunskap om skolans styrning och kan företräda huvudmannen på ett bra sätt. Rektor fattar alltid sina beslut om verksamheten inom de organisatoriska och ekonomiska ramar som församlingen eller pastoratet antagit.
Följer av andra avdelningen 2 kap. 9 §, 5 kap. 2 §, sjunde avdelningen 34 kap. 1 och 2 §§ kyrkoordningen och 2 kap. 9 § första stycket skollagen.
Svenska kyrkan på regional nivå är stift
I Sverige finns sammanlagt 13 stift: Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand, Luleå, Visby och Stockholms stift. Stiftets högsta beslutande organ är stiftsfullmäktige som väljs vid direktval och består av minst 41 ledamöter. Stiftsfullmäktige utser stiftsstyrelse, vars uppgift är att verkställa, förvalta och främja församlingarnas arbete. Styrelsen består av 11–17 ledamöter och biskopen. I varje stift finns en biskop, som är styrelsens
ordförande. Stiftsfullmäktige kan utse en egendomsnämnd eller ett utskott under stiftsstyrelsen för förvaltning av prästlönetillgångarna, det vill säga Svenska kyrkans skog, jord och kapital.
Stiftskansliet arbetar tillsammans med biskopen med tillsyn och främjande av församlingsverksamheten, samt bereder och verkställer beslut som fattas av stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse, egendomsnämnd och domkapitel. Kansliet är lokaliserat till stiftsstaden och där finns också biskopen.
Stiftsfullmäktige utser ledamöter till domkapitlet som är tillsynsorganet för präster och diakoner. Domkapitlet prövar bland annat om beslut är fattade enligt kyrkoordningen, som är Svenska kyrkans interna regelverk, utfärdar församlingsinstruktioner och prövar prästers och diakoners behörigheter. Domkapitlet har sju (7) ledamöter, biskopen som är ordförande, domprosten är vice ordförande, en ledamot som är anställd som präst eller diakon i stiftet eller i någon av dess församlingar eller pastorat, en ledamot som är eller har varit ordinarie domare som har domarkompetens och tre övriga ledamöter.
Följer av tredje avdelningen 6, 7 och 9 kap. kyrkoordningen. Regler för befattningar för ett stift finns i sjunde avdelningen 34 kap. 4 § kyrkoordningen.
Svenska kyrkan på nationell nivå
Svenska kyrkan på nationell nivå består av kyrkomötet vilket är kyrkans högsta beslutande organ och beslutar om kyrkoordningen som är Svenska kyrkans interna regelverk. Kyrkomötets ledamöter väljs direkt i kyrkovalet. Kyrkomötet har 251 ledamöter, varav två (2) ledamöter väljs av utlandsförsamlingarna i indirekta val. Kyrkomötets beslut bereds i åtta utskott. Dessa består av 15 ledamöter med lika många ersättare. Kyrkomötet utser kyrkostyrelsen vilken ansvarar för all övergripande verksamhet. Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen som är ordförande och 14 valda ledamöter. Rikskyrkliga råd utses av kyrkostyrelsen. Dessa är rådet för Svenska kyrkan i utlandet, samiska
rådet i Svenska kyrkan, kapitalförvaltningsrådet, internationella rådet och musikrådet. Fler kan tillkomma.
Teologiska frågor handläggs av biskopsmötet. Innan kyrkostyrelsen fattar viktiga teologiska beslut ska biskopsmötet yttra sig. Biskopsmötet består av alla biskopar med ärkebiskopen som ordförande.
Kyrkostyrelsen utser nämnder som fungerar som tillsynsorgan: valprövningsnämnden som ansvarar för valfrågor med sju (7) ledamöter och lika många ersättare, överklagandenämnden som gör beslutsprövningar och är överklagande instans med fem (5) ledamöter med lika många ersättare, ansvarsnämnden för biskopar med fyra (4) ledamöter och lika många ersättare och arvodesnämnden för nationella nivån med fem ledamöter.
Läronämnden är tillsatt för lärofrågorna och yttrar sig innan kyrkomötet fattar beslut beträffande dessa. För att gå emot läronämnden måste kyrkomötet fatta två beslut med tre fjärdedelars majoritet, med ett kyrkoval mellan besluten. Läronämnden består av de fjorton (14) biskoparna med ärkebiskopen som ordförande och åtta (8) ledamöter som utses av kyrkomötet.
Kyrkostyrelsens sekretariat med olika avdelningar och ärkebiskopens kansli finns i Uppsala.
Följer av fjärde avdelningen 10–16 kap. kyrkoordningen. Regler för befattningar för nationella nivån finns i sjunde avdelningen 34 kap. 5 § kyrkoordningen.
Uppgifter inom Svenska kyrkan 2
Arbetsgivare
Arbetsgivare är arbetstagarens motpart i ett anställningsavtal. I Svenska kyrkan är det församlingen eller pastoratet som är arbetsgivare på lokal nivå. När församlingar ingår i ett pastorat är pastoratet arbetsgivare för arbetstagarna. Församlingen är det lokala pastorala området och ska anställa och avlöna personal som behövs för församlingens verksamheter, enligt andra avdelningen 2 kap. 1 § kyrkoordningen. När flera församlingar samverkar i ett pastorat är det pastoratet som anställer och avlönar personal, enligt andra avdelningen 2 kap. 5 § kyrkoordningen.
Tanken inför relationsändringen år 2000 var att renodla tillsynen över utövandet av kyrkans vigningstjänst och hålla den skild från arbetsgivarrollen. Arbetsgivarskapet för församlingsprästerna skulle vara på församlingen eller samfälligheten (numera pastoratet) och tillsynsfunktionen skulle utföras av biskop och domkapitel. Arbetsgivare för församlingsprästerna skulle vara de enskilda församlingarna och samfälligheterna (numera pastorat). Det beslutet togs av kyrkomötet 1999 när kyrkomötet alltjämt var ett statligt organ. Detta följer av Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse CsSkr 1993:3 s. 2–35.
Stiftet är arbetsgivare för de arbetstagare som är anställda för arbetsuppgifterna vilka hör till stiftets kompetensområden. Svenska kyrkan på nationell nivå är arbetsgivare för de arbetstagare som är anställda för arbetsuppgifter vilka hör till nationella nivåns kompetensområden.
När det gäller Svenska kyrkan i utlandet är kyrkan på nationella nivån arbetsgivare för dem som är utsända, enligt sjunde avdelningen
34 kap. 3 a § kyrkoordningen. För tillsynen över verksamheten i utlandsförsamlingarna svarar Visby stift, enligt tredje avdelningen 9 kap. 2 a § kyrkoordningen.
I samband med ett beslut att ändra indelningen i församlingar, kyrkliga samfälligheter (numera pastorat) i Lunds stift prövades i AD 2003 nr 18 vem som var arbetsgivare. Frågan var om det beslutande stiftet genom stiftsstyrelsen hade uppträtt som arbetsgivare och därmed hade varit skyldig att förhandla enligt 11 § MBL innan beslut fattades. Domstolen kom fram till att stiftet inte kunde betraktas som arbetsgivare i detta sammanhang. Domen ger vid handen att förhandlingar i stället skulle tas upp av de lokala arbetsgivarna, det vill säga av församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna (numera pastoraten).
Vem är behörig att företräda arbetsgivaren?
I AD 2020 nr 12 aktualiserades om kyrkorådets ordförandens var behörig att företräda arbetsgivaren (pastoratet) i samband med en överenskommelse om avslut av en anställning. Arbetsdomstolen fann att arbetstagarorganisationen och arbetstagaren haft anledning att utgå ifrån att pastoratet företräddes av en behörig person när kyrkorådets ordförande undertecknade en överenskommelse om ett avslut.
Vid prövningen i Arbetsdomstolen i målet klargjordes innebörden av förhandlingsskyldigheten i 35 § MBL. När ett lönekrav som följer av en överenskommelse framställts av en arbetstagarorganisation har arbetsgivaren skyldighet att omedelbart påkalla förhandling för att undgå betalningsskyldigheten.
I domskälen resoneras utifrån avtalslagen och rättspraxis från Högsta domstolen beträffande fullmakter. Enligt 10 § första stycket avtalslagen blir den, som har gett fullmakt åt annan att sluta avtal eller företa rättshandlingar, omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom en rättshandling som fullmäktigen inom fullmaktens gränser företar i fullmaktsgivarens namn.
Fullmakt för någon att sluta avtal eller företa rättshandlingar kan också uppkomma på andra sätt. En fullmakt kan grundas på huvud-
mannens självständiga meddelande till eller agerande gentemot tredje man, så kallad självständig fullmakt. I motiven till avtalslagen beskrivs fullmakt som en viljeförklaring riktad till tredje man (NJA II 1915 s. 184). I senare praxis har Högsta domstolen talat om tillitsgrundad fullmakt (NJA 2014 s. 684 och NJA 2013 s. 659). Med det avses att en fullmakt kan uppkomma om huvudmannen skapar befogad tillit hos en tredje man om att huvudmannen företräds av en behörig person i en viss avtalssituation. Vid bedömningen av om den tredje mannens tillit är befogad tas hänsyn till bland annat vilket slags avtal det rör sig om, vilken verksamhet det gäller, hur vanligt förekommande avtalstypen är och vilka åtaganden avtalet gäller. Även andra förhållanden kan få betydelse för den tredje mannens befogade tillit, till exempel att den tredje mannen känner till att mellanmannen brukar företa ett visst slags rättshandlingar i förhållande till andra, att förhandlingar har pågått under en längre tid och att den tredje mannen på grund av särskilda omständigheter har skäl att tro att huvudmannen kommer att acceptera en överenskommelse som mellanmannen ingår. Huvudmannens passivitet kan i sådana och även i andra fall få betydelse för vad som är att anse som befogad tillit hos den tredje mannen. De omständigheter som grundar den befogade tilliten ska härröra från eller ha en tydlig koppling till huvudmannen. Huvudmannen blir inte bunden om det förekommer omständigheter som gör att tredje man inser eller borde inse att mellanmannen inte får företa rättshandlingen (11 § första stycket avtalslagen).
Ett annat sätt på vilket fullmakt kan uppkomma är att någon uppdrar åt någon annan att rättshandla i uppdragsgivarens namn, så kallad uppdragsfullmakt (jfr 18 § avtalslagen). Om uppdragstagaren (fullmäktigen) i enlighet med uppdraget sluter avtal med tredje man i uppdragsgivarens namn, blir avtalet bindande mellan uppdragsgivaren och tredje man. Frågan om uppdragstagaren har fått fullmakt och omfattningen av denna bestäms vid uppdragsfullmakt i första hand av det befogade intryck som uppdragstagaren har fått av uppdragsgivarens agerande. Som ytterligare ett sätt på vilket fullmakt kan uppkomma kan ställningsfullmakt nämnas. Den som till exempel i egenskap av
anställd i annans tjänst har en ställning med vilken enligt lag eller sedvänja följer viss behörighet att handla på någons vägnar, anses enligt 10 § andra stycket avtalslagen ha fullmakt att företa rättshandlingar som faller inom gränserna för denna behörighet.
Följer av andra avdelningen 2 kap. 1, 2 och 5 §§, sjunde avdelningen 34 kap. 3 a § och tredje avdelningen 9 kap. 2 a §. Jfr AD 2003 nr 18: vem som var arbetsgivare och AD 2020 nr 12: aktualiseras om kyrkorådets ordförandens var behörig att företräda arbetsgivaren (pastoratet) i samband med en överenskommelse om avslut av en anställning.
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Arbetsgivarorganisationens uppgift enligt kyrkoordningen är att företräda församlingar, pastorat och stift i kollektivavtalsfrågor och att företräda Svenska kyrkans arbetsgivare vid arbetsrättsliga tvister. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation ska på motsvarande sätt företräda Svenska kyrkan som arbetsgivare för personalen på Kyrkokansliet i Uppsala.
Svenska kyrkan på nationell nivå är inte medlem i arbetsgivarorganisationen men omfattas av Svenska kyrkans kollektivavtal som tecknas av arbetsgivarorganisationen och berörda arbetstagarorganisationer. Frågan prövades i AD 2006 nr 78 i en mellandom avseende om arbetstagarorganisationens talan preskriberats på grund av att arbetstagarorganisationen väckt talan först efter genomförda centrala förhandlingar och inte direkt efter genomförd lokal förhandling. Arbetsdomstolen har haft att pröva, i första hand, huruvida Svenska kyrkan på nationell nivå, genom en protokollsanteckning till ett mellan parterna gällande kollektivavtal, är bunden av kommunala huvudavtalet (KHA) och dess förhandlingsordning, vilken gäller för Svenska kyrkan med krav på både lokal och central förhandling. Arbetsdomstolen förklarar att Kyrkans Akademikerförbund inte förlorat rätten till talan på grund av preskription och således var nationella nivån bunden av svenska kyrkans kollektivavtal och här KHA.
Bestämmelsen i 34 kap. 6 § avser Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations uppgift att företräda kyrkliga arbetsgivare, men gäller inte frågan om medlemskap i organisationen. Beträffande detta finns inga regler i kyrkoordningen. Beslut om medlemskap i en arbetsgivarorganisation fattas av varje församling och pastorat för sig.
Följer av sjunde avdelningen 34 kap. 6 § kyrkoordningen och Kyrkoordning för Svenska kyrkan med kommentarer och angränsande lagstiftning (Gunnar Edqvist, Maria Lundqvist Norling, Anna Trônet och Migelle Wikström, Verbum 2022, s. 482–484).
Arbetstagare
Arbetstagare i ett anställningsförhållande förutsätter en fysisk person. Det ska vara ett frivilligt åtagande om arbete genom ett avtal. Avtalet kan upprättas muntligen, skriftligen eller konkludent (underförstått genom att parternas faktiska handlande grundar ett avtal). Det senare gäller exempelvis om en förälder hjälper till i en öppen barnverksamhet och samarbetet utvecklas till att få formen av en anställning. För att vara arbetstagare förutsätts att arbete utförs åt någon annan, att arbetet utförs personligen, att den arbetspresterande ställer sin arbetskraft till förfogande allteftersom arbetsuppgifter uppkommer och att arbetsuppgifterna varierar. Vad som talar för ett arbetstagarförhållande är att arbetet är mera stadigvarande eller av regelbunden karaktär och förhindrar att liknande arbete av betydelse samtidigt utförs för någon annan. När det gäller arbetets utförande, arbetsplatsen eller arbetstiden är arbetstagaren underkastad arbetsledning, bestämda direktiv eller kontroll. Avtalsparten använder maskiner, redskap eller råvaror som behövs för arbetet och tillhandahålls av motparten. Ersättning ges för direkta utlägg och lön utbetalas.
Följer av Anställningsskydd: kommentar till anställningsskyddslagen (Lars Lunning och Gudmund Toijer, Wolter Kluwer Sverige, 2016, 11:e upplagan, s. 17–26).
HANDBOK I ARBETSRÄTT FÖR SVENSKA KYRKAN
vänder sig till dig som behöver kunskap om arbetsrätt utifrån Svenska kyrkans särskilda uppdrag, organisation och interna regelverk. Handboken är uppdaterad med anledning av de omfattande förändringar som skett under senare år och har
som mål att underlätta arbetet med arbetsgivarfrågor. Den kombinerar saklig information med mallar och praktiska exempel.
Boken behandlar bland annat rekrytering och anställning, samverkan och förhandlingar med fackliga organisationer, lönesättning, arbetstid, ledigheter, arbetsmiljö och rehabilitering, likabehandling och diskrimineringsfrågor, visselblåsarfunktion, ersättningar, tjänstedräkt och tjänstebostad samt omplacering, verksamhetsövergång och avslut av anställning med omställning till nytt arbete.
Författare är YLVA WÅHLIN, jurist med arbetsrättslig inriktning och lång erfarenhet av arbetsgivarfrågor inom Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.