9789152363904 by Smakprov Media AB

Samhället KOLL PÅ

Jessica Gottberg Per Bengtsson Caroline Lindfors

4–6 GRUNDBOKEN

KOLL PÅ

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Ingela Bengtsson, Maria Renck Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Tobias Flygar/Studio Flygar Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Digitalt material i Alva Inläsare: Holger Calov/Darub AB Animerad film: Studio Flygar AB Tack till Ann-Sofie Jägerskog, Stockholms universitet, som bidragit med värdefull vetenskaplig och ämnesdidaktisk kunskap inför framtagandet av illustrationer till detta läromedel. Tack till Gustav Fridolin som bidragit med intervjun på s. 36.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Interak, Polen 2023

((FSC-loggan))

Alva ger liv åt boken Du kan ladda ner appen Alva gratis och använda den för att nå t.ex. filmer, ljud och annat webbaserat material kopplat till den här boken. Alva fungerar på Android och iOS för smartphones och surfplattor. Läs mer på sanomautbildning.se/alva

Välkommen till Koll på Samhället ! Att leva i ett samhälle innebär att leva tillsammans och samarbeta. Människor har varit beroende av att samarbeta ända från de allra första samhällena för flera tusen år sedan och fram till i dag. Men för att fungera tillsammans behöver vi veta hur samhället är uppbyggt och hur det fungerar. Vi behöver kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi behöver också kunna granska olika slags information och budskap kritiskt. Ett demokratiskt samhälle behöver även fungerande lagar och regler. Samma lagar ska gälla för alla människor. Oavsett vem du är eller var du kommer ifrån. För att vi ska ha vägar, skolor, sjukhus och bibliotek i samhället behöver människor arbeta och betala skatt. Alla människor som lever i samhället är också med och påverkar det. Även du, som just nu håller i den här boken. Här får du koll på samhället!

Innehåll 1. Du och samhället 6

3. Våra medier 38

Vi ingår i olika grupper 8

Kommunikation 40

Regler och normer 10

Massmedier 42

Familjer ser olika ut 12

Mediernas uppgifter 44

Barn i Sverige 14

Källkritik på nätet 46

Mobbning 16

Sociala medier 48

Varför har vi fördomar? 18

Mobilen 50

Sammanfattning 19

Smygreklam 52 Sammanfattning 53

2. Demokrati i Sverige 20 Så funkar demokrati 22

4. Pengar och ekonomi 54

Att styra ett land 24

Hushållets inkomster 56

Demokrati i vardagen 26

Inkomster och utgifter 58

De politiska partierna 28

Samhällets ekonomi 60

Dags att rösta 30

Vad får vi för skatten? 62

Vad händer efter valet? 32

Hållbar ekonomi 64

Så fattas beslut 34

Olika möjligheter 66

Gustav Fridolin – politiker och lärare 36

Sammanfattning 67

Sammanfattning 37

7. Nationella minoriteter 98 Fem nationella minoriteter 100 Samer 102

5. Lagar i samhället 68

Sverigefinnar 106

7. Nationella minoriteter 98

Varför finns det lagar? 70

Tornedalingar 108 Fem nationella minoriteter 100 Judar 110

Nya lagar 72

Romer 114

Brott och straff 74

Sverigefinnar 106 116 Mer om de nationella minoriteterna 108 SammanfattningTornedalingar 117

Från brott till straff 76

Samer 102

Varför begår vissa människor brott? 78

Judar 110

En förälder i fängelse 80

Romer 113

Sammanfattning 81

Mer om de nationella minoriteterna Ordlista 118 Sammanfattning 117

Register 120 6. Mänskliga rättigheter 82 Register 118 Därför bildades FN 84 Barnkonventionen 86 Diskriminering 88 FN:s roll i världen 92 Globala målen 94 Malala – en symbol för flickors rätt att gå i skolan 96 Sammanfattning 97

116

Du och samhället 1

DU OCH SAMHÄLLET

Hur är det att växa upp i dagens Sverige? Det finns nog lika många svar på den frågan som det finns barn. En sak är i alla fall säker: barn i dagens samhälle har det bättre än förr. Vi är alla olika och vi blir påverkade av den tid vi lever i och de grupper vi tillhör. Men vi påverkar också samhället. Tillsammans med massor av andra människor är just du en del av samhället – allt hänger ihop.

I det här kapitlet får du lära dig: • • • •

om olika grupper i samhället vad normer är hur vi formas av vår omgivning hur en familj kan se ut.

Viktiga ord: grupp, roll, norm, regel, vårdnadshavare, könsroll, mobbning, fördom

DU OCH SAMHÄLLET

Så funkar demokrati I Sverige har vi demokrati. Det innebär att folket, alltså alla människor, ska få vara med och bestämma. Det här gäller både beslut för hela landet och i en liten idrottsförening. Genom att komma med förslag, diskutera och rösta innan något bestäms, har alla chans att säga vad de tycker. Sedan blir det så som de flesta i gruppen (majoriteten) vill. De som tycker annorlunda måste acceptera resultatet. Målet i en demokrati är att allas åsikter ska vara lika mycket värda. Sådant som ålder, hudfärg, utbildning, sexuell läggning, kön eller pengar ska inte påverka en persons inflytande. Ingen ska diskrimineras.

Frihet att säga ifrån I ett demokratiskt samhälle ska det finnas yttrandefrihet. Det betyder att människor har rätt att säga vad de tycker – särskilt om de tycker annorlunda än de politiker som styr landet. Ingen ska bli straffad för sina tankar eller åsikter. Och det ska vara tillåtet att sprida sina åsikter på olika sätt, till exempel på internet eller genom demonstrationer. I en demokrati ska medierna, alltså till exempel tv, radio och tidningar, kunna bevaka vad politikerna gör och bestämmer. Det har alla rätt att få veta.

DEMOKRATI I SVERIGE

Ett sätt att använda sin yttrandefrihet är att strejka för klimatet. Den här demonstrationen hölls i Stockholm.

Rösträtt

År 1918 demonstrerade kvinnor för att få rösträtt. År 1921 kom fem kvinnor in i riksdagen.

I en demokrati ska det finnas fria val, där medborgarna väljer vilka politiker som får makten. Politikerna som får flest röster beslutar sedan om till exempel lagar och hur landets pengar ska användas. Men vilka är folket? Och har alla rätt att rösta? Sverige brukar räknas som en demokrati från år 1921. Det var då kvinnor fick rösträtt och kunde påverka samhället. Innan dess var det enbart män som fick rösta. Ännu tidigare var männen tvungna att ha en viss inkomst för att få rösta.

Hur började det? Ordet demokrati är grekiska och betyder folkstyre, alltså att folket styr. Idén om demokrati uppstod i den grekiska staden Aten för cirka 2 500 år sedan. Medborgarna röstade om viktiga beslut som rörde staden. Men som medborgare räknades bara män över 20 år som ägde mark. Kvinnor, barn och slavar hade inget inflytande alls. Därför kan vi inte kalla det för demokrati i dag.

DEMOKRATI I SVERIGE

Mediernas uppgifter Vi lever i ett informationssamhälle där vi ägnar en stor del av vår vardag åt olika medier. I genomsnitt lägger vi lika lång tid på medier som vi jobbar eller är i skolan. Men vilken funktion fyller egentligen medier? Vilka är deras viktigaste uppgifter?

Förmedla nyheter Nyheter är viktigt för att vi ska veta vad som händer i vår omvärld. Genom lokala nyhetsmedier får vi reda på vad som händer nära oss. Rikstäckande tidningar och nyhetsprogram berättar om det som händer i Sverige och i resten av världen. Vi får också nyheter om sport och väder. Medierna har även en viktig uppgift när det är bråttom att nå ut till människor snabbt, exempelvis vid stora bränder och olyckor.

Medierna förmedlar nyheter.

Granska makthavare Det är även mediernas uppgift att granska och kontrollera att våra folkvalda politiker och andra makthavare i samhället gör ett bra jobb. Därför är det viktigt med fria och oberoende medier. I många länder kan inte journalister säga vad som helst om en makthavare. Det kan vara den som har makten som också kontrollerar medierna. Om politikerna börjar ha synpunkter på vad som skrivs i medierna, blir demokratin begränsad. I Sverige har makthavare inte rätt att censurera eller på andra sätt påverka våra medier.

Medierna granskar makthavare.

VÅRA MEDIER

Skapa opinion Medierna kan hjälpa människor att få en uppfattning om olika samhällsfrågor. Det här kallas ibland för att skapa opinion. Det kan till exempel handla om hur många vargar som ska finnas i olika områden eller om det ska byggas en ny cykelväg där du bor. Genom att en fråga diskuteras i medier kan människor ta del av olika sätt att se på saken. Ju mer medierna skriver om en fråga, desto fler människor kan bilda sig en uppfattning om den. Medier har därför stor makt att påverka vilka frågor som diskuteras i samhället.

Underhålla

Medierna skapar opinion.

Medier ger oss också underhållning. Vi kan streama filmer på olika tv-kanaler eller kanske läsa en serietidning. Mobilen har gjort att underhållning finns nära till hands. När som helst kan vi lyssna på musik, spela onlinespel eller titta på filmklipp.

Visste du att alla i Sverige mellan 9–79 år använder medier i snitt 7 timmar varje dag?

Medierna underhåller oss.

VÅRA MEDIER

Smygreklam När vi lyssnar på radio eller tittar på tv är det ofta tydligt när det är reklampaus. Då passar en del på att göra något annat en stund eftersom många människor är trötta på reklam. Det gör att marknadsförare, alltså de som vill få oss att köpa saker, måste hitta på nya sätt att nå ut. Därför ser ibland reklamen ut som en nyhetsartikel eller som ett spel. Den kan också finns gömd inuti en blogg eller en Youtubevideo. På internet är det ofta svårt att upptäcka var gränsen går mellan reklam och underhållning. Det kan vara svårt att skilja en sponsrad sida från en som inte är det. Att en sida är sponsrad betyder att företaget har betalat för att få göra reklam där.

Vilken reklam har smugit sig in här?

VÅRA MEDIER

Dold reklam, eller smygreklam, är inte något nytt fenomen. För hundra år sedan hyrde ett varuhus i New York in kvinnor för att åka tunnelbana med en viss sorts handskar på sig. Allt för att människor skulle vilja köpa likadana handskar. På samma sätt fungerar det med influencers i dag. Mängder av företag betalar kända Youtubepersoner för att de ska prata om företagens produkter och locka följarna att köpa dem. Produktplacering förekommer också i film och tv. Om du tittar noga kan du se hur bilmärken, klockor, klädmärken och annat ofta finns med på film. De är inte där av en slump utan för att företagen har betalat för att de ska synas där.

SAMMANFATTNING • Kapitlet börjar med att förklara att kommunikation är när information delas mellan en avsändare och en mottagare. Reklam är en slags information. Tycker du det är svårt att skilja mellan reklam och annan information? Fundera på vilken annan information du kan få. • Det går att höra på ordet vad massmedier är, eller hur? Vilka massmedier känner du till? I dag finns även många medier på internet. • Det finns olika typer av radio- och tv-kanaler. Minns du vilka public service-kanalerna är? Hur skiljer de sig från reklam kanaler och streamingtjänster? • Medierna ger oss nyheter och granskar makthavare. En tredje sak är att de skapar opinion. Kan du förklara vad det betyder? Medierna ger oss även underhållning. Vad tycker du är bra underhållning? • På internet kan vem som helst lägga ut information och bilder. Hur kan man veta om det är en trovärdig källa? Minns du de fem källkritiska frågorna? • På sociala medier kan vi både vara sändare och mottagare. Vilka olika sociala medier känner du till? • Man kan säga att mobilen har förändrat vårt sätt att leva. Fundera på vad det innebär. En ledtråd är skärmtiden. • På olika chattforum förekommer det ibland näthat. Varför är det många som är elaka på internet?

Hur ska människor kunna diskutera på nätet utan att riskera näthat?

VÅRA MEDIER

Vad får vi för skatten? Nu vet du att ungefär en tredjedel av all inkomst går till skatt. Du kanske tycker att det låter orättvist att inte få behålla hela sin lön, men vi får många bra saker från skatten. Skattepengarna delas mellan kommunerna, regionerna och staten som har olika ansvarsområden.

Kommunerna Sverige är indelat i 290 kommuner. Kommunen ansvarar för att förskolor, äldreomsorg och skolor fungerar. Sophämtning, vägar, bibliotek och sportanläggningar är andra saker som kommunen betalar med hjälp av kommunalskatten.

Regionerna I Sverige finns även 21 regioner. Den största delen av regionens skattepengar används till sjukvård och tandvård. Regionen ansvarar också för kollektivtrafik, alltså trafik där människor reser tillsammans, till exempel pendeltåg och bussar. Men för att kostnaderna för kollektivtrafiken ska gå ihop, måste man också köpa en biljett.

PENGAR OCH EKONOMI

Ett besök på vårdcentralen kostar mellan 3 000 och 4 000 kronor. Men så mycket betalar vi inte. För barn är det gratis och en vuxen betalar mellan 200 och 300 kronor. Resten betalar regionen med hjälp av skatten.

Staten Staten ansvarar för ekonomin som rör hela landet, till exempel försvaret, järnvägarna och polisen. En stor del av statens pengar går till olika slags bidrag: barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och föräldrapenning med mera. Staten ger också bidrag till andra länder för att minska fattigdom och att öka demokrati. Det kallas för bistånd.

Var kommer pengarna ifrån? Varje land har en statlig bank som ansvarar för att tillverka nya pengar. I Sverige är det Riksbanken. Riksbanken bestämmer också hur pengarna ska se ut. För att inte sedlarna ska gå sönder är de gjorda av bomull som är tåligare än vanligt papper. Det gör också att det är svårare att förfalska sedlarna. Om du håller upp en sedel mot ljuset ser du också att den har en vattenstämpel. Men exakt hur det går till att tillverka pengar är en hemlighet.

Från byteshandel till Swish Sättet vi betalar på ändrar sig. Länge var det vanligt att vi bytte varor med varandra. Så småningom använde vi bara mynt och sedlar. Nu ser vi sällan pengar, eftersom vi kan använda kontokort och Swish i stället.

byteshandel

mynt

sedlar

kontokort Swish

Hur kommer vi att kunna betala i framtiden? Kanske genom fingeravtryck eller ansiktsigenkänning?

PENGAR OCH EKONOMI

Från brott till straff

Brott och straff

Vilket straff den dömda får beror på hur grovt brottet är.

Vad händer egentligen när någon begår ett brott? Hur går det till när någon blir dömd och vem bestämmer straffet?

Trafikbrott – böter eller fängelse i upp till 2 år Skadegörelse – böter eller fängelse i upp till 6 år Stöld – böter eller fängelse i upp till 6 år Narkotikabrott – fängelse i upp till 10 år Misshandel – fängelse i upp till 10 år

Ett brott begås.

Polisen inleder en förundersökning och griper en misstänkt.

Åklagaren bestämmer om personen ska släppas fri, betala böter eller om åtal ska väckas i domstol.

Polis och åklagare samlar bevis och fortsätter att utreda brottet.

omstolen Mot d

Brottet anmäls till polisen.

Böter

Fr isl äp pt

BROTT

LAGAR I SAMHÄLLET

POLIS

ÅKLAGARE

Domstolen bestämmer om den misstänkta personen ska vara i häkte under polisutredningen. Häkte är ett tillfälligt fängelse nära polisstationen.

I domstolen möts den tilltalade (den som är misstänkt) och målsäganden (den som blivit utsatt för brottet). Åklagaren ska bevisa att den tilltalade är skyldig medan försvararen hjälper den som är tilltalad. Både åklagaren och försvararen kan kalla in vittnen som blir förhörda under rättegången. Domaren leder rättegången och tre nämndemän är med och dömer. En rättegång kan ta från 15 minuter till flera veckor. Efter rättegången beslutar domaren och nämndemännen om den tilltalade ska frias eller fällas. Domstolens beslut utgår alltid från lagarna. Varken Sveriges riksdag eller regering får lägga sig i hur en domstol dömer. Lagboken är tjock.

En rättegång äger rum när polisutredningen är klar.

Vittne

Åklagare

Målsägande

Nämdemän Domare

Vård

Böte Försvarare

Tilltalad

Nämdeman

Nämndemän är politiskt valda.

r ell er fä

ngel

Notarie

Notarien för anteckningar.

Fri kä nd

Om det blir en fällande dom beslutar domaren och nämndemännen vilket straff som den tilltalade ska få.

DOMSTOL KRIMINALVÅRD

LAGAR I SAMHÄLLET

Diskriminering Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad än någon annan på grund av sina åsikter eller egenskaper. Att skydda människor mot detta är en viktig del av arbetet för mänskliga rättigheter. I de flesta länder finns det lagar mot diskriminering. Men ändå blir många diskriminerade och har svårt att få rätt mot sitt lands myndigheter. I till exempel Saudiarabien har inte kvinnor samma rättigheter som män. Där är kvinnor inte myndiga och kan därför inte bestämma över sina liv. I Sverige räknar den svenska lagen upp sju grunder för diskriminering: • • • • • • •

kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning könsöverskridande identitet eller uttryck sexuell läggning ålder. Samer demonstrerar för homosexuellas rättigheter.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Sju grunder för diskriminering

Funktionsnedsättning Kön

Etnisk tillhörighet

Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck

Religion eller annan trosuppfattning

Lagen om diskriminering finns för att skydda människor och ge alla samma möjligheter i samhället. Arbetsplatser, idrotts föreningar och andra organisationer ska arbeta för att förhindra diskriminering. För dig som elev betyder det att skolan har ansvar för att du känner dig trygg.

Kön Diskriminering på grund av kön är något som förekommer i alla länder. I Sverige kan diskriminering på grund av kön handla om att kvinnor har lägre lön och därmed också lägre pension än män.

Etnisk tillhörighet Att alla människor är lika mycket värda låter självklart. Det borde det också vara. Det kan ändå hända att människor har svårt att få jobb på grund av sin hudfärg, sitt namn eller var de kommer ifrån. Därför finns det en lag som förbjuder arbetsgivare att göra så.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Fem nationella minoriteter Sedan år 2000 finns fem nationella minoriteter i Sverige: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning tillhör någon av dessa fem minoriteter. Självklart är de en del av svensk kultur men de har också sitt eget språk, sin egen kultur och ibland också sin egen religion. Eftersom de är minoriteter finns det risk att språken och kulturerna försvinner. Därför skyddas de genom särskilda lagar och regler.

Ordet nationell kommer från latin och betyder ungefär något som hör till ett land. Sveriges nationella minoriteter har alltså särskilda band till Sverige.

Varför just dessa? Men det finns ju fler minoriteter i Sverige. Varför har just de här fem fått speciella rättigheter? Det som är gemensamt för dem är att de funnits i Sverige under lång tid, närmare bestämt sedan före år 1900. I Sverige är rätten att utveckla sitt språk, sin religion och sin kultur inskriven i lagen. Så har det inte alltid varit. I de nationella minoriteternas historia finns många exempel på diskriminering och förtryck från det svenska samhället. De har upprepade gånger behandlats sämre än majoriteten av befolkningen.

Gamla samiska skelettdelar begravs i Lycksele. De grävdes upp av forskare på 1940-talet.

100

NATIONELLA MINORITETER

Under långa perioder fick människor ur minoritetsgrupper inte leva som de ville eller tala sitt språk. Det ledde till att flera av minoritetsspråken riskerade att dö ut och försvinna helt.

Språk och identitet Den som tillhör en nationell minoritet får själv avgöra om hen vill använda sig av rättigheterna, exempelvis att få undervisning i sitt minoritetsspråk i skolan. Du behöver inte tala språket för att ha rätt till modersmålsundervisning. För att minoritetsspråken ska hållas levande ger myndigheterna bidrag till läromedel, ordböcker och biblioteksböcker. Sveriges Television och Sveriges Radio sänder nyheter och andra program på minoritetsspråken. Det går även att studera språken och forska om dem på universitet och högskolor. I vissa kommuner pratar många samiska, finska och meänkieli. Där ska de kunna tala sitt språk i förskolan, i äldreomsorgen och med myndigheter.

Nationella minoriteter

Språk

Högtidsdag

Samer

samiska

6 februari

Sverigefinnar

finska

24 februari

Tornedalingar

meänkieli

15 juli

Judar

jiddisch

–

Romer

romani chib

8 april

Flagga/symbol

NATIONELLA MINORITETER

101

KOLL PÅ

Samhället 4–6 Jessica Gottberg Per Bengtsson Caroline Lindfors

Samhällskunskap handlar om att förstå det samhälle vi lever i. Det handlar också om att lära sig att bidra till en bättre framtid. För att vårt samhälle ska fungera behöver vi människor sam arbeta. Vi behöver ha kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter och förstå vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Det får du läsa om i Koll på Samhället. Du får även läsa om lagar, om politik, om information och kommunikation och om hur viktigt det är att vi är källkritiska när vi tar del av information.

Läromedlet består av en grundbok, en aktivitets bok och en lärarguide. Det finns även digitala övningar i Bingel och ett digitalt lärarstöd. Med appen Alva får du tillgång till ljud, ordlistor och filmer.

Här får du koll på samhället!

ISBN 978-91-523-6390-4

9 789152 363904