9789152366691

MALIN ANGBERG, MARTIN KARLBERG, JONAS NILSSON

Konflikthantering i skolan

Konflikthantering i skolan

Sanoma Utbildning

Malin Angberg, Martin Karlberg & Jonas Nilsson

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm

www.sanomautbildning.se

info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Förläggare och redaktör: Helén Park

Omslag: Moa Schulman

Grafisk formgivning: Karl Stefan Andersson

Konflikthantering i skolan

ISBN 978-91-523-6669-1

© Malin Angberg, Martin Karlberg, Jonas Nilsson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.

Första upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudmän for utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Interak, Polen 2026

Att undvika att förstöra relationer till eleverna 56

Att arbeta med de elever som är svårast att nå 57 Diskussionsfrågor 59

4. Struktur och ledarskap förebygger konflikter 61 Förväntningar i helklass 63 Skapa en positiv klassrumskultur 64 Träna prosociala beteenden

5. Att förstå beteenden i klassrummet 73

6. Att förstå konflikter 89 Funktionell analys som verktyg i klassrummet 90 Från egenskaper till konkreta beteenden

Att ha ett funktionellt perspektiv på beteenden

9. Exempel på konfliktsituationer i klassrummet

När eleverna ändå utmanar dig

Ditt förhållningssätt om eleven utmanar

Elev som ”vägrar” arbeta under lektionen

Elev som ofta pratar i mun på dig som pedagog

Elev som kastar skräp på golvet i korridoren

Elev som vägrar ta av sig jackan i matsalen

Elev som vägrar lämna in sin telefon

Elev som använder nedsättande uttryck på skämt

Elev som ger en kränkande kommentar till dig som pedagog

Elev som uttrycker sig aggressivt

Elev som går emot dig på ett hotfullt sätt

Elev som kränker en annan

Elev som attackerar en annan elev fysiskt

Elev som medvetet saboterar din undervisning

Inledning

Om boken

I den här boken beskrivs hur lärare och annan skolpersonal kan förebygga och hantera konflikter och andra gränsöverskridande beteenden. Det som utmärker boken är det tydliga fokuset på vikten av att förstå, analysera och välja metod utifrån vad som blir funktionellt.

Vi vill att boken ska öka läsarens kunskap såväl som färdigheter att analysera och välja ett förhållningssätt anpassat utifrån situationen. I boken ges exempel, fördjupningsfrågor och diskussionsunderlag som skapar en möjlighet att fördjupa kunskapen och koppla den till en praktisk vardag.

Boken riktar sig till verksamma lärare, annan personal inom skola och fritidshem samt till lärarstudenter.

Om författarna

Malin Angberg är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, författare och föreläsare.

Martin Karlberg är lärare, skolforskare, författare och föreläsare.

Jonas Nilsson är lärare, författare och föreläsare.

Kapitel 1.

En introduktion till konflikthantering

Konflikter är något som hör till skolans vardag. En konflikt uppstår när parter upplever att deras mål, behov, perspektiv eller handlingar krockar och att det stör arbetet. Konflikter är inte samma sak som ett bråk vid ett enstaka tillfälle. Det är en process som rör tankar, känslor och beteenden inom eller mellan grupper.

Det kan vara värt att tänka på att konflikter inte alltid är negativa. De kan tydliggöra mål, stärka relationer och driva utveckling om de hanteras väl. I den här boken utgår vi därför från att konflikter är förväntade men hanterbara. Genom förebyggande strukturer, ett relationellt ledarskap och enkel, systematisk analys kan skolan omvandla svåra situationer till möjligheter för lärande, ansvar och gemenskap, i stället för att fastna i tillfälliga ingripanden.

Den här boken handlar inte om mobbning eller kränkande behandling. Sådana ärenden präglas av upprepad utsatthet och maktobalans och kräver särskilda utredningar, juridiska bedömningar och åtgärder enligt skollag och likabehandlingsplaner. Boken behandlar inte heller intrapersonella konflikter, som när en elev brottas med oro, samvetskrockar eller identitetsfrågor. Denna typ av konflikter hör främst hemma i elevhälsans mer individuellt inriktade arbete. Fokuset för vår bok är de interpersonella och organisatoriska konflikterna i undervisningens vardag: krockar om regler, roller, arbetssätt, bedömning, normer och resurser. I boken visar vi hur

skolpersonal kan förebygga, förstå och hantera sådana situationer med strukturer, relationellt ledarskap och systematisk analys.

Från disciplin till systematisk beteendepåverkan

Under stora delar av skolans historia har lärares sätt att hantera konflikter byggt på ordning, auktoritet och bestraffning. Fokus har ofta legat på att snabbt återställa lugn i klassrummet genom tydliga gränser, straff och ibland fysisk tillrättavisning. Konflikter har främst setts som tecken på olydnad och lösningen för lärare har varit att markera vad som inte var acceptabelt.

Med tiden har synen på både barn och lärande förändrats. Idag vet vi mer om hur barns beteende formas av omgivningen och hur relationer påverkar utveckling och lärande. Detta har lett till ett skifte från reaktiv disciplin till mer förebyggande och systematiska arbetssätt. I stället för att bara hantera konflikter när de uppstår arbetar många skolor nu med att skapa miljöer där konflikter förebyggs genom tydliga strukturer, positivt samspel och gemensamma förväntningar.

Moderna metoder för konflikthantering bygger ofta på forskning om beteende, motivation och lärande. Tillsammans ger de verktyg för att förstå varför konflikter uppstår och hur du kan möta dem på ett konstruktivt sätt. Målet är inte bara att återställa ordningen utan också att stärka relationer, stödja elevernas självreglering och bidra till en trygg skolmiljö.

Konflikthantering i styrdokumenten och rapporter

Svenska styrdokument betonar skolans ansvar för att skapa en trygg och stödjande lärandemiljö. Enligt skollagen (2010:800) ska

utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och skolan ska främja en miljö som präglas av trygghet, studiero och respekt. Konflikthantering nämns inte uttryckligen men är en central del i detta arbete.

I läroplanen för grundskolan (Lgr22) lyfts värdegrunden fram som en grundläggande utgångspunkt. Det står att eleverna ska få utveckla sin förmåga att samarbeta, hantera konflikter, ta ansvar och visa hänsyn. Skolans personal har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling samt främja en miljö som stärker elevernas självförtroende och vilja att lära. Konflikthantering blir därmed en del av skolans uppdrag för att stärka elevernas färdigheter och att skapa ett demokratiskt och empatiskt klimat.

Skolinspektionen (2016) betonar att elevers rätt till studiero är en grundläggande förutsättning för lärande och att detta ansvar vilar på hela skolan. Det betyder att konflikthantering inte kan ses som isolerade insatser i klassrummet, utan måste förstås i relation till skolans arbete med normer, värden och undervisningens kvalitet. Goda förutsättningar för studiero skapas genom tydliga lektionsstrukturer, varierade innehåll och ett aktivt lärarledarskap men också genom att eleverna upplever att relationerna i klassrummet präglas av respekt och tydliga förväntningar. Rapporten framhåller rektors ansvar för att systematiskt följa upp och stödja lärarnas arbete, bland annat genom gemensamma rutiner, kollegial samverkan och ett långsiktigt förbättringsarbete. Konflikthantering framträder därmed som en del av skolans bredare ansvar att säkerställa trygghet och studiero, där både förebyggande arbete och hantering av uppkomna situationer kräver ett gemensamt och strukturerat angreppssätt.

Även i det systematiska kvalitetsarbetet, som beskrivs i både skollag och Skolverkets stödmaterial, framhålls vikten av att följa upp arbetet med trygghet och konflikthantering. Genom att synliggöra hur konflikter uppstår och hanteras i vardagen, kan skolan utveckla sitt förebyggande arbete och skapa mer hållbara lösningar.

Olika former av konflikter

Konflikter i skolan kan ta sig många olika uttryck och ha flera olika orsaker. För att kunna hantera konflikter på ett effektivt och konstruktivt sätt behöver du förstå att konflikter inte är ett enhetligt fenomen. De varierar i intensitet, i vilka personer som är inblandade och i vilka behov eller syften som ligger bakom dem. När du lär dig att skilja mellan olika typer av konflikter blir det lättare att välja en strategi som inte bara förebygger och hanterar dem, utan som i bästa fall också omvandlar situationen till en möjlighet för lärande och utveckling.

En vanlig form av konflikt i skolan är den sakrelaterade konflikten. Denna uppstår ofta kring regler, uppgifter eller praktiska frågor. Det kan till exempel vara när en elev protesterar mot en läxa, ifrågasätter din bedömning eller vägrar att följa en instruktion. Sakrelaterade konflikter handlar ofta om vad som upplevs som rättvist, genomförbart eller rimligt i en given situation. Det centrala i sakkonflikter är att de inte handlar om personliga motsättningar, även om frustration kan uppstå. De går ofta att hantera genom tydlig struktur, förklaringar och transparens. När du klargör syftet med regler, instruktioner eller konsekvenser, eller visar vilka följder olika val får, kan konflikten ofta lösas utan att relationen påverkas negativt.

En annan typ av konflikt är den relationsbaserade. Dessa konflikter bygger på känslor mellan människor och kan bottna i tidigare erfarenheter, missförstånd eller brist på tillit. Du kan möta sådana konflikter mellan dig och en elev, mellan två elever eller mellan dig och en kollega. Relationsbaserade konflikter har ofta en stark känslomässig laddning och är därför mer komplicerade att hantera. Här räcker det inte att hänvisa till regler eller konsekvenser. Du behöver i stället ge tid, lyssna aktivt och arbeta för att återställa relationer. Ofta handlar det om att visa respekt, försöka förstå elevens eller kollegans perspektiv och bygga upp en ny grund för samarbete.

En tredje form är de rollrelaterade konflikterna. De uppstår när det finns otydlighet eller oenighet om ansvar, befogenheter eller roller. Det kan vara när en elev upplever att du ingriper i något som eleven anser är privat eller när en elev tar på sig en ledarroll utan mandat att inneha en sådan.

Då handlar konflikten inte om själva uppgiften utan om vem som anses ha rätt att styra, instruera eller sätta gränser. Rollrelaterade konflikter är ofta kopplade till struktur och normer i gruppen och kan lösas genom att du skapar tydlighet kring förväntningar, mandat och gränser. I skolans miljö är det särskilt viktigt att du visar vägen genom att vara tydlig med din egen roll som ledare, ansvarsbärare och trygghetsskapare samtidigt som du också respekterar elevernas roller och ger dem utrymme att påverka inom givna ramar. När rollerna är tydliga minskar risken för maktkamper och missförstånd, och det blir lättare för både elever och vuxna att samarbeta i vardagen.

Värdekonflikter utgör en fjärde kategori. De berör djupare skillnader i synsätt, normer och värderingar. Det kan handla om vad som anses vara rätt och fel, om uppfattningar om lärande, om könsroller, religion eller kulturella uttryck. Dessa konflikter är svårare att lösa eftersom de inte bara gäller en enskild händelse utan berör större och mer symboliskt laddade frågor. Här behöver du vara särskilt varsam och reflekterande. Det handlar inte om att vinna en diskussion, utan om att skapa ömsesidig respekt och förståelse, även när ni inte är överens. Samtidigt har du ett tydligt uppdrag att stå upp för skolans värdegrund, demokratiska principer och mänskliga rättigheter, vilket gör att värdekonflikter alltid måste hanteras med både tydlighet och lyhördhet.

Slutligen finns de latenta konflikterna , som inte alltid är synliga men som påverkar klassrummets dynamik. De kan yttra sig i passivt motstånd, tystnad, sarkasm eller lågintensiva störningar. Ofta speglar dessa konflikter en brist på tillit, en känsla av att inte bli hörd eller en obalans i relationer. Du behöver vara uppmärksam på dessa subtila signaler och förstå att avsaknaden av öppna

konflikter inte automatiskt betyder harmoni. Att förebygga och hantera latenta konflikter kräver ett långsiktigt relationsarbete där du ser varje elev, lyssnar in deras perspektiv och arbetar för att de ska känna sig inkluderade i gemenskapen.

Sakkonflikter i klassrummet

När man talar om konflikter i skolan är det lätt att tänka på sådant som handlar om relationer, till exempel en elev som känner sig orättvist behandlad eller en motsättning mellan två elever som inte kommer överens. Många konflikter är emellertid i grunden sakkonflikter, det vill säga konflikter som handlar om uppgifter, resurser eller mål. De bottnar inte i personliga motsättningar utan i oenighet kring vad som ska göras, hur det ska göras eller vem som ska göra det.

Ett vanligt exempel där sakkonflikter kan uppstå är grupparbete. Två elever vill båda använda datorn i en uppgift, eller så uppstår irritation när en elev upplever att någon annan inte bidrar till arbetet.

För att förebygga sakkonflikter är struktur och tydliga regler avgörande. När roller i grupparbeten fördelas i förväg, när det finns en tydlig rutin för turordning vid datorer eller när läraren klargör kriterierna för en uppgift, minskar risken att konflikter ens uppstår. Strukturen fungerar som en ram som gör förväntningarna begripliga för eleverna och reducerar utrymmet för missförstånd.

Men även med tydliga strukturer kommer sakkonflikter ibland att dyka upp. Då kan en funktionell analys vara ett värdefullt verktyg (läs mer om detta i kapitel 6). Genom att se på situationen i termer av situation–beteende–konsekvens blir det lättare att förstå vad som egentligen triggar konflikten. Om två elever bråkar om turordningen vid en dator kan man se att den utlösande situationen är att resursen är begränsad, beteendet är att båda gör anspråk på datorn därför att de båda vill åt konsekvensen att få tillgång

till datortiden. Det leder också till en störning i undervisningen.

När detta tydliggörs kan läraren förändra situationen, till exempel genom att införa ett bokningssystem eller en tydlig turordning.

Sakkonflikter har en annan karaktär än relationskonflikter. De riskerar sällan att skada relationer på djupet men de kan skapa frustration och irritation som spiller över i gruppen om de inte hanteras. Just därför är de viktiga att uppmärksamma. När läraren visar att även de ”små” konflikterna om praktiska frågor tas på allvar, signalerar det att regler och strukturer gäller för alla och att klassrummet är en förutsägbar miljö.

Att arbeta med sakkonflikter är alltså inte bara en fråga om att lösa praktiska problem i stunden. Det är också en del av det långsiktiga relationsskapandet. När elever ser att konflikter kan lösas på ett rättvist och transparent sätt, ökar deras förtroende både för läraren och för varandra. På så sätt blir arbetet med sakkonflikter ett viktigt steg i att bygga den trygghet och struktur som är grunden för all konflikthantering i skolan.

Relationsrelaterade konflikter i skolan

Relationsrelaterade konflikter är den typ av konflikter som många lärare och elever upplever som mest påfrestande. De uppstår när samspelet mellan människor brister och när känslor, attityder eller tidigare erfarenheter påverkar hur man tolkar varandras beteenden. I skolan kan det handla om en långvarig motsättning mellan två elever, en känsla av orättvis behandling från lärarens sida eller spänningar i en grupp där rollerna blivit fasta och svåra att förändra.

Ett kännetecken för relationskonflikter är att de sällan handlar om en specifik uppgift eller en enskild situation. I stället är det relationen i sig som står i centrum. Om en elev gång på gång upplever att en kamrat inte visar respekt kan detta leda till återkommande

Konflikttyp

Sakrelaterad konflikt

Kännetecken Exempel Lämpliga strategier för hantering

Oenighet kring regler, uppgifter eller praktiska frågor

Relationskonflikt

Rollrelaterad konflikt

Negativa känslor, missförstånd, bristande tillit

En elev protesterar mot en läxa eller vägrar följa en instruktion

Två elever har en långvarig konflikt eller det finns spänningar mellan en elev och lärare

Otydlighet kring ansvar, befogenheter och roller

Värdekonflikt

Skillnader i normer, kultur, etik

eller livsåskådning

Två elever är oense om vem som ska redovisa först i gruppens presentation

Oenighet om könsroller, religiösa uttryck eller rättvisa

Tydliggör regler och syfte, använd struktur och logiska förklaringar

Skapa utrymme för dialog, visa empati, arbeta med återupprättande samtal

Klargör roller och förväntningar, stärk samarbetet och tydliggör mandat

Visa respekt, håll fast vid skolans värdegrund, skapa förståelse genom dialog

Latent konflikt

Underliggande spänningar, indirekta uttryck för missnöje

Passivt motstånd, tystnad eller subtila störningar i klassrummet

Bygg relationer, skapa tillit, var lyhörd för outtalade behov

Tabell 1. Olika former av konflikter – översikt

Diskussionsfrågor

De här frågorna är tänkta att hjälpa dig och dina kollegor att reflektera över hur konflikter tar sig uttryck i er vardag och hur de kan förstås utifrån de olika konflikttyper som har presenterats i kapitlet. Utgå gärna från konkreta situationer ni känner igen från undervisningen, fritidshemmet eller det kollegiala samarbetet.

Målet är inte att hitta ”rätt” svar, utan att tillsammans utforska hur konflikter kan förebyggas, bemötas och ibland användas som en möjlighet till lärande och utveckling – för både elever och vuxna.

Diskussionerna kan fungera som ett stöd för att skapa samsyn i arbetslaget och lägga grunden för det fortsatta arbete som behandlas i kommande kapitel.

1. Vilka typer av konflikter upplever du är vanligast i din egen skolvardag? Ge exempel på situationer och reflektera över vad som kan ha legat bakom dem.

2. Vad skiljer en sakrelaterad konflikt från en relationsbaserad konflikt i praktiken? Hur påverkar det val av bemötande?

3. På vilket sätt kan otydliga roller i klassrummet bidra till konflikter? Ge exempel från undervisning eller kollegialt samarbete.

4. Värdekonflikter kan väcka starka känslor. Hur kan du som pedagog hålla fast vid skolans värdegrund och samtidigt visa respekt för olika perspektiv?

5. Latenta konflikter är inte alltid synliga. Vilka tecken kan tyda på att det finns underliggande spänningar i en grupp?

6. Vilka delar av ditt ledarskap tror du har störst betydelse för att förebygga konflikter i klassrummet? Ge exempel på konkreta handlingar eller rutiner.

7. På vilket sätt kan gemensamma förhållningssätt i arbetslaget påverka hur konflikter uppstår och hanteras? Ge exempel på hur samsyn kan stärkas.

KONFLIKTER HÖR TILL skolans vardag och påverkar undervisning, relationer och arbetsmiljö. Hur de hanteras kan göra stor skillnad för både elever och personal. Konflikthantering i skolan är en praktiknära och forskningsbaserad bok för dig som arbetar i skolan eller utbildar dig för att göra det. Den bidrar till att du känner dig tryggare och mer professionell i mötet med svåra situationer.

Boken visar hur konflikter kan förebyggas, förstås och hanteras på ett sätt som gynnar både personal och elever. I stället för snabba lösningar ligger fokus på analys, medvetna val och strategier som fungerar i skolans vardag. Med hjälp av konkreta exempel, tydliga modeller och genomarbetade reflektionsfrågor ger boken stöd för både individuellt arbete och kollegial utveckling.