9789152363249 by Smakprov Media AB

Att kliva in i ett klassrum på en yrkeshögskola för att undervisa i ett ämne man brinner för är fantastiskt. Men hur gör man egentligen för att lära andra det man själv kan på sina fem fingrar?

Mikael Wirén är en erfaren lärare och utbildare av yh-lärare. Här delar han med sig av såväl egna erfarenheter som forskningsresultat.

Undervisa på yrkeshögskola

Lärare i yrkeshögskolan är väldigt duktiga på det de undervisar om, men de har ofta ingen formell utbildning i konsten att utbilda. Undervisa på yrkeshögskola är en handfast bok som vänder sig till yrkesverksamma lärare men också till dem som funderar på att ta steget och börja undervisa. Här finns också många tips som kan vara till hjälp för andra yrkesutövare som möter grupper i sitt arbete. Bokens elva kapitel innehåller mängder av användbara metoder, kraftfulla verktyg och exempel på lyckat lärande.

MIKAEL WIRÉN

Mikael Wirén har ett brinnande intresse för pedagogik och lärande. Efter studier i multimedia, teknik och pedagogik vid Stockholms universitet arbetade han i tio år som programmerare. Sedan början av 2000-talet har Mikael ägnat sig åt undervisning. År 2014 kom han i kontakt med yrkeshögskolan, och det var kärlek vid första ögonkastet. Mikael har haft många olika positioner i utbildningsbranschen och bland annat arbetat som lärare, utbildningsledare, projektledare och affärsutvecklare.

MIKAEL WIRÉN

Undervisa på yrkeshögskola EN HANDBOK

ISBN 978-91-523-6324-9

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Redaktör: Pernilla Karlsson Projektledare: Natalie Nordström Grafisk form: Nette Lövgren Undervisa på yrkeshögskola. En handbok ISBN: 978-91-523-6324-9 © 2022 Mikael Wirén och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Balto Print, Litauen 2022

INLEDNING 11 1.

ATT UNDERVISA PÅ YRKESH ÖGSKOLAN 15 Utbildningens nivå 16 Utbildningsmål/kursmål 16 Nivåer av kunskap 17 Kursen – en del av en helhet 21 Undervisningen är ett lagarbete 22 Ha roligt på jobbet 23 Sammanfattning 24 Frågor att fundera vidare på 25

FÖRE KURSEN 27 Kratta manegen på första lektionen 28 Strukturera materialet 29 Kommunikation med klassen 36 Produktion av kursmaterial 37 Planering 38 Introduktion till Blooms taxonomi 40 Sammanfattning 42 Frågor att fundera vidare på 43

FÖRE LEKTIONEN 45 Entry ticket 46 Förberedelser 47 Regler 48 Introduktion 49 Den optimala timmen 50 15 minuter 52 Övningar 54 Metoder 56 Sammanfattning 60 Frågor att fundera vidare på 61

UNDERVISNINGSMETODER 63 Genomarbetade exempel (worked examples) 64 Byggnadsställningar (scaffolding) 68 Grupparbete (groupwork) 71 Casestudier 76 Inlärning över tid (spaced learning) 79 Flipped classroom 82 Självförhör (self explanation) 89 Tester (retrieval practice) 91 Alternerat lärande (interleaved practice) 94 Spelifiering 96 Sammanfattning 98 Frågor att fundera vidare på 99

UNDER KURSEN 101 Förväntningar 102 Engagera 102 Interagera 106 Leverera 106 Förbered för examination 107 Förändringsarbete 107 Sammanfattning 108 Frågor att fundera vidare på 109

UNDER LEKTIONEN 111 Bygg sammanhållning 112 Aktivt deltagande 115 Aktivt lyssnande 116 Metoder 118 Struktur 120 7 × 7-regeln 120 Ge exempel 121 Upprepa 122 Praktisk övning 123

Ledarskap 124 Din persona 124 Om uppgifter 126 Spelifiera 129 Sammanfattning 131 Frågor att fundera vidare på 133

EFTER KURSEN 135 Hur ser kursens slut ut? 136 Utvärdera 136 Nätverka 139 Kontakt 140 Förändringar i kursmaterialet 140 Förslag till utbildningsledaren 141 Efter lektionen 141 Omvänd läxa 141 Exit ticket 142 Take away 143 Efter övningen 144 Debriefing/avrapportering 144 Redovisning 145 Kamratåterkoppling 146 Sammanfattning 148 Frågor att fundera vidare på 149 INTERVJU MED ANNA ELLENIUS:

Ibland är det bra att kasta sig ut

BLOOMS TAXONOMI 153 Faktakunskap 155 Förståelse 158 Tillämpning 160 Analys 166 Syntes 170

150

Värdering 174 Sammanfattning 177 Frågor att fundera vidare på 177 INTERVJU MED ANDERS HESSELBOM:

Det finns ingen ursäkt för misslyckanden som beror på att man chansat 178

ENGAGERANDE LEKTIONER 181 Vad är motivation? 182 Aktivt lärande 184 Det finns ingen enkel lösning 185 Eget ansvar 188 Använd beröm och kritik effektivt 190 Utveckla feedbackloopen 191 Sammanfattning 194 INTERVJU MED ULF ERIKSSON:

Reflektion är ofta viktigare än mekanisk kunskap 196

10. HUR SKAPAR MAN MOTIVATION? 199 Låt de studerande planera 200 Det finns andra läxor än läsning 202 Bygg på befintlig kunskap 203 Mål med dagens lektion 203 Lärstrategier 203 Ingen bryr sig om vad du vet innan de vet att du bryr dig 206 Låt de studerande lära känna dig 206 Lär känna de studerande 206 Kalla samtal 207 Avdramatisera fel svar 207 Rangordna hjälpare 208 Avbryt efter 7–15 minuter 208 Mixa metoder och var aktiv 209

Omvärdera kursmålen 210 Släpp ingen av kroken 211 Sammanfattning 212 Frågor att fundera vidare på 213

11.

SKAPA ENGAGERANDE UPPGIFTER 215 Mall för hur man utformar frågor 216 Tävla när det passar 218 Förvänta dig att de studerande lyckas 219 Fokuserad läsning 222 Lag-Jeopardy 223 Seminarier 225 Ramar 228 Konceptkartor (mindmaps) 229 Kuben 230 Rollspel 230 Skapa planscher 232 Vad är problemet? 234 Tänk högt 236 Skicka problemet 238 Dagbok över aktuella ämnen 240 Regisserade parafraser 242 IRA – insikter, resurser, applikation 243 Lära om det egna lärandet 244 Formativa quiz 246 Portfolio 248 Referenser 250

INLEDNING Att kliva in i ett klassrum på en yrkeshögskola för att undervisa i ett ämne man brinner för är fantastiskt. Plötsligt har du den publik du alltid önskat dig, som hänger fast vid varje ord du säger. I flera veckors tid, upp till åtta timmar om dagen, ska du stå inför 30 par kritiska ögon. Varje rörelse du gör och varje ord du säger vägs emot de studerandes totala kunskapsmassa och förkastas eller införlivas. Det är ett stort ansvar. Men belöningen är också oerhört stor. Du får möjligheten att påverka människors karriärval, intressen och framtid, samtidigt som du lär dig massor själv. Den här boken har växt fram under flera års tid. Här finner du nycklar, metoder och förslag som hjälper dig att skapa så bra förutsättningar som möjligt, så att det du vill förmedla tas emot på det sätt du vill. Syftet är att ge dig möjlighet att fokusera på ditt specialistområde. När det kommer till undervisning finns det ingen absolut sanning eller något magiskt piller som gör att det blir som du tänkt. I boken har jag samlat de metoder som enligt pedagogisk och beteendevetenskaplig forskning ger störst effekt på inlärningen. Här finns också knep och nycklar som lärare från de största och mest välrenommerade lärosätena i världen har tagit fram. Oavsett om det är första gången du sätter din fot i ett klassrum eller om du arbetat som lärare i många år kan du hitta någonting här som får dig att utvecklas i rollen som lärare och kunskapsförmedlare. Tanken är inte att du ska läsa boken från pärm till pärm och sedan använda allt som boken avhandlar på en gång. Här serveras ett smörgåsbord av vitt skilda upplägg. Förhoppningsvis hittar du tips som passar din undervisningsfilosofi och ditt material utan större förändringar. 11

Till vem riktar sig den här boken? Vare sig du är helt ny som lärare eller om du jobbat i många år är den här boken för dig. Så länge du arbetar med studerande som tar med sig tidigare kunskaper in i din undervisning kan bokens innehåll användas i ditt klassrum. Man skulle kunna göra ett snävt fack att stoppa den i, yrkeshögskolan. Men det vore att göra alla en otjänst. Om du arbetar med vuxna (människor som har tidigare erfarenheter att knyta ny information till) går metoderna att använda, oavsett ålder eller nivå på de studerande. Snarare definieras målgruppen av att kursen/ämnet du undervisar i har tydliga mål. Det är centralt för många av de metoder som tas upp. Du som utbildare måste också känna att du kan och vill utvecklas i din roll och är villig att göra förändringar i metodik och material. Om du kommit så långt att du läst det här är jag övertygad om att du tillhör målgruppen.

Vad får du med dig från den här boken? Jag har samlat den kunskap som finns om hur man utformar utbildning och lärsituation för att skapa bästa möjliga förutsättningar för de studerande att nå ett gott resultat. Då olika kurser/ämnen ställer helt olika krav på undervisningsmetodik och upplägg är målet inte att ge dig ett nyckelfärdigt kursupplägg som du kan applicera på vilken typ av undervisning som helst. Snarare vill jag servera dig en mängd olika metoder, knep, idéer och exempel på hur man kan använda små pusselbitar för att förenkla kunskapsresan. Jag har medvetet valt exempel från vitt skilda kurser, ämnen och lektioner så att du har en bred palett att välja ifrån när du ska göra materialet till ditt. Du får gärna låna bokens exempel som de är, men min erfarenhet säger att

Inledning

det blir ännu bättre om du tar dig tid att skapa egna uppgifter med exemplen som mall. Jag hoppas med boken kunna väcka din nyfikenhet på hur det du redan gör kan förädlas till något ännu bättre, och att du vill fortsätta utveckla din undervisning kontinuerligt. Kanske kommer du också att vilja botanisera vidare i forskningen för att hitta de där guldkornen som kan göra världens roligaste jobb ännu roligare.

1. Att undervisa på yrkesh ögskolan

ATT UNDERVISA PÅ YRKES HÖGSKOLAN Lärare i yrkeshögskolan är väldigt duktiga på det de undervisar om, men de har oftast ingen formell utbildning i konsten att utbilda. Första gången man som lärare kommer i kontakt med yrkeshögskolan är det mycket som är nytt. Det här kapitlet tar ett helikopterperspektiv på hur utbildningsformen ser ut, liksom på hur utbildning fungerar hos de flesta utbildningsanordnare. Målet är att du ska få grundläggande förståelse och bli medveten om vilka mål och medel du behöver förhålla dig till i ditt arbete. Mycket av informationen i kapitlet kommer du att få av utbildningsledaren som ansvarar för kursen, men det är aldrig fel att vara väl förberedd.

Utbildningens nivå Yrkeshögskolan är en skolform som ligger i gränslandet mellan gymnasial utbildning och universitet eller högskola. Utbildningsformen är inriktad på att ge de studerande relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser för att uppfylla branschens krav på yrkesrollen man utbildar mot. Detta gör att det läggs större vikt vid faktisk praktisk kunskap om hur arbetet utförs än vid teoretisk kunskap om hur modeller ställs upp och förklaras. Med detta sagt, yrkeshögskolestuderande har ofta kunskap om vad teorin säger, samtidigt som de är rustade att praktiskt omsätta sina kunskaper i ”hantverket” som är det faktiska jobbet. Utbildningsformen förutsätter en gymnasieexamen (eller motsvarande kunskaper), vilket innebär att kurser på yrkeshögskolenivå förutsätts ta vid där gymnasiets kurser slutar. Det förhållandet är av yttersta vikt vid planering av kursen. Innehållet i kursen ska följaktligen ligga på en eftergymnasial nivå. Repetition av material som avhandlats i en gymnasiekurs kan med fördel läggas som rekommenderad läsning i litteraturlistan.

Utbildningsmål/kursmål Varje kurs i en YH-utbildning finns beskriven i en utbildningsplan. Utbildningsplanen är det övergripande styrdokumentet för utbildningen och det dokument som i detalj beskriver skolans åtaganden gentemot de studerande och Myndigheten för yrkeshögskolan. I dokumentet finns även de mål som studerande på utbildningen förväntas uppnå under sina studier. Målen är kopplade till å ena sidan branschens kravprofil, å andra sidan utbildningens kurser.

1. Att undervisa på yrkesh ögskolan

Kursmålens tre nivåer: • Kunskaper (den studerande har kunskap om …) • Färdigheter (den studerande har färdighet att …) • Kompetenser (den studerande har kompetens att …) Varje kurs i utbildningen har ett styrdokument som kallas kursplan. I det beskrivs målet med kursen. Kursens innehåll listas i punktform. Även förutsättningar för kunskapskontroller, betygskriterier och kursens omfattning i tid beskrivs. Kursplanen styr vilka delar av ditt ämne du som undervisare ska lägga fokus vid. Dokumentet reglerar också vilka kunskaper som betygsätts och testas. För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för dig och de studerande bör du sätta dig in i utbildningsplan och kursplan innan kursen startar. Ju klarare du kan göra kopplingen mellan kursens mål och din undervisning, desto enklare blir kunskapsbedömningen av de studerande. Det kan också vara en stor fördel att sätta sig in i vilka övriga kurser de studerande läser under sin utbildning och hur dessa relaterar till ditt område. Vem vet, där kanske döljer sig en möjlighet till ett kursövergripande samarbete?

Nivåer av kunskap Man kan dela upp hjärnans minnesfunktioner i två delar: långtidsminne och korttids- eller arbetsminne. I långtidsminnet sparar vi allt vi ”lärt” oss: språk, ansikten, teoretiska modeller, filosofiska lösningar, regler och skateboardtricks. I arbetsminnet processar vi nya saker vi utsätts för. Arbetsminnet är väldigt begränsat. Forskning visar att man under optimala förhållanden kan hålla upp till ungefär sju saker samtidigt i arbetsminnet. Ska man samtidigt lära sig, ta in 17

ny information eller göra någonting praktiskt kan det röra sig om så lite som tre samtidiga saker att hålla reda på. Lägger man på stress och störande yttre faktorer blir det inte mycket plats kvar att processa det nya. Det finns däremot ingen begränsning av hur mycket information arbetsminnet kan hämta/dra nytta av från långtidsminnet. Det här är väldigt viktigt att ta hänsyn till vid undervisning. Ju mer de studerande kan dra nytta av information som lagrats i långtidsminnet, desto lättare får de att ta till sig ny information, processa och sortera in den i långtidsminnet. Läraren bör hålla fokus på vad resultatet av lärandet ska mynna ut i, och sedan följa upp att utfallet blev som förväntat. Kan du förklara för dina studerande vilka tio begrepp de måste be härska och kunna applicera i sitt dagliga arbete (ha färdigheter att …) ger du dem möjlighet att fokusera på att absorbera den kunskap de behöver för att göra detta. Om du ger ge dem en karta över vilken sidoinformation de är betjänta av att känna till (ha kunskaper om …) kan de lägga sin energi på att lära sig använda kartan på ett effektivt sätt. Och om du sedan knyter ihop säcken genom att demonstrera för dem och ge dem möjlighet att arbeta med hela processen för att få erfarenhet av verkliga scenarier (ha kompetens att …) har du skapat ett vinnande utbildningskoncept. Varje studerande kommer till YH med olika kunskapsnivå inom olika områden. Det gör uppdraget lite svårare än grund- och gymnasieskolans. På yrkeshögskolan måste man bygga in ett visst mått av flexibilitet i kursen för att kunna pricka in rätt kunskapsnivå att bygga ifrån. Genom att knyta an till kursplanen på så många plan som möjligt och på ett tydligt sätt kommunicera krav och förväntningar klargör man för de studerande vilken nivå och typ av kunskap som eftersträvas. Det enklaste sättet att göra det på är att koppla moment i kursen direkt mot mål i kursplanen. Eftersom vi aldrig kan säkerställa att alla studerande 18

1. Att undervisa på yrkesh ögskolan

befinner sig på samma nivå vid en given tidpunkt är det omöjligt att tidsätta de tre kunskapsnivåerna. De ska snarare ses som en indikation på hur långt den studerande nått på sin kunskapsresa.

Nybörjare (kunskap om …) Vid kursstart befinner sig de studerande på nybörjarnivån men har den teoretiska grund som en gymnasieexamen innebär. De har inte kunskaper om vokabulär som används inom ämnet, inte heller om underliggande modeller och teorier som styr tillvägagångssätt och metodik. På den här nivån handlar det om att ge dem grundläggande förståelse för området, skapa vokabulär som ger möjlighet att ta till sig djupare kunskaper och förståelse för de modeller och teorier som styr ämnet. Under den här delen av kursen är det viktigt att den studerande får klara instruktioner, mycket handledning och informationen uppdelad i mindre bitar, som den studerande kan tillskansa sig mellan frekvent förekommande kontrollpunkter. Det är viktigt att läraren bekräftar att de studerande faktiskt tagit till sig kunskapen innan undervisningen går vidare till nästa steg. I det här skedet av kunskapsresan är klassisk katederundervisning med genomarbetade exempel (worked example) den mest effektiva metodiken. Upp till 40 procent av en kurs kan med fördel bedrivas med den här typen av metodik. En stor del av den faktiska undervisningstiden bör ligga inom detta block, då handledning underlättar för de studerande att ta till sig materialet som det är tänkt.

Medel (färdighet att …) När de studerande börjar känna sig bekväma med basen inom ämnet och har tillgång till delar av materialet i långtidsminnet är det dags att ändra lite på förutsättningarna för lärande. De kan med säkerhet besvara lärarens kontrollfrågor (svarar rätt på mer än 80 procent av 19

frågor som undervisaren ställer i klassrummet) och hanterar sin än så länge begränsade kunskap på ett ledigt och naturligt sätt. I det här läget kan man ge de studerande en större massa stoff att ta till sig. Man kan släppa dem mer fria med kursens innehåll, förutsatt att man ger dem förhållningssätt att applicera på materialet. Det kan vara frågor att arbeta med/ta ställning till samtidigt som de läser en ny text eller en struktur som de kan hänga upp den nya informationen i. EXEMPEL

De studerande får en artikel att läsa. De ska plocka ut det för kursen väsentliga ur texten och presentera det i en enkel struktur (mindmap). • Rita en box med artikelns titel i. • Skumma artikeln/avsnittet för att hitta 4–7 huvudfakta. • Skriv varje punkt i en egen box. • Hitta och anteckna 2–7 detaljer under varje huvudfakta.

Den här typen av uppgiftsmetodik kallas byggnadsställningar eller scaffolding (se s. 68). Återkoppling och avstämning efter varje uppgift är i det här skedet väldigt viktigt. 20–30 procent av kurstiden kan läggas här. Det går att dra ner på undervisningstiden till fördel för regelbunden och detaljerad individuell återkoppling.

Avancerad (kompetens att …) När kursen börjar närma sig sitt slut bör de studerande ha byggt en solid grund att stå på och börjat skaffa sig färdigheter att arbeta med mer omfattande uppgifter under allt mindre grad av handledning. Här är det effektivt att ge dem omfattande grupparbeten eller projekt där de applicerar kursens innehåll på ett riktigt problem. Gruppdiskussioner kan ge de studerande fördjupad förståelse. Läraren befäster kunskapen 20

1. Att undervisa på yrkesh ögskolan

hos dem genom att ge återkoppling på gruppens lösning av uppgiften. Om återkopplingen ges i helklass kan alla dra lärdom av varandras erfarenheter och på så sätt bredda sin kunskap. I den här delen av kursen behöver läraren inte lägga särskilt mycket tid på undervisning, utan kan låta de studerande arbeta självständigt med uppgifterna under handledning och avsluta med ett gemensamt seminarium där likheter och olikheter i resultaten diskuteras.

Kursen – en del av en helhet Ibland kan det kännas ensamt att stå i ett klassrum och hålla låda kring sitt expertområde. Men tänk på att din kurs är en del av en större helhet. De studerande läser din kurs som en av många byggstenar som ska ge dem en bred grund att stå på i sin nya karriär. Det är viktigt att du tar reda på vilka andra kurser de studerande läser under utbildningen, liksom vad de läst just före din kurs och vad de ska läsa efter. Ofta kan du guida dem så att det blir lättare för dem att ta till sig kommande kurser. Om du vet att de tidigare har läst kurser som tangerar din kan du modifiera innehållet i din kurs, svårighetsgraden på övningar och vilka områden du lägger vikt vid. Vet du att de kommer att läsa en fördjupande kurs om ett ämne som du går igenom översiktligt kan du berätta det för dem. På det här sättet ger du de studerande en klarare bild av vad den röda tråden i utbildningen är. Ofta hjälper utbildningsledaren till med detta. Du kan alltid be utbildningsledaren förtydliga för dig hur din kurs passar in i helheten. Om du vet hur en yrkeshögskoleutbildning är uppbyggd kan du få en bättre förståelse för varför det ser ut som det gör. En yrkeshögskoleutbildning kommer till eftersom skolan tillsammans med näringslivet har lokaliserat en yrkesroll där rekryteringsbehovet är stort. Företag 21

från branschen skriver tillsammans med skolan en ansökan om att få starta en yrkeshögskoleutbildning till Myndigheten för yrkeshög skolan. Genom att engagera företag som har behov av att rekrytera till den aktuella rollen kan skolan påvisa att behovet av utbildningen är reellt. En yrkeshögskoleutbildning är oftast tvåårig, men det finns utbildningar som är lite längre och lite kortare. De studerande ska lära sig det branschens företrädare har satt upp som kunskapskrav för den yrkesroll man utbildar mot. Kunskapskraven delas upp i ett antal kurser, som ska vara så specifika som möjligt utan att överlappa varandra. En utbildningsledare styr det dagliga arbetet och har den övergripande kontrollen av utbildningen som sin huvudsakliga syssla. På de flesta skolor är det den person du kommer att ha mest att göra med, utöver din klass. Utbildningsledaren i sin tur tar hjälp av en ledningsgrupp. Ledningsgruppen för utbildningen består av branschrepresentanter som har god överblick över branschen och kan bidra med aktuell bransch information. För att göra förändringar i utbildningens utformning eller kursernas innehåll krävs ett beslut i ledningsgruppen. Det ska inte ses som ett hinder, då ledningsgruppen ofta är mycket lyhörd för goda förslag. Samma sak gäller myndigheten, även om beslutsvägen där är lite längre, vilket innebär att förändringar måste göras i god tid.

Undervisningen är ett lagarbete Utbildningsledaren ska ha en god bild av hur klassen ligger till i alla situationer, se till att de studerande vet vad som gäller och har goda förutsättningar att ta till sig innehållet i din kurs. Därför är det väldigt bra att ha en god kommunikation med utbildningsledaren genom hela kursen och använda hen som bollplank när det gäller övningar, 22

1. Att undervisa på yrkesh ögskolan

uppgifter och innehåll. Via utbildningsledaren har du också möjlighet att få djupare insikt i vilka de studerande är. Det här är nycklar som hjälper dig att skräddarsy kursen för just din klass. Det kan vara bra att ta reda på vem som håller i kurser som ligger nära eller knyter an till din. Man kan ofta dra nytta av erfarenheter som de lärarna gjort och få ytterligare inblick i hur klassen fungerar. Ibland kan det till och med finnas utrymme för gemensamma projekt. Ju mer verklighetsnära du lyckas göra din kurs, desto mer kommer de studerande att ta med sig från den.

Ha roligt på jobbet Om du har roligt på jobbet kommer det att smitta av sig och märkas direkt i undervisningen. Ha en övergripande plan, men utmana gärna dig själv och de studerande genom att våga göra förändringar utifrån dagssituationen. Det kommer att stärka din trovärdighet som proffs inom ditt ämne. Det kan vara så enkelt som att slänga in något intressant dagsaktuellt som tangerar ditt ämne. Våga bjuda på ett skratt eller något lättsamt som bryter av. De studerande har en massa spännande anekdoter med sig in i klassrummet, lämna gärna utrymme för någon att dela med sig av sin verklighet. Om inte annat kan det bli en språngbräda för diskussion. En klassrumsmiljö med högt i tak, där alla känner sig välkomna, gör att de flesta studerande ser fram emot nästa lektion.

Sammanfattning UTBILDNINGENS NIVÅ

• Eftergymnasial. • Ger relevanta kunskaper med sikte på yrkesrollen. UTBILDNINGSMÅL/KURSMÅL

• Utbildningsplanen är ett övergripande styrdokument. • Kursmål i tre nivåer: kunskaper, färdigheter, kompetenser. • Kursplanen beskriver målet. NIVÅER AV KUNSKAP

• Långtidsminne/arbetsminne. • Koppla till kursplanen. • Bygg in flexibilitet. KURSEN – EN DEL AV EN HELHET

• • • •

Byggstenar bildar helhet. Koppla till den röda tråden. YH i samarbete med branschen. Utbildningsledaren styr det dagliga arbetet.

UNDERVISNINGEN ÄR ETT LAGARBETE

• Håll koll på de studerandes nivå. • Vilka är de studerande? • Undervisa verklighetsnära. HA ROLIGT PÅ JOBBET

• Ha en plan men improvisera också. • Bjud på dig själv. • Högt i tak.

Mikael Wirén är en erfaren lärare och utbildare av yh-lärare. Här delar han med sig av såväl egna erfarenheter som forskningsresultat.

Undervisa på yrkeshögskola

MIKAEL WIRÉN

Undervisa på yrkeshögskola EN HANDBOK

ISBN 978-91-523-6324-9