Hälso- och sjukvård
NIVÅ 2
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm
www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör och bildredaktör: Maria Sandum
Grafisk form: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction
Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Omslagsfoto: Plattform/Johnér
Hälso- och sjukvård – nivå 2
ISBN: 978-91-523-6984-5
© 2026 Johan Strömberg, Anna-Karin Axelsson & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Interak, Polen 2026
Förord
Hälso- och sjukvård nivå 2 ger fördjupade kunskaper i hälso- och
sjukvård och de medicinska åtgärder som en undersköterska kan få utföra vid arbete på en vårdinrättning eller i en persons hem. Boken är en fortsättning på Hälso- och sjukvård nivå 1 och utgår från att läsaren har viss kunskap i människokroppens anatomi och fysiologi samt frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på hälsa och livskvalitet.
Hälso- och sjukvård nivå 2 är i första hand avsedd för den programgemensamma kursen Hälso- och sjukvård nivå 2 (100 p) i gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram samt motsvarande utbildning inom vuxenutbildning men kan även användas i yrkeshögskoleutbildningar, uppdragsutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar eller annan kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård.
Boken inleds med ett kapitel som beskriver det folkhälsoarbete som handlar om att förhindra och förebygga sjukdom och ohälsa, samt skapa eller förbättra hälsan och välbefinnandet för alla i samhället.
Bokens övriga kapitel belyser vanliga medicinska och kirurgiska sjukdomar och skador i människokroppens olika organsystem. Dessutom behandlas operationssjukvård, rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalansen, kroppens energi- och näringsbehov, medicintekniska uppgifter samt livräddande åtgärder i särskilda kapitel. Boken avslutas med ett kapitel om digitala hjälpmedel med en fördjupning om AI inom hälso- och sjukvård.
Samtliga kapitel är uppbyggda med viktiga begrepp, korta frågor efter varje avsnitt, en sammanfattning och övningsuppgifter samt ett fördjupningsavsnitt i slutet. Vissa kapitel avslutas dessutom med praktiska övningar eller ta-reda-på-uppgifter som kan utföras tillsammans med kurskamrater eller på egen hand.
Vi hoppas att bokens innehåll ger dig som läsare en fortsatt bra grund samt motivation för ett kommande arbete inom hälso- och sjukvård.
Trevlig läsning!
Johan Strömberg och Anna-Karin Axelsson
2:3
3:3 Pacemakerbehandling
4. Nervsystemets sjukdomar och smärta
4:1 Blödningar i hjärnan
4:2 ALS
4:3
5:1 Urinvägsinfektion
5:2 Tarminfektioner
5:3 Fästingöverförda infektioner
5:4 Hygienrutiner
6:2 Njurinsufficiens
6:3 Prostataförstoring
7. Vanliga skador 174
7:1 Skallskador
7:3 Allmän frakturlära
7:4 Bukskador
7:5 Skador på halskotpelaren 198 Sammanfattning 201 Studieuppgifter 201
8. Rörelseorganens skador och sjukdomar 202
8:1 Höftfraktur 205
8:2 Artroplastik 208 Sammanfattning 213 Studieuppgifter 214
8:3 Osteoporos
9. Sjukdomar i mag- tarmkanalen 222
9:1 Akut buk 225
9:2 Magsår
9:3 Gallsten
9:4 Bukspottkörtelinflammation
9:5 Blindtarmsinflammation
9:6 Inflammatoriska tarmsjukdomar
9:7 Tarmvred
10. Cancer och cancersjukdomar
10:1 Allmänt om cancer
10:2 Prostatacancer
10:3 Bröstcancer
10:4 Tjock- och ändtarmscancer
10:5 Hudcancer
10:6 Lungcancer
10:7 Blodcancer
11. Bränn- och köldskador
11:1 Termiska skador
11:2 Brännskador
11:3 Kylskador
11:4 Allmän nedkylning
11:5 Olyckor med elektrisk ström
12. Transplantation
12:1 Allmänt om transplantation
12:2 Organdonator
12:4 Njurtransplantation
12:5 Levertransplantation
12:6 Hjärttransplantation
12:7 Vävnadstransplantation
13. Operation
13:1 Att opereras
13:2 Preoperativ vård
13:3 Peroperativ vård
13:4 Postoperativ vård
13:5 Titthålskirurgi 369 Sammanfattning 371 Studieuppgifter 371
14. Vätskebalans samt energi- och näringsbehov 372
14:1 Transport av ämnen
14:2 Vattenbalansen 378
14:3 Elektrolytbalansen 382
14:4 Syra-basbalansen
14:5 Energi- och näringsbehov
Hormonbalansen
15. Medicintekniska uppgifter 400
15:1 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 403
15:2 EKG-registrering 407
15:3 Kateterisering av urinblåsan 411
15:4 Blodprovstagning
15:5 Injektioner inklusive insulingivning 428 15:6 Sondmatning 434
15:7 Sugning av övre luftvägar 439
15:8 Stomi och dränage 441
Sammanfattning 447 Studieuppgifter 452
15:9 Lumbalpunktion 457
15:10 Benmärgspunktion 459
16. Livräddande åtgärder 464
16:1 SX-ABCDE
16:2 S-HLR
16:3 Barn-HLR
16:4 Hjärtstartare och defibrillator
17. Digitalisering inom hälso- och sjukvård 484
17:1 E-hälsa och välfärdsteknik 487
17:2 Digitala hjälpmedel och annan teknisk utrustning 490
17:3 Digitaliserad hälso- och sjukvård – fördelar och utmaningar 492 Sammanfattning 495
Studieuppgifter 497
17:4 AI inom hälso- och sjukvård 499 Sammanfattning 501 Studieuppgifter 501 Berättelser
begrepp 526 Sökordsregister 543
Centralt innehåll 547
Läs- och länktips 552 Bildförteckning 554
Cancer och cancersjukdomar
I det här kapitlet får du lära dig om vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder vid cancer. Dessutom ingår en beskrivning av de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige.
Avsnitt
10:1 Allmänt om cancer
10:2 Prostatacancer
10:3 Bröstcancer
10:4 Tjock- och ändtarmscancer
10:5 Hudcancer
10:6 Lungcancer
Viktiga begrepp
• Tumör
• Benign
• Malign
• Metastas
• Onkologi
• Cancerogen
• Cytostatika
• Palliativ vård
• PSA
• Biopsi
• Rektoskopi
• Coloskopi
• Stomi
• Basaliom
• Skivepitelcancer
• Malignt melanom
• Dermatoskop
• Bronkoskopi
Syfte
• Kunskaper om olika sjukdomstillstånd, riskfaktorer och behandlingar samt om centrala begrepp inom området.
10:1 Allmänt om cancer
Cancer är en sjukdom som kräver skräddarsydd individuell behandling och omvårdnad. Tidig upptäckt och professionell vård kan förbättra prognos och livskvalitet. En personcentrerad vård där patientens behov och upplevelser står i centrum är avgörande genom hela sjukdomsresan – från diagnos till behandling, rehabilitering eller palliativ fas.
Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar som uppstår när kroppens egna celler förändras och börjar dela sig okontrollerat. Cancerceller kan uppstå i alla organ och i all vävnad i människokroppen.
När tillräckligt många cancerceller bildats uppstår om klump som kallas tumör. En tumör kan vara:
– Benign (godartad). Tumören kan växa men den sprider sig inte till andra organ.
– Malign (elakartad). Tumören sprider sig till andra organ genom att celler lossnar från tumören och förs vidare med blodet eller lymfan till ett annat organ och en metastas (dottertumör) bildas.
Varje år drabbas cirka 20 miljoner människor i världen av cancer och i Sverige cirka 68 000 människor årligen. Cancer kan drabba människor i alla åldrar men är vanligare i högre åldrar.
Den medicinska specialitet som ansvarar för medicinsk behandling och vård av cancerpatienter kallas onkologi som betyder ”läran om tumörer”. Läkaren som är specialist på cancersjukdomar kallas onkolog.
De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige är:
– prostatacancer
– bröstcancer
– tjock- och ändtarmscancer
– hudcancer
– lungcancer.
I Sverige finns ett nationellt cancerregister där alla diagnostiserade cancerfall ska registreras. Syftet med registret är att kartlägga förekomsten av cancersjukdomar och att se om det förekommer en förändring av olika former av cancersjukdomar över tid.
Orsak
Orsaken till cancer är ofta en kombination av genetiska faktorer, livsstil och yttre påverkan.
Genetiska faktorer:
Cancer är en genetisk sjukdom men det innebär inte att cancer är ärftlig. I många fall är det i stället genförändringar som uppstår som orsakar cancer. Generna påverkas bland annat av vår livsstil.
Livsstil:
– Rökning
Ett ämne som kan framkalla cancer benämns som att ämnet är cancerogent. Tobaksröken innehåller många cancerogena ämnen och är den vanligaste riskfaktorn för att utveckla cancer, främst lungcancer.
– Felaktig kost
Hälsosam kost kan minska risken för cancer, främst tarmcancer.
Kosthållning för att minska risken för cancer
• Ät fiberrik kost
• Undvik livsmedel med tomma kalorier
• Begränsa intaget av rött och processat kött
• Välj vatten som törstsläckare och måltidsdryck
• Undvik kosttillskott
Fiberrik kost
Fibrer är bra för att tarmarna ska fungera och minskar därför risken att utveckla tarmcancer.
Exempel på livsmedel som innehåller mycket fibrer är fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter, till exempel bönor, ärtor och linser.
Nyckelhålsmärkta livsmedel är ofta fiberrika.
Undvik livsmedel med tomma kalorier
Livsmedel som innehåller många så kallade tomma kalorier kan, om de konsumeras ofta, orsaka cancer. Exempel på sådana livsmedel är skräpmat, snacks, bakverk, efterrätter och godis.
Begränsat intag av rött och processat kött
Rött och processat kött ökar risken för cancer. Rekommendationen är att inte äta mer än 350–500 gram rött kött i veckan. Kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt räknas till rött kött. Exempel på processat kött är korv, leverpastej, skinka och bacon.
I stället för rött kött är kyckling, ägg, fisk, linser och bönor ett hälsosammare alternativ.
Vatten som törstsläckare och måltidsdryck
Drycker där socker tillsatts bör undvikas. Saft, juice, festis och kolsyrad dryck innehåller mycket socker. Därför är vatten det bästa alternativet som törstsläckare och som måltidsdryck.
Undvik kosttillskott
Det är alltid hälsosammare att äta en näringsrik kost i stället för att tillföra olika former av kosttillskott.
Minskad fysisk aktivitet
Forskning visar att inaktivitet ökar risken för cancer. Exakt hur det påverkar är inte klarlagt men fysisk aktivitet ger en snabbare passage av födan genom tarmen, påverkar vissa hormoner positivt och stärker kroppens immunförsvar mot bland annat cancerceller.
Övervikt och fetma
Felaktig kost och minskad fysisk aktivitet kan leda till övervikt och fetma som ökar risken för cancer.
Alkohol
När alkohol bryts ner i kroppen bildas ett ämne som heter acetaldehyd som är ett cancerogent ämne.
Solning
Solljuset innehåller ultravioletta strålar (UV-strålar) som är ett viktigt tillskott för kroppen för att kunna bilda D-vitaminer. För mycket ultravioletta strålar är däremot skadligt för huden, speciellt om huden bränns. Då finns risk att utveckla hudcancer där malignt melanom är den vanligaste varianten. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige. Barn har extra känslig hud och ska därför skyddas särskilt noga.
Virus:
Humant papillomvirus (HPV) kan orsaka infektioner som kan leda till cellförändringar. Cellförändringar som inte upptäcks i tid kan utvecklas till cancer, främst i slidan och livmodern.
Alla kvinnor mellan 23 och 64 år erbjuds regelbundet provtagning för att eventuellt påvisa HPV-virus.
Barn i femte och sjätte klass erbjuds vaccin mot HPV genom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Detta gäller även pojkar eftersom HPV smittar genom sexuell kontakt.
Symtom
Cancercellerna klumpar ofta ihop sig och bildar en tumör i ett organ eller en vävnad. Tumören kan efter ett tag kännas eller ses som en knöl.
Symtomen vid cancer varierar beroende på vilken typ av cancer det rör sig om och var i kroppen den sitter. Det är vanligt att symtomen i början är diffusa eller obefintliga vilket kan försvåra tidig upptäckt. Några allmänna varningssignaler kan vara:
• ofrivillig viktminskning
• trötthet som inte går över vid vila
• smärta utan tydlig orsak
• knölar eller förhårdnader, särskilt i bröst eller testiklar
• hudförändringar eller förändrade födelsemärken
• blödningar utan känd orsak, till exempel blod i urin, avföring eller upphostningar
• långvarig hosta eller heshet
• förändrade tarm- eller urinvanor.
Tidig upptäckt ökar chanserna till framgångsrik behandling. Därför är det viktigt att söka vård vid ihållande eller oförklarliga symtom.
Behandling
Behandlingen av cancer beror på cancertyp, vilket stadium cancern är i, patientens allmänna hälsa och individuella önskemål. De vanligaste behandlingsformerna är:
• Kirurgi: Avlägsnande av tumören och eventuellt omkringliggande vävnad. Används ofta när cancern är begränsad till ett specifikt område utan spridning.
• Strålbehandling: Riktad radioaktiv strålning används för att döda cancerceller eller krympa tumörer. Strålbehandling ges ofta som ensam behandling men kan även vara aktuellt både före och efter kirurgi.
• Cytostatika (kemoterapi): Läkemedel som i dagligt tal kallas för cellgifter påverkar cellernas delning och dödar snabbväxande celler som cancerceller. Nackdelen är att cytostatika även påverkar friska snabbväxande celler vilket kan ge biverkningar i benmärg, hår och slemhinnor. Följden blir ofta håravfall under behandlingen men de normala cellerna återhämtar sig när behandlingen avslutas.
• Immunterapi: Immunterapi är ett sätt att stimulera kroppens eget immunsystem att angripa cancercellerna genom att till exempel tillföra antikroppar.
• Hormonbehandling: Vid hormonell behandling används olika läkemedel som blockerar eller minskar det kvinnliga könshormonet östrogen eller blockerar det manliga könshormonet testosteron. Behandlingen används därför framför allt vid hormonberoende cancerformer som bröst- och prostatacancer.
• Målinriktad behandling: Läkemedel som angriper specifika molekyler i cancercellerna. Behandling med målinriktade läkemedel kan användas både som botande och lindrande behandling. När dessa läkemedel ingår i en botande behandling kombineras de ofta med annan form av behandling.
Flera av behandlingarna ges ibland i kombination för att uppnå bästa möjliga resultat.
Hälso- och sjukvård och omvårdnad
Omvårdnaden av patienter med cancer är central och kräver ett helhetsperspektiv. Den omfattar både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter av vården. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal har en viktig roll i att stödja patienten och hens närstående genom hela vårdförloppet – från diagnos till eventuell rehabilitering, palliativ vård eller eftervård.
Både patient och närstående befinner sig ofta i en kris då cancerdiagnosen meddelas. Viktiga delar i omvårdnaden av patient och anhörig inkluderar därför:
• Information och delaktighet: En tydlig och sanningsenlig information om diagnos, behandling och biverkningar är viktigt för att patienten och de närstående ska känna sig trygga. Dessutom är det viktigt att involvera patienten i beslut som tas kring hens vård.
• Symtomlindring: Behandling av smärta, illamående, trötthet, aptitlöshet och andra vanliga symtom.
• Psykosocialt stöd: Många patienter och närstående upplever oro, nedstämdhet eller ångest. Samtal och kontakt med kurator eller psykolog kan vara värdefullt.
• Nutrition och vätska: Det är viktigt att följa upp närings- och vätskeintag och kunna ge den hjälp som behövs vid illamående och sväljsvårigheter.
• Rehabilitering: Fysisk träning, kostråd, arbetsterapi och hjälp med att återgå till vardagen efter behandling är viktigt för en individuellt anpassad vård.
• Palliativ vård: När sjukdomen inte går att bota ska fokus i behandlingen vara att lindra de symtom som uppkommit. Alla människor måste få känna att de kan behålla en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede.
Att vårda cancerpatienter innebär inte bara att hantera medicinska tillstånd utan också att bemöta och kommunicera med patienter och närstående i en av livets mest krävande perioder. Krissituationer uppstår ofta vid själva cancerbeskedet, i samband med ett dödsbesked, vid oväntade förändringar i vårdförloppet, när behandlingen inte fungerar, eller när en patient plötsligt försämras. Dessa situationer påverkar inte bara patienten och de närstående, det påverkar också hälso- och sjukvårdspersonalen, både känslomässigt och professionellt.
Hälso- och sjukvårdspersonal är också människor med egna känslor och kan själva uppleva krisreaktioner vid svåra situationer, särskilt om de har en nära relation till patienten/närstående eller om ett dödsfall sker oväntat.
Därför är det viktigt att ha tillgång till kollegialt stöd, exempelvis i form av reflektionsträffar eller debriefing. Personalen måste känna till sina egna gränser och kunna ta en paus eller be om avlösning vid behov. Dessutom ska arbetsgruppen uppmuntra en öppen kommunikation där de kan uttrycka oro, osäkerhet eller sorg utan att behöva känna skuld eller svaghet.
KAN DU NU?
Vilka livsstilsfaktorer kan öka risken för att utveckla cancer? Beskriv skillnaden mellan en benign och en malign tumör.
10:2 Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige med cirka 10 000 nya sjukdomsfall per år. Prostatacancer är också den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige. Cancern utvecklas i prostatakörteln och växer ofta långsamt. Orsaken är oftast inte känd men troligen spelar ålder och ärftlighet in. Det är ovanligt att sjukdomen uppstår före 65 års ålder.
Prostatacancer kan sprida sig och bilda metastaser i lymfkörtlar, skelett, lungor och lever.
Symtom
Många män får med stigande ålder en förstorad prostata. En förstorad prostata är godartad och inte detsamma som cancer, men symtomen liknar varandra.
Vanliga symtom: – behov av att kissa ofta – svag urinstråle – svårighet att kissa – blod i urinen.
Om prostatacancern har spridit sig och bildat metastaser i skelettet upplevs ofta smärta i rygg och bäcken.
Prostatacancer
Normal prostatakörtel
Prostatakörtel med cancertumör
Urinblåsa
Diagnos och utredning
De vanligaste undersökningarna vid misstänkt prostatacancer är:
• blodprov – PSA (prostataspecifikt antigen).
• rektalundersökning
• magnetröntgen – MR
• vävnadsprov – biopsi.
PSA-prov
PSA tas som ett vanligt venprov och är ett proteinämne som bildas i prostatakörteln där det framför allt återfinns i hög koncentration i sädesvätskan. Små mängder kan normalt också finnas i blodet. PSAvärdet i blodet ökar med stigande ålder och vid olika prostatasjukdomar, till exempel godartad prostataförstoring eller prostatacancer.
PSA-prov genomförs ofta vid vanliga hälsokontroller där avsikten är att tidigt upptäcka prostatacancer.
Rektalundersökning
Om PSA visar ett förhöjt värde kan läkaren gå vidare och genomföra en rektalundersökning. Undersökningen innebär att läkaren känner med ett finger upp i ändtarmen och lokaliserar prostatakörteln. Om läkaren känner knölar i körteln är sannolikheten stor att det rör sig om prostatacancer.
Magnetröntgen – MR
En magnetröntgen kan visa om det är prostatacancer och vidare utredning måste då genomföras.
Vävnadsprov – biopsi
Om magnetröntgen visat att det är cancer i prostatakörteln görs en biopsi på prostatan. Ett vävnadsprov bekräftar diagnosen.
När diagnosen har ställts genomförs en omfattande utredning för att se om prostatacancern har spridit sig och bildat metastaser. Vanliga undersökningar för att eventuellt hitta metastaser är röntgenundersökningar av skelett och lungor.
Behandling
Behandlingen kan se olika ut beroende på om cancern har bildat metastaser eller inte.
Om prostatacancern inte har bildat metastaser är behandlingsmetoderna antingen operation eller strålning. Båda metoderna är ofta botande behandlingar. Vid operation tas hela prostatakörteln bort.
Om prostatacancern har spridit sig och bildat metastaser i ett annat organ är hormonbehandling den vanligaste behandlingen. Målsättningen med hormonbehandling är att minska det manliga könshormonet testosteron. Detta hormon behöver prostatacancern för att växa och om mängden testosteron minskar så växer inte heller prostatacancern utan krymper i stället i storlek och sjukdomsförloppet bromsas in. Behandlingen är inte botande men kan förlänga överlevnaden, ibland i flera år.
KAN
DU NU?
Vilka är de vanligaste symtomen vid prostatacancer? Vad är ett PSA-test?
10:3 Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor i Sverige och dessutom i hela världen. Även män kan drabbas av bröstcancer men det är mycket ovanligt.
Riskfaktorer för att drabbas av bröstcancer är:
– kön
– ålder
– hormonella faktorer
– övervikt
– alkohol
– joniserad strålning
– ärftlighet.
Hormonella faktorer innebär en förhöjd risk att utveckla bröstcancer vid följande tillfällen:
– flickor som får sin första menstruation tidigt
– kvinnor som har en sen sista menstruation
– kvinnor som aldrig fött barn.
Symtom
• Knöl i bröstet eller armhålan.
• Sekretion från bröstvårtan.
• Indragning av bröstvårtan.
• Hudförändringar på bröstet.
Diagnos och utredning
Cirka hälften av alla bröstcancerfall diagnostiseras genom de symtom som uppvisas och hälften genom hälsoundersökning med mammografi. Alla regioner ska erbjuda samtliga kvinnor mellan 40 och 74 år en avgiftsfri mammografiundersökning för att tidigt upptäcka bröstancer. Undersökningen ska upprepas ungefär vartannat år.
Då symtom uppvisas genomförs alltid en mammografiundersökning för att fastställa eller avfärda diagnosen.
Om mammografiundersökningen visar en tumör tas en biopsi, det vill säga ett vävnadsprov på knölen.
Behandling
• kirurgisk behandling
• strålbehandling
• läkemedelsbehandling.
Kirurgisk behandling
Operation är den vanligaste behandlingsformen och kan genomföras på två sätt. Antingen opereras hela bröstet och lymfkörtlar i armhålan bort eller också opereras bara själva knölen bort. Syftet är då att försöka bevara så mycket av bröstet som möjligt. Den senare, bröstbevarande operationen är den vanligaste.
Det rosa bandet symboliserar kampen mot bröstcancer
Strålbehandling
Strålbehandling genomförs efter ett kirurgiskt ingrepp som en postoperativ behandling för att komma åt eventuella cancerceller som finns kvar i bröstet eller i lymfkörtlar.
Läkemedelsbehandling
Som komplement efter en bröstcanceroperation kan läkemedelsbehandling inledas där syftet är att försöka förhindra att cancern kommer tillbaka.
Läkemedelsbehandlingen kan bestå av främst två huvudgrupper.
Hormonbehandling ges för att minska det kvinnliga hormonet östrogen. Detta hormon möjliggör annars att cancercellerna fortsätter att dela sig.
Cytostatika kan ges för att angripa eventuella cancerceller som inte opererats bort.
Hur diagnosticeras bröstcancer?
Vad är syftet med hormonbehandling vid bröstcancer?
KAN DU NU?
10:4 Tjock- och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer är den näst vanligaste cancersjukdomen för både kvinnor och män. Medelåldern för de som insjuknar är ungefär 70 år.
Orsak
Hälften av alla tjock- och ändtarmscancerfall orsakas av faktorer som har med livsstilen att göra. Följande faktorer anses öka risken för att sjukdomen utvecklas:
• intag av rött och processat kött
• alkohol
• rökning
• övervikt med högt BMI
• låg fysisk aktivitet.
Samtliga riskfaktorer kan påverkas genom hälsofrämjande åtgärder.
Personer med en inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit har en ökad risk att drabbas av tjock- eller ändtarmscancer.
Symtom och utredning
Allmänna symtom som ofta innebär att en vidare utredning genomförs är viktnedgång och anemi – blodbrist.
Specifika symtom som uppträder från magtarmkanalen är:
• förstoppning
• diarré
• blod i avföringen (melena)
• magsmärta
• tarmvred.
Utredning
Blod i avföringen upptäcks genom att personen får lämna tre avföringsprov – F-hb. Om något av dessa prov påvisar blod i avföringen kan det vara tecken på bland annat tarmcancer. En fortsatt utredning måste därefter genomföras.
I Sverige erbjuds alla mellan 60–74 år att lämna avföringsprov för att eventuellt upptäcka osynligt blod i avföringen.
Nästa steg i utredningen kan vara att läkaren genomför en rektalundersökning genom att känna med ett finger upp i ändtarmen om det finns förhårdnader eller knölar. Andra undersökningar kan vara att titta upp i tarmen med ett endoskop, antingen rektoskopi som ser upp i ändtarmen eller coloskopi som ser högre upp i tjocktarmen. Samtidigt under endoskopin kan läkaren ta ett vävnadsprov (biopsi) som sedan skickas för analys. Dessutom ingår ofta en colonröntgen som tillsammans med vävnadsprovet kan bekräfta diagnosen.
Behandling
Behandlingsprinciperna vid tjock- och ändtarmscancer skiljer sig inte mot behandlingen vid andra cancerformer. Grunden är operation, strålbehandling och cytostatika.
Operation
Målet med att operera tarmcancer är alltid att bota sjukdomen. I de flesta fall opereras tarmdelen där tumören sitter bort. Därefter sys tarmen ihop och tarmfunktionen återhämtar sig efter en tid. I vissa fall behöver en tillfällig öppning göras på magen där avföringen töms.
Denna öppning kallas för stomi. En permanent stomi är idag ovanligt men kan i vissa fall vara nödvändig.
Strålbehandling
Strålbehandling brukar tillämpas några dagar eller veckor innan operation. Syftet är att minska risken för återfall efter operation.
Cytostatika
Cytostatika kombineras ofta med strålbehandling men i vissa fall kan cytostatika komplettera operation, främst vid tjocktarmscancer. Syftet är då att avdöda eventuella cancerceller som inte försvunnit vid operationen.
Cytostatika används också vid tillfällen då cancern har spridit sig i kroppen och inte går att bota. Behandlingen kan då få sjukdomen att bromsa upp vilket kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten.
Läs berättelsen om Vilhelm i bilagan i slutet av boken.
KAN DU NU?
Vilket test används för att upptäcka osynligt blod i avföringen?
Vilka endoskopiska undersökningar kan genomföras för att undersöka tarmen?
10:5 Hudcancer
Hudcancer är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar som drabbar huden. De tre vanligaste är basalcellscancer (basaliom) som är den vanligaste, skivepitelcancer är den som ökar mest och malignt melanom är den som är allvarligast.
Orsak
Alla typer av hudcancer orsakas i de flesta fall av solens ultravioletta strålar (UV-strålar). De flesta vet att solens strålar kan orsaka hudcancer men ändå är det många som inte skyddar sig och överhuden drabbas av en brännskada. Barn ska skyddas särskilt noga då deras hud är extra känslig.
För att minska risken för att utveckla hudcancer finns det främst fyra enkla åtgärder att vidta:
1) Skugga. Undvik om möjligt att vistas i direkt solljus mellan klockan 11.00 och 15.00 då solen är som starkast.
2) Solskyddsmedel. Vattenfast solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor skyddar huden där kläder inte täcker huden. Solskyddsfaktorn ska vara så hög som möjligt, minst solskyddsfaktor 30 men gärna 50.
3) Kläder. Skyddande klädesplagg hindrar UV-strålarna från att nå huden.
4) Undvik solarier. Solning i ett solarium har samma effekt som solstrålarna och kan orsaka hudcancer.
En annan orsak till att hudcancer utvecklas är att personer med ljus hud har sämre skydd än personer med mörk hud. Mörkfärgad hud innehåller ämnet melanin som skyddar mot solens UV-strålar.
Personer som är rödhåriga och blonda samt dessutom har blåa ögon har större benägenhet att utveckla hudcancer.
Symtom på hudcancer
• Ett födelsemärke som börjar växa, klia eller på annat sätt ändrar utseende.
• En ny pigmentfläck som dessutom börjar växa.
• Ett sår som läker men återkommer på samma plats.
• Andra hudförändringar som till exempel förhårdnader, fläckar, rodnader samt knottrig, fjällig och skrovlig hud.
Behandling och utredning
Hudförändringar kontrolleras genom att läkaren tittar med ett dermatoskop som är ett instrument med förstoring. Efter dermatoskopi kan läkaren ta ett vävnadsprov, biopsi, för att fastställa diagnosen.
Behandlingsprincipen vid alla typer av hudcancer domineras av operation. Tumören och ett friskt avsnitt runt tumören opereras bort. I vissa fall kan operation kombineras med strålbehandling eller cytostatika.
Behandlingsresultaten vid hudcancer är goda. Mellan 80 och 85 procent av alla med malignt melanom botas och cirka 95 procent av alla med skivepitelcancer kan botas med operation. Basalcellscancer sprids nästan aldrig och i stort sett alla patienter botas.
KAN DU NU?
Vilken typ av hudcancer är vanligast, vilken ökar mest och vilken är allvarligast?
Vilken är den främsta orsaken till hudcancer?
10:6 Lungcancer
Vid lungcancer är det i de flesta fall en cell i lungornas slemhinna som har börjat dela sig ohämmat och som efter en tid, kanske flera år, har bildat en tumör.
Det är vanligt att metastaser bildas i lungorna. Modertumören finns i ett annat organ där cancerceller sprids och transporterats med blodet till lungan. En förklaring till detta är att allt blod passerar genom lungorna och risken för att en cancercell som cirkulerar i blodet sätter sig i lungan och bildar en metastas är därför relativt hög.
Orsak
• rökning
• asbest
• radon
• bilavgaser
• industriutsläpp.
Den klart vanligaste orsaken till lungcancer är rökning men även ickerökare kan drabbas. Passiv rökning, det vill säga att vistas i en miljö där tobaksrökning förekommer är också förknippat med en ökad risk för lungcancer.
Miljöfaktorer bidrar också till att öka risken för lungcancer.
Asbest är ett samlingsnamn för olika mineraler och består av tunna, starka fibrer. Dessa mineraler har använts mycket inom fordonsindustrin samt i byggnadsmaterial och andra produkter. Asbest är ett cancerframkallande ämne och är förbjudet att använda i Sverige men materialet finns kvar i bland annat många äldre byggnader.
Radon är en osynlig och luktfri, radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radium är ett ämne som finns i berggrunden. Radon kan tränga in i bostäder och inandning kan öka risken för lungcancer.
Även inandning av bilavgaser och industriutsläpp utgör en ökad risk för att utveckla lungcancer.
Om miljöfaktorerna kombineras med rökning ökar riskfaktorn stort.
Det finns undersökningar som visar att cirka sex lungcancerfall av tio skulle kunna förebyggas.
Symtom
Många olika symtom kan förekomma vid lungcancer och ofta är det sjukdomstecken som också är vanliga vid andra lungsjukdomar. Symtomen kommer ofta i ett sent skede vid lungcancer.
• hosta eller torrhosta under längre tid
• blodiga upphostningar
• andfåddhet i vila
• smärta i bröstkorgen
• pipande eller väsande andning
• lunginflammation
• viktnedgång och tappad matlust.
Behandling och utredning
När läkaren lyssnar på lungorna med ett stetoskop och upptäcker att det låter misstänkt är nästa steg en lungröntgen som ofta ställer diagnosen. Ibland går läkaren vidare med en skiktröntgen, datortomorafi som visar hur stor tumören är.
När en tumör har lokaliserats via röntgen är nästa steg i utredningen att genomföra en bronkoskopi. Ett bronkoskop är ett böjligt instrument som via andningsvägarna förs ner till lungan. Via bronkoskopet kan läkaren studera och undersöka lungvävnaden via en TV-skärm. Samtidigt kan läkaren ta ett vävnadsprov, biopsi, på tumören för att se vilken typ av cancerceller det handlar om.
Som vid alla cancerformer är operation förstahandsbehandling med syftet att operera bort tumören. Operation kombineras också ofta med både strålbehandling och cytostatika.
KAN DU NU?
Vilken är den vanligaste orsaken till lungcancer?
Nämn fyra miljöfaktorer som ökar risken för lungcancer.
Sammanfattning
10:1 Allmänt om cancer
• Cancer är ett samlingsnamn för över 200 sjukdomar där kroppens celler delar sig okontrollerat.
• Cancer beror på en kombination av genetik, livsstil och yttre faktorer.
• Riskfaktorer inkluderar rökning, felaktig kost, fysisk inaktivitet, övervikt, alkohol, UV-strålning och vissa virus.
• De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer.
• Cirka 68 000 personer får cancer varje år i Sverige.
• Vanliga symtom är oförklarlig trötthet, viktminskning, smärta, knölar, blödningar, hudförändringar och förändrade avföringsvanor.
• Behandling av cancer inkluderar kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målinriktad behandling.
• Vid omvårdnaden av cancerpatienter är det viktigt att personalen har ett helhetsperspektiv vilket innefattar att ta hänsyn till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.
10:2 Prostatacancer
• Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med cirka 10 000 nya fall per år.
• Symtomen vid prostatacancer är täta urinträngningar, svag stråle, svårigheter att kissa och blod i urinen.
• Vanliga undersökningar är PSA-prov, rektalundersökning, magnetröntgen och biopsi.
• Om cancern inte har spridit sig används operation och/eller strålbehandling – båda i botande syfte.
• Om cancern bildat metastaser används hormonbehandling som bromsar sjukdomen genom att sänka testosteronnivåerna.
10:3 Bröstcancer
• Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och i världen.
• Riskfaktorer inkluderar kön, ålder, hormonella faktorer, övervikt, alkohol, strålning och ärftlighet.
• Vanliga symtom är en knöl i bröstet eller i armhålan, sekretion från bröstvårtan, indragen bröstvårta och hudförändringar på bröstet.
• Bröstcancer upptäcks via symtom eller mammografi.
• Kvinnor mellan 40–74 år erbjuds avgiftsfri mammografi vartannat år.
• Vid misstänkt cancer tas vävnadsprov (biopsi).
• Operation är vanligast – antingen tas hela bröstet bort eller bara tumören, så kallad bröstbevarande kirurgi.
10:4 Tjock- och ändtarmscancer
• Tjock- och ändtarmscancer är den näst vanligaste cancerformen hos både kvinnor och män i Sverige med en medelålder för insjuknande på omkring 70 år.
• Riskfaktorer är bland annat intag av rött kött, processat kött, alkohol, rökning, övervikt och låg fysisk aktivitet samt inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
• Vanliga symtom är viktnedgång, blodbrist (anemi), förstoppning, diarré, blod i avföringen, magsmärtor och tarmvred.
• Diagnos sker via avföringsprov, rektalundersökning, endoskopi, biopsi och röntgen.
• Behandlingen består av operation (ibland med tillfällig stomi), strålbehandling och cytostatika.
• Cytostatika används även för att bromsa obotlig cancer och förlänga livskvaliteten.
10:5 Hudcancer
• Hudcancer omfattar flera sjukdomar där basalcellscancer är vanligast, skivepitelcancer ökar mest och malignt melanom är allvarligast.
• Den främsta orsaken är solens UV-strålar, särskilt om huden bränns. Barns hud är extra känslig och bör skyddas noga.
• Förebyggande åtgärder är att söka skugga mitt på dagen, använda solkräm med solskyddsfaktor, bära skyddande kläder och undvika solarier.
• Symtom kan vara förändrade födelsemärken, nya pigmentfläckar, återkommande sår samt fjälliga eller knottriga hudförändringar.
• Behandlingen är oftast kirurgi där tumören och omkringliggande vävnad tas bort.
• De flesta fall av hudcancer kan botas.
10:6 Lungcancer
• Lungcancer uppstår oftast när en cell i lungornas slemhinna börjar dela sig okontrollerat.
• Den vanligaste orsaken är rökning men även asbest, radon, bilavgaser och industriutsläpp ökar risken – särskilt i kombination med rökning.
• Symtomen kommer ofta sent och kan inkludera långvarig hosta, blodiga upphostningar, andfåddhet, bröstsmärta, pipande andning, lunginflammation, viktnedgång och aptitlöshet.
• Diagnos ställs med hjälp av lungröntgen, datortomografi och bronkoskopi där vävnadsprov tas för att fastställa cancertyp.
• Behandlingen består vanligtvis av kirurgi för att ta bort tumören, ofta i kombination med strålbehandling och cytostatika.
Studieuppgifter
10:1 Allmänt om cancer
1. Förklara nedanstående begrepp.
a) benign
b) malign
c) metastas.
2. Vilka livsstilsfaktorer ökar risken för att utveckla cancer?
3. Vilka är de vanligaste behandlingsmetoderna vid cancer?
4. Vad innebär personcentrerad vård vid cancer och varför är det viktigt?
5. Hur kan hälso- och sjukvårdspersonal påverkas av att vårda cancerpatienter, och vilket stöd bör finnas för dem?
6. Vad är onkologi och vilken roll har en onkolog i vården av cancerpatienter?
7. Vilken roll spelar kost och fysisk aktivitet när det gäller att förebygga cancer?
8. Vilka symtom kan vara tidiga varningssignaler på cancer?
9. Varför är det viktigt med tidig upptäckt av cancer och hur kan det förbättra prognosen?
10. Vad innebär palliativ vård och vilka mål har den när cancern inte längre går att bota?
10:2 Prostatacancer
1. Hur många män drabbas av prostatacancer varje år i Sverige?
2. Varför och hur genomförs en rektalundersökning vid misstänkt prostatacancer?
3. Vad visar en magnetröntgen (MR) i utredningen av prostatacancer?
4. Vad krävs för att bekräfta diagnosen prostatacancer?
5. Till vilka andra organ i kroppen kan prostatacancer sprida sig?
6. Vilka behandlingsmetoder används när prostatacancern inte har spridit sig?
7. Hur fungerar hormonbehandling vid spridd prostatacancer och vad är syftet med den?
10:3 Bröstcancer
1. Vilken är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och i världen?
2. Vilka är de vanligaste riskfaktorerna för att utveckla bröstcancer?
3. Hur påverkar hormonella faktorer risken att utveckla bröstcancer?
4. Vilka är de vanligaste symtomen på bröstcancer?
5. Vilken åldersgrupp i Sverige erbjuds avgiftsfri mammografi, och hur ofta?
6. Vad är syftet med att ta en biopsi vid misstänkt bröstcancer?
7. Vad är målet med en bröstbevarande operation jämfört med att ta bort hela bröstet?
8. Varför ges strålbehandling efter en bröstoperation?
9. Vilka två typer av läkemedelsbehandling används efter en bröstcanceroperation och vad är deras syfte?
10:4 Tjock- och ändtarmscancer
1. Vilken är den näst vanligaste cancersjukdomen hos både kvinnor och män?
2. Vilken är den genomsnittliga insjuknandeåldern för tjock- och ändtarmscancer?
3. Vilka livsstilsfaktorer ökar risken för att utveckla tjock- eller ändtarmscancer?
4. Vilka inflammatoriska tarmsjukdomar ökar risken för denna typ av cancer?
5. Vilka specifika symtom från mag-tarmkanalen kan förekomma vid tjock- och ändtarmscancer?
6. Vad är syftet med en stomi och när kan det bli nödvändigt att anlägga en sådan?
7. Varför används strålbehandling innan operation vid ändtarmscancer?
10:5 Hudcancer
1. Varför är det extra viktigt att skydda barn från solen?
2. Nämn två riskfaktorer som kan öka risken för hudcancer.
3. Vilka skyddsåtgärder rekommenderas för att minska risken att utveckla hudcancer?
4. Nämn några vanliga symtom på hudcancer.
5. Hur diagnostiseras hudcancer?
6. Vilken är den vanligaste behandlingen vid hudcancer?
10:6 Lungcancer
1. Varför är det vanligt att det uppstår metastaser i lungorna?
2. Vad innebär passiv rökning och vilken betydelse har det för risken att drabbas av lungcancer?
3. Vad är radon och hur kan det påverka risken att utveckla lungcancer?
4. Vilka symtom är vanliga vid lungcancer?
5. Vad är bronkoskopi och hur går denna undersökning till?
6. Vilka behandlingsmetoder används vid lungcancer?
Avsnitt
10:7 Blodcancer
Viktiga begrepp
• Benmärg
• Akut myeloisk leukemi (AML)
• Akut lymfatisk leukemi (ALL)
• Kronisk myeloisk leukemi (KML)
• Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
• Stamcellstransplantation
• Hodgkins lymfom
• Non-Hodgkins lymfom
• Myelom
• Anemi
• Elfores
• Benmärgsundersökning
10:7 Blodcancer
Det finns många olika sjukdomar i blodet, benmärgen eller lymfsystemet som går under samlingsnamnet blodcancer. Benmärgen har en livsviktig funktion i kroppen eftersom det är i benmärgen som alla blodceller bildas. Benmärgen finns inne i de största skelettbenens hålrum, till exempel i bröstbenet, lårbenet och bäckenet.
Benmärgen producerar tre olika slags blodceller:
1. Röda blodkroppar (erytrocyter) som transporterar syre från lungorna till kroppens alla celler.
2. Vita blodkroppar (leukocyter) som ingår i kroppens immunförsvar och bekämpar infektioner.
3. Blodplättar (trombocyter) som ingår i kroppens koagulationssystem och som hjälper till att stoppa blödningar genom att få blodet att koagulera.
Vid blodcancer störs produktionen av blodceller vilket påverkar blodbilden och får allvarliga konsekvenser för hälsan.
Vanliga symtom vid blodcancer kan vara trötthet, feber, blåmärken, infektioner, viktminskning eller svettningar.
Vanliga former av blodcancer är:
• leukemi
• lymfom
• myelom.
Leukemi
Leukemi är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som drabbar framför allt benmärgen men även levern, mjälten och lymfkörtlarna.
Leukemi finns i fyra olika huvudtyper och delas in i akuta och kroniska tillstånd. Alla skiljer sig åt när det gäller orsak, prognos och behandling.
• Akut myeloisk leukemi (AML)
• Akut lymfatisk leukemi (ALL)
• Kronisk myeloisk leukemi (KML)
• Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
LEUKEMI
benmärg
SYMTOM
PSYKOLOGISKA
• Trötthet
• Minskad aptit
LYMFKÖRTLAR
• Svullna
LUNGOR
• Andfåddhet
MUSKLER
• Muskelsvaghet
HUDEN
• Nattliga svettningar
• Blöder lätt
• Får lätt blåmärken
• Petekier
LEUKEMI är en form av blodcancer som vanligtvis börjar i benmärgen och som resulterar i ett högt antal onormala blodceller.
blodomloppet normala blodkroppar leukemi
Monocyt
Trombocyt
Erytrocyt
Neutrofil
Lymfocyt
SYSTEMISKA
• Viktförlust
• Feber
• Frekventa infektioner
MJÄLTE OCH LEVER
• Förstorade
SKELETT OCH LEDER
• Smärta eller ömhet
Onormal bildning av blodceller
BEHANDLING
Cytostatika Strålbehandling Riktad behandling Stamcellstransplantation
Diagnosen ställs genom blodprov som ofta visar tecken på, antingen förhöjda eller för låga värden av vita blodkroppar i blodet.
Vid misstanke om leukemi görs alltid en benmärgsundersökning som fastställer diagnosen.
Orsak
Orsaken till leukemi är fortfarande okänd men det finns vissa teorier om att yttre faktorer ökar risken för att utveckla sjukdomen. Yttre faktorer kan vara:
• Joniserad strålning. Det finns forskning som visar att många av de som överlevde atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki 1945 i Japan utvecklade akuta leukemier och KML.
• Miljögift och kemikalier. Yrkesverksamma inom jordbruk och gummiindustrin är överrepresenterade för KLL.
• Cytostatika och strålbehandling. Knappt sex procent av de som tidigare behandlats med cytostatika eller strålning utvecklar en akut form av leukemi.
• Lösningsmedlet bensen. Bensen är ett cancerframkallande ämne som används vid framställningen av bland annat plast och nylon. Långvarig exponering för bensen kan framkalla akut leukemi.
• Kromosomförändring. En mutation i en gen som ger upphov till KML.
Behandling
Cytostatika. Cytostatikabehandling är grunden för båda formerna av akut leukemi. Även vid KLL ingår cytostatika för att kontrollera sjukdomen.
Stamcellstransplantation. En stamcellstransplantation innebär att en patient får nya blodbildande stamceller, antingen från en donator eller från patienten själv. När de tas från patienten själv avskiljs de från blodet och förs sen tillbaka genom en intravenös infusion. När stamceller transplaneras från en annan person är det helst från en familjemedlem, oftast ett syskon. Stamceller kan också transplanteras från benmärgen. Stamcellstransplantation kombineras med cytostatika och är en behandlingsmetod som främst används vid akuta leukemier men ibland även vid KLL.
Immunterapi. Immunterapi med antikroppar används främst vid KLL och kompletteras ofta med cytostatika.
Strålbehandling. Vid KLL med kraftigt förstorade lymfkörtlar kan strålbehandling ha effekt genom att minska på lymfkörtlarna.
Tyrosinkinasinhibitorer (TKI). En relativt ny behandlingsmetod med mycket gott resultat. TKI är läkemedel i form av tabletter som ges mot kromosomförändringar vid KML.
Övrig behandling. Både sjukdomen och behandling med cytostatika innebär en ökad risk för blodbrist, blödningar och infektioner. Vid blodbrist ges blodtransfusion. Vid blödningar ges trombocyter som transfusion och vid infektioner ges antibiotika.
Prognos
Prognosen vid alla former av leukemi har förbättrats under de senaste åren, framför allt för barn och unga.
Idag botas drygt 85 procent av alla barn som drabbas av ALL.
Leukemiform Vanlig åldersgrupp Prognos (5-årsöverlevnad)
ALL (akut lymfatisk)
AML (akut myeloisk)
KLL (kronisk lymfatisk)
Barn/unga vuxna >90 % (barn), 30–50 % (vuxna)
Äldre vuxna 40–50 % (yngre), <20 % (äldre)
Äldre vuxna Cirka 85 % (varierar)
KML (kronisk myeloisk) Vuxna >80–90 %
Lymfom
Lymfom är en typ av cancer som utgår från lymfsystemets celler, särskilt lymfocyter som är en sorts vita blodkroppar. Lymfocyternas uppgift är att känna igen, angripa och minnas specifika fiender för människokroppen, till exempel virus, bakterier och cancerceller.
Lymfocyterna är avgörande för att vi ska kunna utveckla immunitet mot vissa sjukdomar.
Lymfom är ett samlingsbegrepp för olika cancersjukdomar som drabbar lymfkörtlarna och kallas därför lymfkörtelcancer. De vanligaste lymfomsjukdomarna är:
• Hodgins lymfom
• Non-Hodgkins lymfom
Den exakta orsaken är oftast okänd men riskfaktorer kan vara ärftlighet, vissa virusinfektioner, nedsatt immunförsvar och tidigare strålbehandling.
Vanliga symtom
• Förstorade lymfkörtlar, oftast på halsen, i armhålor eller ljumskar.
• Feber utan infektion.
• Svettningar, främst nattetid.
• Ofrivillig viktnedgång.
Behandling
Behandlingen består främst av en kombination av antikroppsbehandling och cytostatika. Antikroppsbehandlingen syftar till att återställa immunförsvarets skydd mot bakterier och virus och cytostatikabehandlingen syftar till att döda cancercellerna.
Myelom
Myelom är en form av blodcancer som börjar i plasmaceller i benmärgen.
Plasmacellen omvandlas till en cancercell och börjar föröka sig okontrollerat och tränger undan friska blodbildande celler. Sjukdomen
är kronisk, utvecklas ofta långsamt och drabbar oftast äldre. Myelom påverkar immunförsvaret och skelettet men med behandling kan många leva länge med bibehållen livskvalitet.
Symtom
Skelettsmärtor, främst i ryggen eller bröstkorgen som beror på att myelomcellerna bildar ämnen som kalkar ur skelettet och ger osteoporos. Osteoporos ökar också risken att drabbas av frakturer.
Trötthet som är ett vanligt symtom vid myelom beror på ett lågt blodvärde, anemi
Försämrat immunförsvar som innebär en ökad risk för infektioner, främst i luftvägarna och lungorna.
Förvirring. När skelettet urkalkas ökar kalciumhalten i blodet vilket kan framkalla förvirring.
Njurskada. En förhöjd kalciumnivå i blodet kan skada njurarna vilket innebär att protein läcker ut i urinen och detta skadar njurarna.
Diagnos
Myelom diagnostiseras genom följande undersökningar och provtagningar:
• Skelettröntgen för att upptäcka eventuell osteoporos.
• Blod- och urinprov. De vanligaste blodproverna är att kontrollera blodvärdena och att göra en elfores för att se eventuella onormala proteiner i blodet. Elfores är ett blodprov som kontrollerar mängden immunglobuliner som även kallas antikroppar. Onormala proteiner läcker också ut i urinen vilket kan ses i ett urinprov. Blodprov tas även för att kontrollera njurarnas funktion.
• Benmärgsundersökning. Ett benmärgsprov tas från skelettet med en nål, oftast i höftbenet. Provet ställer diagnosen om det innehåller myelomceller.
Behandling
Behandlingen vid myelom brukar vara en kombination av olika metoder för att bekämpa cancercellerna. Vanligt är att kombinera olika läkemedel, till exempel kortison, cytostatika och antikroppar. Vid myelom som inte har några symtom brukar man avvakta med behandling eftersom sjukdomen har ett långsamt förlopp.
KAN DU NU?
I vilka kroppsdelar uppstår blodcancer?
Vilka är de tre huvudtyperna av blodcancer?
Sammanfattning
10:7 Blodcancer
• Blodcancer drabbar benmärgen, blodet och lymfsystemet, där benmärgen är viktig för produktion av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
• Vanliga symtom vid blodcancer är trötthet, feber, blåmärken, infektioner, viktminskning och svettningar.
• Tre huvudtyper av blodcancer är leukemi, lymfom och myelom.
• Leukemi delas in i fyra typer: akut myeloisk (AML), akut lymfatisk (ALL), kronisk myeloisk (KML) och kronisk lymfatisk (KLL).
• Lymfom är cancer i lymfsystemets celler, särskilt lymfocyter, och behandlas med antikroppar och cytostatika.
• Myelom börjar i plasmaceller i benmärgen och är en kronisk sjukdom. Vanliga symtom är skelettsmärtor, trötthet, infektioner, förhöjd kalciumnivå och njurskador.
Studieuppgifter
10:7 Blodcancer
1. Vilka tre typer av blodceller produceras i benmärgen?
2. Vilka är de vanligaste symtomen vid blodcancer?
3. Vilka fyra huvudtyper av leukemi finns det?
4. Hur ställs diagnosen leukemi?
5. Hur skiljer sig prognosen mellan de olika leukemiformerna?
6. Vilka symtom är vanliga vid lymfom?
7. Hur diagnostiseras och behandlas myelom?
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD NIVÅ 2 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet och motsvarande utbildning inom vuxenutbildningen men passar också för andra utbildningar samt kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård.
Boken ger en introduktion till begreppet folkhälsa och visar hur arbetet med att främja hälsa och motverka ohälsa kan bedrivas på både individuell, nationell och global nivå.
Boken redogör för olika sjukdomar, deras symtom, hur de diagnostiseras samt hur den medicinska behandlingen och omvårdnaden ser ut. Vidare beskrivs den hälso- och sjukvård och de medicinska åtgärder som personal kan utföra på vårdinrättningar eller i personens hem.
Hälso- och sjukvård Nivå 2 redogör för olika medicintekniska uppgifter som är vanliga inom hälso- och sjukvård och hur dessa utförs på ett korrekt och säkert sätt. Vidare beskrivs pre- och postoperativ vård samt medicinsk vård och behandling i samband med organ- och vävnadstransplantationer och vid termiska skador av olika svårighetsgrad.
Varje kapitel i boken är indelat i två delar – Det här måste du kunna! och Vill du veta mer?
Den första delen innehåller det viktigaste som eleverna behöver kunna medan den andra delen erbjuder fördjupning för de som önskar förkovra sig ytterligare. I kapitelstarten presenteras viktiga begrepp. Varje kapitel indelas i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor och sist i kapitlen finns sammanfattningar i punkform samt studieuppgifter. I en separat bilaga återfinns rikligt med patientberättelser som knyter an till bokens kapitel.
Johan Strömberg är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare och har främst undervisat inom akutsjukvård och ambulanssjukvård. För närvarande arbetar Johan som skolchef inom vuxenutbildningen och som avdelningschef inom Avdelningen för vuxenutbildning och arbetsmarknad, båda i Skövde kommun.
Anna-Karin Axelsson är gymnasielärare och skolledare. Hon har bedrivit universitetsstudier i forsknings- och vetenskapsteori samt har initierat och utvecklat underlag för validering inom Vård- och omsorgsprogrammet.