S ocial omsorg NIVÅ
2
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm
www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör och bildredaktör: Sophie Roivas
Grafisk form och omslag: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction
Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Social omsorg – nivå 2
ISBN: 978-91-523-6983-8
© 2025 Cattrin Hurtig & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
Förord
Social omsorg – nivå 2 är i första hand skriven för dig som studerar på
Vård- och omsorgsprogrammet men kan också användas på andra utbildningar där social omsorg och sociala frågor berörs.
Social omsorg – nivå 2 är en fortsättning på Social omsorg – nivå 1 och bygger även på Gerontologi och geriatrik – nivå 1 samt Funktionsförmåga och funktionsnedsättning – nivå 1. Social omsorg spänner över många ämnen och är ett brett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik samt beteende- och samhällsvetenskap.
Enligt ämnesplanen och ämnets syfte handlar social omsorg om att utveckla kunskaper om vårdens och omsorgens arbetsuppgifter, organisation och utveckling både historiskt och i nutid. Även förmågan att på ett ansvarsfullt och yrkesmässigt sätt utföra arbetsuppgifter nära brukare och inom ramarna för socialtjänstlagen ska utvecklas. Ämnet ska dessutom utveckla förmågor som syftar till förståelse för människors behov.
I boken finns flera korta berättelser som är tagna ur mina egna och mina elevers erfarenheter av social omsorg och LSS-verksamheter.
Boken innehåller också exempel på etiska dilemman och förklaringsmodeller för att kunna resonera kring etiska och andra problem inom social omsorg. Boken beskriver utöver det även människan socialt och kulturellt med inslag av sociologi och samhällskunskap.
Min förhoppning är att boken ska ge mer kunskap om social omsorg och en förståelse för vad som formar en människa att bli den unika individ hen är. Varje insats och utförande ges utifrån varje människas unika behov och förutsättningar.
Cattrin Hurtig
Innehåll
KAPITEL ETT
Historiska händelser inom vård och omsorg
1:1 Den historiska utvecklingen 9
1:2 Socialtjänsten nu och då 15
1:3 Vård och omsorg av personer med funktionsnedsättning
KAPITEL TVÅ
Människan socialt och kulturellt
2:1 Det sociala perspektivet på människan
2:3 Det kulturella perspektivet på människan
2:4 Vad är kulturell identitet?
2:5 Kulturarv och kulturgrupper
2:6 Vad är kulturell kompetens?
2:8
–
KAPITEL TRE Barns förutsättningar och behov
3:1 Barns rättigheter
3:2 Anknytningsteori 69
3:3 Grundläggande behov 72
3:4 Utsatta barn 74
3:5 Brister i omvårdnad och omsorg 79
3:6 Barns förutsättningar 81 Sammanfattning 83 Studieuppgifter 85
3:7 Barnombudsmannen 88
3:8 Bris 89
KAPITEL FYRA
Våldsutsatta i särskilt sårbara situationer 92
4:1 Våldsutsatta i särskilt sårbara situationer 95
4:2 Socialtjänstens ansvar och stöd 100
4:3 Social marginalisering 103 Sammanfattning 104 Studieuppgifter 106
4:4 Brottsförebyggande rådet och Brottsofferjouren 109
4:5 Stadsmissionen och Frälsningsarmén 111 Sammanfattning 113 Studieuppgifter 114
KAPITEL FEM
Socialtjänstens förebyggande åtgärder 116
5:1 Socialtjänstens uppdrag 119
5:2 Förebyggande arbete och samverkan 123 Sammanfattning 128 Studieuppgifter 129
5:3 Claes och Johan, fältkuratorer, berättar 131 Sammanfattning 134 Studieuppgifter 135
KAPITEL SEX
Etik inom social omsorg 136
6:1 Etiska resonemang och etiska val 139
6:2 Att ha ett etiskt förhållningssätt 141
6:3 Vad är etiska dilemman och värdekonflikter? 143
6:4 Resonemangsmodeller 147
6:5 Tystnadsplikt och makt 151
6:6 Ansvar 155
6:7 Att sätta gränser 157 Sammanfattning 160
Studieuppgifter 163
6:8 Immanuel Kant och pliktetik 167 Sammanfattning 168 Studieuppgifter 168
KAPITEL SJU
Lagar och regler 170
7:1 Tvångslagar 173
7:2 Anmälningsplikt och orosanmälan 178
7:3 Arbetsmiljölagstiftning 181
7:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 185
7:5 Skyddsombud 186
Sammanfattning 187
Studieuppgifter 189
7:6 Fler lagar du bör känna till 192
7:7 Systematiskt brandskyddsarbete, SBA 194
Sammanfattning 196
Studieuppgifter 197
KAPITEL ÅTTA
Internetbaserade funktioner och stödnätverk 198
8:1 Ett digitaliserat samhälle 201
8:2 Digitala tjänster inom social omsorg 205
8:3 Digitala tjänster inom hälso- och sjukvård 209
8:4 Dokumentationsapplikationer 211
8:5 M-hälsa 214
Sammanfattning 215
Studieuppgifter 218
8:6 Stödnätverk 221
Sammanfattning 223
Studieuppgifter 223
KAPITEL NIO
Samtalsmetodik för stödjande och problemlösande samtal 224
9:1 Lågaffektivt bemötande 227
9:2 Cirkulärt tänkande 229
9:3 Alternativ kompletterande kommunikation, AKK 230
9:4 MI och spegling 232
Sammanfattning 234
Studieuppgifter 236
9:5 TAKK 239
9:6 Bliss och pictogram 240
Sammanfattning 242 Studieuppgifter 243
KAPITEL TIO
Social dokumentation
10:1 Genomförandeplan
10:2 Social journal
10:3 Levnadsberättelse 259 Sammanfattning 261 Studieuppgifter 261
KAPITEL ELVA
Personcentrerad omsorg och teamarbete
11:1 Vad är personcentrerad vård? 265 11:2 Teamarbete
11:3 Metod för kommunikation i team
11:4 Grupprocesser
11:5 Frivilligorganisationer
Sammanfattning
Studieuppgifter
11:6 Aron Lund, samordnare och boendestödjare
och länktips
– Social omsorg
Lagar och regler
I detta kapitel kommer du att läsa om lagar och regler som är viktiga att känna till om man arbetar inom vård, omsorg och social omsorg. Kapitlet behandlar tvångslagar, lagar kring anmälningsplikt samt arbetsmiljölagstiftning.
Avsnitt
7:1 Tvångslagar
7:2 Anmälningsplikt och orosanmälan
7:3 Arbetsmiljölagstiftning
7:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete
7:5 Skyddsombud
Viktiga begrepp
• Tvångslag
• Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
• Anmälningsplikt
• Orosanmälan
• Arbetsmiljöverket
• Arbetsmiljölagen, AML
• Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
• Skyddsombud
• Skyddsrond
7:1 Tvångslagar
I kapitlet Etik inom social omsorg, kapitel 6, kunde du läsa en kort beskrivning av LVM och LVU. I det här avsnittet kommer du att läsa mer om dessa tvångslagar och även om en tredje tvångslag som också är bra att känna till om man är verksam inom vård- och omsorgsyrken – lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.
Innan du läser mer om de enskilda tvångslagarna bör du veta vad tvångslag faktiskt betyder, så här kommer en beskrivning av vad man menar när man pratar om tvångslagar.
En tvångslag är en lag som är till för att skydda individen eller samhället genom att tvinga en person att göra något och/eller genom att omhänderta personen. Det låter kanske lite motsägelsefullt, men tvångslagar tillämpas alltså när en person inte anses kunna fatta beslut som är för hens eget bästa, men samtidigt vägrar att ta emot frivillig hjälp och frivilliga insatser.
Man försöker i den utsträckning det går att undvika att använda tvingande insatser och omhändertaganden eftersom de kan anses kränka personens frihet och integritet. Samtidigt är det positivt att lagarna finns i de fall där de kan hjälpa individen och se till att hen får insatser som kan hjälpa hen ur en problematisk livssituation.
Alla former om tvångsomhändertaganden ska vara tillfälliga och målet är alltid att skapa en långsiktig plan.
Lagen om vård av unga, LVU
Lagen om vård av unga, LVU, kan tillämpas då vårdnadshavare inte kan ta hand om eller erbjuda en bra uppväxtmiljö för sitt/sina barn. Lagen kan också tillämpas då unga personer lever ett destruktivt liv som kan ha en negativ inverkan på dem själva eller deras omgivning.
LVU möjliggör skydd till barn och unga under 21 år.
För att ett beslut om omhändertagande enligt LVU ska ske måste det finnas en påtaglig risk för att barnet eller den ungas hälsa och/eller utveckling skadas. Exempel på detta kan vara våld eller kränkande behandling i hemmet. Risk för hälsa och utveckling kan också vara barnet eller den ungas egna beteende som att använda droger, begå brott eller vistas i kriminella miljöer.
Även om LVU är en tvångslag kan omhändertagandet enligt LVU ske frivilligt. Vårdnadshavare och barn över 15 år ska då samtycka. Om barnet eller vårdnadshavaren nekar kan socialnämnden ansöka om omhändertagande enligt LVU. När ansökan kommer in fattar förvaltningsrätten beslut om vård.
I LVU regleras vård utan samtycke i ett familjehem eller på ett HVBhem. Där regleras även omedelbart omhänder tagande, flyttningsförbud och umgängesbegränsning.
Ett HVB-hem har utbildad personal och tar emot de som behöver insatser som vård eller behandling. En placering på ett HVB-hem ska vara begränsad och ha bestämda mål.
Omedelbart omhändertagande är när ett barn eller en ungdom omhändertas direkt, utan att invänta ett domstolsbeslut. Omhändertagandet görs för att skydda barnet eller den unga från omedelbar fara eller allvarlig risk för hälsa eller utveckling.
Dessutom kan man göra ett omedelbart omhändertagande om väntan på domstolsbeslut allvarligt skulle försvåra en utredning eller hindra andra nödvändiga åtgärder.
Exempel på situationer där ett omedelbart omhändertagande kan göras är när:
• det finns allvarliga brister i omsorgen i hemmet
• barnet/den unga har ett självskadebeteende som innebär omedelbar fara
• barnet/den unga utsätts för övergrepp av fysiskt, psykiskt, sexuellt eller annat slag
• det finns risk att bevis förstörs eller att barnet eller den unga försvinner innan ett domstolsbeslut kan fattas.
Vårdnadshavare och barn över 15 år kan överklaga LVU-beslut till kammarrätten. Ensamkommande barn kan överklaga beslutet genom god man. Trots tvångsvård gäller delaktighet. Det betyder att socialnämnden så långt som möjligt ska utforma vård för barn och unga i samråd med vårdnadshavare och med respekt för människovärde och integritet.
Bakgrunden till att LVU infördes handlade om att stärka och skydda barn och unga från utsatta situationer samt osäker och otrygg hemmiljö. Staten skulle få möjlighet att ingripa skyndsamt om barn och ungas välmående var i riskzonen och skulle fungera som ett sista skyddsnät då andra insatser inte hade fungerat.
Elsa
Elsa är 13 år och har haft en svår uppväxt med en mamma som har missbruksproblematik och en frånvarande alkoholiserad pappa. Hemmiljön är ofta våldsam, oförutsägbar och med mammans vänner som också missbrukar som kommer och går.
Elsa sover helst hos någon kompis för att orka med skolan och slippa bli väckt flera gånger varje natt.
I skolan förstår en av lärarna att Elsa har psykisk ohälsa. Hon har tappat vikt och är ofta orolig, trött och arg. Läraren gör tillsammans med skolkurator en orosanmälan till socialtjänsten.
Efter en kort tid påbörjar socialtjänsten en utredning som visar att Elsas hemmiljö är direkt skadlig och att det därför finns en påtaglig risk för Elsas hälsa och utveckling. Hemmiljön är inte skyddande och stöttande för henne. Socialtjänsten beslutar därför med stöd av LVU att placera Elsa på ett HVB-hem.
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM
En person kan tvångsvårdas enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, då personen har en allvarlig missbruksproblematik som allvarligt kan skada personen själv eller andra. Detta för att skydda personen själv och andra i hens omgivning samt för att försäkra att personen får stöd, hjälp och eventuell behandling.
Innan en person kan omhändertas enligt LVM ska man ha gjort försök att ge personen frivilliga insatser. De insatser som har gjorts ska antingen ha varit otillräckliga eller inte ha fungerat. Frivillighet är alltid grunden så tvångsvård enligt LVM är bara aktuellt när ingen annan lösning är möjligt.
Precis som annan tvångsvård är ett omhändertagande enligt LVM tänkt att vara en tillfällig lösning och målet är alltid att personen ska kunna komma ur tvångsvården så snart som möjligt. För att detta ska bli möjligt måste personen stödjas till självständighet och delaktighet samt motiveras till långsiktiga behandlings- eller rehabiliteringsplaner.
Stefan
Stefan är 45 år och har under många år levt med ett alkoholberoende. Under lång tid drack han alkohol varje kväll och arbetade på dagen.
Hans kollegor märkte att han luktade alkohol ofta men eftersom han skötte sitt jobb sa de inget. Plötsligt skar arbetsplatsen ned på personal och Stefan blev varslad och arbetslös.
Alkoholmissbruket ökade och ledde till kraftigt försämrad hälsa och sjukhusbesök för alkoholförgiftning. Stefans familj försökte få honom att sluta dricka och han fick flera erbjudanden om frivillig behandling men tackade nej varje gång.
En vinterdag hittas Stefan utomhus kraftigt nedkyld och svårt berusad och körs till akutmottagningen där han får vård. Sjukhuspersonalen kontaktar socialtjänsten som i sin tur ansöker till förvaltningsrätten om LVM för att skydda och ta hand om Stefan.
Om ett beslut om omhändertagande enligt LVM fattas och personen motsäger sig det har hen rätt att överklaga beslutet.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård,
LPT
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, påminner en del om lag om vård av missbrukare. Den ska bara användas i undantag, följer samma process och kan överklagas.
Villkoren för att en person ska kunna omhändertas enligt LPT är att personen har en allvarlig psykisk störning och på grund av sina förhållanden och sitt psykiska tillstånd:
1. har ett stort behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom tvångsvård eller:
2. behöver få särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård.
Det är viktigt att även i detta fall komma ihåg att tvångsvården ska vara tillfällig och att målet är att personen ska få en långsiktig plan som hen vill och kan delta frivilligt i.
Observera att LPT är ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen och inte en del av socialtjänstlagen.
KAN DU NU?
Förklara vad LVM, LVU och LPT står för.
7:2 Anmälningsplikt och orosanmälan
I detta avsnitt kommer du att läsa om anmälningsplikt, den allmänna rekommendationen om att göra orosanmälan samt om hur man gör en orosanmälan.
Anmälningsplikt
Anmälningsplikt, som också heter anmälningsskyldighet, gäller för alla som arbetar med barn och ungdomar och/eller som arbetar inom hälso- och sjukvård.
Anmälningsplikten innebär att den som arbetar inom hälso- och sjukvård och/eller arbetar med barn och ungdomar är skyldig att göra en anmälan enligt § 1, 14 kap i socialtjänstlagen om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa på något sätt. Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun eller stadsdel där barnet/ ungdomen bor.
Vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa gäller inte den lagstadgade sekretessen. Man kan säga att anmälningsplikten går före tystnadsplikten.
Anmälningsplikten gäller som sagt var alla som arbetar med barn och ungdomar och/eller alla som arbetar inom hälso- och sjukvård. Några grupper som man kanske inte tänker på omfattas av anmälningsplikt är:
• personer som arbetar inom ideella föreningar som genom avtal med kommunen utför insatser enligt SoL
• personer som arbetar inom frivilligorganisationer som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 7 kap. 1 § SoL.
Det är viktigt att komma ihåg att en misstanke räcker. Du behöver alltså inte veta att barnet eller ungdomen far illa utan du måste anmäla vid misstanke. Det är sedan upp till socialnämnden att utreda barnets eller ungdomens situation.
Allmän rekommendation om att anmäla vid misstanke
Enligt 14 kap. 1 c § i SoL bör ”var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa” anmäla detta till socialnämnden. Anmälan ska göras till socialtjänsten i kommunen där barnet eller ungdomen bor.
Som privatperson har man möjlighet att vara anonym när man anmäler, men då måste man ha låtit bli att berätta vem man är i kontakten med socialtjänsten.
När ska man anmäla?
Som tidigare nämnts ska man anmäla så fort man misstänker att ett barn eller en ungdom far illa. Det kan till exempel innebära att man misstänker att:
• det förekommer våld i hemmet
• barnet/ungdomen utsätts för övergrepp
• barnet/ungdomen inte får den omvårdnad hen behöver
• barnet/ungdomen blir utsatt för kontroll och/eller hedersrelaterat förtryck
• föräldrar/vårdnadshavare har psykiskt ohälsa eller missbruk och därför inte kan ta hand om barnet/ungdomen.
Orosanmälan
Nu vet du vem som ska göra en anmälan, till vem och varför … Men det kanske också kan vara bra att veta hur det går till när man gör en oroanmälan lite mer konkret så här får du en överblick över processen.
När man vill göra en anmälan gör man en så kallad orosanmälan. Som namnet säger innebär det att man anmäler att man är orolig för den som anmälan gäller.
Som du läst tidigare är det till socialtjänsten i kommunen där barnet eller ungdomen bor som man gör anmälan. Många kommuner har gjort det möjligt att göra en anmälan direkt via webben och då kan man få svara till exempel på följande frågor:
• om man är privatperson, tjänsteman eller om man vill vara anonym
• information om barnet som till exempel namn, adress och liknande
• om man känner till föräldrarna/vårdnadshavaren
• om barnet känner till att anmälan görs
• om föräldrarna/vårdhavaren känner till att anmälan görs
• om barnet verkar utsatt för våld, finns i missbrukssammanhang eller verkar sakna tillsyn
• om det finns fler barn i familjen som berörs av oron
• om det finns behov av tolk
• sina egna kontaktuppgifter.
Det är inte säkert att man kan svara på alla frågor, framförallt inte om man gör anmälan som privatperson, men man ska alltid ge all den information som man har och som man tror att socialtjänsten kan ha nytta av.
I tillägg till att svara på frågorna ovan skriver man en förklaring till varför man gör anmälan. Den bör innehålla all information som man kan ge. Dessutom brukar möjlighet finnas att lägga till media som bilder, filmer eller annat material.
Efter det att man har gjort en orosanmälan behandlar socialtjänsten ärendet och gör en bedömning av hur man ska gå vidare med anmälan. Hur processen ser ut därefter beror på vilka åtgärder som behöver vidtas.
KAN DU NU?
Vad innebär anmälningsplikten?
7:3 Arbetsmiljölagstiftning
I Social omsorg – nivå 1 kunde du läsa om bland annat fysisk och psykisk arbetsmiljö samt arbetsskador. I det här avsnittet kommer du att läsa om Arbetsmiljöverket, systematiskt arbetsmiljöarbete och skyddsombud.
Den statliga myndigheten Arbetsmiljöverket har till uppgift att kontrollera och se till att arbetsplatser och skolor är säkrade och att de följer arbetsmiljölagen, AML (1977:1160). Arbetsmiljöverket har också i uppdrag att undersöka varför anställda kan må dåligt på sin arbetsplats eller varför en arbetsplats verkar ohälsosam.
Arbetsmiljölagen är skriven för att bland annat:
• förhindra psykisk ohälsa
• förhindra att olyckor sker
• se till att arbetsplatsen har en bra organisatorisk och social miljö.
Vad står det i AML?
I AML står det om de skyldigheter som både arbetsgivare och anställda har. Arbetsgivaren och de som leder arbetet ska se till att alla anställda följer arbetsmiljölagen. Arbetsgivare har ett stort ansvar att förebygga och förhindra olyckor och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
AML har nio kapitel som innehåller riktlinjer och principer utan att ge direkta anvisningar. Kortfattat står följande i lagen:
Kapitel 1. Lagens ändamål
och tillämpningsområde
Lagen är till för att förebygga ohälsa och olycksfall. Undantag finns för personliga assistenter som är anställda av den person som får assistans. Då gäller i stället AFS 1990:18, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem.
Kapitel 2. Arbetsmiljöns beskaffenhet
Det arbete vi utför ska anpassas till vår kropp och till våra psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren ska försöka förhindra att enformiga, monotona arbetsuppgifter och ensamarbete förekommer för ofta. Arbetstider och arbete som utförs genom att mäta prestation mot lön, så kallad ackordslön, ska kontrolleras så att de inte leder till ohälsa.
Kapitel 3. Allmänna skyldigheter
Alla arbetsplatser ska ha en god arbetsmiljö. Även om någon verksamhet har sämre ekonomi eller få anställda ska arbetsmiljön vara god. Arbetsgivaren ska kontinuerligt se efter och kontrollera om det finns risker i arbetet. De ska också arbeta för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om någon arbetar ideellt, utan lön, eller inom en förening gäller inte arbetsmiljölagen för den personen. På en gemensam arbetsplats där flera olika företag finns ska ett särskilt samordningsansvar finnas. Hälsofarliga produkter kräver ett särskilt ansvar från de som tillverkar dem. Arbetsmiljöverket kan kräva att produkterna ska tas tillbaka från tillverkaren om de upptäcker risker med produkterna i samband med tillsyn.
Kapitel 4. Bemyndiganden
Arbetsmiljöverket kan kräva att tekniska anordningar eller hälsofarliga ämnen måste ha en produktinformation där det framgår om produkten är hälsofarlig. De kan också kräva kontroller av tekniska anordningar som finns på arbetsplatsen. Ofta måste tekniska anordningar uppfylla vissa krav för att användas. Det är viktigt att säkerheten är god på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren ska se till att anställda får en läkarundersökning eller någon form av förebyggande behandling om det finns risk för ohälsa. Det samma gäller vid risk för olycksfall. Arbetsplatsen ska ha en företagshälsovård knuten till sig dit anställda kan vända sig.
Kapitel 5. Minderåriga
När man är 13 år får man utföra lätt arbete som inte är ansträngande eller kan orsaka olyckor. Arbetet får inte ha påverkan på personens hälsa, utveckling eller skolgång. Den som har fyllt 16 år och har gått klart skolan kan få börja arbeta, dock inte mellan klockan 20.00 och 06.00. Fram till 18 års ålder är man minderårig.
Kapitel 6. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
Ett skyddsombud (läs mer om skyddsombud lägre fram i kapitlet) ska finnas på arbetsplatsen om fler än fem personer arbetar där. Om en lokal på arbetsplatsen eller något i miljön behöver ändras ska skyddsombudet vara med i processen. Skyddsombudet ska också vara med om man planerar att köpa hälsofarliga produkter. Det samma gäller om nya arbetsmetoder ska introduceras på arbetsplatsen.
På en arbetsplats där fler än 50 personer arbetar ska det finnas en arbetsmiljökommitté som ska vara företrädare för arbetsgivaren och anställda. Som anställd har man skyldighet att meddela olycksrisker eller arbetsskador.
Kapitel 7. Tillsyn
Det är Arbetsmiljöverket som har ansvar för att se till att lagen följs.
Kapitel 8. Påföljder
Den som av oaktsamhet eller medvetet bryter mot arbetsmiljölagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Den som anställer en minderårig eller som tar bort en skyddsanordning på arbetsplatsen kan dömas till böter. Myndigheter kan inte dömas till böter och fängelse, då utses istället ett vite. Det är ett slags böter som myndigheten får.
Kapitel 9. Överklaganden
Arbetsmiljöverkets beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I vissa fall överklagas beslut till kammarrätten.
KAN DU NU?
Varför finns arbetsmiljölagen?
7:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, innebär att se till att ohälsa eller olyckor inte uppstår på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska tillsammans med skyddsombudet och de anställda arbeta med att kontrollera och undersöka om det finns risker på arbetsplatsen. För att kunna upptäcka risker i arbetet är det viktigt att ha en god överblick och kontroll över arbetsmiljön och att veta vad som påverkar de anställda.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar också om förebyggande arbete vad gäller sjukdomar och fysiskt påfrestande arbetsbelastning. I social omsorg är lyft och lyftteknik samt tekniska hjälpmedel sådant som måste kontrolleras ofta.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i arbetet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar också om att:
• kunna organisera arbetsmiljöarbetet
• undersöka vad som skapar en bra arbetsmiljö
• ha ordning och kontroll på dokument och rutiner
• bedöma eventuella risker i arbetet och på arbetsplatsen
• följa upp och åtgärda brister och risker
• utvärdera om åtgärderna skapade en bättre arbetsmiljö
• alla i verksamheten ska vara delaktiga och få säga sin mening.
Genom att använda sig av checklistor kan man checka av förbättringsåtgärder och se vilka förändringar som behöver göras. Det är chefen på arbetsplatsen som har huvudansvaret men alla på arbetsplatsen har ett ansvar att se till att arbetsmiljön är god.
KAN DU NU?
Vad innebär systematiskt arbetsmiljöarbete?
7:5 Skyddsombud
Alla arbetsplatser som har fler än fem anställda ska utse ett skyddsombud, det gäller även i skolan. Ett skyddsombud väljs av de anställda och ska arbeta med frågor som rör arbetsmiljön. Det kan till exempel vara frågor kring hur arbetet är organiserat, den sociala och fysiska miljön eller hur arbetsplatsen hanterar hälsofarliga ämnen. Skyddsombudet ser också till att arbetsgivaren genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Som arbetstagare är man skyldig att följa de regler som finns på arbetsplatsen och man har också ett ansvar att inte utsätta sig för risker.
Skyddsombudet är en person som ska kunna ge stöd och rådgivning i frågor som rör arbetsmiljön.
Skyddsombudet brukar mäta ohälsa på arbetsplatsen. Genom enkäter kan man låta anställda svara på frågor om hur de mår fysiskt och psykosocialt samt hur de upplever ledningens arbete. Svaren brukar sedan sammanställas och redovisas för alla på arbetsplatsen. Om arbetsmiljön visar sig vara ohälsosam kan ledningen förhoppningsvis åtgärda och ändra på det som brister. Svaren i enkäten är anonyma så det går inte att se vem som svarat vad.
Skyddsombudet går en så kallad skyddsrond tillsammans med arbetsgivaren då man försöker kartlägga de risker som kan finnas i arbetsmiljön. När en arbetsplats har fler än 50 anställda ska en skyddskommitté tillsättas.
KAN DU NU?
Vilka uppgifter har ett skyddsombud?
Sammanfattning
7:1 Tvångslagar
• En tvångslag är en lag som är till för att skydda individen eller samhället genom att tvinga personen att göra något och/eller genom att omhänderta personen.
• Man försöker i den utsträckning det går att undvika att använda tvingande insatser och omhändertaganden eftersom de kan anses kränka personens frihet och integritet.
• För att ett beslut om omhändertagande enligt LVU ska ske måste det finnas en påtaglig risk för att barnet eller den ungas hälsa och/eller utveckling skadas.
• Omedelbart omhändertagande är när ett barn eller en ungdom omhändertas direkt, utan att invänta ett domstolsbeslut.
• En person kan tvångsvårdas enligt LVM då personen har en allvarlig missbruksproblematik som allvarligt kan skada personen själv eller andra.
• Innan en person kan omhändertas enligt LVM ska man ha gjort försök att ge personen frivilliga insatser.
• Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, kan användas om en person har en allvarlig psykisk störning och på grund av sina förhållanden och sitt psykiska tillstånd:
– har ett stort behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom tvångsvård eller:
– behöver få särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård.
7:2 Anmälningsplikt och orosanmälan
• Anmälningsplikten innebär att den som arbetar inom hälso- och sjukvård och/eller arbetar med barn och ungdomar är skyldig att göra en anmälan enligt § 1, 14 kap i socialtjänstlagen om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa.
• Vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa gäller inte den lagstadgade sekretessen.
• Enligt 14 kap. 1 c § i SoL bör ”var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa” anmäla detta till socialnämnden.
• När man vill göra en anmälan gör man en så kallad orosanmälan till socialtjänsten i kommunen där barnet eller ungdomen bor.
7:3 Arbetsmiljölagstiftning
• Den statliga myndigheten Arbetsmiljöverket har till uppgift att kontrollera och se till att arbetsplatser och skolor är säkrade och att de följer arbetsmiljölagen, AML.
• I AML står det om de skyldigheter som både arbetsgivare och anställda har.
• AML har nio kapitel som innehåller riktlinjer och principer utan att ge direkta anvisningar.
7:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
• Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, innebär att se till att varken olyckor eller ohälsa uppstår på arbetsplatsen.
• Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar också om förebyggande arbete vad gäller sjukdomar och fysiskt påfrestande arbetsbelastning.
7:5 Skyddsombud
• Ett skyddsombud väljs av de anställda och ska arbeta med frågor som rör arbetsmiljön.
• Skyddsombudet ser också till att arbetsgivaren genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
• Skyddsombudet brukar mäta ohälsa på arbetsplatsen.
• Skyddsombudet går en så kallad skyddsrond tillsammans med arbetsgivaren då man försöker kartlägga de risker som kan finnas i arbetsmiljön.
Studieuppgifter
7:1 Tvångslagar
1. Vad är en tvångslag?
2. Vad är syftet med tvångslagar?
3. Vem kan omhändertas enligt LVU?
4. Vad är omedelbart omhändertagande?
5. Varför finns LVU?
6. Vilka är kriterierna för att någon ska bli omhändertagen enligt LVM?
7. Vilka är kriterierna för att någon ska bli omhändertagen enligt LPT?
7:2 Anmälningsplikt och orosanmälan
1. Vilka personer har anmälningsplikt?
2. Till vilken instans vänder man sig för att göra en anmälan?
3. Vilken information brukar man behöva ha med i en orosanmälan?
7:3 Arbetsmiljölagstiftning
1. Vilken uppgift har Arbetsmiljöverket?
2. Varför är AML skriven?
3. Vad kan du läsa om i AML, kapitel 5 och 6?
7:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
1. Vad innebär SAM?
2. Varför gör man systematiskt arbetsmiljöarbete?
7:5 Skyddsombud
1. Vad är ett skyddsombud?
2. Hur blir man skyddsombud?
3. Vad är en skyddsrond?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Vilka för- och nackdelar finns med tvångslagar och tvångsomhändetagande?
2. Hur kan man försöka värna om en persons integritet och självbestämmande vid ett tvångsomhändertagande?
3. Vilka etiska dilemman kan uppstå om ett barn eller en ungdom ska tvångsomhändertas enligt LVU?
Avsnitt
7:6 Fler lagar du bör känna till 7:7 Systematiskt brandskyddsarbete, SBA
Viktiga begrepp
• Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL
• Arbetstidslagen
• Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
• Patientsäkerhetslagen, PSL
• Systematiskt brandskyddsarbete, SBA
7:6 Fler lagar du bör känna till
Den som arbetar inom social omsorg eller vård- och omsorgsverksamheter påverkas direkt och indirekt av många olika lagar, förordningar och föreskrifter som inte nämnts tidigare. I det här avsnittet får du läsa lite mer om några av dem.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet
MBL är lagen om medbestämmande i arbetslivet. Lagen är till för att öka delaktigheten och inflytandet för de anställda och ställer krav på arbetsgivaren. Enligt MBL ska anställda bland annat ha rätt att organisera sig och att ha kollektivavtal. I MBL ingår också bland annat:
• förhandlingsrätt
• informationsskyldighet
• arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket i vissa beslut
• arbetsgivaren måste informera facket om viktiga förändringar och ge dem möjlighet att yttra sig i frågan.
Arbetstidslagen
I arbetstidslagen står vilka tider och hur länge en anställd får arbeta samt när man måste ta rast och vila för att orka. Där står också om vad som gäller kring övertidsarbete. En ordinarie arbetstidsvecka är 40 timmar.
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL , innehåller bestämmelser om hur vårdgivare, regioner och kommuner ska organisera och bedriva sin hälso- och sjukvårdsverksamhet. I tredje kapitlet slår man fast att målet med all hälso- och sjukvård är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I lagen slår man också fast att hälso- och sjukvården inte bara ska bota och behandla till exempel sjukdomar och skador, utan den ska även arbeta för att förebygga ohälsa och uppfylla kraven för god vård.
Krav på en god vård enligt HSL
All hälso- och sjukvårdsverksamhet ska uppfylla kraven för god vård. Det innebär att vården särskilt ska:
• vara lätt tillgänglig
• vara av god kvalitet med en god hygienisk standard
• bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
• tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet
• främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Enligt HSL har hälso- och sjukvården också särskilda skyldigheter mot personer som har ”stora och varaktiga funktionsnedsättningar”. Man menar då att det särskilt ska övervägas om ”vården kan ges på ett sätt som bidrar till att den enskilde får möjlighet att delta i samhällslivet och kan leva som andra”.
Patientsäkerhetslagen, PSL
Patientsäkerhetslagen, PSL , ska främja hög patientsäkerhet. PSL omfattar all hälso- och sjukvårdspersonal och fokuserar bland annat på att kraven på god vård enligt HSL ska uppfyllas, att vårdskador ska förebyggas och att vårdgivaren har skyldighet att utreda händelser som har eller hade kunnat leda till en vårdskada.
PSL beskriver också vårdgivarens anmälningsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, samt deras skyldighet att informera patienter om vårdskador som inträffat.
KAN DU NU?
Förklara vad god vård är enligt HSL.
7:7 Systematiskt brandskyddsarbete, SBA
I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor står att:
”Ägare eller nyttjanderättsinnehavare till byggnader eller andra anläggningar ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.”
Det betyder att arbetsgivaren ska se till att brandövningar sker med jämna mellanrum. Arbetsplatser ska ha rutiner för hur brandskyddsarbetet ska gå till. Det är verksamheten som ansvarar för att en brandtillsyn utförs. De ska också dokumentera och säkerställa att alla anställda vet hur de ska göra om det börjar brinna. Ett systematiskt brandskyddsarbete, SBA, innebär också att ha kontroll och ordning på sitt brandskydd.
För att förebygga brand ska det finnas särskilda rökplatser och rutiner kring hantering av brandfarliga produkter.
Beredskapen inför brand kan vara att:
• tillse att utrymningsdörrar inte är blockerade
• brandlarm finns som signalerar och varnar vid brand
• brandvarnare är installerade som signalerar vid rökutveckling
• ha checklistor över utrymningsvägar, branddörrar och brandsläckare
• tydlig skyltning finns som visar var utrymningsvägarna och brandsläckare är lokaliserade
• utrymningsväg finns för de som använder rullstol eller har annan funktionsnedsättning
• tydliga rutiner finns för utrymning vid brand i form av särskilda utrymningsvägar som personalen känner till liksom en återuppsamlingsplats där personalen samlas efter utrymning av byggnaden.
På särskilda boenden är brandsäkerheten extra viktig och brandskyddskraven är höga. Personer som bor på särskilda boenden har oftast olika funktionsnedsättningar som påverkar deras förmåga att ta sig till en säker plats om det skulle börja brinna. Brandskyddsarbete på särskilda boenden regleras därför i Boverkets byggregler och i lagen om skydd mot olyckor 2 kap. 2 §.
KAN DU NU?
Vilka rutiner kring brandskydd ska en arbetsplats ha?
Sammanfattning
7:6 Fler lagar du bör känna till
• MBL är lagen om medbestämmande i arbetslivet. Lagen är till för att öka delaktigheten och inflytandet för de anställda och ställer krav på arbetsgivaren.
• I arbetstidslagen står vilka tider och hur länge en anställd får arbeta samt när man måste ta rast och vila för att orka.
• Hälso- och sjukvårdslagen reglerar hur hälso- och sjukvården i Sverige ska bedrivas och organiseras.
• I lagen slår man också fast att hälso- och sjukvården inte bara ska bota och behandla till exempel sjukdomar och skador, utan den ska även arbeta för att förebygga ohälsa och uppfylla kraven för god vård.
• Det finns ett flertal krav i HSL som ska uppfyllas för att vården ska räknas som god.
• Patientsäkerhetslagen, PSL, reglerar bland annat hur vårdskador ska förebyggas och anmälas.
7:7 Systematiskt
brandskyddsarbete,
SBA
• Systematiskt brandskyddsarbete innebär att ha kontroll och ordning på sitt brandskydd.
• Det är verksamheten som ansvarar för att en brandtillsyn utförs och för att dokumentera och säkerställa att alla anställda vet hur de ska göra om det börjar brinna.
• På särskilda boenden är brandsäkerheten extra viktig och brandskyddskraven är höga.
• Brandskyddsarbete på särskilda boenden regleras i Boverkets byggregler och i lagen om skydd mot olyckor 2 kap. 2 §.
Studieuppgifter
7:6 Fler lagar du bör känna till
1. Förklara vad MBL är.
2. Vilka berörs av HSL?
3. Vad bestäms av PSL?
4. Till vem ska vårdskador anmälas?
7:7 Systematiskt brandskyddsarbete, SBA
1. Ge exempel på beredskap för brand.
2. Varför regleras SBA annorlunda på särskilda boenden?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Vad, tror du, är syftet med MBL?
2. Varför är det viktigt att arbetstid regleras i lag?
3. Vilka konsekvenser kan det få att arbeta för många timmar och få för lite vila?
SOCIAL OMSORG – NIVÅ 2 berör samtliga centrala innehåll för nivå 2 i ämnet Social omsorg enligt Gy25. Kapitlen i boken följer en enkel och tydlig struktur som underlättar lärandet. Bland annat är kapitlen indelade i en bas- och en fördjupningsdel som båda avslutas av sammanfattningar och studieuppgifter. Samtliga avsnitt i kapitlen avslutas dessutom av Kan du nu-frågor som stödjer direkt repetition av och reflektion över det lästa.
Boken ger bland annat en gedigen inblick i vad det innebär att arbeta inom socialtjänsten, viktiga lagar och regler som man behöver förhålla sig till samt i barns förutsättningar. Dessutom belyser boken en del historia, etik samt situationen för våldsutsatta i särskilt sårbara situationer.
Cattrin Hurtig har en bakgrund inom den sociala omsorgen. Hon har bland annat arbetat inom psykiatrin, äldrevården och på ett gruppboende inom LSS. Cattrin är också legitimerad lärare och har lång erfarenhet av undervisning.
978-91-523-6983-8