SONJA SVENSSON HÖSTFÄLT
Funktionsförmåga och funktionsnedsättning
NIVÅ 1
Funktionsförmåga och funktionsnedsättning
Nivå 1
Sonja Svensson Höstfält
SANOMA UTBILDNING
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör & bildredaktör: Sophie Roivas
Bildredaktör, kapiteluppslagsbilder: Helena Åkesson Bratt/Zobra Bildresearch
Grafisk form: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction
Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Funktionsförmåga och funktionsnedsättning – nivå 1
ISBN: 978-91-523-6683-7
© 2025 Sonja Svensson Höstfält & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Livonia Print, Lettland 2025
Förord
Att ta hand om människor med olika slags funktionsnedsättningar är kanske det man mest förknippar med arbete inom vård och omsorg. Att stödja människor med någon form av funktionsnedsättning är ett både spännande och intressant arbete.
Om resultatet av arbetsinsatserna blir bra är det mycket tillfredsställande för alla berörda.
Den här kursens namn börjar inte med funktionsnedsättning utan med begreppet funktionsförmåga. Ordet förmåga betyder att kunna göra något. Som begrepp innebär det att dels veta hur människor tillägnar sig sina förmågor att fungera, dels hur man ska göra för att de förmågor som en person har ska användas på bästa sätt. En stor del av det arbete som utförs inom vård och omsorg handlar dessutom om att ge stöd för att öka funktionsförmågan.
Min förhoppning är att den som läser den här boken ska få kunskap om både funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Men jag hoppas också att läsaren ska utveckla sin egen förmåga att förstå att funktionsförmågor och funktionsnedsättningar hör ihop. Det gör det möjligt att inse att varje möte med människor med funktionsnedsättning också innehåller kunskap och förståelse för de förmågor som personen har och kan utveckla. Varje nödvändig insats bör därför alltid börja med en kartläggning utifrån de funktionsförmågor som finns.
I boken finns det ett antal exempel. Samtliga exempel är påhittade och har sitt ursprung i min sammanlagda erfarenhet inom vård och omsorg.
Finns det likheter med verkligheten är det en slump, men samtidigt en bekräftelse på att mänskliga förmågor är just mänskliga och därför känner vi igen dem.
Sonja Svensson Höstfält
Innehåll
KAPITEL ETT
Den historiska utvecklingen 6
1:1 Ordval och begrepp genom tiderna 9
1:2 1800-talet 11
1:3 1900-talet och framåt 14
Sammanfattning 20
Studieuppgifter 21
1:4 Språkets spegling av samhällets syn 24
1:5 Steriliseringspolitiken och människosynen 25
26
27
KAPITEL TVÅ
Neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar 28
2:1 Jagfunktioner 31
2:2 Kognitiva funktioner 35
2:3 Funktionsnedsättningar och diagnoser 38
2:4 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 43
2:5 Autismspektrumtillstånd 44
2:6 Adhd och add 49
2:7 Tourettes syndrom 52
2:8 Intellektuella funktionsnedsättningar 54
2:9 Downs syndrom 59 Sammanfattning 62
Studieuppgifter 65
2:10 Diagnosmanual för funktioner, ICF 71
2:11 Intellektuella funktionsnedsättningar vid olika syndrom 75
KAPITEL TRE
Fysiska och psykiska funktionsnedsättningar 82
3:1 Fysiska funktionsnedsättningar 85
3:2 Fysiska funktionsnedsättningar – rörelseorganen 95
3:3 Fysiska funktionsnedsättningar – syn och hörsel 99
3:4 Psykiska funktionsnedsättningar 102 Sammanfattning 108
Studieuppgifter 111
3:5 Minnesfunktioner 114
3:6 Att leva med en förvärvad hjärnskada 116
3:7 Några olika typer av synnedsättning 123
Sammanfattning 124
Studieuppgifter 126
KAPITEL FYRA
Hjälpmedel 128
4:1 Tillgänglighet och värderingar 131
4:2 Pedagogiskt arbetssätt 135
4:3 Hjälpmedel – lagstiftning och utprovning 138
4:4 Hjälpmedel vid rörelsehinder och i det dagliga livet 141
4:5 Kognitiva hjälpmedel 144
4:6 Hjälpmedel vid syn- eller hörselnedsättningar 146
4:7 Hjälpmedel vid kommunikationssvårigheter 150
4:8 Taktila hjälpmedel – för känselsinnet 158 Sammanfattning 160
Studieuppgifter 163
4:9 Olika typer av bilder och bildspråk 167
Sammanfattning 170
Studieuppgifter 171
KAPITEL FEM
Förhållningssätt 172
5:1 Professionellt förhållningssätt 175
5:2 Bemötande 181
5:3 Etiska överväganden 183
5:4 Aggressivitet, hot och våld 187
Sammanfattning 192
Studieuppgifter 194
5:5 Relationer och nätverk 197
5:6 Etiska dilemman 202
Sammanfattning 206
Studieuppgifter 207
KAPITEL SEX
Relationer – möjligheter och svårigheter 208
6:1 Relationer 211
6:2 Sexualitet 213
6:3 Övergrepp 215
Sammanfattning 218
Studieuppgifter 219
6:4 Begrepp kring könsidentitet och sexualitet 221
Sammanfattning 222
Studieuppgifter 223
KAPITEL SJU
Lagar och andra bestämmelser 224
7:1 FN-konventioner 227
7:2 Lagar 229
7:3 Regler och rutiner 234
Sammanfattning 236
Studieuppgifter 237
7:4 Ramlagar och rättighetslagar 239
7:5 Förordningar, föreskrifter och allmänna råd 240
Sammanfattning 241
KAPITEL ÅTTA
Verksamheter 242
8:1 Boende 245
8:2 Sysselsättning 249 Sammanfattning 252 Studieuppgifter 253
8:3 Stöd från arbetsförmedlingen 255
8:4 Samhall 257 Sammanfattning 258 Studieuppgifter 259
KAPITEL NIO
Planering av insatser 260
9:1 Samordning och biståndsbedömning 263
9:2 Planerings- och genomförandeprocessen 267
9:3 Utvärdering och rapportering 270
9:4 Tillämpningsexempel 273 Sammanfattning 280 Studieuppgifter 282 ÖVA 285
Begreppslista 292 Läs- och länktips 299
Ämnet – Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 302 Register 305
Den historiska utvecklingen
Genom att arbeta med kapitlet ska du få kunskaper om den historiska utvecklingen när det gäller frågor om funktionsnedsättningar. Det handlar bland annat om de normer och värderingar som påverkat synen på personer med funktionsnedsättningar.
Det här måste du kunna!
Avsnitt
1:1 Ordval och begrepp genom tiderna
1:2 1800-talet
1:3 1900-talet och framåt
Viktiga begrepp
• Funktionsnedsättning
• Normer
• Värderingar
• Segregera
• Differentiera
• Intelligenstest
Centralt innehåll
• Hur normer och värderingar genom historien har påverkat synen på personer med funktionsnedsättning i Sverige.
1:1 Ordval och begrepp genom tiderna
Hur man ser på människor med funktionsnedsättning förändras hela tiden. Om man granskar de begrepp som använts genom åren ser man samhällets syn på funktionsnedsättningar speglas i de begrepp som använts och deras betydelse. Man kan säga att begreppen går att koppla till de normer, värderingar och attityder som råder.
Fysiska funktionsnedsättningar
Ett exempel på hur begreppen har ändrats är några av de ord som beskriver det som vi i dag kallar fysisk funktionsnedsättning. Under 1800-talet användes ord som ”vanför” och ”invalid”. Så småningom talade man om människor som var ”lytta”. Att vara ”lytt” betyder ungefär att man är missbildad.
På 1900-talet infördes ordet ”handikappad”. Senare under seklet hette det i stället ”funktionshindrad”. I dag, på 2000-talet, kallas det för ”funktionsnedsättning”. Begreppet är det som rekommenderas av Socialstyrelsen, och av dem definieras det som ”nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga”.
Intellektuella funktionsnedsättningar
Andra exempel när det gäller förändringar av begrepp är ord för att beskriva någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Där har orden förändrats ungefär på följande sätt: ”idiot”, ”debil”, ”sinnesslö”, ”obildbar”, ”efterbliven”, ”utvecklingsstörd”, ”funktionshindrad” och ”kognitiv/intellektuell funktionsnedsättning”.
En viktig förskjutning
Som du kanske redan har lagt märke till pratade man förr om att människor VAR idioter, debila eller sinnesslöa. I dag talar man i stället om att en person HAR en funktionsnedsättning. Det kanske ser ut som en liten skillnad men den är viktig att lägga märke till. Den syn vi har i dag visar på att vi ser till hela individen och att vi inte längre tänker på en funktionsnedsättning som något som identifierar en människa. Förr såg man funktionsnedsättningen i stället för individen. Om en person hade en intellektuell funktionsnedsättning var det allt som den personen var, man tänkte inte på att personen hade drömmar, önskemål och känslor.
KAN DU NU?
Beskriv några av de begrepp som användes tidigare.
1:2 1800-talet
Industrialiseringen startade i Sverige under senare hälften av 1800-talet. Den innebar att nya arbetstillfällen skapades i städerna. Många människor flyttade från landsbygden till de platser där industrierna fanns.
Under den här tiden gick utvecklingen framåt även inom andra områden. Flera institutioner skapades för personer med funktionsnedsättningar. Skälet till det var bland annat att både män och kvinnor arbetade i industrierna. Före industrialiseringen var det vanligare att kvinnorna arbetade i hemmet och tog hand om dem som behövde hjälp. Att fler kvinnor arbetade utanför hemmet innebar att det behövdes fler institutioner som tog hand om barn, gamla, sjuka och människor med funktionsnedsättningar.
”Sinnesslöa” barn
En del av de barn som kom till de nya institutionerna hade tidigare funnits på hospital och inom fattigvården. Där kunde barnen ha bott tillsammans med dem som var mentalsjuka, fattiga eller gamla. Nu upprättades ”uppfostringsanstalter för bildbara sinnesslöa barn”. Man ville uppfostra barnen och ge dem en viss grundläggande utbildning. Målet var att de som vuxna skulle kunna försörja sig själva och bidra till samhället. Man utgick från att alla människors önskan var att vara till nytta i samhället och bidra med något.
”Invalider”
Barn med CP-skador eller medfödda missbildningar har kallats ”vanföra”, ”lytta” eller ”invalider”. De hade tidigare vårdats på så kallade vanföreanstalter. En vanföreanstalt var en institution för barn med svåra rörelsehinder. Ett exempel på en vanföreanstalt är Eugeniahemmet som bildades 1886 för att hjälpa dessa barn.
Döv- och blindskolor
År 1817 startades Manillaskolan för ”dövstumma” och ”blinda” barn.
Skolan finns fortfarande kvar i Stockholm. Den tillhör numera Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
År 1879 startade Tomtebodaskolan, på bilden ovan, sin verksamhet för ”blinda” barn. Den överfördes 2004 till dåvarande Specialpedagogiska institutet, det som numera är SPSM. I dag är de flesta synskadade barn integrerade i den vanliga skolan. Barn som är både synskadade och hörselskadade (dövblinda) kan behöva specialskolor, och det finns ett antal sådana runt om i landet.
KAN DU NU?
Varför blev det nödvändigt att starta institutioner för personer med funktionsnedsättning under 1800-talet?
1:3 1900-talet och framåt
1900-talet präglades av stora förändringar för personer med funktionsnedsättning. I början av seklet upptäcktes att fler människor hade funktionsnedsättningar än vad man tidigare hade trott. Fler grupper blev synliga som till exempel rullstolsburna och synskadade. Nya diagnoser och diagnossystem gjorde att man kunde skilja på de olika funktionsnedsättningarna på ett tydligare sätt.
Man började se på vissa funktionsnedsättningar som kroniska sjukdomar och det innebar att en medicinsk verksamhet byggdes upp. Runt personen med funktionsnedsättning fanns personal som läkare, sjuksköterskor och vårdare.
I slutet av 1900-talet blev det alltmer vanligt att privata utförare tog hand om verksamheter för personer med funktionsnedsättning.
Institutionerna
Det tillkom nya, stora institutioner för personer med funktionsnedsättning under första hälften av 1900-talet. Till exempel inrättades flera anstalter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En del av dessa institutioner var specialiserade för att ta hand om de personer som räknades som särskilt ”svårhanterliga” eller ”multihandikappade”.
Flerfunktionsnedsättning
Flerfunktionsnedsättning (som tidigare kallades multihandikapp) betyder att en person har mer än en funktionsnedsättning samtidigt. Till exempel kan personen ha ett rörelsehinder och vara synskadad.
Ett annat exempel kan vara att personen har en intellektuell funktionsnedsättning och en hörselskada.
På flera platser i Sverige byggdes stora sinnessjukhus för att ta hand om personer med psykiska funktionsnedsättningar. Institutionerna fungerade ofta som ett samhälle i miniatyr. Där levde människor sina liv utanför det större samhället. Det gällde både de som var anställda som vårdare och de som var intagna som patienter.
Institutioner för barn med fysiska funktionsnedsättningar utvecklades också. Eugeniahemmet anställde år 1910 en ortopedkirurg som
opererade barn med missbildningar och andra ortopediska problem. Under 1940- och 1950-talen kom fler nya metoder som var till nytta för personer med rörelsehinder. Metoderna hade utvecklats för att hjälpa soldater som skadats under andra världskriget, men de kom till god användning även för andra grupper. De här formerna av stora institutioner för personer med funktionsnedsättningar avvecklades under slutet av 1900-talet.
Sociala problem
Under 1900-talet blev en del problem mer synliga. Många människor lämnade landsbygden och den gemenskap som fanns i byarna. I stället flyttade de till städerna och fick arbete i nya företag och fabriker. Olika sociala problem kom därför att koncentreras till städer och tätorter. Några av dessa problem var alkoholmissbruk, kvinnomisshandel, arbetslöshet och trångboddhet.
Många familjer hade svårt att få pengarna att räcka till. Det kunde innebära att barnen fick börja arbeta i stället för att gå i skolan. De som eventuellt hade någon form av funktionsnedsättning kunde få stora problem i dessa miljöer. När inte familjen och gemenskapen i byn fanns behövde samhället göra mer.
Pedagogikens utveckling
Redan under 1800-talet väcktes tanken om en gemensam folkskola för alla barn. Men det blev tydligt att det inte var möjligt att ordna en skola där alla barn kunde lära sig läsa, skriva och räkna. Man ansåg att fattiga och obegåvade barn bara behövde ett minimum av kunskaper.
På den här tiden räknades också flickor till denna kategori.
År 1878 kom den första läroplanen och regler om att alla barn skulle gå i skolan. Men alla barn klarade inte det. Då valde de styrande att segregera barnen. Segregera innebär att särskilja eller dela upp. De barn som räknades som ”avvikande” eller ”abnorma” fick gå om en årskurs eller också placeras i så kallade hjälpklasser. Den övre åldersgränsen för att få stanna kvar i skolan var fjorton år. Det innebar att många barn slutade skolan utan att kunna läsa och skriva.
En skola för alla?
År 1883 formulerades idén om en skola för alla. Man visste från början att alla inte skulle klara av att delta i undervisningen. Diskussionen om hur man skulle kunna differentiera eleverna började om på nytt.
Differentiera betyder att sortera och hitta skillnader. Barn som till exempel ansågs vara smutsiga, trotsiga, stygga eller vanartiga ville de som bestämde över skolan avskilja från de ”normala” barnen. Tanken fanns att vanartiga barn kunde ”smitta” de normala barnen. Flera andra kategorier kom så småningom också att differentieras. Det kunde till exempel vara de som räknades som ”barn till kroppsarbetare”, ”nagelbitare”, ”tattarungar” och ”sinnesslöa”.
Segregering – att skilja ut personer som inte passar in i den befintliga gruppen, till exempel beroende på intelligens. Det innebar att vissa barn kategoriserades som ”obegåvade” eller ”fattiga” och hänvisades till särskilda skolor eller grupper.
Differentiering – att sortera och kategorisera personer i grupper utifrån till exempel typ av begåvningsnivå, funktionsnedsättning, utseende eller ålder.
I början av 1900-talet konstruerade fransmannen Alfred Binet det första intelligenstestet (IQ-testet). Nu tyckte man att det gick att kategorisera eleverna lite mer rättvist. Han konstruerade skalor för olika kategorier utifrån intelligenskvot (IQ):
• Lägre än 20: ”Idiot”
• 20–49: ”Imbecill, halvidiot”
• 50–69: ”Debil”
• Över 70: ”Dum, trög, sinnesslö”
• 100: ”Normal”
Var barnets IQ under 40 ansågs barnet obildbart och fick ingen undervisning alls. IQ mellan 70 och 80 gav en plats i hjälpklass.
På 1930- och 1940-talen skapades skolor runt om i landet för barn med olika slags funktionsnedsättning. Man startade nu också så kallade ”idiotskolor”. De andra kategorierna fick också egna skolor.
1944 kom en lag som reglerade att de som kunde kallas för ”bildbara sinnesslöa” skulle få utbildning. Lagen följdes 1954 av en ny lag där begreppet ”sinnesslö” ersattes med ”psykiskt efterbliven” och som omfattade alla med intellektuell funktionsnedsättning.
År 1962 infördes skolplikt även för elever med rörelsehinder. Det startade också en specialutbildning för lärare som kallades ”CP-lärare”.
Utbildning för lärare till verksamhet inom döv- och blindområdet startades lite senare. Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, SIH, bildades och det finns kvar än i dag men nu under namnet Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM.
En grupp som skolan uppmärksammade mer under senare delen av 1900-talet var barn med läs- och skrivsvårigheter. Nya metoder och hjälpmedel kom fram och det utbildades speciallärare för att ge stöd till elever med dyslexiproblem.
De sociala problem som uppmärksammades redan i början av 1900talet gav också upphov till specialpedagogiska insatser. Från början startade verksamheter för ”vanartiga” barn (oftast pojkar). Senare under 1900-talet inrättade man något som kallades skoldaghem för särskilt ”besvärliga” barn. Där arbetade flera olika yrkeskategorier, till exempel psykologer, kuratorer, fritidsledare och specialpedagoger. I dag kallas ofta skoldaghem för resursskolor.
Utvecklingen under 2000-talet
Utvecklingen har hittills gått allt snabbare när det gäller till exempel IT, hjälpmedel och tekniska lösningar. Nya produkter för att underlätta vardagen kommer ständigt ut på marknaden. Bostäder utformas till stor del med tanke på att personer med funktionsnedsättning ska kunna bo där utan allt för stora problem. Systemet med privata utförare som inleddes i slutet av 1900-talet utvecklas också mer och mer.
KAN DU NU?
• Förklara vad orden segregering och differentiering betyder.
• Vem var Binet, och vad blev han känd för?
Sammanfattning
1:1 Ordval och begrepp genom tiderna
• Begreppens utveckling speglar de värderingar och den uppfattning som råder i samhället vid olika tider.
1:2 1800-talet
• Under 1800-talet började industrialiseringen. Fler människor flyttade till städerna. Det betydde att det blev nödvändigt att ta hand om personer med funktionsnedsättning.
• Döv- och blindskolor och särskilda skolor för barn med olika sorters missbildningar startades under 1800-talet.
1:3 1900-talet och framåt
• På 1900-talet började man se på funktionsnedsättningar som kroniska sjukdomar. Många stora institutioner byggdes upp. Flera nya skolformer startades för barn med särskilda behov.
• Under 2000-talet kan man se att den teknisk utvecklingen går väldigt fort. Personer med funktionsnedsättning får allt bättre hjälpmedel och bostäder byggs som gör det möjligt för de flesta att bo där.
Studieuppgifter
1:1 Ordval och begrepp genom tiderna
1. Vilka ord har använts för att beskriva fysiska funktionsnedsättningar genom tiderna?
2. Hur kan man förklara att de begrepp som används ändras under tidens gång?
1:2 1800-talet
1. Vilka barn togs hand om på Manilla?
2. För vilka barn startade verksamheten vid Tomteboda?
3. Vilka barn var Eugeniahemmet till för?
1:3 1900-talet och framåt
1. Förklara begreppet flerfunktionsnedsättning.
2. Vilka barn fick inte gå i skolan enligt resultaten från IQ-tester?
3. Vilken IQ hade de barn som fick gå i så kallad hjälpklass?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. I texten finns exempel på ord som genom historien har använts för att beskriva någon form av avvikelse. Några av dem är: vanartig, efterbliven, sinnesslö, abnorm, idiot, lytt, debil och efterbliven.
a) Vad betyder dessa ord och finns det andra ord i dag?
b) Det kan finnas fler ord i kapitlet som inte används i dag, se om du kan hitta dem. Ta reda på vad dessa ord betyder.
1. Sök efter några institutioner som finns eller har funnits. Här kommer några exempel: Carlslund, Manillaskolan, Tomteboda och Eugeniahemmet. Beskriv vilka personer som togs om hand på dessa institutioner.
2. På Vipeholm gjorde man ett experiment som resulterade i att man införde ”lördagsgodis” i Sverige.
a) Ta reda på vilka som togs om hand på Vipeholm.
b) Vad var det för ett experiment och hur det gick till?
c) Vilka konsekvenser fick experimentet för dem som deltog i det?
Vill du veta mer?
Avsnitt
1:4 Språkets spegling av samhällets syn
1:5 Steriliseringspolitiken och människosynen
Viktiga begrepp
• Funktionsvariation
• Rashygien
• Tvångssterilisering
1:4 Språkets spegling av samhällets syn
Det finns exempel på ord som genom historien har använts för att beskriva någon form av avvikelse. Några exempel är: vanartig, efterbliven, sinnesslö, abnorm, idiot, lytt, debil och efterbliven. Varje begrepp speglar den tid då det börjar användas. De flesta av de här orden ger dåliga associationer i dag och används som glåpord eller skällsord.
Flera andra exempel är de begrepp som användes när det handlar om skolans utveckling. Där finns begrepp som: vanartiga, nagelbitare, tattarungar och sinnesslöa.
Det finns en viss skillnad i hur begreppen används, några av dem används både inom funktionsnedsättningsområdet och skolan. Inom funktionsnedsättningsområdet verkar det som begreppen var en beskrivning av funktioner och nedsättningar. När det gäller skolans värld användes begreppen mer för att differentiera eleverna.
Funktionsnedsättning eller funktionsvariation?
Numera kan man också tala om funktionsvariationer i stället för funktionsnedsättningar för att tydligare betona att alla människor fungerar olika. I dag är det ofta personerna själva som är intresserade av att ändra begreppen. Det finns ett antal olika intresseföreningar där det diskuteras livligt om vilket begrepp som är det mest rättvisa och minst diskriminerande.
KAN DU NU?
Redogör för skillnaden mellan begreppet funktionsnedsättning och begreppet funktionsvariation.
1:5 Steriliseringspolitiken och
människosynen
Rashygien och steriliseringspolitik
På 1920-talet började man bli orolig för att funktionsnedsättningar och funktionshinder skulle sprida sig genom arv. Samtidigt fanns det i samhället ett synsätt som handlade om att människor hade olika värde. Det var liknande tankar som präglade nazisternas förintelse av folkgrupper och människor med olika egenskaper.
Rashygien var en idé som syftade till att kontrollera människors ärftliga egenskaper. Målet var att hindra vissa människor från att få barn. I Sverige kom det år 1934 en lag om sterilisering av personer som ansågs vara mindre lämpliga att skaffa barn. Lagen omfattade personer med intellektuell funktionsnedsättning, fattiga och personer med vissa fysiska funktionsnedsättningar. Några kvinnor som hade barn med fler än en man kunde också bli föremål för sterilisering.
Steriliseringslagen upphävdes år 1974. Under den tid som lagen tilllämpades genomfördes 68 000 steriliseringar i Sverige. 30 000 av dessa var mot den steriliserades egen vilja. 90 procent av de steriliserade var kvinnor.
I dag betraktas tvångssterilisering som ett brott mot mänskligheten. I många länder har människor som varit utsatta för till exempel sterilisering fått ursäkter och skadestånd från staten. De människor som varit utsatta för tvångssterilisering i Sverige har erbjudits skadestånd från staten. Flera av dem har avstått från att ansöka om ersättning eftersom de anser att själva ansökningsförfarandet är kränkande.
KAN DU NU?
Förklara vad rashygien innebar.
Sammanfattning
1:4 Språkets spegling av samhällets syn
• De begrepp som används speglar samhällets syn på människors funktionsnedsättningar och egenskaper.
1:5 Steriliseringspolitiken och människosynen
• Rashygien byggde på synsättet att människor har olika värde. Människors ärftliga egenskaper kontrollerades till exempel genom steriliseringslagen som infördes 1944.
• Tvångssterilisering innebär att man steriliseras mot sin vilja.
Studieuppgifter
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. I texten finns exempel på ord som genom historien har använts för att beskriva någon form av avvikelse. Några exempel är: vanartig, efterbliven, sinnesslö, abnorm, idiot, lytt, debil och efterbliven. Hur tänker du kring språkets betydelse för samhällets syn på personer med funktionsnedsättning? Hur kan de ord som används påverka individens syn på sig själv?
2. Rasbiologin ses som en skamlig del av Sveriges historia.
a) Finns det risk att liknande eller andra former av sorteringar skulle kunna ske i vårt land i dag?
b) Förekommer det sorteringar? Ge exempel i så fall.
TA REDA PÅ
Funktionsnedsättning eller funktionsvariation?
1. Sök på några hemsidor för intresseföreningar för personer med funktionsnedsättningar. Du hittar exempel på hemsidor i slutet av boken under avsnittet Läs- och länktips. Läs om vilka begrepp de vill ska användas och hur de motiverar sin åsikt.
2. Socialstyrelsen har också åsikter om vilka begrepp som ska användas. Gå in på deras hemsida och ta reda på hur de diskuterar.