Koll på Geografi 4 lärarguiden
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
I lärarguiden finns metodiska tips, bakgrundsfakta och kopieringsunderlag med elevuppgifter samt tester till samtliga kapitel.
Geografi
Koll på Geografi 4 består av en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide.
4
lärarguiden
Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6
ISBN 978-91-523-6260-0
ISBN 978-91-523-6260-0
9 789152
Cover_KollpaGeografi_4_LHL.indd Alla sidor
362600
2021-12-02 12:03
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktör: Maria Renck Grafisk form: Tomas Widlund, AB Typoform Layout och produktion: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Koll på Geografi 4 Lärarguiden ISBN 978-91-523-6260-0 © 2022 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare Undantag från kopieringsförbudet: I denna lärarhandledning får sidor märkta med ”Kopiering tillåten” kopieras för användning i den egna klassen. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 2
2021-12-06 09:31
Innehåll Det här är Koll på Geografi 4
5
Läroplanen och kursplanen i geografi
7
Kapitlens syften
10
Bedömningsunderlag
12
Koll på Geografi och Lgr 22
14
Språkutvecklande arbete i SO
16
Vad är geografi?
26
1 Kartan
29
5 Vatten
129
Arbetsblad
44
Arbetsblad
142
Självbedömning
51
Självbedömning
147
Test
52
Test
148
Facit
54
Facit
150
2 Så formades Sverige
55
6 Väder och klimat
151
Arbetsblad
68
Arbetsblad
160
Självbedömning
73
Självbedömning
165
Test
74
Test
166
Facit
76
Facit
168
3 Sveriges natur
77
7 Sveriges befolkning
169
Arbetsblad
92
Arbetsblad
186
Självbedömning
97
Självbedömning
191
Test
98
Test
192
Facit
100
Facit
194
101
Kartor
195
4 Sveriges naturresurser Arbetsblad
120
Självbedömning
125
Test
126
Facit
128
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 3
3
2021-12-03 10:45
2 Människan och landskapet
Slutet av 1800-talet I slutet av 1800-talet fanns det flera stora städer i Sverige. I städerna fanns många fabriker och det blev smutsigt och bullrigt. Mängder av skog höggs ner och användes i fabrikerna. På många ställen bröts järnmalm och gruvindustrin blev viktig. Vid den här tiden byggdes järnvägar över hela Sverige.
De första människorna i Sverige kom hit under stenåldern. Det var för ungefär 12 000 år sedan. Då var landskapet helt orört av människan. Ett sådant landskap brukar kallas för naturlandskap. När människorna kom till Sverige började de förändra landskapet. I dag är nästan all natur mer eller mindre påverkad av oss människor. När människorna förändrat naturlandskapet kallas det kulturlandskap.
Forntiden Med tiden blev människorna mer bofasta. De högg ner skog för att ge utrymme åt boplatser och små åkerplättar. Virket från skogen användes till att bygga hus och att elda med. Människorna jagade djur för att få mat och pälsar. En del djur tämjdes till husdjur, till exempel vildsvin och vargar.
Nutid Under de senaste 100 åren har städerna blivit större och större. I en stad har allting formats av oss människor. Till och med marken under staden är förändrad. Där finns avloppsrör, ledningar och biltunnlar. Utanför städerna finns stora motorvägar och jordbruken har blivit allt färre. En person från medeltiden skulle inte känna igen sig i dagens Sverige.
Medeltiden Under medeltiden blev jordbruket vanligare och människorna blev allt fler. Boplatser och byar växte till mindre städer. Människorna började också handla mer med varandra och vägarna blev fler. Vid vattendragen byggdes vattenhjul och längs kusterna byggdes hamnar. I bergen började man bryta malm.
30
SÅ FORMADES SVERIGE
31
Människan och landskapet Centralt för uppslaget Eleverna ska förstå att människan har haft stor betydelse för hur landskapet i Sverige ser ut i dag. Eleverna ska kunna ge olika exempel på hur människan har påverkat landskapet i Sverige. Eleverna ska förstå innebörden av och skillnaden mellan begreppen naturlandskap och kulturlandskap. Eleverna ska kunna jämföra hur människan påverkat landskapet under olika historiska perioder.
Förslag till lärarledda uppgifter • Gör en jämförelse mellan äldre kartor eller flygbilder och nutida (t.ex. en storstad, skolgården, en flygplats, ett köpcentrum, en motorväg, ett hamnområde). Samtala om förändringarna som skett. Det går att hitta bra material hos kommunen eller på Lantmäteriets hemsida. • Genomför fältstudien Landskapet förändras (s. 71). Arbeta först med uppslaget i boken. När fältstudien är genomförd kan eleverna diskutera sina iakttagelser gemensamt eller i mindre grupper.
64
Geografiska begrepp naturlandskap, kulturlandskap, förändring, forntid, medeltid, nutid, bofast, boplats, vattenhjul, vattendrag, malm, gruvindustri, avloppsrör, biltunnel
Reflekterande frågor till text och bild Vilka stora förändringar har skett från forntid till medeltid? Finns det något i detta område som inte har förändrats från forntid till medeltid? Hur tror ni att området skulle ha förändrats från forntid till nutid om människan aldrig kommit hit? Hur tror ni att området ser ut om 50 år? Hur kan förändringarna påverka djur, natur och människor?
SÅ FORMADES SVERIGE
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 64
2021-12-03 10:45
Grundboken s. 30-31 Fakta
Naturlandskap och kulturlandskap Ett naturlandskap är ett landskap som är helt opåverkat av mänsklig aktivitet. Naturlandskap är i dag mycket ovanliga – globala luftföroreningar och klimatförändringar orsakade av människan gör att man till och med kan diskutera om det i dag finns några områden som är helt opåverkade av människan. Men oftast räknas urskogsområden som naturlandskap. När människan anpassar naturlandskapet efter sina behov uppstår ett kulturlandskap. Jordbruksmark och skogsmark (som oftast är odlad skog) är kulturlandskap, liksom stadslandskap och det industriella landskapet. Nästan hela Sverige utgörs i dag av ett kulturlandskap. Ett orört naturlandskap finns endast i naturskyddade områden samt i fjällkedjan och angränsande skogsområden. När geografer studerar kulturlandskapet är det flera faktorer som uppmärksammas. Bland annat undersöker de förändringar i landskapet, utbredning av olika verksamheter, ägandeförhållanden, synliga gränser i kulturlandskapet och olika byggnader. I dag riktas även stor uppmärksamhet mot miljöförstöring. Avgörande för dessa förändringar är folkmängdens storlek, eftersom det är vi människor som förändrar naturlandskapet mest. Många gånger innebär förändringarna i landskapet ett stort hot mot miljön. Den biologiska mångfalden hotas. När naturområden påverkas av människans aktiviteter försvinner djurs och växters naturliga livsmiljö, vilket i sin tur kan leda till att de utrotas.
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 65
Människans tidsålder – antropocen Ibland hör vi att vi lever i människans tidsålder, antropocen. Det är en term som introducerades under 1980-talet av en amerikansk biolog (Eugene Stormer). Stormer menade att vi inträdde i en ny geologisk epok efter cirka år 1800, det vill säga i princip samma period som den industriella revolutionen inleddes. Efter denna tid har människan varit en mycket viktig faktor när det gäller förändringen av jordens geologi, klimat och ekosystem. Främst handlar det om nya insikter om den globala uppvärmningen; något som man redan på 1950-talet kunde se via mätningar av gashalter i iskärnor. Men det är inte bara växthusgaser som koldioxid och metan som lämnar spår. Sprängningar av kärnvapen har också lämnat tydliga spår. Andra exempel är ökad erosion och intensifierat jordbruk.
SÅ FORMADES SVERIGE
65
2021-12-03 10:45
3 Kusten
Norrlandskusten Norrlandskusten sträcker sig från Gävle i söder till Haparanda i norr. En del av Norrlandskusten är mycket bergig. På många ställen stupar berget rakt ner i havet. Den brantaste delen ligger i södra Ångermanland och kallas Höga kusten. Vid Höga kusten har landhöjningen varit mycket stor, ungefär 300 meter. Det bor fler människor längs Norrlandskusten än i Norrlands inland. Där de stora älvarna rinner ut i Östersjön ligger flera städer, till exempel Luleå, Umeå och Sundsvall.
Mer än halva Sverige omges av hav. Det gör att Sverige har en lång kust. Kusten kan se ut på olika sätt. Den kan vara klippig, stenig eller bestå av långa sandstränder. Ibland är havet öppet så att horisonten syns. På andra platser skyms horisonten av små och stora öar. Längs Sveriges kust ligger flera hamnstäder dit fartyg kommer med sina varor. Den långa kustremsan är därför något som Sverige har stor nytta av.
Västkusten Västkusten sträcker sig från södra Halland till norra Bohuslän. Det som är typiskt för Västkusten är de släta klipporna i norr och de långa sandstränderna i söder. De fina klipporna och stränderna lockar många turister till västkusten. Två kända badorter är Marstrand och Varberg. Det växer inte så mycket skog på västkusten. Det beror bland annat på att den huggits ner för att ge plats för betesmark. Havet har stor betydelse för människorna på västkusten. Fisket har sedan länge varit mycket viktigt och många samhällen har vuxit upp vid gamla fiskelägen.
vik
udde
bukt
skär
halvö
sund
Öland och Gotland är Sveriges största öar. De ligger i Östersjön. Färjor går dagligen mellan Gotland och fastlandet. Till Öland går det att ta sig utan färja. Den 6 km långa Ölandsbron förbinder Öland med fastlandet. Öland och Gotland har ofta soliga och varma somrar. Det soliga vädret, de långa badstränderna och den speciella naturen gör att många turister gärna åker hit på somrarna.
ö
42
Har du koll på …? • Visby på Gotland är en av Sveriges äldsta handelsstäder. • Om hela världens befolkning trängde ihop sig, skulle alla kunna få plats på en yta lika stor som Gotland.
SVERIGES NATUR
43
Kusten Centralt för uppslaget Eleverna ska förstå begreppet kust. Eleverna ska känna igen olika landskapsformer (udde, bukt, skär osv.) som kan finnas längs kusten. Eleverna ska känna till hur kusten ser ut i några olika delar av Sverige.
Förslag till lärarledda uppgifter • Utgå från illustrationen på sidan 42. Låt eleverna fundera över vad det är för skillnad mellan: en bukt och en vik? En ö och en halvö? Ett skär och en ö? En udde och en halvö? Ö: Ett landområde som helt omges av vatten. Halvö: Ett landområde som omges av vatten på tre av fyra sidor. Udde: Som en halvö fast mindre i storlek. Skär: En mindre ö/klippa. Bukt: En bred och mjukt rundad inskärning i kust. Vik: En förhållandevis lång och smal inskärning av öppet vatten in i land.
• Jämför bilderna på sidan 43. Gör en lista över likheter och skillnader. • Använd en kartbok och studera kusten på olika platser i Sverige. Var finns det många småöar (skärgård)? Var är det inga öar alls vid kusten? Var rinner det ut älvar? Vid vilka delar av kusten finns det många städer och hamnar? • Studera Öland och Gotland på en karta. Vilken av öarna är störst? Vilken ö ligger längst från fastlandet? Var går Ölandsbron? Vilka större orter finns på öarna? • Leta efter andra större öar längs Sveriges kust (Orust, Hisingen, Värmdön, Tjörn).
Geografiska begrepp kust, horisont, hamnstad, kustremsa, bukt, vik, udde, halvö, skär, sund, ö, Norrlandskusten, Västkusten, stupa, brant, landhöjning, klippa, fiskeläge
Reflekterande frågor till text och bild Vad menas med horisonten? Varför tror ni att Höga kusten kallas just för Höga kusten?
86
SVERIGES NATUR
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 86
2021-12-03 10:45
Grundboken s. 42-43 Fakta
Ölandsbron Ölandsbron, mellan Kalmar och Öland (över Kalmarsund) började byggas i januari 1968 och invigdes den 30 september 1972. Ölandsbron var under en tid Europas längsta bro. Bron har en längd av 6 072 meter och är 13 meter bred. Brons högsta höjd är 41,69 meter. Bron har en segelfri höjd på 36 meter. Öresundsbron Öresundsbron som förbinder Danmark och Sverige över Öresund invigdes år 2000. Öresundsbron är både en bilbro och en järnvägsbro. Brons totala längd är 7 845 meter. I förbindelsen ingår också en tunnel (3 510 m), en konstgjord halvö (430 m) och den konstgjorda ön Pepparholm (4 055 m). Den totala längden på förbindelsen är därmed 15 840 meter. Att bron byggdes i den bredare delen av sundet beror på att man ville förbinda städerna Malmö och Köpenhamn. Den konstgjorda ön Pepparholm har en naturlig grannö, Saltholm (därav namnet Pepparholm). Byggnadsmaterial till Pepparholm har tagits från havsbottnen. Ön betraktas som ett vildmarksområde. Här finns omkring 300 växtarter som trivs i den kalkrika och torra jorden. Pepparholm är dessutom häckningsplats för några sällsynta fågelarter, till exempel småtärnor och skärfläckor. Bortsett från trafiken är den en ostörd plats och detta kan förklara varför fåglarna valt att häcka just här.
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 87
Gröna alger Under sommaren blommar alger på många ställen i Östersjön. Algblomningen uppstår när växtplankton (mikroskopiskt små alger) ökar till så stor mängd att vattnet grumlas. Blomningen är en naturlig process och växtplankton är en del av näringskedjan i sjöar och hav. En del algblomningar utgörs av arter som är giftproducerande. Ett exempel är blomningen av cyanobakterier (blågrönalger) som kan vara skadliga för människor och djur. Att bada i vatten med blågrönalger kan leda till hudirritation och illamående. Att dricka vatten med blågrönalger är direkt farligt. Giftet förstörs inte av att man kokar vattnet. Algblomning kan ske när som helst under året men blågrönalgerna blommar främst under hög- och sensommaren. Eftersom växtplankton behöver ljus och näring (kväve och fosfor) för att växa, ökar algblomningen när näringshalten i vattnet är stor. Östersjön är ett övergött hav och därför har algblomningarna blivit allt större de senaste åren. Algblomningen är på så sätt ett tecken på Östersjöns miljöproblem.
SVERIGES NATUR
87
2021-12-03 10:45
3
Arbetsblad 2
Namn:
Kartövning Skidorter i Norden Titta på kartan över skidorter i Norden och svara på frågorna. Du kan behöva en kartbok.
1 I vilket land ligger skidorterna? Dra streck. Salla
·
· ·
Hemavan Hemsedal
· · ·
Oppdal
Kungsberget Himos
· · ·
Sverige Saarisellkä
Finland Norge
Ylläs Salla Ruka Hemavan
2 Kryssa för de skidorter som har 50 nedfarter eller fler. Åre
Vemdalen Ruka Oppdal
Ylläs Idrefjäll Trysil
Tahkoa
Vemdalen
Hemsedal Geilo
Idrefjäll Trysil Sälen
Himos Kungsberget
Norefjell
Sirdal
10–24 nedfarter 25–49 nedfarter 50 eller fler nedfarter
3 Rangordna skidorterna efter antal nedfarter. Börja med den som har minst antal nedfarter. Vemdalen
Kungsberget
Sirdal
4 Vilken skidort ligger närmast Oslo? 5 Vilken skidort ligger längst norrut? 6 Rangordna skidorterna efter läge. Börja med den som ligger nordligast och avsluta med den som ligger sydligast.
Åre
Kungsberget
Ruka
Sirdal
Oppdal
Ylläs
KOPIERING TILLÅTEN
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 93
SVERIGES NATUR
93
2021-12-03 10:45
3
Arbetsblad 3
Namn:
Tabellövning Sjöar och vattendrag Svara på frågorna med hjälp av tabellerna i grundboken på sidorna 102–103.
1 Vad heter Sveriges största sjö 2 Hur stor är den? 3 Hur djup är den? 4 Vilken av Sveriges största sjöar är djupast? 5 Hur djup är den? 6 Vilken av Sveriges största sjöar är grundast? 7 Vilket är största djupet i den? 8 Vilken är Sveriges fjärde största ö? 9 I vilket landskap ligger Sveriges fyra högsta berg? 10 Hur högt är Sveriges högsta berg? 11 Vad heter Sveriges längsta älv? 12 Hur lång är den? 13 Vilken älv är nästan lika lång som Dalälven? 14 Vilka av Sveriges längsta älvar är lika långa?
94
SVERIGES NATUR
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 94
KOPIERING TILLÅTEN
2021-12-03 10:45
3
Arbetsblad 4
Namn:
Fältstudie Skogen Studera skogen omkring dig och svara på frågorna.
1 Ringa in det alternativ som stämmer bäst. Skogen är: Skogen verkar vara: Skogen är:
tät
ganska tät
gles
planterad
både planterad och vildvuxen
vildvuxen
en barrskog
en blandskog
en lövskog
2 Vilka träd kan du se i skogen (ta hjälp av en flora): tall
gran
björk
ek
bok
al
alm
fjällbjörk
en
ask
lönn
rönn
3 Beskriv hur marken i skogen ser ut (t.ex. stenig, mossig, torr, fuktig).
4 a) Verkar skogen vara lite eller mycket påverkad av människan? lite
mycket
b) Förklara varför du tycker det.
5 Leta reda på småkryp som bor i skogen. Skriv en lista.
6 Sätt dig någonstans för dig själv en stund, blunda och lyssna. Beskriv vilka ljud du hör.
KOPIERING TILLÅTEN
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 95
SVERIGES NATUR
95
2021-12-03 10:45
3
Arbetsblad 5
Namn:
Fältstudie Ett naturreservat Före fältstudien: 1 Vad heter naturreservatet ni ska besöka? 2 Vad är speciellt med landskapet i det här naturreservatet?
3 Vad ska man tänka på när man vistas i ett naturreservat? Ge två exempel och motivera varför.
Efter fältstudien: 4 Beskriv hur landskapet såg ut i naturreservatet.
5 Beskriv något intressant som du såg eller upplevde i naturreservatet.
6 Såg du några djur? Vilka?
7 Gick det att se att området var ett naturreservat? Hur?
96
SVERIGES NATUR
01-200_KollpaGeografi_4_LHL.indd 96
KOPIERING TILLÅTEN
2021-12-03 10:45
Koll på Geografi 4 lärarguiden
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
I lärarguiden finns metodiska tips, bakgrundsfakta och kopieringsunderlag med elevuppgifter samt tester till samtliga kapitel.
Geografi
Koll på Geografi 4 består av en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide.
4
lärarguiden
Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6
ISBN 978-91-523-6260-0
ISBN 978-91-523-6260-0
9 789152
Cover_KollpaGeografi_4_LHL.indd Alla sidor
362600
2021-12-02 12:03