9789152363355 by Smakprov Media AB

I boken redogörs för omvårdnadens teoretiska grunder, hur olika omvårdnadsteorier har vuxit fram och hur dessa kan vägleda och skapa en gemensam värdegrund. Eleven får också en inblick i hur omvårdnadsprocessen kan bidra till en mer personcentrerad vård. Begreppen hälsa och sjukdom beskrivs liksom olika riskfaktorer och förklaringsmodeller till varför ohälsa och sjukdom uppstår. Eleven får kunskap om vanliga sjukdomstillstånd samt de under sökningsmetoder, behandlingar och den omvårdnad som är aktuella i samband med dessa.

Omvårdnad 2

Omvårdnad 2 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar också för andra utbildningar samt för kompetensutveckling inom omvårdnad.

En omfattande del av boken beskriver olika medicintekniska uppgifter och sådana hälso- och sjukvårdsuppgifter som kräver delegering.

Författare: Kjell Hjelm är legitimerad vårdlärare och har en bakgrund som sjuksköterska inom äldreomsorgen och ambulanssjukvården. Han har tidigare även varit enhetschef inom äldreomsorg och hemsjukvård. Idag arbetar han som biträdande rektor inom kommunal vuxenutbildning med särskilt ansvar för yrkesutbildningar. Caroline Key är legitimerad sjuksköterska och Silviasjuksköterska med speciali sering inom demensvård. Hon har även varit utbildningsledare och lärare på Komvux och yrkeshögskolan. Idag är hon adjunkt på sjuksköterskeutbildningen vid Karolinska Institutet.

ISBN 978-91-523-6335-5

KJELL HJELM CAROLINE KEY

Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart presenterar kursens centrala innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. Därefter följer studieuppgifter, reflektions- och diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar.

Omvårdnad 2 KJELL HJELM CAROLINE KEY

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum/Lotta Westring Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB Bildredaktör: Helena Å:son Bratt/Zobra Bildresearch Omslagsbild: Rawpixel/Shutterstock

Omvårdnad 2 ISBN 978-91-523-6335-5 2022 Kjell Hjelm, Caroline Key och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2022

Förord Varje människas upplevelse av hälsa, ohälsa och sjukdom är unik. För att du ska kunna ge omvårdnad av god kvalitet behöver du kunna sätta dig in i personens upplevelse och livsvärld. Du behöver använda dig av dina kunskaper och erfarenheter, samt samarbeta med dina kollegor och patienter för en personcentrerad omvårdnad. Den här boken ger dig bland annat kunskaper om sjukdomar, undersökningsmetoder och behandlingsalternativ, som hjälper dig att göra helhetsbedömningar, planera, genomföra, rapportera och utvärdera omvårdnadsåtgärder med hänsyn till personens självbestämmande och integritet. Du lär dig mer om medicinteknisk utrustning och metoder, samt hur du arbetar utifrån ett ergonomiskt och patient säkert arbetssätt. Utifrån kapitlet om hälso- och sjukvårdens organisation och olika vårdformer får du ökad kunskap om den svenska hälso- och sjukvården och patientens väg genom vårdkedjan. Boken hjälper dig att förstå hur människors olika förutsättningar och livsval påverkar hälsan och hur du med ett pedagogiskt och etiskt förhållningssätt kan arbeta för att minska risker och identifiera faktorer som kan påverka människans individuella livskvalitet. Bokens innehåll utgår från aktuella riktlinjer och rekommendationer. Det finns olika begrepp för personer som får omvårdnad och vi har för enkelhetens skull valt att använda begreppen patient och person. Många gånger använder vi begreppen vård, omsorg och omvårdnad synonymt med varandra i liknande situationer. Vi är väl medvetna om att det finns skillnader i definitionerna ovan och har noga övervägt vilket begrepp som passar bäst i respektive sammanhang. Varje kapitel innehåller exempel, personberättelser och olika studieuppgifter. Vi hoppas att bokens innehåll och våra erfarenheter kan hjälpa dig i din nuvarande och framtida yrkesroll.

Kjell Hjelm & Caroline Key

Innehåll 1 Hälso- och sjukvårdens organisation 6 1:1 1:2 1:3 1:4

Staten 8 Regionerna 13 Kommunerna 18 Samverkan 23

SAMMANFATTNING 25 ÖVNINGSUPPGIFTER 27

2 IT, dokumentation och avvikelsehantering 30

2:1 Samspelet mellan IT och människan 32 2:2 Informationsöverföring och dokumentation 35 2:3 Avvikelsehantering 40 SAMMANFATTNING 44 ÖVNINGSUPPGIFTER 46

3 Omvårdnad – teoretiska grunder 48

6 Andningsorganens sjukdomar 126 6:1 6:2 6:3 6:4

Andningsorganens sjukdomar 128 Luftvägsinfektioner 130 Astma 137 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL 141

SAMMANFATTNING 145 ÖVNINGSUPPGIFTER 147

7 Mag- och tarmkanalens sjukdomar 150 7:1 7:2 7:3 7:4 7:5 7:6

Upplevda besvär i mag- och tarmkanalen 152 Känslig tarm, IBS 156 Inflammatorisk tarmsjukdom 159 Hemorrojder 163 Blindtarmsinflammation 165 Gallsten 167

SAMMANFATTNING 170 ÖVNINGSUPPGIFTER 173

Frakturer och skallskador 176

3:1 Omvårdnad 50 3:2 Omvårdnadsteorier 52 3:3 Omvårdnadsprocessen 55

8:1 Fallolyckor och trafikolyckor 178 8:2 Frakturer 180 8:3 Skallskador 188

SAMMANFATTNING 58 ÖVNINGSUPPGIFTER 59

SAMMANFATTNING 193 ÖVNINGSUPPGIFTER 195

Sjukdomar 62

4:1 4:2 4:3 4:4

Hälsa och sjukdom 64 Sjukdomsbegrepp 70 Undersökning och behandling 77 Riskbedömningar och omvårdnad 81

Nervsystemets sjukdomar 196

9:1 9:2 9:3 9:4

Nervsystemets sjukdomar 198 Epilepsi 200 ALS (Amyotrofisk lateral skleros) 206 Kognitiva sjukdomar 208

SAMMANFATTNING 88 ÖVNINGSUPPGIFTER 90

SAMMANFATTNING 217 ÖVNINGSUPPGIFTER 220

Infektionssjukdomar 92

5:1 5:2 5:3 5:4 5:5

Infektionssjukdomar 94 Urinvägsinfektion 101 Bältros 105 Borrelia och TBE 108 Hepatit A, B och C 112

10 Rehabilitering, habilitering och ergonomi 224

SAMMANFATTNING 118 ÖVNINGSUPPGIFTER 121

10:1 10:2 10:3 10:4

Rehabilitering 226 Ergonomi 235 Pedagogiskt förhållningsätt 242 Habilitering 246

SAMMANFATTNING 249 ÖVNINGSUPPGIFTER 251

11 Medicintekniska uppgifter 254 11:1 11:2 11:3 11:4 11:5 11:6

Kontroll av längd och vikt 256 Kontroll av cirkulation 258 Temperaturkontroll 266 Sår 270 Urinprov 279 Avföringsprov 282

SAMMANFATTNING 284 ÖVNINGSUPPGIFTER 286

12 Provtagningar 288 12:1 12:2 12:3 12:4 12:5 12:6

Provtagning och analys 290 Kapillärprovtagning 292 Venprovtagning 295 Svalgprovtagning 298 Näs- och svalgodling 300 Sputumprov 302

SAMMANFATTNING 304 ÖVNINGSUPPGIFTER 305

13 Oxygenbehandling och sugning 308 13:1 Oxygenbehandling, säkerhet och förvaring 310 13:2 Tillvägagångssätt vid oxygenbehandling 313 13:3 Sugning av övre luftvägar 319 SAMMANFATTNING 322 ÖVNINGSUPPGIFTER 324

14 Sondmatning och skötsel av stomier 326 14:1 Sondmatning 328 14:2 Gastrostomi, PEG-kateter 333 14:3 Stomi 336 SAMMANFATTNING 343 ÖVNINGSUPPGIFTER 344

15 Kateterisering 346 15:1 15:2 15:3 15:4 15:5

Kateterbehandling 348 Olika katetrar 351 Kateterisering 353 Blåsträning och blåssköljning 360 Kateterbyte och borttagning av kateter 363

SAMMANFATTNING 365 ÖVNINGSUPPGIFTER 367

Läs- och länktips 369 Register 370 Ord & begrepp 374 Ämne – Omvårdnad 379 Bildförteckning 381

2 IT, dokumentation

och avvikelsehantering I Omvårdnad 1 fick du lära dig om olika former av IT-stöd, digitala verktyg och säker informationsöverföring. I det här kapitlet får du kunskaper om samspelet mellan IT och människan, samt fördjupade kunskaper om informationsöverföring, dokumentation och avvikelsehantering. Det här kapitlet fokuserar mer på samspelet mellan IT och människan. Kapitlet ger dig fördjupade kunskaper om informationsöverföring, dokumentation och avvikelsehantering.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

AVSNITT 2:1 Samspelet mellan IT och människan 2:2 Informationsöverföring och dokumentation 2:3 Avvikelsehantering

ORD & BEGREPP Klinisk blick Medicintekniska informationssystem Hälso- och sjukvårdsjournal Samtycke Journalföringsplikt Nationell patientöversikt, NPÖ Klassifikationer Fullmatsjournal Restjournal Akt Avvikelse Tillbud

CENTRALT INNEHÅLL • Samspelet mellan it och människan. • It inom informationsöverföring och dokumentation samt medicintekniska informationsdatasystem.

• Avvikelsehantering.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

2:1 Samspelet mellan IT och människan Omvårdnadsarbete påverkas precis som det övriga samhället av den snabba tekniska utvecklingen. Det innebär att omvårdnadspersonal behöver hantera medicintekniska produkter och medicintekniska informationsdatasystem som ständigt utvecklas, förändras eller byts ut. Omvårdnadsarbete handlar om mänskliga möten. Omvårdnads personal utför observationer och kontroller genom att använda sina sinnen, det vill säga genom att se, lyssna och känna. Det här brukar kallas för klinisk blick och innebär att sinnena ger oss viktig informa tion som underlättar bedömningen av en persons hälsotillstånd. Vi kan se om en persons ansiktsfärg är blekare än normalt, lyssna på en person som uttrycker smärta eller hålla en hand som känns kallsvettig. På så vis noterar vi om en persons hälsa är påverkad. Omvårdnadspersonalens observationer och bedömningar är viktiga för att personen ska få rätt omvårdnad och behandling. Informationen dokumenteras och rapporteras vidare till legitimerad personal. Den kliniska blicken utvecklas ju mer erfarenhet och utbildning omvårdnadspersonalen får. Det är viktigt att lita på den information som sinnena ger oss. Medicintekniska produkter som till exempel blodtrycksmätare, febertermometrar och övervakningsutrustning inom intensivvården är viktiga komplement till de mänskliga sinnena. De vägleder, till exempel genom att visa siffervärden som ger oss nödvändig information om personens hälsostatus. Målet med medicintekniska produkter är att de ska stödja, förbättra och återställa personers hälsa men också lindra lidande, till exempel under vård i livets slutskede. Det krävs ofta många års forskning innan en färdig medicinteknisk produkt kan utvecklas, tillverkas och lanseras. Det ställs höga krav på medicintekniska produkter. De ska tillfredsställa både den enskilda individens och de närståendes behov. De ska också vara användarvänliga för omvårdnadspersonalen samt uppfylla samhällets krav på säkerhet.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Ammar Ammar är undersköterska och arbetar på en av sjukhusets ortopedavdelningar. Hans uppgift är bland annat att stötta Margareta så att hon kommer upp och äter frukost. Margareta som nyligen genomgått en höftledsoperation vet att hon ska belasta det opererade benet. Ammar observerar att Margareta inte ser ut att må bra. Hon ser trött ut, huden är rosafärgad och ögonen är glansiga. Ammar frågar hur Margareta mår och lyssnar på hennes svar noga genom att luta sig lite fram mot henne. Margareta viskar att hon känner sig matt i kroppen och att hon fryser. Ammar känner på Margaretas panna och den känns varm. Han beslutar sig för att hämta en febertermometer och att snabbt informera patientansvarig sjuksköterska om sina observationer. Sjuksköterskan ber Ammar att ta puls och blod tryck innan hon öppnar upp hälso- och sjukvårdsjournalen för att se vad nattpersonalen gjort för anteckningar.

På senare år har det lanserats många nya medicintekniska produkter som ska underlätta vardagen för personer med olika funktionsned sätttningar och sjukdomar. Det kan till exempel handla om hörsel hjälpmedel, blodsockermätare och digitala blodtrycksmätare. Medicintekniska produkter utvecklas och tas fram av personer med tekniskt kunnande som till exempel civilingenjörer och datatekniker.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Dessa personalgrupper saknar ofta medicinska kunskaper. Därför behöver utvecklingsarbetet ske i nära samarbete med experter inom det område som den medicintekniska produkten är tänkt att användas. När ny teknik, till exempel larmsystem eller medicinsk övervaknings utrustning, införs i en verksamhet uppstår risker. Därför behöver erfaren personal involveras i ett tidigt skede innan den nya tekniken börjar användas. Personalen som har kunskap om arbetsuppgifterna ska vara med i utprovningen av utrustningen, dels för att upptäcka dolda fel men också för att identifiera tänkbara risker med utrustningen. Personalen som ska använda den medicintekniska utrustningen måste ha kunskap om hur den ska användas. Tillverkaren ska sammanställa tydliga manualer med instruktioner om hur utrustningen fungerar och hur den ska användas. Den medicintekniska utrustningen måste anpassas så att personalens arbetsmiljö fortsatt är god. Konstanta larm i form av pipande ljud eller blinkande och starkt ljus, kan upplevas störande och bidra till stress. I värsta fall kan det leda till att ljuden stängs av eller ignoreras, vilket i förlängningen kan äventyra den medicinska säkerheten. Medicintekniska informationssystem, till exempel journalsystem, har inte alltid designats utifrån hur de ska användas. Något som ofta kritiseras är att medicintekniska informationssystem inte är till räckligt snabba i akuta situationer. Det kan bland annat bero på att den som beställt systemet inte är insatt i personalens behov. Därför är det viktigt att människor med kunskap om systemet, till exempel datatekniker, finns med när personalens behov kartläggs. Utgångs punkten är att ta reda på vad systemet är avsett för och vilka uppgifter det ska lösa. Därefter bör systemet testas i liten skala, eventuellt med en mindre personalgrupp som får testa och tillsammans med datateknikern sedan utvärdera systemet.

? 34

KAN DU NU? 1. Vad menas med klinisk blick? 2. På vilket sätt behöver den medicintekniska utrustningen anpassas till personalens arbetsmiljö?

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

2:2 Informationsöverföring och dokumentation Hälso- och sjukvårdsjournal När en person får hälso- och sjukvård, till exempel på en vårdcentral eller ett sjukhus upprättas en hälso- och sjukvårdsjournal. Det huvudsakliga syftet med en hälso- och sjukvårdsjournal är att skapa förutsättningar för en så god och säker vård av patienten som möjligt. Det handlar om att viktig information ska dokumenteras och finnas tillgänglig för den personal som deltar i vården. Både patienten själv och personalen ska genom hälso- och sjukvårdsjournalen kunna följa vårdprocessen stegvis. Vårdprocessen utgår ifrån begreppen bedömning, planering, genomförande, resultat och utvärdering. I en hälso- och sjukvårdsjournal ska följande uppgifter dokumenteras: • Identitet, det vill säga personens namn och personnummer som kontrolleras vid varje vårdtillfälle samt kontaktuppgifter. • Varför personen får vård. • Diagnos, vård och behandling. • Information om olika behandlingsalternativ, till exempel ordination av läkemedel eller kirurgi. • Resultat av utredning och behandling samt eventuella komplikationer som tillstött, till exempel vårdrelaterade infektioner. • Ifall personen väljer att avstå från en behandling, till exempel om ett läkemedel ger obehagliga biverkningar eller överkänslighet. • Om det finns förskrivna medicintekniska produkter/hjälpmedel och om de utlämnats. • Samtycke, det vill säga att personen godkänner att uppgifter ur journalen får lämnas ut till andra vårdgivare, till exempel om personen ska flyttas till en annan region eller en annan kommun. Även återkallade samtycken ska stå med.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver också tänka på att ange sitt eget namn och sin befattning vid varje dokumentationstillfälle. I regel sker detta med en särskild e-legitimation, ett så kallat SITHSkort vid inloggning i systemet. Tidpunkten för vårdkontakten och bokning av nya tider anges alltid. Det är också relevant att intyg, remisser och information finns tillgänglig samt om en vårdplanering är bokad eller planerad. Det är viktigt att personens önskemål kring till exempel en behandling framgår i hälso- och sjukvårdsjournalen. I en hälso- och sjukvårdsjournal ska det också finnas slutanteckningar som sammanfattar en vårdinsats.

Journalföringsplikt Hälso- och sjukvårdspersonal med legitimation eller särskilt för ordnande till exempel sjuksköterskor och läkare har journalföringsplikt. Det innebär en skyldighet att föra hälso- och sjukvårdsjournal. Detsamma gäller kuratorer. Ett särskilt förordnande innebär att en person får ett tillfälligt tillstånd att arbeta i yrket. Undersköterskor och vårdbiträden är exempel på hälso- och sjukvårdspersonal som saknar legitimation. De omfattas inte automatiskt av journal föringsplikten men kan ändå behöva föra hälso- och sjukvårds journal. Det handlar uteslutande om hälso- och sjukvårdspersonal som biträder en legitimerad yrkesutövare, till exempel en under sköterska som biträder en sjuksköterska. Verksamheten måste i dessa fall ha tydliga processer och rutiner som gör att lagar och föreskrifter följs, till exempel vem som ska dokumentera vad, i en hälso- och sjukvårdsjournal. Observera att den som för hälso- och sjukvårdsjournal har ett eget ansvar för vad som skrivs. Kom också ihåg att hälso- och sjuk vårdspersonalen omfattas av sekretess och tystnadsplikt. En patient kan inte motsäga sig att hälso- och sjukvårdspersonal för hälso- och sjukvårdsjournal. Om så ändå sker ska detta antecknas i hälso- och sjukvårdsjournalen.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Digital journalföring Hälso- och sjukvårdsjournalen sparas i ett journalsystem. Så gott som alla journalsystem är digitala i dag. Vilket digitalt journalsystem som används varierar mellan Sveriges regioner, kommuner och privata rådgivare. De olika journal systemen kan i regel inte kommunicera med varandra men en sammanhållen journalföring erbjuds däremot i den gemensamma nationella tjänsten, Nationell patientöversikt, NPÖ. Där kan olika vårdgivare inhämta nödvändig information. Patienten måste dock ge sitt samtycke för att uppgifterna ska bli tillgängliga i NPÖ. Det finns också elektroniska meddelandesystem för överrapportering och bokningar av vårdplaneringar som använd mellan slutenvården, primärvården och kommunerna.

Termer och klassifikationer Dokumentation ska så långt som möjligt ske med nationellt och internationellt fastställda termer, så kallade klassifikationer. Med klassifikationer underlättas dokumentationen så att den blir mer enhetlig. I de elektroniska journalsystemen väljer personalen klassifikationer som på ett så bra sätt som möjligt beskriver det som avses. Det kan till exempel röra sig om information gällande nutrition, aktivitet och vila samt välbefinnande. Klassifikationerna kan liknas vid nycklar till den professionella omvårdnaden som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Personer som söker hälso- och sjukvård ska få den bästa tänkbara omvårdnaden och det bästa bemötandet utifrån sina behov. Genom att använda klassifikationer kan information samlas och systematiskt analyseras inom och mellan olika verksamheter, till

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

exempel mellan regioner och kommuner. Det underlättar arbetet med att finna orsakerna till varför människor söker hälso- och sjukvård samt om insatta åtgärder har gett resultat. Sjukdomars spridning kan också följas på ett enklare sätt. Det är viktigt att personalen använder rätt term eller klassifikation och inte väljer att skriva långa avsnitt i löpande text. Några klassifikationer som används i Sverige i dag är: • ICD – diagnos och behandling • KVÅ – åtgärder inom vård- och omsorg • ICF – funktionstillstånd inom sjukgymnastik och arbetsterapi • NANDA-1 – omvårdnadsdiagnoser • ICNP – omvårdnadsdiagnoser utifrån mål och åtgärder • NCPT – nutritionsprocessen utifrån utredning, diagnos, åtgärder och uppföljning, utförs av dietister • VIPS – dokumentation utifrån hela omvårdnadsprocessen. Det är i första hand legitimerad personal som arbetar i dessa journalsystem men omvårdnadspersonalen bör känna till vissa av begreppen som används. Då underlättas kommunikationen mellan personalen, till exempel under rapportering. Det är viktigt att alltid fråga om något känns oklart.

Arkivering av journalhandlingar Även om så gott som all journalföring sker digitalt i dag före kommer fortfarande pappersjournaler. De pappersjournaler som skapades innan införandet av digitala journaler kallas för fullmats journaler. De pappersjournaler som tillkommit efter det datum då digitala journaler infördes kallas för restjournal. Det kan handla om observationer och kontroller som antecknats på ett papper. Restjournaler och digitala journaler skapar tillsammans en komplett journal. Filmer och ljudinspelningar ska föras över till det av verksamheten godkända digitala format. Tillsammans med till exempel CD-skivor och fotografier bildas en så kallad akt som ska arkiveras enligt särskilda tillämpningsanvisningar.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Patientjournaler ska med skydd för sekretessen bevaras och förvaras för all framtid. Därför finns krav och detaljerade beskrivningar kring hur sammanhållna journaler ska sparas i databaser och i fysiska arkiv, så kallade regionarkiv. Enligt Patientdatalagen ska verksamheten, till exempel ett sjukhus, spara journalhandlingen i 10 år efter det att den sista uppgiften infördes. Därefter ska arkivering ske. Innan arkivering ska pappersjournaler gallras av ansvarig legitimerad personal medan digitala journaler gallras av en systemförvaltare.

KAN DU NU? 1. Vad menas med samtycke i en journal? 2. Vad innebär ”ett särskild förordnande”? 3. Hur underlättas journalföringen med klassifikationer?

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

2:3 Avvikelsehantering I Omvårdnad 1 fick du lära dig grunderna kring avvikelser och riskanalys. En avvikande händelse, en så kallad avvikelse, är en situation eller händelse som inneburit något oönskat eller som kunde ha lett till något oönskat. Det kan till exempel vara då en patient inte fått en ordinerad medicinsk behandling. Andra exempel på avvikelser är när patienter skadats på grund av trasiga föremål eller på grund av att inredning placerats olämpligt. Även händelser i personalens arbetsmiljö och avvikande rutiner kan räknas som en avvikelse. Ett tillbud är en händelse som hade kunnat innebära något oönskat till exempel när personal upptäcker att läkemedel förväxlats och rättar till misstaget. En risk kan vara att en negativ situation uppstår, till exempel då personal i förväg meddelar att läkemedel skulle kunna förväxlas på grund av utrymmesbrist i ett läkemedelsskåp.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Arbetsgivaren är skyldig att arbeta förebyggande samt att upprätta rutiner för att minimera avvikelser och tillbud. Det görs genom riskanalyser som innebär att synliggöra, dokumentera, rapportera, åtgärda och följa upp olika händelser och tillbud. I kapitel 10 sida XX kan du läsa mer om risker när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Många verksamheter har särskilda datasystem för riskanalyser där chefer regelbundet påminns om när det är dags att genomföra en särskild riskanalys. Avvikelsehantering är en del av verksamhetens systematiska kvalitets- och förbättringsarbete. Alla medarbetare har ett ansvar att uppmärksamma risker och avvikelser, rapportera, planera och genomföra förbättringar för säker vård. För att synlig göra det pågående kvalitetsarbetet används ofta olika modeller, varav PGSA-hjulet är ett exempel på en sådan modell. Se bild.

Agera – Vilka förbättringar och ändringar bör göras? När ska de följas upp?

Studera/analysera: Vad blev resultaten av bättre rutiner? Blev det som förväntat? Har avvikelserna minskat?

A S

P G

Planera – Vilka problem och risker har identifierats? Arbeta utifrån avvikelser, klagomål och synpunkter. Alla ska vara delaktiga. Genomför – Förändringar genomförs genom t ex bättre rutiner. Vilka hinder finns? Kunskap, bemanning?

Utvecklad utifrån PDSA modellen (Plan-Do-Study-Act)

Det är viktigt att all personal förstår att de är skyldiga att arbeta för en hög patientsäkerhet, något som understryks i patientsäkerhetslag (2010:659). När en patient eller närstående framför klagomål, tankar eller åsikter ska personalen lyssna. Informationen som fram kommer kan bli ett underlag i arbetet med att undvika vårdskador. Alla risker och händelser som hade kunna leda till en vårdskada eller annan skada måste rapporteras till vårdgivaren, vanligtvis till närmaste chef. Personalen har rapporteringsskyldighet då en avvikelse eller vård skada inträffat eller när den skyndsamt upptäcks. Personalen ska

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

också vara delaktiga i de återkopplingar som chefer eller annan utsedd personal ger från avvikelsehanteringen. Syftet är att personalen ska lära sig av erfarenheter och att liknande situationer ska kunna undvikas i framtiden. Det är mycket viktigt att vård givaren uppmuntrar en kultur på arbetsplatsen där avvikelser aldrig tystas ner eller hemlighålls. Arbetsplatserna ska präglas av relationer som bygger på tillit och ömsesidigt förtroende.

Anmälan till myndigheter Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) reglerar också vårdgivarens skyldighet att anmäla de allvarligaste händelserna och tillbuden till statliga myndigheter. För hälso- och sjukvårdens del är det i huvudsak Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och Läkemedelsverket som tar emot anmälningarna. Alla anmälningar ska ske så snart som möjligt efter den inträffade händelsen. Vårdgivaren måste anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i följande lägen: • Situationer som har inneburit eller hade kunnat innebära en allvarlig vårdskada. Dessa situationer anmäls enligt Lex Maria. • Situationer som rör missförhållanden och uppenbara risker för missförhållanden anmäls enligt Lex. Sarah. Läs mer om Lex Sarah. • Om en händelse innebär eller har inneburit risker för allvarliga skador som uppkommit på grund av säkerhetsbrister i verksamheten. Dessa situationer är kopplade till psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller rättspsykiatriska undersökningar. • Om en allvarlig avvikande händelse uppstår i samband med blodverksamhet till exempel vid en blodtransfusion. Anmälan ska också ske vid en allvarlig avvikande situation vid hantering av mänskliga vävnader, till exempel celler för tillverkning av läkemedel. • Om det finns starka skäl att misstänka att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården som arbetar eller har arbetat hos vårdgivaren bedöms vara en fara för patienternas säkerhet.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

Om en allvarlig negativ händelse eller ett tillbud skett med en medicinteknisk produkt ska vårdgivaren göra en anmälan till Läkemedelsverket, tillverkaren och/eller IVO. Vårdgivaren ska också anmäla allvarligare läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket. Observera att det kan vara svårt att avgöra i vilka situationer anmälningar ska göras. Vid minsta osäkerhet bör du tala med din närmaste chef.

Informera patienten Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren informera patienter som drabbats av vårdskador. Informationen som lämnats ut ska dokumenteras i patientens journal. Dokumentationen ska innehålla information om själva händelsen samt hur vårdgivaren agerat för att liknande händelser ska undvikas i framtiden. Vårdgivaren ska informera om sin skyldighet att ta emot klagomål och synpunkter, samt att svara på dessa. Det finns även patientnämnder som kan hjälpa till med stöd vid klagomål. Vidare ska patienten informeras om rätten att anmäla händelser till Inspektionen för vård och omsorg samt att det kan finnas möjlig heter att få ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen. En närstående ska informeras om patienten så önskar eller om hen inte kan tillgodogöra sig informationen.

KAN DU NU? 1. Vad innebär en avvikelse? 2. Till vilken myndighet ska allvarligare läkemedelsbiverkningar anmälas?

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

SAMMANFATTNING 2:1 Samspelet mellan IT och människan

• Omvårdnadspersonal behöver följa med i den tekniska utvecklingen eftersom medicintekniska produkter och medicintekniska informationssystem utvecklas, förändras eller byts ut. • Medicintekniska produkter ska betraktas som komplement till den information som omvårdnadspersonalen kan få via sina sinnen.

2:2 Informationsöverföring och dokumentation

• Patienter har rätt till en god och säker vård. Därför måste det

•

• •

finnas en hälso- och sjukvårdsjournal som ska innehålla uppgifter om bland annat patientens identitet, orsaker till vården, vård och behandling till exempel läkemedel och kirurgi samt resultaten av insatserna. Legitimerad personal, personal med ett särskilt förordnande samt kurator inom hälso- och sjukvården har journalföringsplikt. Även hälso- och sjukvårdspersonal som saknar legitimation kan ha journalföringsplikt förutsatt att verksamheten har processer och rutiner för detta. Inom hälso- och sjukvården finns ett antal olika journalsystem som i regel inte kan kommunicera med varandra. Den gemensamma tjänsten, Nationell patientöversikt, NPÖ, möjliggör att olika vårdgivare kan inhämta information från de olika journalsystemen. Klassifikationer innebär att dokumentationen sker utifrån fastställda termer. Klassifikationer gör dokumentationen mer enhetlig och underlättar bland annat arbetet med uppföljningar. Journaler ska förvaras sammanhållna och sparas på ett säkert sätt. Arkiveringen sker i databaser och särskilda arkiv.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

2:3 Avvikelsehantering

• Avvikelser och tillbud behöver förebyggas genom riskanalyser vilket innebär att synliggöra, dokumentera, rapportera, åtgärda och följa upp händelser. • All personal måste arbeta för en hög patientsäkerhet. • Alla risker för vårdskador och händelser som hade kunna leda till en vårdskada eller annan allvarlig skada måste rapporteras till vårdgivaren, vanligtvis till närmaste chef. • Vårdgivaren har skyldighet att rapportera allvarliga händelser och tillbud till ansvariga myndigheter. Patienten har också rätt att bli informerad om vårdskador, denna information ska dokumenteras i patientens journal.

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 2:1 Samspelet mellan IT och människan 1 Ge exempel på två medicintekniska produkter. 2 Vilka krav ställs på medicintekniska produkter?

2:2 Informationsöverföring och dokumentation 1 Förklara kort vad nationell patientöversikt innebär. 2 Vad krävs för att hälso- och sjukvårdspersonal ska få föra en journal? 3 Vad menas med en akt?

2:3 Avvikelsehantering 1 Ge ett exempel på en situation som skulle kunna vara en avvikelse. 2 Vad innebär en riskanalys? 3 Vilken lag reglerar patientens rätt att få bli informerad om att hen har drabbats av en vårdskada?

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

REFLEKTERA OCH DISKUTERA Lite saft som spillts på golvet eller en trasig takbelysning kan öka risken för fallolyckor, inte minst för äldre personer som har balans svårigheter. Reflektera över fler situationer som skulle kunna utgöra risker. Utgå gärna från ditt eget hem eller den miljö du befinner dig i för tillfället.

ANALYSERA EN BERÄTTELSE Carina har återkommande episoder av depressioner och behöver periodvis behandling på sjukhusets psykiatriska klinik. Många i personalen har lärt känna Carina och hennes pojkvän Olof som ofta kommer på besök och dagligen ringer för att höra hur Carina mår. • Hur kommer det sig att personalen regelbundet måste kontrollera samtycke innan de lämnar ut information om Carinas hälsosituation?

TA REDA PÅ Läs mer om journalföring i handboken Journalföring och behandling av personuppgifter, Socialstyrelsen, 2017. www.socialstyrelsen.se

IT, DOKUMENTATION OCH AVVIKELSEHANTERING

3 Omvårdnad – teoretiska grunder I detta kapitel får du kunskap om omvårdnadens grunder, utveckling av omvårdnadsteorier och hur de kan vägleda och skapa en gemensam värdegrund. Du får även kunskap om hur man kan arbeta för kvalitet och personcentrerad vård utifrån omvårdnadsprocessen.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

AVSNITT 3:1 Omvårdnad 3:2 Omvårdnadsteorier 3:3 Omvårdnadsprocessen

ORD & BEGREPP Omvårdnad Hälsa Vårdande Livsvärld Omvårdnadsteori Lidande Omvårdnadsprocess

CENTRALT INNEHÅLL • Omvårdnadsprocessen samt teorier inom omvårdnad.

• Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och samarbete.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

3:1 Omvårdnad Omvårdnad som vetenskapligt område Omvårdnad innebär att med kunskap hjälpa, vårda och stödja människor för att uppnå bästa möjliga hälsa. För att veta att omvårdnad utförs på rätt sätt, med bästa möjliga resultat behöver omvårdnad utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Det i sin tur leder till att vård och omsorg är av god kvalitet, är patientsäker och utgår från personens individuella behov. Nya kunskaper, erfarenheter och vetenskapliga framsteg gör att innebörden av begreppet omvårdnad ständigt förändras och utvecklas. Omvårdnad räknas därför som ett vetenskapligt område. Omvårdnad är idag ett huvudområde inom sjuksköterskeutbildningen och är en central del i samarbetet kring och med patient och närstående. Målet inom omvårdnad är att vården ska vara jämlik, på lika villkor, med möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Närstående och andra personer som berörs ingår också i det vetenskapliga området. Omvårdnad utgår från en humanistisk människosyn vilket innebär att människan själv är aktiv, gör egna val och tar ansvar. Enligt en humanistisk människosyn har alla människor lika värde och har rätt till ett värdigt liv. Personal inom omvårdnad har ett ansvar att främja hälsa och lindra lidande. Centrala begrepp inom det vetenskapliga området omvårdnad är: människa, hälsa och välbefinnande, vårdande och miljö. Människa: ordet människa inkluderar den som behöver vård, närstående, familj och andra berörda grupper. Begreppet fokuserar på den som är i behov av vård som en aktiv person, delaktig i vårdandet. Genom forskningen utvecklas kunskap om hur det är och vad det innebär att vara patient och närstående. Hälsa och välbefinnande: hälsa handlar inom omvårdnad om personens individuella upplevda tillstånd och välbefinnande. Sjukdom och förändring kan påverka människans upplevelse av hälsa på olika sätt. Begreppet hälsa fokuserar på människans egen

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

upplevelse av hälsa och sjukdom. Omvårdnad och forskning inom området handlar om hur man kan främja hälsa och välbefinnande och förstå den individuella upplevelsen.

Vårdande: begreppet inkluderar omvårdnadshandlingar, som utgår från personens individuella behov. Omvårdnadshandlingar ses som en process som inkluderar alla delar i hur vård och omsorg upp märksammas, planeras, utförs och utvärderas. Forskning om vårdandet svarar på frågorna vad, hur och varför. Miljö/livsvärld: omfattar kunskap om personens fysiska miljö men även samhälle, sociala och ekonomiska faktorer, det vill säga de delar som utgör ett sammanhang för personen. Syftet är att förstå personens egen livsvärld och olika faktorer som påverkar hälsa och liv.

KAN DU NU? 1. Vad menas med att omvårdnad är ett vetenskapligt område? 2. Vad kan ses som målet med omvårdnad? Ge exempel.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

3:2 Omvårdnadsteorier

Virginia Henderson får en blomma i sitt knapphål.

Omvårdnadsforskning kan ligga till grund för olika omvårdnads teorier som ger vägledning kring vad vårdpersonal kan och bör tänka på i olika vårdrelationer. De olika omvårdnadsteorierna bygger bland annat på forskning kring människors basala behov, hur vi kommunicerar med varandra och hur vi utvecklas genom olika livserfarenheter. Omvårdnadsteorier speglar frågeställningar, tankar och kunskap som är aktuella när de formuleras, men de påverkas även av vidare forskning och utveckling inom området omvårdnad. Därför kan teorier som skrevs av sjuksköterskan Virginia Hendersen på 1950talet eller Katie Erikssons teorier från 1980- och 1990-talet fort farande vara aktuella och vägledande inom dagens omvårdnad.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

De första omvårdnadsteorierna utvecklades i USA under 1950-talet, som en reaktion på en alltför medicinsk vård och ett behov av att veta vad sjuksköterskor behövde lära sig. En fråga som behövde besvaras var: Vad är omvårdnadens fokus? Omvårdnad utvecklades till en egen disciplin skiljd från den medicinska vetenskapen. Utvecklingen av omvårdnadsteorier lade grunden till den kunskap som idag finns inom området. Omvårdnadsteorier kan vara väg ledande både inom forskning och i praktisk omvårdnad. En del teorier handlar om att förstå hur någonting förhåller sig, till exempel förhållandet mellan hälsa och livskvalitet. Andra teorier kan ge vägledning i omvårdnadshandlingar. Det finns flera omvårdnadsteoretiker som har gjort avtryck genom sin forskning och vars teorier ligger till grund för dagens omvårdnad. Två kända omvårdnadsteoretiker är amerikanska sjuksköterskan Virginia Henderson och finlandssvenska sjuksköterskan Katie Eriksson. Virginia Henderson nämns ofta som en modern Florence Nightingale. Hon är känd för sin teori om 14 omvårdnadskomponenter som är en lista på olika omvårdnadshandlingar baserade på patientens mänskliga behov, bland annat andning och näring, vila, hygien, möjlighet att utöva sin religion, social kontakt och att kunna uttrycka sina önskningar. Enligt Henderson handlar omvårdnad om att hjälpa patienten med olika aktiviteter som hen inte kan utföra själv, som hen skulle kunna utföra själv vid ökad hälsa. Henderson betonar att god omvårdnad handlar om att arbeta med hjärta, huvud och händer. Henderson definierade omvårdnad 1966 i artikeln Basic Principles of Nursing Care med utgångspunkt i sjuksköterskans förhållnings sätt gentemot patienten:

”Sjuksköterskans unika funktion är att hjälpa individen, sjuk eller frisk, att utföra de handlingar som bidrar till bibehållen hälsa eller tillfrisknande (eller till en fridfull död) och som han skulle utföra utan hjälp om han hade den styrka, vilja och kunskap som krävs. Hon ska göra det på ett sådant sätt att hon hjälper honom till oberoende så snabbt som möjligt.”

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

Katie Eriksson var en finlandssvensk sjuksköterska och forskare med fokus på vårdandet som begrepp. Eriksson har varit betydelsefull för den nordiska utvecklingen av omvårdnadsvetenskap. Katie Eriksson har skrivit flera böcker. Hennes forskning i omvårdnad, hälsa och omsorg bygger på flera dimensioner av människan där även den andliga delen är viktig. Hon beskriver att hälsa är en kombination av ett fysiskt tillstånd och en upplevelse av kroppsligt, själsligt och andligt välbefinnande. Tro, hopp och kärlek bildar, enligt Katie, grunden för all vård. Begreppet caritas beskriver Erikssons Katie Eriksson. teorier och hon beskriver caritas som ett osjälviskt tjänande, människans kärlek och den vårdande gärningen. Lidande är ett begrepp som idag är centralt inom omvårdnads vetenskap och grundar sig i Erikssons teorier. Det finns enligt teorin tre former av lidandet i vården: • Sjukdomslidande – upplevelse av sjukdom och ohälsa. • Livslidande – lidande i förhållande till sin egen existens och förändringar i livet. • Vårdlidande – lidande relaterat till vårdsituationer. Omvårdnadsteorier har idag en central roll inom utbildning och forskning inom omvårdnad. De ger en utgångspunkt för reflektion och förståelse för människans behov och för omvårdnadens syfte, samt utgör en gemensam värdegrund inom olika verksamheter.

? 54

KAN DU NU? 1. Vad har omvårdnadsteorier för syfte? 2. Vad handlar omvårdnad om enligt Virginia Henderson? 3. Vad beskriver Katie Eriksson som grunden till all vård?

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

3:3 Omvårdnadsprocessen Omvårdnadsprocessen definieras av Karolinska Institutet som ”Hela kedjan av vård- och omvårdnadsaktiviteter, från behovsbedömning till intervention (behandling) och utvärdering av effekten av den givna vården”.

Omvårdnadsprocessen är en problemlösningsmodell med syfte att identifiera behov och problem och planera omvårdnadsåtgärder utifrån dessa. Omvårdnadsprocessen har tidigare beskrivits med fyra olika steg: bedömning, planering, genomförande och utvärdering. Även om dessa steg ingår som centrala delar i omvårdnaden utgör idag omvårdnadsprocessen fem faser: 1. Datainsamling – insamling av information om patientens hälsotillstånd. 2. Omvårdnadsdiagnos – identifiera patientens hälsotillstånd. Beskrivning av patientens styrkor och svagheter. 3. Planering – planering av omvårdnad, utifrån patientens individuella behov, för att hjälpa patienten uppnå förväntad hälsa.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

4. Genomförande – hur omvårdnaden genomförs. 5. Utvärdering – vilken effekt omvårdnaden haft. När processen har gått sitt varv i cykeln beslutas om målet med omvårdnaden har uppnåtts med planerade åtgärder, om det behövs en ny bedömning och om man behöver förändra omvårdnaden. Omvårdnadsprocessen kan användas som grund i alla delar av omvårdnadsarbetet och leder till en god och säker vård. Kunskap om människans behov i hälsa och ohälsa, samt kunskap om olika omvårdnadsåtgärder ger dig förutsättningar att arbeta utifrån omvårdnadsprocessen i samverkan med patient och närstående och i samarbete med andra professioner.

Personcentrerad vård Grunden och syftet med omvårdnadsprocessen är att synliggöra ett arbetssätt och en struktur för personcentrerad vård. De flesta skulle hävda att man alltid arbetar personcentrerat men det finns många olika anledningar till att personcentrerad vård kan brista, att patientens behov och delaktighet inte sätts först. Brist på person centrerad vård leder till en mängd olika konsekvenser. En av dessa kan identifieras som vårdlidande, att patienten är maktlös och upplever sig själv som åsidosatt och kränkt. Resultatet blir att patienten saknar trygghet och vårdpersonalen i sin tur kan uppleva samvetsstress utifrån att de inte kan ge den omvårdnad och lindra det lidande som de har i uppgift och erfarenhet att utföra. Personcentrerad vård ska inte vara någonting krångligt eller oupp nåbart. Det handlar om att ha en kontakt och ett partnerskap med patienten. Att ha det med sig i alla möten och relationer med patient och närstående kallas för ett personcentrerat förhållningssätt. För att skapa detta partnerskap behövs empati och ett genuint intresse. Det handlar om att se patientens berättelse och erfarenheter som det huvudsakliga i bedömning och omvårdnad. Vårdpersonalens kunskap och erfarenheter kompletterar i sin tur personens berättelse och lägger en grund till god omvårdnad, där patienten har en aktiv roll.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

1. Patientens berättelse 2. Partnerskap 3. Planerad omvårdnad Det personcentrerade förhållningssättet handlar om att ta del av personens berättelse, lyssna in, finna resurser och skapa förståelse. Det handlar inte bara om det muntliga samtalet utan också om att förstå utifrån olika signaler och sätt att kommunicera. Patientens berättelse kan omfatta längre samtal med frågor för att få informa tion, det kan även bestå av många möten och iakttagelser över tid. Genom att ge personen uttryck och möjlighet att ge sin berättelse skapas tillit och delaktighet. Ett partnerskap betyder att patient och personal delar med sig av kunskap och erfarenheter. I relationen är patient och vårdpersonal beroende av varandra och varandras kunskap, ett tillåtande beroende där självbestämmande och förtroende är centralt. Patientens berättelse och partnerskapet resulterar i att man tillsammans kan planera och formulera omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder. Dokumenta tionen kan ses som ett kontrakt för den personcentrerade vården.

KAN DU NU? 1. På vilket sätt är omvårdnadsprocessen en problemlösningsmodell? 2. Vilka samverkar i arbetet utifrån omvårdnadsprocessen? 3. Vad menas med ett personcentrerat förhållningssätt?

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

SAMMANFATTNING 3:1 Omvårdnad

• Omvårdnad handlar om att med kunskap hjälpa, vårda och stödja människor. • Vetenskap och beprövad erfarenhet leder till god kvalitet och omvårdnad som är patientsäker och individanpassad. • Omvårdnad är ett vetenskapligt område. • Centrala begrepp inom det vetenskapliga området omvårdnad är: människa, hälsa och välbefinnande, vårdande och miljö.

3:2 Omvårdnadsteorier

• Omvårdnadsteorier ger vägledning i vårdrelationer. • Enligt Virginia Henderson handlar omvårdnad om att hjälpa

patienten med aktiviteter som hen inte kan utföra själv. • Enligt Katie Eriksson är tro, hopp och kärlek grunden till all vård. • Caritas innebär ett osjälviskt tjänande med fokus på människans kärlek och vårdande. • Omvårdnadsteorier kan fungera som en gemensam värdegrund med förståelse för människans behov och omvårdnadens syfte.

3:3 Omvårdnadsprocessen

• Omvårdnadsprocessen är en problemlösningsmodell för • • • • •

omvårdnad. Datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering, genomförande och utvärdering utgör de olika stegen i omvårdnadsprocessen. Kommunikation, teamarbete och dokumentation är centrala delar i omvårdnadsprocessen. Brist på personcentrerad vård kan leda till ett vårdlidande hos patienten. Personcentrerad vård handlar om att ha ett partnerskap med patient och närstående. Ett personcentrerat förhållningssätt handlar om att lyssna in och skapa förståelse.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 3:1 Omvårdnad 1 Vad menas med att omvårdnad utgår ifrån en humanistisk människosyn? 2 Ge exempel på centrala begrepp inom omvårdnad som vetenskapligt område. 3 Beskriv vad begreppet hälsa betyder inom omvårdnadsforskningen.

3:2 Omvårdnadsteorier 1 2 3 4

Ge exempel på vad en omvårdnadsteori kan handla om. Vad var anledningen till att omvårdnadsteorierna uppkom? Hur kan omvårdnadsteorier användas inom omvårdnad? Enligt Katie Eriksson förekommer olika upplevelser av lidande inom omvårdnad. Ge exempel och förklara vad Eriksson menar.

3:3 Omvårdnadsprocessen 1 Vilka fem delar ingår i omvårdnadsprocessen? 2 Vad händer när man följt alla fem steg i omvårdnadsprocessen? Vad är nästa steg? 3 Vad menas med att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt? 4 På vilket sätt är patientens berättelse viktig i personcentrerad vård? 5 Vad menas med att partnerskap är centralt i personcentrerad vård?

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1 Reflektera över hur man kan arbeta för att omvårdnad utförs på rätt sätt, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet? 2 Utgå ifrån Virginia Hendersons definition av omvårdnad i rutan på s. 53 och diskutera i grupp vad definitionen betyder för din egen yrkesroll och människor du möter i vård och omsorg. Ge exempel utifrån innehållet i texten. 3 Formulera en beskrivning av ett omvårdnadsbehov som kan följas med hjälp av omvårdnadsprocessen. Det kan vara baserad på erfarenhet från APL eller påhittat behov. Exempel: En äldre person har stor fallrisk och har svårt att gå utan hjälpmedel. Vad behöver du veta om personen och hens behov? Inkludera miljö och möjliga faktorer som kan påverka fallrisken. Hur kan du ge stöd och omvårdnad? Vad är målet med omvårdnaden? Beskriv möjliga omvårdnadsåtgärder i vardagen och hur dessa kan följas upp och utvärderas. 4 Diskutera i grupp, och ge exempel på, hur man kan arbeta utifrån omvårdnadsprocessen och ge möjlighet för patient och närstående att vara delaktiga i processen. 5 Anna befinner sig på akutmottagningen efter hon gjort illa ryggen på gymmet. Hon vill gärna att hennes man, Håkan, är med men hon lämnade telefonen på jobbet. Tänk om hon behöver ta av sig kläderna. Hon har aldrig visat för någon annan än Håkan att hon opererat bort brösten. Alla verkar så stressade. Hur ska hon kunna säga att det här känns svårt? Reflektera över hur du kan möta Anna utifrån ett personcentrerat förhållningssätt?

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

TA REDA PÅ 1 Ta reda på och presentera någon form av information eller riktlinje inom omvårdnad som du tänker bygger på vetenskap och forskning (evidens). Tänk utifrån att omvårdnadsvetenskap är ett område som främjar god och säker vård. Du behöver inte redovisa hur man kommit fram till informationen. 2 Arbeta i grupp. Ta reda på mer information om någon av omvårdnadsteorierna i kapitlet eller en annan omvårdnadsteori som ni finner intressant. Ni utgår ifrån att ni är en arbetsgrupp inom hälso- och sjukvården eller social omsorg. Formulera en beskrivande text utifrån teorin, som ska fungera som en värdegrund för arbetsgruppen. Värdegrund i det här sammanhanget är ett gemensamt synsätt, tankesätt och förhållningssätt i ert samarbete och i möten med människor i behov av stöd och omvårdnad.

OMVÅRDNAD – TEORETISKA GRUNDER

Omvårdnad 2

Omvårdnad 2 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar också för andra utbildningar samt för kompetensutveckling inom omvårdnad.

En omfattande del av boken beskriver olika medicintekniska uppgifter och sådana hälso- och sjukvårdsuppgifter som kräver delegering.

ISBN 978-91-523-6335-5

KJELL HJELM CAROLINE KEY

Omvårdnad 2 KJELL HJELM CAROLINE KEY